Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis: dokumentation för statistiken
I dokumentationen av statistiken beskrivs hur statistiken har framställts och vilka metoder som har använts vid framställningen. Uppgifterna hjälper till att tolka siffrorna i statistiken samt att bedöma deras tillförlitlighet och jämförbarhet. Kvalitetsrapporten baserar sig på EU:s SIMS-modell. I dokumentationen finns också ändringsmeddelanden som beskriver ändringar i statistiken samt eventuella preciserande metodbeskrivningar.
Om du letar efter statistikuppgifter om denna statistik, gå till statistikens sida: Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis
Kvalitetsrapport
Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)
Statistiken över den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis ingår i nationalräkenskaperna och beskriver konjunkturutvecklingen inom statsförvaltningen, lokalförvaltningen, arbetspensionsanstalterna och socialskyddsfonderna. Uppgifterna samlas in från flera olika källor och offentliggörs fyra gånger om året.
Sektortäckning (SIMS 3.3)
Statistiken omfattar de institutionella enheter som enligt ENS 2010 klassificeras till den offentliga sektorn (S.13). Kvartalsuppgifterna baseras på tillgängliga källdata, som kompletteras med estimeringsmetoder för att uppgifterna ska motsvara hela målpopulationen.
Statistisk enhet (SIMS 3.5)
Som statistisk enhet används den institutionella enhet som definieras i ENS 2010‑manualen. I de flesta fall motsvarar den institutionella enheten en juridisk enhet, men i undantagsfall kan en juridisk enhet delas upp i flera institutionella enheter.
Statistikens population (SIMS 3.6)
Statistikens population består av de institutionella enheter som hör till sektorn offentliga samfund (S.13) enligt ENS 2010. En lista över dessa enheter publiceras årligen på Statistikcentralens webbplats.
En lista över dessa enheter publiceras årligen på Statistikcentralens webbplats (sidan finns endast på finska; scrolla till mitten av sidan och öppna Excel-filen “Julkisyhteisöt-sektoriin kuuluvat yksiköt”)
Referensområde (SIMS 3.7)
Statistikens referensområde är Finland. Statistiken omfattar alla institutionella enheter som tillhör den offentliga sektorn (S.13) och hör till Finland, i enlighet med ENS 2010‑ramverket.
Tidstäckning (SIMS 3.8)
Statistikens tidsserier börjar år 1999. Uppgifterna finns tillgängliga kvartalsvis och uppdateras regelbundet i takt med att det senaste tillgängliga källdata färdigställs.
Basperiod (SIMS 3.9)
Statistikens alla tidsserier är i löpande priser.
Måttenhet (SIMS 4)
Uppgifterna anges i euro. Uppgifterna publiceras i miljoner euro.
Referensperiod (SIMS 5)
Statistiken är en kvartalsstatistik och publiceras med omkring 80 dygns eftersläpning efter statistikperiodens utgång.
Klassificeringar (SIMS 3.2)
Det system för nationalräkenskaper som tillämpas i Europa beskrivs i manualen ENS 2010 (Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat, 2010). I manualen fastställs vilka enheter som hör till de offentliga samfunden samt vilka ekonomiska transaktioner som används.
I statistiken Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis tillämpas vid klassificeringen av institutionella enheter den institutionella sektorindelningen (Sektorindelning 2023) samt den klassificering av ekonomiska transaktioner som anges i ENS 2010-manualen.
Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)
Arbetsgivares faktiska sociala avgifter
Arbetsgivares faktiska sociala avgifter (D611). Dessa betalas till social-skyddsfonder och pensionsinstitut, som administrerar sociala trygghetsför-säkringssystem för att säkerställa sociala förmåner till de anställda. T.ex. ar-betsgivares arbetslöshetsförsäkringsavgifter, arbetsgivares arbetspensionsav-gifter, arbetsgivares socialskyddsavgifter.
Fast bruttoinvestering
Fast bruttoinvestering består av inhemska producenters förvärvav av fasta tillgångar minus avyttringar. Fasta tillgångar är materiella eller immateriella tillgångar tillkomna som resultat av produktionsprocesser, som själva används mer än ett år upprepat eller kontinuerligt i produktionsprocesser.
Finansiellt sparande/nettoupplåning
Finansiellt sparande/nettoupplåning är en saldopost på kapitalkontot och kontot för finansiella transaktioner. Finansiellt sparande/nettoupplåning motsvarar det belopp som är tillgängligt för en enhet eller en sektor att, direkt eller indirekt, finansiera andra enheter eller sektorer, respektive det belopp som en enhet eller en sektor måste låna från andra enheter eller sektorer. Det begrepp som motsvarar finansiellt sparande/nettoupplåning är i finansrä-kenskaperna finansiella transaktioner, netto. Det utgör differensen mellan nettoanskaffningen av finansiella tillgångar och nettoanskaffningen av finan-siella skulder. En sektor är nettoutlånare under perioden, om sektorns finan-siella tillgångar ökar mer än dess finansiella skulder.
Insatsförbrukning
Insatsförbrukning består av värdet av de varor och tjänster som används som insats i produktionsprocessen, exklusive fasta tillgångar, vars användning förs som kapitalförslitning. Dessa varor och tjänster kan antingen vidareförädlas eller förbrukas i produktionsprocessen. Produkter som används för insatsförbrukning skall bokföras och värderas vid den tidpunkt de går in i produktionsprocessen. De skall värderas till mottagarpris för liknande varor och tjänster vid samma tidpunkt.
Kapitalförslitning
Kapitalförslitning (P.51C) motsvarar värdet av de fasta tillgångar som har förbrukats under den aktuella perioden till följd av normal användning och förutsebar föråldring, inklusive en avsättning för förlust av materiella fasta tillgångar genom oförutsedda skador, vilka man kan försäkra sig mot. Kapitalförslitning skall skiljas från den avskrivning som redovisas i företags-bokföringen. Kapitalförslitning motsvarar värdet av de fasta tillgångar som har förbrukats under den aktuella perioden. Kapitalförslitning beräknas med utgångspunkt i realkapitalstocken och den sannolika genomsnittliga ekono-miska livslängden för de olika kapitalobjekten.
Kapitalskatter
Kapitalskatter (D.91) består av skatter som uttaxeras med oregelbundna in-tervall på tillgångar eller nettoförmögenhet, som ägs av institutionella enhet-er, eller på tillgångar som överförs mellan institutionella enheter som resultat av arv, gåvor mellan personer eller andra transfereringar. T.ex. arvsskatt och gåvoskatt.
Kapitaltransfereringar
Kapitaltransfereringar skiljer sig från löpande transfereringar på så sätt att de omfattar anskaffning eller minskning av en tillgång eller tillgångar hos minst en part i en transaktion. Oberoende av om kapitaltransfereringarna genom-förs kontant eller in natura leder de till motsvarande förändring i de finansi-ella tillgångarna eller icke-finansiella tillgångarna som presenterats i balans-räkningarna för en eller båda parterna i en transaktion. Kapitaltransfereringar avser kapitalskatter, investeringsstöd och övriga kapi-taltransfereringar.
Kapitalutgifter och -inkomster
Kapitalinkomster och -utgifter (D.4) uppkommer då ägarna av finansiella tillgångar eller naturresurser tillhandahåller institutionella enheter dessa re-surser eller tillgångar. Inkomsten från användningen av finansiella tillgångar kallas kapitalavkastning, medan inkomsten från användning av naturresurser är arrende. Kapitalinkomster utgörs av kapitalavkastning och arrenden totalt. Kapitalinkomster klassificeras enligt följande: a) ränta (D.41); b) inkomst från bolag (D.42): 1) utdelning från bolag (D.421); 2) ägaruttag från kvasibolag (D.422); c) återinvesterade vinstmedel från utländska direktinvesteringar (D.43); d) övrig kapitalavkastning (D.44): 1) kapitalavkastning tillräknad försäkringstagare (D.441); 2) kapitalavkastning på pensionsrätter (D.442); 3) kapitalavkastning tillräknad andelsägare i kollektiva investeringsfonder (D.443); e) arrenden (D.45).
Löner
Löner och kollektiva avgifter (D.1) definieras som den totala ersättning, kontant eller in natura, som betalas av en arbetsgivare till en anställd för av denne utfört arbete under räkenskapsperioden. Löner och kollektiva avgifter delas upp i a) egentlig lön (D.11): kontanta löner ; naturaförmåner b) arbetsgivares kollektiva avgifter (D.12): arbetsgivares faktiska kollektiva avgifter (D.121); arbetsgivares tillräknade kollektiva avgifter (D.122).
Mervärdesskatt
En mervärdesskatt (D.211) är en skatt på varor eller tjänster, som inkasseras successivt av företagen och som till sist till fullo debiteras den slutlige köparen. Mervärdesskatter omfattar den mervärdesskatt som inkasseras av den offentliga sektorn och som läggs på nationella och importerade produkter. I den totala ekonomin är mervärdesskatten lika med differensen mellan det totala debiterade mervärdesskattebeloppet och det totala avdragbara mervärdesskattebeloppet. I nationalräkenskaperna bokförs skatterna enligt bokföringsmässiga grunder (prestationsprincipen). Bokföring enligt prestationsprincipen skiljer sig från bokföring enligt kontantprincipen. Skattebelopp som bokförs enligt kontantprincipen anger det belopp som influtit i kassan. Skattebelopp som bokförs enligt prestationsprincipen anger den skatt som påförs transaktionen under den period då skyldigheten att betala skatten uppkom.
Produktion till baspris
Produktion till baspris består av de produkter som skapats under räkenskapsperioden. Tre olika kategorier av produktion kan urskiljas: marknadsproduktion, produktion för egen slutlig användning och övrig icke-marknadsproduktion. Produktionen skall bokföras och värderas vid den tidpunkt då den framställs i produktionsprocessen.
Skatter på produktion och import
Skatter på produktion och import (D.2) består av obligatoriska, ensidiga betalningar, kontant eller in natura, som uttaxeras av den offentliga sektorn eller av Europeiska unionens institutioner, och som avser produktion och import av varor och tjänster, anställd arbetskraft, ägande eller användande av mark, byggnader eller andra tillgångar som används i produktionen. Dessa skatter skall betalas oavsett om vinst uppkommer eller ej. Skatter på produktion och import uppdelas i: a) produktskatter (D.21) (1) mervärdesskatter (D.211) (2) skatter och tullar på import exklusive moms (D.212) – importtullar (D.2121) – skatter på import exklusive moms och importtullar (D.2122) (3) produktskatter exklusive moms och importskatter (D.214) b) andra skatter på produktion (D.29).
Sociala förmåner andra än in natura
I sociala förmåner andra än in natura (D.62) ingår: a) Kontanta socialförsäkringsförmåner som utbetalas till hushåll av socialförsäkringssystem. T.ex. pensioner, arbetslöshetsstöd. b) Kontanta socialbidrag som utbetalas till hushåll av offentliga enheter för att täcka samma behov som sociala trygghetsförsäkringsförmåner, men inte inom ett socialt trygghetsförsäkringssystem med sociala avgifter och sociala trygghetsförsäkringsförmåner. T.ex. kommunalt utkomststöd, underhållsbidrag.
Sociala transfereringar in natura
Sociala transfereringar in natura omfattar individuella varor och tjänster som tillhandahålls individuella hushåll av offentlig sektor eller hushållens icke-vinstsyftande organisationer, vare sig varorna och tjänsterna är köpta på marknaden eller producerade som icke marknadsproduktion från offentlig sektor eller hushållens icke-vinstsyftande organisationer.
Socialskyddsavgifter
Socialskyddsavgifter (klass 2000 i OECD:s skattestatistik) omfattar alla obligatoriska avgifter som ger rätt att erhålla sociala förmåner i framtiden. De omfattar: a) arbetsgivares socialskyddsavgifter, t.ex. arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringsavgifter, arbetsgivares arbetspensionsförsäkringsavgifter, b) löntagares socialskyddsavgifter, t.ex. löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier, löntagares arbetspensionsförsäkringspremier, löntagares folkpensionsförsäkringsavgift, löntagares sjukförsäkringsavgift, c) självständiga företagares och icke sysselsatta personers socialskyddsavgifter, t.ex. företagares pensionsskyddsavgifter. Endast obligatoriska socialskyddsavgifter räknas enligt OECD:s skattestatistik till socialskyddsavgifter, varför gruppen inte inbegriper frivilliga socialskyddsavgifter enligt nationalräkenskaperna (en undergrupp i gruppen D.611 faktiska sociala avgifter).
Sparande
Sparande är saldoposten i inkomstanvändningskontona. Sparande är det positiva eller negativa belopp som återstår efter de löpande transaktionerna och som etablerar länken till kapitalbildningen. Om sparandet är positivt, kommer den icke använda inkomsten att användas till förvärv av tillgångar eller till att betala av skuldförbindelser. Om sparandet är negativt, blir vissa tillgångar avvecklade eller också ökar vissa skuldförbindelser.
Subventioner
Subventioner (D.3) är löpande, ensidiga betalningar som den offentliga sektorn eller Europeiska unionens institutioner gör till inhemska producenter med syftet att påverka produktionsnivåerna, priserna eller ersättningen till produktionsfaktorerna. Övriga icke marknadsproducenter kan erhålla övriga produktionssubventioner endast i de fall dessa betalningar grundas på allmänna bestämmelser som gäller både marknads- och icke marknadsproducenter. Subventioner från Europeiska unionens institutioner omfattar endast transfereringar, som görs direkt till inhemska producentenheter. Subventioner klassificeras i a) produktsubventioner (D.31) (1) importsubventioner (D.311) (2) övriga produktsubventioner (D.319) b) övriga produktionssubventioner (D.39).
Säsongrensning
Med säsongrensning avses estimering av säsongvariation och eliminering av dess inverkan på tidsserien. Till följd av detta får vi en säsongrensad tidsserie. Då man eliminerar både säsongvariation och oregelbunden slumpvariation från tidsserien, får man tidsseriens trend. Handels- eller arbetsdagskorrigerade serier får man däremot när man från den ursprungliga tidsseriens observationer eliminerar de faktorer som beror på variationen i antalet handels- eller vardagar. Vid säsongrensning av tidsserier använder Statistikcentralen Tramo/Seats-metoden. I Tramo/Seats-metoden grundar sig förhandsrensningen på regressionsmodellen (som beaktar bl.a. extremvärden, söckenhelger och veckodagsstruktur) och den egentliga säsongrensningen på ARIMA-modellen, som gjorts upp för tidsserien.
Trend
En trend beskriver tidsseriens utveckling under en längre period. Trendserien har rensats från periodisk och tillfällig variation. Detta betyder att väderleksförhållandenas och kortvariga strejkers inverkan inte syns i trenden. Däremot syns permanenta förändringar som t.ex. större efterfrågan, som beror på skatteändringar. Vid tolkningen av riktningen i trendens slutskede är det bra att följa omdömet. Trendgrafens slutskede kan förändras efter att kommande månadsuppgifter har uppdaterats.
Befogenheter (SIMS 6)
Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Mera information: Statistiklagstiftning
Lagstiftning och andra överenskommelser (SIMS 6.1)
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagensamt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder. Sammanställningen styrs av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013, senast ändrad genom förordning (EU) nr 2023/734.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Datautbyte (SIMS 6.2)
Uppgifterna publiceras i Statistikcentralens databas kvartalsvis i genomsnitt inom 80 dagar efter referensperiodens slut. Uppgifterna överförs kvartalsvis till Eurostat, som publicerar dem på sina webbplatser som en del av Europeiska unionens statistik.
Källmaterial (SIMS 18.1)
Källmaterialet beskrivs i den statistikspecifika manualen.
Frekvens för datainsamling (SIMS 18.2)
Datainsamlingsfrekvensen varierar från en månad till ett kvartal.
Säsongrensning (SIMS 18.6.1)
Säsongrensningen har utförts med TRAMO/SEATS‑metoden med hjälp av programvaran JDemetra+.
Användarnas behov (SIMS 12.1)
Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.
Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.
Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.
Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen
Kvalitetsbedömning (SIMS 11.2)
Statistikens kvalitet utvärderas genom att jämföra centrala indikatorer, såsom nettoutlåning/nettoupplåning per sektor, med motsvarande uppgifter i finansräkenskaperna, genom att analysera revideringar när årsdata blir tillgängliga samt genom att följa uppgifternas konsistens över tid.
Dessutom utvärderas kvaliteten genom validerings- och konsistenskontroller som genomförs som en del av produktionsprocessen. Eventuella avvikelser och osäkerhetsfaktorer analyseras som en del av kvalitetsuppföljningen.
Riktlinjer för revidering av uppgifter (SIMS 17.1)
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
De säsongrensade uppgifterna i konjunkturstatistiken revideras på grund av den använda beräkningsmetoden. Den tilläggsinformation som en ny observation i tidsserien medför utnyttjas i en modellbaserad beräkningsmetod, vilket återspeglas i ändringar i gamla offentliggöranden. Information om revideringen av de senaste säsongrensade siffrorna finns i offentliggörandena och kvalitetsbeskrivningarna.
I samband med den centrala konjunkturstatistiken och viss årsstatistik publiceras också en tabell om revideringarna. Av tabellen framgår hur uppgifterna för de senaste statistikperioderna förändrats mellan det första och det senaste offentliggörandet.
Aktualitet (SIMS 14.1)
Kvartalsstatistiken över offentliga samfund publiceras med omkring 80 dygns eftersläpning efter statistikperiodens utgång.
Punktlighet (SIMS 14.2)
Statistiken har i huvudsak publicerats i enlighet med publiceringskalendern. Fördröjningarna har berott på problem med informationstekniken.
Geografisk jämförbarhet (SIMS 15.1)
Statistiken är jämförbar med de länder som hör till det europeiska statistiksystemet.
Enhetlighet över statistikområden (SIMS 15.3)
Statistikens begrepp och definitioner är enhetliga med statistik som grundar sig på ENS2010-metodhandboken.
Enhetlighet med nationalräkenskaperna (SIMS 15.3.2)
I nationalräkenskapernas kontosystem är de olika delområdena enhetliga: års- och kvartalsräkenskaperna, den offentliga sektorns uppgifter, de reala sektorräkenskaperna, finansräkenskaperna, regionalräkenskaperna samt tillgångs- och användningstabellerna. I praktiken kan det emellertid vara en omöjlighet att uppnå fullständig enhetlighet mellan uppgifterna vid alla tidpunkter, och temporära skillnader förekommer. Skillnaderna beror oftast på olika former av eftersläpning för offentliggörandena inom de olika delområdena.
Publiceringskalender (SIMS 8.1)
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Tillgång till publiceringskalendern (SIMS 8.2)
Statistikcentralens publiceringskalender: Kommande publikationer
De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer
Användarnas tillgång (SIMS 8.3)
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.
Mera information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.
Publiceringsfrekvens (SIMS 9)
Uppgifterna publiceras kvartalsvis.
Statistiskt offentliggörande (SIMS 10.1)
Uppgifterna publiceras på Statistikcentralens webbplats och i databasen kvartalsvis. I samband med publiceringen publiceras ett pressmeddelande där de viktigaste uppgifterna presenteras.
Webbdatabas (SIMS 10.3)
Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.
Annan datadistribution (SIMS 10.5)
Europeiska unionens statistiska byrå Eurostat publicerar statistiken på sin webbplats.
Dokumentering av metoder (SIMS 10.6)
Framställningen av statistiken baseras på ENS 2010‑ramverket. I denna kvalitetsbeskrivning beskrivs statistikens viktigaste källor och metoder. En mer detaljerad beskrivning av metoderna finns i Finlands QSA‑inventory.
Principer för dataskydd (SIMS 7.1)
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.
Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.
Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)