Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis: dokumentation för statistiken

Statistiken omfattar de institutionella enheter som klassificerats som offentliga samfund i Finland (S.13) enligt ramverket för den europeiska nationalräkenskapen EKT 2010, och som delas in i undersektorer:

• staten (S.1311)
• lokalförvaltningen exkl. välfärdsområdesförvaltning (S.13131)
• välfärdsområdesförvaltning (S.13132)
• arbetspensionsanstalter (S.13141)
• övriga socialskyddsfonder (S.13149).

Uppgifterna baseras på källmaterial som finns tillgängligt varje kvartal. Dessa kompletteras med estimeringsmetoder så att uppgifterna motsvarar hela populationen så heltäckande som möjligt.

Som statistisk enhet används den institutionella enhet som definieras i ENS 2010‑manualen.

Statistikens population består av de institutionella enheter som hör till sektorn offentliga samfund (S.13) enligt ENS 2010. En lista över dessa enheter publiceras årligen på Statistikcentralens webbplats.

En lista över dessa enheter publiceras årligen på Statistikcentralens webbplats (sidan finns endast på finska; scrolla till mitten av sidan och öppna Excel-filen “Julkisyhteisöt-sektoriin kuuluvat yksiköt”)

Statistikens referensområde är Finland.

Statistiken omfattar alla institutionella enheter som tillhör den offentliga sektorn (S.13) och hör till Finland, i enlighet med ENS 2010‑ramverket.

Statistikens tidsserier börjar år 1999. Uppgifterna finns tillgängliga kvartalsvis och uppdateras regelbundet i takt med att det senaste tillgängliga källdata färdigställs.

Statistikens alla tidsserier är i löpande priser.

Uppgifterna anges i euro. Uppgifterna publiceras i miljoner euro.

Statistiken är en kvartalsstatistik och publiceras med omkring 75 dygns eftersläpning efter statistikperiodens utgång.

Det system för nationalräkenskaper som tillämpas i Europa beskrivs i manualen ENS 2010 (Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat, 2010). I manualen fastställs vilka enheter som hör till de offentliga samfunden samt vilka ekonomiska transaktioner som används.

I statistiken Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis tillämpas vid klassificeringen av institutionella enheter den institutionella sektorindelningen (Sektorindelning 2023) samt den klassificering av ekonomiska transaktioner som anges i ENS 2010-manualen.

Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Mera information: Statistiklagstiftning

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagensamt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder. Sammanställningen styrs av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013, senast ändrad genom förordning (EU) nr 2023/734.

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Uppgifterna publiceras i Statistikcentralens databas kvartalsvis i genomsnitt inom 75 dagar efter referensperiodens slut.

Uppgifterna överförs kvartalsvis till Eurostat, som publicerar dem på sina webbplatser som en del av Europeiska unionens statistik.

Flera administrativa och statistiska källmaterial används vid framställningen av statistiken.

Statens bokföringssystem genererar detaljerad information på kvartalsnivå om centralförvaltningen (S.1311). Det ger också tillförlitlig information om motparternas sektorer, och utnyttjas därför för andra sektorer särskilt vid sammanställningen av inkomstöverföringar.

En central informationskälla för lokalförvaltningen, exkl. välfärdsområdesförvaltningen, (S.13131) är kommunernas och samkommunernas kvartalsrapportering. Detta material omfattar kommuner, samkommuner och kommunala affärsverk. När det gäller välfärdsområdesförvaltningen (S.13132) är den viktigaste informationskällan välfärdsområdenas kvartalsrapportering. En annan viktig informationskälla är Skatteförvaltningens månatliga skattematerial, som används vid upprättandet av skatteflöden.

Uppgifterna för det lagstadgade arbetspensionssystemet (S.13141) baseras på arbetspensionsanstalternas kvartalsenkät.  I Statistikcentralens egen datainsamling efterfrågas poster för ekonomisk verksamhet från de sex största enheterna som ansvarar för obligatorisk arbetspensionsförsäkring inom den offentliga och privata sektorn. Den viktigaste informationskällan för övriga socialskyddsfonder (S.13149) är FPA:s bokföringsmaterial. FPA är den nationella institution som ansvarar för sociala förmåner.

Det skattematerial som Skatteförvaltningen regelbundet producerar innehåller tillförlitliga kvartalsvisa uppgifter om utbetalda löner och socialskyddsavgifter. Detta används vid upprättandet av post D.1 (löner) och därmed relaterade poster även för sektorerna S.1311, S.1313 och S.13141.

De material som finns tillgängliga varje kvartal är inte heltäckande i alla avseenden. Dessa brister korrigeras vid upprättandet av statistiken med extrapolerings- och avstämningsmetoder.

Datainsamlingsfrekvensen varierar från en månad till ett kvartal.

Statistiken baseras till största delen inte på egen datainsamling, utan bygger på uppgifter som erhålls från olika administrativa källor. Källmaterialen baserar sig huvudsakligen på andra myndigheters datainsamling.

När det gäller arbetspensionsanstaltssektorn baseras uppgifterna på Statistikcentralens egen datainsamling, som genomförs som en enkätdatainsamling på nätet. I andra sektorer kompletteras uppgifterna vid behov med enskilda förfrågningar.

I samband med statistikframställningen görs kvalitetssäkrings- och valideringsgranskningar av materialet innan uppgifterna publiceras.

Logikkontroller görs på materialet för att säkerställa uppgifternas tekniska integritet, riktighet och konsistens. Dessa inkluderar bland annat att granska materialets struktur, identifiera uppgifter som saknas och eventuella motsägelser samt bedöma avvikande värden.

I det färdiga statistikmaterialet görs konsistenskontroller, där man säkerställer att fenomenet beskrivs på samma sätt i all statistik som gäller nationalräkenskaperna. Tidsserieuppgifter granskas genom att analysera plötsliga förändringar och andra avvikelser.

Dessutom bedöms materialens omfattning och uppgifterna jämförs med andra tillgängliga källor. Materialet valideras både horisontellt och vertikalt för att statistikens olika delar ska bilda en konsekvent helhet.

De observerade avvikelserna analyseras och korrigeras vid behov i samband med sammanställningen av statistiken eller i samarbete med dem som producerar materialet. Eurostat kontrollerar de uppgifter som medlemsländerna lämnar i samband med inlämnandet.

Under granskningsprocessen kan uppgifter vid behov preciseras. Statistikens kvalitet följs också upp genom att granska revideringar, det vill säga skillnader mellan de uppgifter som först publicerats och senare granskningar.

Uppgifterna i statistiken sammanställs genom att kombinera uppgifter från flera källmaterial. Källmaterialen sammanställs och harmoniseras så att uppgifterna motsvarar begreppen i nationalräkenskaperna och bildar en konsekvent helhet.

De kvartalsvis tillgängliga materialen täcker inte alla enheter i populationen eller nödvändiga variabler, och därför kompletteras uppgifterna med estimeringsmetoder. Den centrala metoden för att ta fram kvartalsuppgifter är tidsmässig fördelning enligt Dentonmetoden, där uppgifter på årsnivå fördelas på kvartalen utifrån källmaterial som beskriver utvecklingen per kvartal.

Med hjälp av metoden kombineras nivån i årsuppgifterna med den utveckling som beskrivs av kvartalsuppgifterna, så att kvartalsuppgifterna summeras till årsuppgifter. När årsuppgifter ännu inte är tillgängliga, estimeras de senaste kvartalens uppgifter genom att extrapolera utifrån källmaterial som beskriver utvecklingen per kvartal.

En närmare beskrivning av statistikens metoder presenteras i metodbeskrivningen för Finlands nationalräkenskaper (QSA).

Säsongrensningen har utförts med TRAMO/SEATS‑metoden med hjälp av programvaran JDemetra+.

Statistikens precision och tillförlitlighet påverkas särskilt av källmaterialens omfattning och tillgänglighet är samt av de använda estimeringsmetoderna. Kvartalsmaterialen täcker inte alla enheter i populationen.

Uppgifter som saknas kompletteras med estimeringsmetoder, men de är förknippade med osäkerhet som kan leda till avvikelser. Viktiga felkällor är täckningsfel, mätningsfel och modellrelaterad osäkerhet. Bortfallsfel förekommer, men dess inverkan är mindre än täckningsfelets.

Statistikens kvalitet följs upp genom att analysera revideringar av uppgifterna samt genom att jämföra viktiga nyckeltal, såsom nettoutlåning, med motsvarande uppgifter i finansräkenskaperna.

Statistiken lämpar sig väl för att följa upp utvecklingen inom den offentliga sektorn på kvartalsbasis. Osäkerheterna gäller särskilt de senaste kvartalen, där källmaterialen är mer bristfälliga och osäkerheten i estimeringen är störst.

Statistiken är förenad med osäkerhet som särskilt beror på de använda estimeringsmetoderna och källmaterialets beteende över tid.

Estimeringsmetoderna är förknippade med osäkerhet, eftersom indikatorer som beskriver utvecklingen på kvartalsbasis inte alltid överensstämmer exakt med strukturen och utvecklingen för uppgifterna på årsnivå. Detta blir särskilt tydligt under de senaste kvartalen samt i situationer där den ekonomiska utvecklingen förändras snabbt. Till följd av detta kan kvartalsuppgifterna tillfälligt beskriva utvecklingen på ett annat sätt än de senare förtydligade uppgifterna på årsnivå.

Dessutom kan källmaterialet innehålla tids- och klassificeringsskillnader som påverkar hur olika ekonomiska åtgärder fördelas över tid och sektorer.

Effekterna av dessa felkällor följs upp genom att granska revideringar av uppgifterna samt jämföra centrala storheter med andra uppgifter från nationalräkenskaperna. Osäkerhet hanteras genom att använda flera källmaterial, göra validerings- och konsistenskontroller samt uppdatera uppgifterna då materialet kompletteras.

Täckningsfel uppstår eftersom de kvartalsvisa källmaterialen inte täcker alla enheter som hör till de offentliga samfunden. En del enheter faller utanför materialet, vilket leder till undertäckning.

Övertäckning och överlappningar kan däremot uppstå när materialen kombineras, om samma händelse eller post finns i flera källor.

Undertäckning minskas genom att använda flera källmaterial och genom att estimera uppgifter som saknas. Vid framställningen av kvartalsuppgifter används tidsmässig fördelning enligt Dentonmetoden, där uppgifterna estimeras utifrån det material som finns tillgängligt kvartalsvis och uppgifter på årsnivå.

Effekten av täckningsfelet framträder särskilt i de nyaste kvartalen, då källmaterialen fortfarande är bristfälliga. Uppgifterna preciseras med tiden i takt med att materialet kompletteras.

Mätningsfel kan uppstå till följd av den registrerings- och rapporteringspraxis som används i källmaterialen samt skillnader i begrepp jämfört med nationalräkenskaperna.

I register- och bokföringsmaterialen kan mätningsfel uppkomma exempelvis på grund av tidpunkterna för registrering av uppgifter, bokföringspraxis samt att statistiska begrepp och klassificeringar inte helt överensstämmer med strukturerna i källmaterialen. Ändringar i rapporteringspraxis och tekniska fel kan också påverka mätningen av uppgifterna.

Mätningsfel kan uppstå i enkätmaterialet till exempel på grund av tolkningsskillnader och rapporteringspraxis hos uppgiftslämnarna.

Mätningsfelets inverkan följs upp genom att jämföra uppgifterna med olika källor och granska utvecklingen i tidsserierna. Man strävar efter att minska felet genom att harmonisera begrepp och klassificeringar, vägleda uppgiftslämnarna samt genomföra granskningar och redigeringar av materialen i samband med statistikframställningen.

Bortfallsfel förekommer till följd av bristfällig rapportering från enheter som ingår i de kvartalsvisa källmaterialens täckning. Bortfallsfelets inverkan är dock mindre än täckningsfelets, som beror på den begränsade täckningen i de kvartalsvisa källmaterialen. Man strävar efter att korrigera bortfallsfelet genom att imputera uppgifter som saknas på basis av annat tillgängligt material.

Behandlingsfel kan uppstå i behandlingsfasen för uppgifter, såsom vid lagring, klassificering, redigering, beräkning och sammanslagning av uppgifter. Dessa fel kan påverka statistikuppgifternas riktighet och precision.

Behandlingsfel hanteras genom granskning, jämförande beräkningar samt att säkerställa beräkningarnas reproducerbarhet. Dessutom används versionshantering och dokumenterade produktionsprocesser som gör det möjligt att identifiera och korrigera eventuella fel.

Osäkerhet i modellen uppstår eftersom de indikatorer som beskriver den kvartalsvisa utvecklingen inte alltid exakt motsvarar den faktiska utvecklingen för det fenomen som granskas. Risken framträder i situationer där ekonomins struktur förändras eller sambandet mellan indikatorerna och det egentliga fenomenet försvagas.

Modellens funktion bedöms genom att granska revideringar av uppgifterna, jämföra estimerade uppgifter med uppgifter på årsnivå som blir tillgängliga senare samt genom att jämföra resultaten med andra tillgängliga informationskällor. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur precisering av uppgifterna påverkar centrala nyckeltal.

Användningen av modellen och den därmed förknippade osäkerheten kommuniceras som en del av beskrivningen av statistikens kvalitet.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.

Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.

Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.

Mera information:

• Riktlinjer för europeisk statistik
• FOS-delegationens rekommendationer

Statistikens kvalitet bedöms genom att jämföra statistikens centrala nyckeltal, såsom nettoutlåning/nettoupplåning efter sektor, med motsvarande siffror i finansräkenskaperna genom att analysera statistikens revideringar när materialet på årsnivå färdigställs samt genom att följa upp uppgifternas konsistens över tid.

Dessutom bedöms statistikens kvalitet med hjälp av validerings- och konsistenskontroller som utförs som en del av sammanställningsprocessen. Möjliga avvikelser och osäkerhetsfaktorer granskas som en del av kvalitetsuppföljningen av statistiken.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

De säsongrensade uppgifterna i konjunkturstatistiken revideras på grund av den använda beräkningsmetoden. Den tilläggsinformation som en ny observation i tidsserien medför utnyttjas i en modellbaserad beräkningsmetod, vilket återspeglas i ändringar i gamla offentliggöranden. Information om revideringen av de senaste säsongrensade siffrorna finns i offentliggörandena och kvalitetsbeskrivningarna.

I samband med den centrala konjunkturstatistiken och viss årsstatistik publiceras också en tabell om revideringarna. Av tabellen framgår hur uppgifterna för de senaste statistikperioderna förändrats mellan det första och det senaste offentliggörandet.

Statistikuppgifterna preciseras regelbundet i takt med att källmaterialet kompletteras. De mest betydande revideringarna gäller preciserandet av det senaste årets fjärde kvartal när de preliminära årsuppgifterna blir klara i mars.

Årsuppgifterna är preliminära i två års tid. Kvartalsuppgifter kan preciseras för de fyra senaste åren baserat på nya eller preciserade källuppgifter samt preciserade tidpunkter, även om årsuppgifterna inte ändras.

Tidsseriens nivåkontroller (s.k. benchmark-revideringar) görs enligt EU-ländernas gemensamma tidtabell ungefär vart femte år. I dessa granskningar uppdateras tidsserierna för att motsvara nya begrepp, klassificeringar, metoder och mer omfattande källmaterial, vilket kan orsaka förändringar även i tidsseriernas nivå på längre sikt.

Kvartalsstatistiken över offentliga samfund publiceras med omkring 75 dygns eftersläpning efter statistikperiodens utgång.

Statistiken har i huvudsak publicerats i enlighet med publiceringskalendern. Fördröjningarna har berott på problem med informationstekniken.

Statistiken är jämförbar med de länder som hör till det europeiska statistiksystemet.

Den tidsmässiga jämförbarheten för statistiken är i huvudsak god, men den påverkas av vissa metod- och strukturförändringar:

• På grund av metodreformen för behandlingen av produktionsskatter och andra löpande skatter finns det ett tidsserieavbrott i transaktionerna (D29 och D59) mellan åren 2009 och 2010.
• Nivåerna för lokalförvaltningens produktion och insatsförbrukning är inte jämförbara mellan åren 2014 och 2015.
• Överföringen av ansvaret för organiseringen av social- och hälsovårdstjänster från kommunförvaltningen till välfärdsområdena år 2023 samt reformen av lokalförvaltningens datainsamling år 2021 försvårar jämförbarheten särskilt mellan åren 2022 och 2023.

Man strävar efter att genomföra eventuella ändringar så att tidsseriernas jämförbarhet bevaras så väl som möjligt.

Statistikens begrepp och definitioner är enhetliga med statistik som grundar sig på ENS2010-metodhandboken.

Statistikens kvartals- och årsuppgifter är enhetliga. Kvartalsuppgifterna stäms av mot årsuppgifterna, och när årsmaterialen blir klara uppdateras kvartalsuppgifterna för att stämma överens med årsuppgifterna. På så sätt säkerställs att summan av kvartalsuppgifterna motsvarar årsuppgifterna.

I nationalräkenskapernas kontosystem sammanfaller de olika delområdena, såsom års- och kvartalsräkenskaperna, den offentliga sektorns uppgifter, realsektorräkenskaper, räkenskaper för finansiella transaktioner, regionalräkenskaperna samt tillgångs- och användningstabellerna.

I praktiken kan det emellertid vara en omöjlighet att uppnå fullständig enhetlighet för uppgifterna vid alla tidpunkter, och temporära skillnader förekommer. Skillnaderna beror oftast på diverse former av eftersläpning för offentliggörandena på de olika områdena.

Statistikens inbördes enhetlighet är god. De olika variablerna, sektorerna och nivåerna i statistiken är konsistenta sinsemellan och baserade på enhetliga begrepp, klassificeringar och definitioner.

Det kan dock förekomma skillnader i källmaterialen och klassificeringarna. Dessa granskas och harmoniseras vid upprättandet av statistiken både metodiskt och med stöd av expertbedömning.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Statistikcentralens publiceringskalender: Kommande publikationer

De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.

Mera information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten.

Mera information: Användarvillkor för statistiska uppgifter

Uppgifterna publiceras kvartalsvis.

Uppgifterna publiceras på Statistikcentralens webbplats och i databasen kvartalsvis. I samband med publiceringen publiceras ett pressmeddelande där de viktigaste uppgifterna presenteras.

Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.

Europeiska unionens statistiska byrå Eurostat publicerar statistiken på sin webbplats.

Framställningen av statistiken baseras på ENS 2010‑ramverket. I denna kvalitetsbeskrivning beskrivs statistikens viktigaste källor och metoder. En mer detaljerad beskrivning av metoderna finns i Finlands QSA‑inventory.

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen (Finlex.fi). Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning (eur-lex.europa.eu) och den finska dataskyddslagen parallellt (Finlex.fi). Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen (Finlex.fi).

Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.

Mera information: Dataskydd