Fastighetspriser: dokumentation för statistiken

Prisstatistiken över gamla egnahemshus och egnahemstomter grundas på Lantmäteriverkets köpeskillingsregister, som innehåller alla fastighetsköp. Statistiken innehåller inte egnahemshus på hyrestomter.

Uppgifterna om nya egnahemshus grundas på byggnadskostnadsindexet samt på prisutvecklingen på yrkesmässigt byggande och byggande i egen regi (självbyggande). Priserna mäts genom material, löner och huspaket samt anslutnings- och myndighetsavgifter.

De statistiska enheterna är ett gammalt egnahemshus, egnahemshustomt eller ett nytt egnahemshus.

Populationen i statistiken Fastighetspriser när det gäller galma engahemshus och tomter utgörs av alla fastighetsköp i Finland.

Fastighetspriser publiceras för hela landet, med undantag för Åland.

Uppgifter finns om gamla egnahemshus och tomter med olika klassificering, sedan år 1985.

Uppgifter om prisutvecklingen på nya egnahemshus finns sedan år 2009.

Vad gäller gamla egnahemshus och tomter har statistiken fyra basperioder: 2020=100, 2015 = 100, 2010 = 100 och 1985 = 100. I prisindexet för nya egnahemshus används basåret 2022 och 2010.

Måttenheterna i statistiken är indextal, procentuell förändring, kvadratmeterpris i euro, yta i kvadratmeter och antal köp.

I kvartalsstatistiken är referensperioden ett kvartal och i årsstatistiken ett kalenderår.

Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Mera information: Statistiklagstiftning

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Uppgifterna i statistiken publiceras på statistikens webbsida i enlighet med publiceringskalendern.

Statistiken över fastighetspriser baserar sig på Lantmäteriverkets uppgifter i köpeskillingsregistret över fastigheter. När det gäller materialet om fastighetsköp hämtas dessutom bakgrundsuppgifter ur byggnads- och lägenhetsregistret hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

För prisindexet för nya egnahemshus insamlas priser på material, huspaket och anslutnings- och myndighetsavgifter samt planerings- och tillsynsavgifter. Materialet levereras av Rakennustutkimus RTS Oy. Dessutom används i prisindexet byggkostnadsindexet när det gäller bostadssmåhus och volymindexet för nybyggnad när det gäller småhus.

Lantmäteriverkets uppgifter i köpeskillingsregistret över fastigheter levereras till Statistikcentralen varje månad.

Rakennustutkimus RTS Oy levererar materialet till Statistikcentralen varje kvartal.

Gamla egnahemshus och tomter 

Materialet i statistiken över fastighetspriser bildas utgående från köpeskillingsregister för fastigheter genom att avgränsa materialet till köp av egnahemshus och egnahemstomter. För att komplettera materialet förenas fastighetsköpen med byggnads- och lägenhetsregistret som förs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Sedan lägger man till en områdesklassificering i materialet. Valideringen av materialet görs genom att lägga till i materialet så kallade prisgränser, samt genom att lägga till för avvikande observationer så kallade borttagningskoder enligt yta, byggår och område. Sedan sparas materialet.

Efter att materialet behandlats beräknas index för de lägsta nivåerna, det vill säga mikroindex. Mikroindexet har två olika delar, en icke-kvalitetskorrigerad prisförändring och en kvalitetsjusteringsfaktor. En prisförändring som inte är kvalitetsjusterad är det geometriska medelvärdet av det nuvarande kvartalets kvadratmeterpriser i mikroklassen, dividerat med det geometriska medelvärdet av kvadratmeterpriserna under det föregående året. Eftersom den här förändringen även innehåller förändring som beror på kvalitativa förändringar i affärerna, måste man ta med en kvalitetsjusteringsfaktor.

Kvalitetsjusteringsfaktorn är i praktiken med en regressionsmodell kalkylerad relation geometriska medelvärden av nuläget och prisprognoser vid den tidigare tidpunkten i mikroklassen. Regressionsmodellen genererar för en observation med en viss egenskap ett prognospris för basåret (eller med andra ord för prisjämförelsetidpunkten). När prognospriset kalkyleras både med nulägets egenskaper och med den tidigare tidpunktens egenskaper, anger relationen av medelvärden för dessa prognospriser i mikroklassen den prisförändring som beror på skillnader i egenskaper i mikroklassen. När man i den här relationen korrigerar det geometriska medelvärdet vid den tidigare tidpunkten, fås en kvalitetsjusterad prisförändring från den tidigare tidpunkten till nuläget.  

Därefter kalkyleras för indexen kvartals- och årsförändringar och vid behov även årsmedelvärden. Utgående från materialet beräknas även fördelningssiffror, undre kvartiler, medianer och övre kvartiler både för priser och ytor. Dessutom beräknas medelpriser och medelytor. Medelpriserna beräknas som ett viktat aritmetiskt medeltal av kvartalets arealer. 

Till slut vidarekedjas indexen för gamla basår. När man kedjar gamla serier ska man beakta att metodförändringarna är stora och inverkar tydligt på de erhållna resultaten. Till exempel, om man ser på årsförändringarna 2016–2017 i serierna 1985=100, får man olika resultat jämfört med årsförändringarna i serierna 2015=100.

Nya egnahemshus

Det material från Rakennustutkimus RTS Oy som används för att beräkna prisindexet för nya egnahemshus, när det gäller andelen byggande på eget initiativ, behandlas och förs in i produktionssystemet. Därefter söks uppgifter om volymindexet för nybyggnad och byggnadskostnadsindexet.

Prisindexet kalkyleras med Laspeyres indexformel genom att vikta ihop mikroindex som har beräknats för olika byggsätt och byggherrar; byggd på plats eller byggd av element samt yrkesmässigt byggande eller byggande i egen regi.

Vid granskning av områdesvisa prisindex på gamla egnahemshus och egnahemstomter ska man observera antalet köp i området. Om köpen är få i området, kan några avvikande fall påverka indexutvecklingen för hela området på ett betydande sätt. Då rekommenderas det att i stället för kvartalsförändringen granska utvecklingen under en längre tid. Observera dessutom att statistiken inte innehåller egnahemshus på hyrestomt.

Medelpriserna i statistiken förändras på ett annat sätt än prisindexet, eftersom prisindexet beaktar förändringar som skett i fördelningen av egenskaper hos sålda egnahemshus och tomter vid olika tidpunkter, såsom byggår, yta och exakt position och förändringarnas inverkan på priserna. Både prisindexet och medelpriset är användningsdugliga mätare, beroende på situationen. 

Prisindexet beskriver mycket mera/mindre ett genomsnittligt egnahemshus eller en tomt kostar nu jämfört med tidigare. Medelpriset anger vilken som var den rådande prisnivån för sålda bostäder vid en viss tidpunkt, utan att ta ställning till om de var äldre, nyare, större eller mindre än de som sålts tidigare.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.

Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.

Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.

Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen

Materialet granskas innan statistiken beräknas, där observationer som tydligt avviker i fråga om pris eller yta eller som annars är bristfälliga inkluderas inte i beräkningen.

Statistiken över fastighetspriser publiceras för varje kvartal omkring 7 veckor efter utgången av kvartalet. De uppgifter som publiceras är slutgiltiga. Årsuppgifterna publiceras i samband med publiceringen av det fjärde kvartalet.

Uppgifterna publicerades enligt publiceringskalenderns datum.

I produktionen av statistiken används storområden i enlighet med EU:s områdesklassificeringssystem, NUTS2-klassificeringen (trädde i kraft 11.7.2003), där Norra Finland och Östra Finland är egna områden. Dessutom används klassificeringen Fastlandsfinland, Huvudstadsregionen, Övriga Finland och Ramkommuner samt regionindelningen enligt befolkningsmängden.

Angående gamla egnahemshus och egnahemstomter finns det uppgifter från och med år 1985. Uppgifter i prisindexet för fastigheter 1985 =1 00 finns med en noggrannare klassificering för åren 1985–2009. När det gäller prisindexet för fastigheter 1985 = 100 finns dessutom en lång tidsserie för Fastlandsfinland, huvudstadsregionen och övriga Finland. Den här tidsserien kedjas alltid med det nyaste indexet, varvid förändringarna i indexet motsvarar förändringarna i det nyaste indexet. I samband med byte av basår återspeglas även de förändringar som gjorts i metoderna i årsförändringen i den långa tidsserien.

År 2017 förnyades den statistiska modellen för beräkning av index på gamla egnahemshus och egnahemstomter, granskningsförfaranden, viktstruktur och klassificeringar. Basåret för indexet byttes till 2015 = 100. På grund av ändringarna avviker de tillbakaräknade uppgifterna för åren 2015 och 2016 från tidigare publicerade index (2005 = 100-serien och 1985 = 100-serien).

År 2023 reviderades i prisindexet för gamla egnahemshus reviderades, den regionala indelningen och basåret. Det nya basåret är 2020 = 100. Dessutom reviderades beräkningsmetoden för indexet så att vikterna och den hedoniska metodens kvalitetsviktningskoefficienter i fortsättningen uppdateras årligen, vilket förbättrar indexets kvalitet.

Nya klasser i den regionala indelningen är de sex största städerna och hela landet exkl. de sex största städerna. Tidigare publicerade basår (2015 = 100, 2010 = 100, 1985 = 100) i prisindexet för gamla egnahemshus förlängs genom kedjning på basis av ändringarna enligt indexen 2020 = 100 fr.o.m. 1:a kvartalet 2023.

I prisindexet för nya egnahemshus förnyades produkt- och viktstrukturen. Det nya basåret är 2022 = 100. Det nya indexet publiceras på en exaktare nivå än tidigare. Särskilt det s.k. huspaketsindexet med delindex publiceras som ett nytt index.

Den mest betydande förändringen i viktstrukturen för prisindexet för nya egnahemshus kan ses i en klar ökning av det yrkesmässiga egnahemshusbyggandet i förhållande till självbyggande.

I prisstatistiken över boende följs så långt som möjligt en enhetlig områdesklassificering och behandlingsregler.

Lantmäteriverket publicerar köpeprisstatistik som grundas på material om köpepriser: Statistik | Lantmäteriverket

Den viktigaste skillnaden mellan Statistikcentralens prisindex och Lantmäteriverkets statistik över köpepris är att statistiken över köpepriset i första hand presenterar uppgifter om fördelningen av köp och priser vid en viss tidpunkt, medan prisindexet i sin tur koncentrerar sig på att mäta prisförändringar från en tidpunkt till en annan.

I prisindexet beaktas prisskillnader på grund av kvalitetsskillnader i sålda fastigheter och inverkan av dessa tas bort i indexberäkningen. De antal som publiceras i statistiken avviker ifråga om småhustomter från de antal som Lantmäteriverket publicerat i köpeprisstatistiken över fastigheter, på grund av olika urvalsregler.

Uppgifterna om gamla egnahemshus och tomter avviker från varandra till exempel när det gäller regionklassificeringen. På grund av ett litet antal observerade tomter har man gällande befolkningsmängdsklasser förenat klasserna jämfört med klasserna av egnahemshus: i statistiken över egnahemshus finns det fyra befolkningsmängdsklasser och i statistiken över tomter finns det tre klasser.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Statistikcentralens publiceringskalender: Kommande publikationer

De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.

Mera information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Prisstatistiken över fastigheter publiceras för varje kvartal omkring 7 veckor efter utgången av kvartalet. Årsuppgifterna publiceras när det sista kvartalet publiceras. De uppgifter som publiceras är slutgiltiga.

Ett meddelande publiceras för varje kvartal på statistikens webbsida.

Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.

Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.

Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Enhetsspecifika uppgifter i beräkningsmaterialet är sekretessbelagda. Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är avgränsad med hjälp av behörighet. De olika skedena i statistikproduktionsprocessen genererar ett slutresultat som inte gör det möjligt att identifiera enskilda uppgiftslämnare. Alla anställda har undertecknat ett sekretessavtal, där de förbinder sig att hemlighålla de uppgifter som är sekretessbelagda med stöd av statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheters verksamhet. Uppgifterna i statistiken publiceras på en så grov nivå så att enskilda uppgiftslämnares dataskydd inte ska äventyras.

I prisstatistiken för bostäder tillämpas aktivt dataskydd. Målet med dataskyddet när det gäller prisstatistiken för bostäder är att man utifrån de siffror som Statistikcentralen publicerar inte ska kunna ta reda på köpeskillingen eller hyran för en enskild bostad eller bokslutsuppgifter för ett enskilt bostadsaktiebolag. Det är inte möjligt att identifiera enskilda uppgiftslämnare utifrån de uppgifter som publiceras. 

När det gäller fastighetspriser ingår i varje klass flera observationsvärden. Om det finns för få observationer för en viss klass, döljs uppgifterna. Vid behov förverkligas skyddet genom sekundärt skydd eller genom att göra klassificeringen mindre exakt, om observationerna i en klass döljs upprepade gånger.