Byggnadsbeståndet: dokumentation för statistiken

Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)

Statistiken över byggnadsbeståndet är årsstatistik och den beskriver existerande byggnadsbestånd och antalet byggnader årets sista dag. I byggnadsbeståndet ingår inte fritidshus, det finns separat statistik över fritidshus. Byggnadsbeståndet omfattar inte heller tak av lätt konstruktion och kiosker, byggnader som används enbart inom lantbruksproduktionen och inte heller bastu- och ekonomibyggnader som hör till bostadsbyggnaderna. Statistik över byggnadsbeståndet kan produceras med alla kommun- och koordinatbaserade regionindelningar samt efter postnummerområde. Statistikcentralens statistik över byggnadsbeståndet fås i huvudsak ur Betolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem dit kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter meddelar uppgifter om byggnader och bostäder som kräver byggnadslov. Statistiken över byggnadsbeståndet är ett totalmaterial.

Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)

Byggnad

Med byggnad avses en fast, fristående konstruktion med egen ingång som är uppförd på den plats där den är belägen, och som innefattar ett för olika funktioner avsett övertäckt utrymme som i allmänhet avgränsas av ytterväggar eller andra väggar som avskiljer det från andra konstruktioner (byggnader). Bergrum eller andra underjordiska utrymmen, vars inneryta huvudsakligen består av bergvägg eller motsvarande och/eller utrymmen som inte omfattar konstruktioner som är jämförbara med innerkonstruktionerna i egentliga husbyggnader, såsom till exempel underjordiska oljecisterner, räknas inte som byggnader. Skjul av lätt konstruktion, kiosker och dylikt som inte innefattar utrymmen som avgränsas av slutna väggar, samt husvagnar, fartyg och dylikt anses inte heller utgöra byggnader. Uppgifter om byggnader fås från det datasystem för den byggda miljön som upprätthålls av Syke. Statistikcentralens byggnadsbeståndsstatistik omfattar inte: - byggnader för vätskeförvaring - byggnader som uteslutande används för lantbruksproduktion - bostadsbyggnaders bastubyggnader - bostadsbyggnaders ekonomibyggnader - byggnader som i sin helhet innehas av andra länders ambassader - försvarsmaktens byggnader - skyddsrum förutom då de ovannämnda byggnaderna är bebodda eller inrymmer lokaliteter. Uppgifterna om nyproduktion av byggnader omfattar inte: - byggnader som i sin helhet innehas av andra länders ambassader - försvarsmaktens byggnader - skyddsrum

Byggnadsmaterial

Med byggnadsmaterial avses det material som byggnadens bärande konstruktion i huvudsak är gjorda av. Klassificeringen är följande: - betong, lättbetong - tegel - stål - trä - annat, okänt

Byggnadsår

Med byggnadsår avses det år byggnaden blev färdig för användning. Om byggnadsåret är tidigare än 1980 har också ombyggnadsåret kunnat uppges som byggnadsår.

Flervåningsbostadshus

Hus med minst tre bostäder av vilka åtminstone två bostäder är ovanpå varandra.

Hustyp

Indelningen av bostäder enligt upplåtelseform är följande: - egnahems- och parhus, bostadshus med 1–2 bostäder, parhus samt permanent bebodda fritidsbostäder - radhus: småhus med minst tre parallella bostadslägenheter och där utrymmen som hör till olika bostadslägenheter inte ligger ovanpå varandra. - höghus: hus med minst tre bostäder, där minst två av bostäderna ligger ovanpå varandra, och som inte tillhör de föregående klasserna - andra byggnader: även byggnader vars hustyp är okänd.

Kommunalt delområde

Kommunala delområden består av funktionella områdeshelheter som definierats av kommunen och på vilka kommunen baserar sin verksamhet för planering och uppföljning av områdesutvecklingen. Statistikcentralen sköter digitaliseringen av nya delområdesindelningar samt upprätthåller ett register över områdenas gränser och namn. Kommunerna har möjlighet att justera sin delområdesindelning en gång i året. Delområdesindelningen är en hierarkisk indelning med tre nivåer: en 1-siffrig storområdesnivå, en 2-siffrig statistikområdesnivå och en 3-siffrig småområdesnivå. Delområdena numreras löpande enligt dessa tre hierarkiska nivåer. Den sexsiffriga delområdeskoden är kopplad till kommunens tresiffriga kommunkod, vilket betyder att delområdeskoden består av sammanlagt nio tecken.

Kulturell byggnad

Till de s.k. kulturella byggnader från Statistikcentralens byggnads- och bostadsbestånd som finns med i dess kulturstatistik hör teater-, opera-, konsert- och kongresshus, biografer, bibliotek och arkiv, museer och konstgallerier samt utställningshallar. Byggnaderna i Statistikcentralens byggnads- och bostadsbestånd är indelade enligt byggnadernas huvudsakliga användningssätt.

Nätanslutning

En byggnads nätanslutningar är - avlopp - vattenledning - el - naturgas.

Uppvärmningssätt

Med uppvärmningssätt avses det uppvärmningssätt som huvudsakligen används för att värma upp byggnaden. Det finns också en uppgift om uppvärmningssätt för bostäder. Uppgiften om uppvärmningssätt har erhållits ur datasystemet för den byggda miljön som upprätthålls av Syke, som får uppgiften i byggnadsprojektanmälningar från kommunens byggnadstillsyn. Uppgiften om ändring av uppvärmningssättet förmedlas till systemet bara om byggnaden har genomgått ombyggnadsarbeten som kräver bygglov. Klassificeringen är följande: - vattencentralvärme - luftcentralvärme - elvärme - ugns-spis-kaminuppvärmning - solvärme - luftvärmepump - ingen fast värmeanordning - okänd. En byggnad med vattencentralvärme värms upp med cirkulerande vatten, en byggnad med luftcentralvärme med cirkulerande luft. Vid direkt eluppvärmning värms byggnaden upp direkt med ett fast värmeelement som är kopplat till elnätet eller på något motsvarande sätt. Vid ugns- eller kaminuppvärmning uppvärms en värmemagasinerande mur (ugn) med ved eller något annat bränsle. Till ugnsuppvärmning hänförs också inmurade elektriska värmekondensatorer, fristående fasta oljevärmare samt öppna spisar med varmluftscirkulation (inte i lättkonstruktion). Ugnar för bastuuppvärmning räknas inte som uppvärmningsanordningar.

Utrustning

Uppgifter om bostäders och byggnaders utrustning kommer från Sykes byggnads- och lägenhetsuppgifter. Bostadens utrustning: - avlopp - vattenledning - WC - varmvatten - tvättutrymmen (det finns antingen en dusch, ett badrum eller en bastu i bostaden) - bastu i bostaden - central- eller elvärme. Uppgifterna om bostädernas utrustning har använts då utrustningsnivån fastställts. Byggnadens utrustning: - el - avlopp - vattenledning - varmvatten - hiss - bastu i huset - maskinell ventilation - skyddsrum.

Våningsantal

I byggnadens våningsantal inräknas alla de huvudsakligen ovanför markytan belägna våningar, där det finns bostads- eller arbetsrum eller utrymmen i enlighet med byggnadens användningssyfte. Om antalet våningar är olika i olika delar av byggnaden, avser våningsantalet i allmänhet det största antalet våningar i byggnaden. I fråga om byggnader som färdigställts efter år 1980 anges våningsantalet som ett medeltal med beaktande av helheten, om våningsytan i någon våning utgör en mycket liten del av våningsytan i byggnadens huvudsakliga våningar. T.ex. en stor industrihall i en våning med kontorslokaliteter med liten våningsyta i tre våningar anses ha våningsantalet ett.

Våningsyta

I byggnadens våningsyta inräknas våningarnas yta och den del av vindens eller källarvåningens yta där det finns bostads- eller arbetsrum eller andra utrymmen i enlighet med byggnadens huvudsakliga användningssyfte. Våningsytan är den vågräta yta som begränsas av yttersidan av våningarnas väggar eller deras tänkta fortsättning vid öppningar eller dekorationsdetaljer i ytterväggarna.

Ägartyp

Byggnader indelas efter ägare i följande klasser: - privatperson/dödsbo - bostadsaktiebolag eller -andelslag - fastighetsaktiebolag - privat företag - företag med statlig eller kommunal majoritet - statligt eller kommunalt affärsverk - bank eller försäkringsanstalt - kommun - staten - socialskyddsfond - religiöst samfund, stiftelse, parti e.dyl. - annan eller okänd.

Befogenheter (SIMS 6)

Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)

Publiceringskalender (SIMS 8.1)

Användarnas tillgång (SIMS 8.3)

Principer för dataskydd (SIMS 7.1)