Byggnadsbeståndet: dokumentation för statistiken

Med byggnad avses en fast, fristående konstruktion med egen ingång som är uppförd på den plats där den är belägen, och som innefattar ett för olika funktioner avsett övertäckt utrymme som i allmänhet avgränsas av ytterväggar eller andra väggar som avskiljer det från andra konstruktioner (byggnader).

Bergrum eller andra underjordiska utrymmen, vars inneryta huvudsakligen består av bergvägg eller motsvarande och/eller utrymmen som inte omfattar konstruktioner som är jämförbara med innerkonstruktionerna i egentliga husbyggnader - t.ex. underjordiska oljecisterner - räknas inte som byggnader.

Skjul av lätt konstruktion, kiosker o.d. som inte innefattar utrymmen som avgränsas av slutna väggar, samt husvagnar, fartyg o.d. anses inte heller utgöra byggnader.

Statistiken över byggnadsbeståndet omfattar inte
- fritidshus
- byggnader för vätskeupplag
- byggnader som enbart används inom lantbruksproduktion
- bastubyggnader i anslutning till bostadsbyggnader
- ekonomibyggnader i anslutning till bostadsbyggnader
- byggnader som i sin helhet är i andra länders ambassaders bruk
- försvarsmaktens byggnader
- skyddsrum
utom då byggnaderna är bebodda eller då de omfattar verksamhetslokaler.

Uppgifterna om byggnadsbeståndet har erhållits ur Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem.

Byggnadens användningssyfte bestäms i enlighet med det ändamål för vilket största delen av byggnadens våningsyta används. Huvudgrupperna i byggnadsklassificeringen är
- bostadsbyggnader
- fritidsbostadshus
- affärsbyggnader
- kontorsbyggnader
- trafikbyggnader
- vårdbyggnader
- byggnader för samlingslokaler
- undervisningsbyggnader
- byggnader inom industrin och gruvindustrin
- byggnader för energiförsörjning
- byggnader för samhällsteknik
- lagerbyggnader
- byggnader för räddningsväsendet
- lantbruksbyggnader och djurstall
- övriga byggnader.

Byggnadsklassificeringen presenteras i Statistikcentralens handbok Byggnadsklassificering 2018.
Alla klasser i byggnadsklassificeringen har inte tagits med i Statistikcentralens byggnadsbestånd.

Med byggnadsmaterial avses det material som byggnadens bärande konstruktion i huvudsak är gjorda av. Klassificeringen är följande:
- betong, lättbetong
- tegel
- stål
- trä
- annat, okänt

Med byggnadsår avses det år byggnaden blev färdig för användning. Om byggnadsåret är tidigare än 1980 har också ombyggnadsåret kunnat uppges som byggnadsår.

Bostäder indelas enligt hustyp på följande sätt:
- fristående småhus: bostadshus med 1-2 bostäder, parhus samt med småhus jämförbara fristående bostadsbyggnader (t.ex. fritidsbostäder med stadigvarande boende).
- rad- och kedjehus: bostadsbyggnader som består av minst tre sammanbyggda småhus
- flervåningsbostadshus: hus med minst tre bostäder, där minst två bostäder finns ovanpå varandra i det fall att huset inte kan föras till någon av de föregående klasserna
- annan byggnad: också byggnader av okänd hustyp.

Kommunala delområden består av funktionella områdeshelheter som definierats av kommunen och på vilka kommunen baserar sin verksamhet för planering och uppföljning av områdesutvecklingen. Statistikcentralen sköter digitaliseringen av nya delområdesindelningar samt upprätthåller ett register över områdenas gränser och namn. Kommunerna har möjlighet att justera sin delområdesindelning en gång i året.

Delområdesindelningen är en hierarkisk indelning med tre nivåer: en 1-siffrig storområdesnivå, en 2-siffrig statistikområdesnivå och en 3-siffrig småområdesnivå. Delområdena numreras löpande enligt dessa tre hierarkiska nivåer. Den sexsiffriga delområdeskoden är kopplad till kommunens tresiffriga kommunkod, vilket betyder att delområdeskoden består av sammanlagt nio tecken.

Till de s.k. kulturella byggnader från Statistikcentralens byggnads- och bostadsbestånd som finns med i dess kulturstatistik hör teater-, opera-, konsert- och kongresshus, biografer, bibliotek och arkiv, museer och konstgallerier samt utställningshallar. Byggnaderna i Statistikcentralens byggnads- och bostadsbestånd är indelade enligt byggnadernas huvudsakliga användningssätt.

En byggnads nätanslutningar är
- avlopp
- vattenledning
- el
- naturgas.

Med uppvärmningssätt avses det uppvärmningssätt som huvudsakligen används för att värma upp byggnaden. Det finns också uppgift om uppvärmningssätt för bostäder. Uppgift om värmekälla har erhållits ur befolkningsdatasystemet, som får uppgiften i byggnadsprojektanmälningarna från kommunens byggnadstillsyn. Uppgiften om ändring av uppvärmningssättet förmedlas till befolkningsdatasystemet bara om byggnaden har genomgått ombyggnadsarbeten som kräver bygglov.

Klassificeringen är följande:
- vattencentralvärme
- luftcentralvärme
- direkt eluppvärmning
- ugns- eller kaminuppvärmning
- ej fast värmeanordning
- okänt.

En byggnad med vattencentralvärme värms upp med cirkulerande vatten, en byggnad med luftcentralvärme med cirkulerande luft. Vid direkt eluppvärmning värms byggnaden upp direkt med ett fast värmeelement som är kopplat till elnätet eller på något motsvarande sätt.

Vid ugns- eller kaminuppvärmning uppvärms en värmemagasinerande mur (ugn) med ved eller något annat bränsle. Till ugnsuppvärmning hänförs också inmurade elektriska värmekondensatorer, fristående fasta oljevärmare samt öppna spisar med varmluftscirkulation (inte i lättkonstruktion). Ugnar för bastuuppvärmning räknas inte som uppvärmningsanordningar.

Uppgifterna om byggnadernas och bostädernas utrustning härstammar från byggnads- och lägenhetsuppgifterna i Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem.

Bostadens utrustning:
- avlopp
- vattenledning
- WC
- varmvatten
- tvättutrymmen (dusch/badrum eller bastu i bostaden)
- bastu i lägenheten
- central- eller elvärme.

Uppgifterna om bostädernas utrustning har använts då utrustningsnivån fastställts.

Byggnadens utrustning:
- el
- avlopp
- vattenledning
- varmvatten
- hiss
- bastu i huset
- simbassäng
- maskinell ventilation
- skyddsrum.

Med värmekälla avses det bränsle eller den värmekälla som huvudsakligen används för uppvärmning av byggnaden. Det finns också uppgift om värmekälla för bostäder Uppgift om värmekälla har erhållits ur befolkningsdatasystemet, som får uppgiften av kommunens byggnadstillsyn. Uppgiften om ändring av uppvärmningssättet förmedlas till befolkningsdatasystemet i allmänhet bara om byggnaden har genomgått ombyggnadsarbeten som kräver bygglov.

Klassificeringen är följande:
- fjärr- eller regionvärme
- olja
- gas
- stenkol
- el
- ved
- torv
- jordvärme
- annan, okänd

I byggnadens våningsantal inräknas alla de huvudsakligen ovanför markytan belägna våningar, där det finns bostads- eller arbetsrum eller utrymmen i enlighet med byggnadens användningssyfte. Om antalet våningar är olika i olika delar av byggnaden, avser våningsantalet i allmänhet det största antalet våningar i byggnaden.

I fråga om byggnader som färdigställts efter år 1980 anges våningsantalet som ett medeltal med beaktande av helheten, om våningsytan i någon våning utgör en mycket liten del av våningsytan i byggnadens huvudsakliga våningar. T.ex. en stor industrihall i en våning med kontorslokaliteter med liten våningsyta i tre våningar anses ha våningsantalet ett.

I byggnadens våningsyta inräknas våningarnas yta och den del av vindens eller källarvåningens yta där det finns bostads- eller arbetsrum eller andra utrymmen i enlighet med byggnadens huvudsakliga användningssyfte.

Våningsytan är den vågräta yta som begränsas av yttersidan av våningarnas väggar eller deras tänkta fortsättning vid öppningar eller dekorationsdetaljer i ytterväggarna.

Byggnader indelas efter ägare i följande klasser:
- privatperson/dödsbo
- bostadsaktiebolag eller -andelslag
- fastighetsaktiebolag
- privat företag
- företag med statlig eller kommunal majoritet
- statligt eller kommunalt affärsverk
- bank eller försäkringsanstalt
- kommun
- staten
- socialskyddsfond
- religiöst samfund, stiftelse, parti e.dyl.
- annan eller okänd.