Byggnadskostnadsindex: dokumentation för statistiken

Byggnadskostnadsindexet beskriver kostnadsutvecklingen för yrkesmässig (affärsmässig) nybyggnad av hus. Indexet mäter kostnadsutvecklingen för husbyggandet ur byggarens eller entreprenörens synvinkel. Byggnadskostnadsindexet innehåller inte alla kostnader som orsakas byggherren, såsom planerings- eller finansieringskostnader. Index för yrkesmässigt reparationsbyggande finns endast för bostadsbyggande.

Byggnadskostnadsindexet omfattar inte alla klasser i byggnadsklassificeringen. I det officiella byggnadskostnadsindexet beaktas inte klasserna 02 Fritidsbostadshus, 10 Byggnader för energiförsörjning, 11 Byggnader för samhällsteknik, 13 Byggnader för räddningsväsendet, 14 Lantbruksbyggnader och djurstall, 19 Övriga byggnader.

Den statistiska enheten för byggnadskostnadsindexet är byggnadskostnaden som entreprenören ska betala vid husbyggande. En typisk rapporteringsenhet som man samlar in uppgifter från är till exempel i fråga om materialkostnader företag som säljer olika slags byggmaterial, men till exempel för att mäta kostnaderna för tjänster och arbete används Statistikcentralens övriga index som datakällor.

Byggnadskostnadsindexets population utgörs av alla produktionsfaktorer som används vid husbyggnad. De grupperas vanligtvis i arbete, förnödenheter och tjänster.

Det geografiska referensområdet för byggnadskostnadsindexet är hela Finland. Indexet anger inte eventuella skillnader mellan olika områden.

Byggnadskostnadsindexets äldsta totalindex i databastabellerna är från 1922. Överlåtelsepriskoefficienter publiceras sedan 1949. Indexvillkor-delindex finns sedan 1980. Längden på tidsserierna för hustypspecifika index beror på när indexet i fråga har börjat produceras.

Indextalen för byggnadskostnadsindexet är alltid slutliga vid publiceringstidpunkten. Därefter ändras de endast i särskilda undantagsfall.

Basåret för det senaste byggnadskostnadsindexet är 2025 (2025=100). I databastabellerna publiceras även index från basåren 1951, 1964, 1973, 1980, 1990, 1995, 2000, 2005, 2010, 2015 och 2021. Från och med att ett nytt basår tas i bruk kedjas indexen för de gamla basåren alltid med ändringar i det senaste basårets index.

Uppgifterna i byggnadskostnadsindexet publiceras som indextal. Utifrån indextalen beräknas också förändringsprocenter på månads- och årsnivå.

Referensperioden för byggnadskostnadsindexet är en månad. Prisuppgifterna samlas i huvudsak in enligt den 15 dagen i månaden.

Byggnadskostnadsindexet utkommer den 15 dagen i månaden som följer efter månaden som statistikförs. Om dagen infaller på ett veckoslut publiceras indexet föregående vardag.

Huvudindelningen i byggnadskostnadsindexen är insatsnomenklaturen, som är Statistikcentralens egen indelning. På den högsta nivån i nomenklaturen kan insatsbenämningarna indelas i tre huvudtyper (kostnadsslag): arbete, förnödenheter och tjänster.

Den andra indelningen i byggnadskostnadsindexet är byggnadsklassificeringen (2018). Av byggnadsklassificeringens hustyper (användningsklasser) har fyra husprojekttyper bildats för byggnadskostnadsindexet: småhus, flervåningshus, servicebyggnad och produktionsbyggnad. Servicebyggnad motsvarar lokalitet, som användes i de tidigare basåren. Byggnadskostnadsindexet beräknas som ett viktat medelvärde för fyra husprojekttyper.

Kostnadsindexen för husbyggande kan indelas i två huvudgrupper enligt den officiella byggnadsklassificeringen: Kostnadsindexet för bostadsbyggande och kostnadsindexet annat byggande än bostadsbyggande. Index för bostadsbyggande är småhus och flervåningshus. Projekttypen småhus beskriver yrkesmässigt, producentmässigt byggda egnahemshus, småhus och radhus. Projekttypen flervåningshus omfattar byggnadsklassificeringens klasser flervåningshus, kollektivbostadsbyggnader och bostadsbyggnader för speciella grupper. När det gäller bostadsbyggande produceras också index för yrkesmässigt reparationsbyggande med indelningen bostadsreparationer och byggnadsreparationer.

Index för annat byggande än bostadsbyggande omfattar projekttyperna servicebyggnader och produktionsbyggnader. Servicebyggnaden representerar den genomsnittliga projekttypen för många olika affärs-, kontors-, trafik- och vårdbyggnader, byggnader för samlingslokaler och undervisningsbyggnader. Projekttypen produktionsbyggnad representerar i indexet olika byggnader inom industrin och utvinningsverksamheten samt lagerbyggnader.

Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Mera information: Statistiklagstiftning

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen (280/2004). I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder. Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Framställningen av och datainnehållet i byggnadskostnadsindexet styrs av EU:s förordning om företagsstatistik 2019/2152 (EBS). Förordningen förpliktar medlemsstaterna att producera information om byggnadskostnaderna. 

Uppgifter inom byggnadskostnadsindexet lämnas varje månad för användning av annan statistik.

Dessutom skickas uppgifterna månatligen till Eurostat på publiceringsdagen och Eurostat publicerar uppgifterna på sin webbplats.

För att producera byggnadskostnadsindexet används årligen i genomsnitt ungefär 280 dagsverken. Arbetsinsatsen omfattar insamling, bearbetning, analys och publicering av uppgifter. Uppgifter om svarsbördan i anslutning till enkäten (Byggnadskostnadsindex) som används för insamling av statistikens källmaterial är inte tillgängliga.

Byggnadskostnadsindexets källmaterial består av prisobservationer från de Statikcentralens egna datainsamlingar: Byggnadskostnadsindex och Datainsamling för producentprisindexen för industrin och tjänster samt information on Statistikcentralens övriga prisindex.

Med hjälp av den egna datainsamlingen samlar man in prisuppgifter från tillverkare av byggmaterial samt från olika parti- och detaljhandlare. I byggnadskostnadsindexets viktstruktur har man beaktat distributionskanalen för de produkter som efterfrågas. Samma produkt efterfrågas i allmänhet via olika distributionskanaler i leveranskedjan och prisförändringar som samlats in från olika typer av försäljningsställen viktas med de distributionskanalsvikter som fastställts för varje produkt. I byggnadskostnadsindexet har följande distributionskanaler beaktats:

• Fabriksleverans
• Konsumenthandel
• Grosshandel
• Annan

I beräkningen utnyttjas också uppgifter om jordbyggnadskostnadsindexet, konsumentprisindexet, producentprisindexet för tjänster och producentprisindexet för industrin. För att mäta arbetskostnaderna används förtjänstnivåindexet med vilket man kombinerar de sociala kostnaderna som uppdateras av arbetsgivarorganisationerna en gång per år.

Beräkningen av byggnadskostnadsindexet grundar sig på sammanlagt omkring 1 100 prisuppgifter från ungefär 270 uppgiftslämnare. Dessutom används försäljningsmaterial från järnhandlar och grossister samt webbskrapade uppgifter om prislistor. Av dessa s.k. totalmaterial fås betydligt fler observationer än i den normala datainsamlingen. Materialet från järnhandeln används bara i fråga om en del produktgrupper och vid sidan av andra distributionsvägar.

Uppgifterna i byggnadskostnadsindexet samlas i huvudsak in varje månad. En del av uppgifterna är av sådan natur att de uppdateras endast en gång per år.

Uppgifterna som efterfrågas för byggnadskostnadsindexet samlas i huvudsak in med en webblankett. En liten del av uppgifterna insamlas per e-post.

Uppgiftslämnarna ombes månatligen lämna prisuppgifter om de produkter som valts ut för dem samt ange orsakerna till stora prisförändringar och eventuella ändringar i produkternas egenskaper (ändring av varumärke eller modell o.d.).

Produkterna som ingår i datainsamlingen bör i fråga om deras egenskaper vara så oförändrade över tid som möjligt (s.k. kvalitetsstandardisering). De produkter som uppgiftslämnarna uppger ska beskrivas och specificeras så noggrant som möjligt, t.ex. med ett varumärke och en produktmodell, för att prisuppgifterna för de produkter som uppföljs ska vara jämförbara över tid. I annat fall kan prisändringen felaktigt bero på en ändring i produktens kvalitet eller egenskaper.

Uppgifterna i byggnadskostnadsindexet valideras systematiskt. Prisförändringar som överskrider en viss tröskelgräns lyfts fram för granskning av beräkningsystemet. Systemet lyfter också fram till exempel observationer som saknas eller produktförändringar som uppgiftslämnarna meddelat för behandling. Vid behov kontaktas uppgiftslämnaren eller uppskattas den information som saknas.

Produktförändringar kan behandlas i statistikberäkningen genom att föregående månads pris ändras, så att prisparjämförelsen mellan två månader görs på samma kvalitetsstandardiserade produkt.

Uppdaterade prisuppgifter för mätbara produkter (så kallade produktuttryck) fås varje månad. I det första skedet av indexberäkningen görs en parjämförelse av priserna för produktuttryck (nuvarande pris/föregående månads jämförelsepris). När man har tagit fram de prisrelationer som bildas på detta sätt beräknar man prisrelationsaggregaten för produkter och senare för produktgrupper med hjälp av formeln för viktat geometriskt medelvärde. På detta sätt kan man för den egentliga indexberäkningen också beräkna nivåserier per produktgrupp, det vill säga basindexen per produktgrupp (elementary price indices) enligt kedjeprincipen. Därefter beräknas de egentliga indexen utifrån produktgruppernas basindex enligt indexhierarkin.

Byggnadskostnadsindexet beräknas enligt Laspeyres prisindex. Indexvikterna är från basperioden och de behålls oförändrade under hela basårets beräkningsperiod (ungefär fem år).

Totalindexet för byggnadskostnadsindexet beräknas som ett viktat medelvärde (geometriskt) för fyra husprojekttyper. Vikten för en husprojekttyp i totalindexet bestäms av värdet på den byggproduktion per byggnadstyp som fås från Statistikcentralens statistik över byggnads- och bostadsproduktionen.

För varje husprojekttyp har det fastställts en egen insatsfördelning. Insatserna mäts med en eller flera produkter. I viktningen mellan produkter och produktgrupper beaktas de tidigare presenterade distributionskanalerna. Produktens distributionskanaler och deras vikter varierar från en produkt till en annan, men som helhet är fabriksleverantörerna samt VVS- och elgrossisterna mest betydelsefulla.

Vid bestämningen av projekttypernas interna insatsvikter har man anlitat experthjälp från Forecon samt många materialkällor. Bakgrundsinformation om viktstrukturen för det senaste basåret 2025=100 finns i Forecons rapport (bara i finska).

Byggnadskostnadsindexet är en inflationsindikator inom byggbranschen. Den lämpar sig väl för granskning av den långsiktiga kostnadsutvecklingen vid husbyggnad.

Byggnadskostnadsindexet används för deflatering av insatser i nationalräkenskaperna och indexen för reparationsbyggande inom bostadsbyggandet används som källmaterial bland annat i konsumentprisindexet.

Byggnadskostnadsindexet och dess indexvillkor-delindex (P2000 = 100) har använts som kompensationsindex för byggnadsentreprenader. Numera kan man dock fritt avtala om de justeringsindex som används i entreprenadavtalen.

Byggnadskostnadsindexet används tills vidare som justeringsindex i fastighetsbeskattningen vid uppdateringen av referensvärdet för byggnaders beskattningsvärde. Många försäkringspremier är också bundna till byggnadskostnadsindexet.

I maximipriskalkylerna för aravabostäder används en överlåtelsepriskoefficient som är bunden till ändringar i byggnadskostnadsindexet. I maximipriskalkylerna för Hitas-bostäder kan även byggnadskostnadsindex användas.

Åsikter om användarnöjdheten samlas in via samarbete med intressentgrupper och genom att ta emot användarrespons per e-post och telefon.

Beräkningen av byggnadskostnadsindex grundar sig på över 1 000 prisuppgifter som samlats in från ungefär 270 uppgiftslämnare. Vid beräkningen används dessutom för en del produktgrupper försäljningsmaterial som förhandlats fram för järnhandlar och webbskrapade prislistuppgifter. Det officiella byggnadskostnadsindexet beskriver den genomsnittliga prisutvecklingen för grundinsatser inom nybyggnad av hus i hela landet. Indexet anger inte eventuella skillnader mellan olika områden. Det lämpar sig inte heller för mätning av produktionspriser för byggande (så kallat byggnadsprisindex).

Datainsamlingen för byggnadskostnadsindexet grundar sig på ett prövningsbaserat urval av representativa produkter som valts ut för månatlig prisuppföljning. Man strävar efter att följa prisförändringarna för dessa utvalda produkter med iakttagande av principerna för ett rent prisindex genom att i prisobservationerna eliminera prisförändringar som beror på kvalitetsförändringar.

Exaktheten i byggnadskostnadsindexen påverkas av eventuella urvalsfel och fel i behandlingen av uppgifter. Felens storlek har inte estimerats.

Indexens riktighet påverkas också av svarsbortfallet, som på månadsnivå är 4–5 procent i byggnadskostnadsindexet. Man strävar efter att minska svarsbortfallet genom att aktivt be om svar.

För urvalsdragningen finns det inga täckande registeruppgifter om de insatser som använts för husbyggande och de egenskapsuppgifter som behövs för detta. Empiriskt vet man dock att man inom husbyggnadsproduktionen använder många olika slags arbeten, byggmaterial och tjänster som insatsvaror. Av detta följer att man måste välja vilka viktigaste insatsvaror och vilka benämningarna för att mäta dem som används.

Valet görs enligt prövning, dvs. det är fråga om ett urval enligt prövning (s.k. prov). Vid valet av representativa benämningar har man redan länge anlitat sakkunniga inom byggbranschen vid Statens tekniska forskningscentral (VTT). Vid revideringen av basåret 2025=100 har man anlitat sakkunniga från Forecon.

Eftersom det finns ett urval enligt prövning i statistiken är det inte relevant att uppskatta urvalsfelet.

Det grundläggande målet med byggnadskostnadsindexet är att i förhållande till kvalitativa och andra definitioner följa prisförändringen på varaktiga byggvaror månatligen.

Man strävar efter att följa prisförändringarna för utvalda produkter i prisinsamlingen med iakttagande av principerna för ett rent prisindex genom att i prisobservationerna eliminera prisförändringar som beror på kvalitetsförändringar. De byggprodukter som ingår i datainsamlingen ska beskrivas och specificeras så noggrant som möjligt. På så sätt är prisuppgifterna för de produkter som följs upp jämförbara över tid. Om jämförbara uppgifter inte kan samlas in för en viss produkt vid på varandra följande tidpunkter eller om tillverkningen av produkten eller ifrågavarande produkttyp upphör, kan den gamla produkten smidigt bytas ut mot en ny produkt i statistikproduktionen.

Storleken på ett eventuellt mätfel har inte utvärderats.

Bortfallet av svar vid datainsamlingen för byggnadskostnadsindexet är omkring 4–5 % på månadsnivå. Man strävar efter att minska svarsbortfallet genom att aktivt be om svar.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.

Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.

Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.

Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen

Kvaliteten på byggnadskostnadsindexet bedöms i flera skeden av den statistiska processen. I produktionen följer man upp antalet personer som svarat på datainsamlingen och bortfallsprocenten och ber aktivt om de svar som saknas. Riktigheten hos de största prisförändringarna kontrolleras.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter. 

Uppgifterna i byggnadskostnadsindexet revideras inte (undantagsvis endast i felsituationer).

Prisuppgifterna samlas i huvudsak in enligt den 15 dagen i månaden.

Byggnadskostnadsindexet publiceras den 15 dagen i månaden som följer efter månaden som statistikförs. Om dagen infaller på ett veckoslut publiceras indexet föregående vardag.

Uppgifterna i byggnadskostnadsindexet har publicerats exakt de dagar som anges i publiceringskalendern.

Prisbegreppen och kostnadsslagen i byggnadskostnadsindexet följer den europeiska förordningen om företagsstatistik 2019/2152 (EBS), så uppgifterna i statistiken är delvis internationellt jämförbara.

Statistikcentralen publicerar dock också mer täckande uppgifter om byggnadskostnadsindexet än vad förordningen om företagsstatistik förpliktar. Det finns till exempel flera byggnadstyper än enligt den internationella miniminivån. Dessutom publiceras reparationsindex för bostadsbyggande, indexvillkor-delindex och överlåtelsepriskoefficienter för inhemska behov, så det finns inte nödvändigtvis något internationellt jämförelseobjekt för dem.

Byggnadskostnadsindexets tidsserier är jämförbara. I samband med att basåret ändras avslutas beräkningen av gamla index med deras egen viktstruktur och beräkningen fortsätter genom kedjning. Beräkningen av gamla index görs alltid med det senaste indexets viktstruktur och utifrån de senaste kostnadsuppgifterna.

Om byggnadskostnadsindexet publiceras långa tidsserier. Det äldsta totalindexet 1935=100 som publicerats i databastabellerna är fr.o.m. år 1922 (bara årsuppgift).

Det närmaste jämförelseobjektet för byggnadskostnadsindexet är jordbyggnadskostnadsindexet, som beskriver utvecklingen av de kostnader som orsakas företagare inom mark- och anläggningsbranschen. Byggnadskostnadsindexet beskriver utvecklingen av de kostnader som orsakas för byggföretagarna inom husbyggandet.

De månatliga och årliga uppgifterna i byggnadskostnadsindexet baserar sig på samma källmaterial och samma beräkningsmetod. De årliga uppgifterna bildas som ett medeltal av de månatliga uppgifterna. De uppgifter som publiceras för olika tidsperioder är därmed inbördes jämförbara.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Statistikcentralens publiceringskalender: Kommande publikationer 

De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.

Mera information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Statistiken publiceras månatligen på Statistikcentralens webbplats.

Ett meddelande publiceras månatligen/årligen yms. på statistikens webbsida.

Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens StatFin-databas. Tillgängliga är bl.a. långa tidsserier av gamla totalindex, index efter hustyp och kostnadsslag samt indexvillkor-delindex och överlåtelsepriskoefficienter.

Tabellerna som tagits bort från statistikens produktion finns i arkivdatabasen.

Material på enhetsnivå i byggnadskostnadsindexet används bara för att framställa statistik. Endast personer som deltar i framställningen av statistik har tillgång till material på enhetsnivå.

Användarhandboken 2000=100 för byggnadskostnadsindexet beskriver olika byggnadskostnadsindex och beräkningsmetoderna för dem samt handleder i användningen av indexen. Bakgrundsinformation om bildandet av viktstrukturen för det senaste basåret 2025=100 finns i Forecons rapport (bara i finska). 

Vikterna för senaste basåret är tillgängliga som pdf-filer:

• Insatsndex 2025=100
• Byggnadkostnadsindex 2025=100 efter hustyp
• Bostadsbyggande 2025=100

På sidan för metodbeskrivningar för statistiken finns också VTT:s forskningspublikation (bara i finska) om byggnadsteknik i anslutning till byggnadskostnadsindexet 2000=100.

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.

Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.

Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Endast personer som deltar i statistikproduktionen får behandla uppgifterna i byggnadskostnadsindexet. Information om företagen som fungerar som uppgiftslämnare eller produkternas pris publiceras inte, utan de uppgifter som publiceras är alltid aggregerade indextal som består av flera observationer.

Vid behandlingen av uppgifterna följs statistiklagen samt Statistikcentralens dataskydds- och datasäkerhetsanvisningar. Syftet med det statistiska dataskyddet är att hindra direkt eller indirekt identifiering av uppgifter om ett enskilt företag i de publicerade uppgifterna.

I statistiken tillämpas principerna för statistiskt dataskydd, enligt vilka uppgifterna om enskilda företag vid behov skyddas innan uppgifterna publiceras. För detta ändamål tillämpar Statistikcentralen interna anvisningar för att skydda företagsuppgifter i tabellform.