Nationalräkenskaper, årsvis: dokumentation för statistiken
Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
Nationalräkenskaperna beskriver hela ekonomin, men innehåller även exaktare uppgifter (om sektorer, näringsgrenar, produkter, områden osv.). Nationalräkenskaperna innehåller uppgifter från flera delområden: års- och kvartalsräkenskaperna (huvudaggregat), sektorräkenskaperna, finansräkenskaperna, tillgångs- och användningstabellerna och input-outputtabellerna, regionalräkenskaperna, produktiviteten (arbets-, kapital- och totalproduktivitet) och offentliga samfund.
Ett av huvudaggregaten i nationalräkenskaperna är bruttonationalprodukten (BNP), från vilken inverkan av prisförändringar har tagits bort. Den beskriver den ekonomiska utvecklingen i ett land eller i ett område. Det hänvisas till den också som ekonomins tillväxtfart eller -procent.
I Eurostats databas presenteras ländernas uppgifter med en allmän struktur.
I Statistikcentralens databas presenteras uppgifterna i enlighet med statistikpubliceringarna.
• Nationalräkenskaper, kvartalsvis
• Nationalräkenskaper, årsvis (inkl. de årliga sektorräkenskaperna och kapitalstocken)
• Sektorräkenskaper kvartalsvis
• Konjunkturindikator för produktionen (inklusive snabbestimat över BNP)
• Finansräkenskaper (inklusive förmögenhetskonton på realsidan samt pensionstilläggstabeller)
• Tillgångs- och användningstabellerna samt input-outputtabeller
• Offentliga sektorns finansräkenskaper: den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis, offentliga sektorns finansieringsräkenskaper kvartalsvis, EDP underskott och skuld (år), EDP skuld per kvartal, skatter och avgifter av skattenatur, den offentliga sektorns utgifter efter ändamål (GOFOG)
• Den regionala fördelningen av samhällsekonomins huvudaggregat och hushållens regionkonton
• Lönsamhetsundersökningar (KLEMS)
• Betalningsbalans/utlandsställning (månad, kvartal, år)
• Utländska direktinvesteringar (år)
• Satellitkonton: satelliträkenskaper för kultur, värdet av hushållsproduktionen (år)
Statistikens population
Nationalräkenskaperna är heltäckande. Detta innebär att alla inhemska ekonomiska enheter ingår i dem.
Statistisk enhet
En institutionell enhet är en ekonomisk enhet med självständig beslutanderätt i sin huvudverksamhet. En inhemsk enhet är en institutionell enhet vars huvudsakliga ekonomiska intresse finns i det ekonomiska området i fråga, som har beslutanderätt över sin verksamhet och som har, eller skulle kunna ha, en komplett bokföring.
En lokal branschenhet inkluderar alla de produktionsmässiga delar i en institutionell enhet som befinner sig på samma plats eller mycket nära varandra och som fungerar på samma NACE Rec.2-näringsgrensnivå (fyrsiffernivå).
En institutionell enhet består av en eller flera lokala branschenheter; en lokal branschenhet hör till en och enbart en institutionell enhet.
I Finland används 1) institutionell enhet med sektorräkenskaper och 2) arbetsställe, vilket motsvarar en lokal branschenhet för produktionsräkenskaperna, i investeringar samt i tabellerna över tillgångar, användning och input-output.
Måttenhet
Utöver gängse (marknads)priser uttrycks vissa variabler i nationalräkenskaperna också till föregående års pris och som kedjelänkade volymuppgifter, se avsnitt basår. Därtill är det också möjligt att producera tillväxtprocent och index ur uppgifterna, liksom också många andra nyckeltal (t.ex. procentandelar, uppgifter som räknats per person, köpkraftsjusterade uppgifter).
Basperiod
I Finland används referensåret 2010 för presentation av kedjade volymer. Vid beräkning av kvartalsvisa kedjade volymer används metoden annual overlap.
Referensperiod
Två slags uppgifter redovisas: flöden och stockar. Med flöden avses verksamhet eller verkningar inom en viss tidsperiod. Lager gäller läget vid en viss tidpunkt (vanligen början eller slutet på ett år eller ett kvartal).
Referensområde
Sektortäckning
Dessutom används flera underklasser. De två viktigaste underklasserna gäller de institutionella sektorerna och näringsgrensklasserna enligt NACE Rev.2. Alla underklasser ska vara täckande.
I ENS 2010 finns det fem institutionella sektorer som utesluter varandra. (a) icke-finansiella företag, (b) finansiella företag och försäkringsföretag, (c) offentliga samfund, (d) hushåll, (e) hushållens icke-vinstsyftande organisationer. Dessa fem sektorer utgör tillsammans hela den inhemska ekonomin. Varje sektor är även indelad i undersektorer.
I fråga om näringsgrensindelningen följer ENS 2010 klassificeringen NACE Rev.2. Näringsgrenarna kan grupperas på olika nivåer, till exempel grupper som omfattar 3, 10, 21, 38, 64 eller 88 näringsgrenar. Den grövsta nivån omfattar tre näringsgrenar: (a) jordbruk, skogsbruk och fiske, (b) utvinning av mineral, tillverkning, försörjning av el, gas, värme och kyla, vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering, byggverksamhet, (c) tjänster.
Finland levererar uppgifterna med klassificeringar i enlighet med leveransprogrammet för ENS 2010. Produktionssystemet för nationell statistik innehåller dock mer detaljerade underklasser. De viktigaste tilläggsspecifikationerna i nationella publiceringar jämfört med leveransprogrammet för ENS är:
• Sektorindelning: S1314 är indelad i undersektorerna S13141 arbetspensionsanstalter och S13149 övriga socialskyddsfonder (dessa levereras inte till Eurostat)
• Finansräkenskaperna årsvis och kvartalsvis: fullständig från vem-till vem-tabell (levereras till Eurostat)
• Regionalräkenskaper: uppgifterna publiceras per landskap NUTS3 och per storområde NUTS2 (dessa levereras till Eurostat) samt dessutom nationellt på en exaktare nivå, dvs. per ekonomisk region
• Pensionstabell: kolumn ´H Social trygghet´ indelas i privata och offentliga arbetsgivarsystem (levereras inte till Eurostat)
Tidstäckning
Allmänt sett förutsätter leveransprogrammet ENS 2010 att uppgifterna börjar från år 1995 (årsuppgifter) och 1995Q1 (kvartalsuppgifter) men en del uppgifter kan börja från ett senare år. Om det finns tidigare år, har de ha beräknats i enlighet med tidigare versioner av ENS och det kan finnas skillnader i begreppen jämfört med de uppgifter som upprättats i enlighet med ENS 2010.
Tider för tidsserier som publicerats i Finland:
Huvudaggregaten, år: 1975-
Huvudaggregat, kvartal: 1990-
Sektorkonton, år: 1975-
Sektorkonton, kvartal: 1999-
Finansräkenskaper, år: 1995-
Finansräkenskaper, kvartal 1997-
Regionalräkenskaper: 2000-
Offentliga samfundens finansräkenskaper: De offentliga samfundens huvudaggregat1999-. offentlig skuld 2000-, de offentliga samfundens finansräkenskaper 1998-, offentliga samfundens utgifter efter ändamål 1990-, skatter 1975 - EDP underskott och skuld: 1975- (rapporterad till Eurostat 1995-)
Förmögenhetskonton: 1995-
Tillgångs- och användningstabeller, Input-Output: 2010-
Lönsamhetsundersökningar: 1975-
Pensionstabell: 2015-
Betalningsbalans/IIP: 2006-
Utländska direktinvesteringar: 2004-
Distributionsfrekvens
Sedan juni 2019 publiceras uppgifter om nationalräkenskaperna varje kvartal och/eller årligen enligt följande:
• Konjunkturindikator för produktionen (månad): t+45 dagar, var tredje månad innehåller BNP:s snabbestimat
• Kvartalsräkenskaper: t+60 dagar, uppdatering t+80 dagar (4:e kvartalet t+75 dagar)
• Sektorkonton kvartalsvis: t+80 dagar
• Årsräkenskaperna (inklusive sektorkonton), sektorkonton kvartalsvis publiceras enligt tidtabellen t+80 dagar; första preliminära uppgifter i mars år t+1, andra preliminära uppgifter i juni år t+1, tredje preliminära uppgifter i september år t+1, fjärde preliminära uppgifter i december år t+1 och de femte, en uppdatering av sifforna i mars år t+2 (så kallade preciserade uppgifter som grundas på kompletterade årsmaterialkällor)
• Lönsamhetsundersökningar: t+9 månader
• Regionalräkenskaper: preliminär t+11 månader, uppdaterad t+23 månader
• Tillgångs- och användningstabeller samt input-output-tabeller: vanligen t+23 månader
• Finansräkenskaper: Kvartal t+90 dagar och år t+9mån.
• Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis: t+80 dagar
• Offentliga samfundens skuld, kvartalsvis: t+90 dagar eller tidigare
• Offentliga samfundens finansräkenskaper: t+90 dagar
• Skatter och avgifter av skattenatur (år): preliminära uppgifter t+90 dagar, uppdaterad t+9 månader
• Offentliga samfundens underskott och skuld (år): preliminära uppgifter t+4 månader, uppdaterad t+10 månader
• Offentliga samfundens utgifter efter ändamål
(COFOG, år): t+12 månader
Betalningsbalansuppgifter publiceras varje månad, kvartal och år. Efter reformen av publiceringspolicyn år 2019 följer nationalräkenskaperna och betalningsbalansen Europas gemensamma revisionspolitik (harmoniserad europeisk revisionspolitik, HERP).
Alla uppgifter publiceras nationellt och lämnas in till Eurostat när de uppdateras. Uppgifterna publiceras såväl i form av statistiska offentliggöranden som databasuppdateringar. Undantag är de andra uppdateringarna av publiceringen av kvartalsräkenskaperna där siffrorna avstäms med årsräkenskaperna och endast publiceras som en StatFin-databasuppdatering.
Begrepp
Baspris
Bokföringstidpunkt
Sålunda bokförs produktion när den produceras, inte när den betalas av köparen, och försäljningen av en tillgång redovisas när tillgången byter ägare, inte när de åtföljande betalningarna genomförs. Ränta redovisas under den bokföringsperiod som den upplups, oavsett om den verkligen betalas under den perioden eller inte. Redovisning på detta sätt sker för alla flöden, monetära såväl som icke-monetära och inom enheter såväl som mellan enheter.
Varje flöde ska bokföras vid samma tidpunkt för alla institutionella enheter i fråga och i alla konton. Institutionella enheter använder inte alltid samma bokföringsregler. Även när de gör det, kan skillnader i faktisk bokföring uppkomma av praktiska skäl som dröjsmål i informationen. Som en följd kan transaktioner bli redovisade vid olika tidpunkter av de berörda aktörerna. Dessa skillnader måste elimineras med approximationer.
Bostad
Exempelvis innefattas bostadsbyggnader, såsom en- och tvåfamiljshus och andra bostadsbyggnader avsedda för annat än tillfälligt innehav. Ofullbordade bostäder ingår i den utsträckning som den egentlige användaren bedöms ha övertagit äganderätten, antingen för att byggandet sker i egen regi eller genom existensen av ett köpekontrakt.
Bostäder som anskaffats för militär personal ingår eftersom de, i likhet med bostäder förvärvade av civila enheter, används för produktionen av bostadstjänster.
Bruttonationalinkomst
Bruttonationalprodukt
Budgetunderskott
Utgående från nettofinansieringsbehovet erhålls via flera korrigeringsposter över/underskottet enligt nationalräkenskaperna (det finansiella sparandet). Poster som i nationalräkenskaperna representerar finansiella transaktioner (förändringar i fordringar och skulder) såsom kreditgivning, mottagna återbetalningar av lån eller andra finansplaceringar, får inte påverka finansiellt sparande. Mer slumpmässiga justeringsposter är emissions- eller kursvinster eller -förluster som förekommer i statsbudgeten som inkomst eller utgift till den del de inte i nationalräkenskaperna räknas som räntor. Bokföringsmässiga skillnader kan uppstå på grund av bokföringen av sådana statliga affärsverks nettoinkomster som i nationalräkenskaperna räknas till privatsektorn men som ännu upptas i budgeten.
Skillnader i förhållande till kassakalkylen uppstår även på grund av att bokföringen av skatter, stöd och räntor delvis avviker från kontantprincipen och sker enligt bokföringsmässiga grunder eller med korrigering för datering samt på grund av bokförings- eller dateringsmässiga skillnader av mer slumpmässig art.
Bytesförhållandevinst
Den reala inhemska bruttoinkomsten kan erhållas genom att lägga den s.k. bytesförhållandevinsten till bruttonationalproduktens volymdata. Den reala bytesförhållandevinsten respektive -förlusten definieras som skillnaden mellan exporten och importen till löpande priser deflaterad med en prisindex, minus skillnaden mellan det deflaterade exportvärdet och det deflaterade importvärdet. Om det finns osäkerhet om vilket val som bör göras är det troligt att ett genomsnitt mellan import- och exportprisindexarna kan vara en lämplig deflator.
Disponibel inkomst
Justerad disponibel inkomst är motsvarande post på kontot för omfördelningar in natura.
Driftsöverskott netto
ENS 2010
Export av varor och tjänster
Faktisk konsumtion
Hushållens faktisk konsumtion utgörs av varor och tjänster som hushållen själva införskaffat samt av varor och tjänster som de erhållit från ideella institutioner eller den offentliga sektorn som sociala transfereringar in natura. Exempel på de sistnämnda är offentliga hälso-, utbildnings- och socialtjänster.
Offentliga sektorns faktiska konsumtion utgörs av tjänster som tillhandahålls av offentliga sektorn för alla medlemmar i samhället eller för medlemmar som tillhör en bestämd grupp. Exempel på dessa är förvaltning, försvar och miljöskydd.
Fast bruttoinvestering
Finansiellt sparande/nettoupplåning
Finansiellt sparande/nettoupplåning motsvarar det belopp som är tillgängligt för en enhet eller en sektor att, direkt eller indirekt, finansiera andra enheter eller sektorer, respektive det belopp som en enhet eller en sektor måste låna från andra enheter eller sektorer.
Det begrepp som motsvarar finansiellt sparande/nettoupplåning är i finansrä-kenskaperna finansiella transaktioner, netto. Det utgör differensen mellan nettoanskaffningen av finansiella tillgångar och nettoanskaffningen av finan-siella skulder. En sektor är nettoutlånare under perioden, om sektorns finan-siella tillgångar ökar mer än dess finansiella skulder.
Forskning- och utvecklingsverksamhet
Egenskaper hos forskning och utveckling:
Strävan efter ny information: FoU:s syfte är att producera ny information och nya resultat. Att enbart tillämpa befintlig information för att skapa nya lösningar, produkter, processer eller ny praxis är inte forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Kreativitet: Kreativitet, problemställning, tillämpning och utveckling av nya begrepp och idéer är präglande för FoU-verksamheten. Ett rutinmässigt förnyande eller utvecklande av produkter, processer, praxis eller modeller är inte FoU-verksamhet.
Inte säkert att det lyckas: Särpräglande för FoU-verksamheten är en osäkerhet både vad gäller resultaten och resurserna.
Systematisk verksamhet: FoU-verksamheten utförs planenligt och man följer upp realiseringen av den. Verksamheten har ett definierat syfte och inriktade planerade resurser. FoU-verksamheten har ofta organiserats som ett projekt, men kan även vara målinriktad verksamhet utförd av en person eller en grupp.
Ger resultat som kan överföras och/eller upprepas: Den information och de resultat som FoU-arbetet ger kan upprepas och överföras.
Forskning- och utveckling täcker följande funktioner
Grundforskning: Systematisk verksamhet för att erhålla ny kunskap utan att primärt syfta på någon tillämpning. Grundforskning är till exempel analyser av egenskaper, strukturer och beroendeförhållanden, vilkas avsikt är att skapa, testa och förklara nya hypoteser, teorier och lagbundenheter.
Tillämpad forskning: Systematisk verksamhet för att erhålla ny kunskap med en bestämd praktisk tillämpning som primärt syfte. Syftet kan till exempel vara att söka efter tillämpningar av grundforskningens resultat eller skapande av nya metoder eller medel för att lösa ett bestämt problem.
Med utvecklingsverksamhet avses användning av kunskap som förvärvats med tillhjälp av forskning och/eller praktisk erfarenhet för att åstadkomma nya produkter, tjänster, produktionsprocesser, -metoder eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana.
Företagarinkomst
- kapitalinkomst som mottas i samband med finansiella och andra tillgångar som hör till företaget (på tillgångssidan),
- ränta på skulder som åvilar företaget liksom arrenden för mark eller andra icke producerade materiella tillgångar som arrenderas av företaget (på användningssidan).
Kapitalinkomst som företaget är skyldig att betala i form av utdelningar eller återinvesterade vinstmedel från direkta utlandsinvesteringar, dras inte av från företagarinkomster.
Förädlingsvärde
Handelsmarginaler
Holdingbolag
Import av varor och tjänster
Indirekt mätta finansiella tjänster (FISIM)
Inhemsk enhet
Inhemska enheter har transaktioner med utländska enheter (alltså enheter som är inhemska i andra ekonomier). Sådana transaktioner är externa transaktioner för ekonomin och inordnas i utlandskontot. Därmed kommer utlandet i
nationalräkenskapssystemets kontostruktur att spela en roll som liknar en institutionell sektor, även om utländska enheter bara tas upp i den mån de deltar i transaktioner med inhemska institutionella enheter. Följaktligen kommer en särskild kod för utlandet att ingå i slutet av sektorklassifikationen.
Konstruerade inhemska statistiska enheter, som i systemet behandlas som institutionella enheter, definieras som
a) de delar av utländska enheter som har sin ekonomiska hemvist inom landets ekonomiska territorium (det betyder i de flesta fall att de utför ekonomiska transaktioner under ett år eller mera eller att de bedriver byggverksamhet som led i fast bruttoinvestering under kortare tid än ett år),
b) utländska enheter i sin egenskap av ägare till mark eller byggnader på landets ekonomiska territorium, men då bara avseende transaktioner som berör sådan mark eller sådana byggnader.
Insatsförbrukning
Produkter som används för insatsförbrukning skall bokföras och värderas vid den tidpunkt de går in i produktionsprocessen. De skall värderas till mottagarpris för liknande varor och tjänster vid samma tidpunkt.
Institutionell enhet
Följande enheter anses vara institutionella enheter:
a) enheter som har fullständig bokföring och som har självständighet i beslutsfattandet:
(1) privata och offentligt ägda företag
(2) kooperativ eller handelsbolag som erkänns som självständiga juridiska enheter
(3) offentliga producenter vilka på grundval av särskild lagstiftning uppfattas som självständiga juridiska enheter
(4) ideella och intresseorganisationer som betraktas som självständiga juridiska enheter
(5) enheter inom offentlig sektor.
b) enheter som har fullständig bokföring och som anses ha självständighet i beslutsfattandet: kvasibolag.
c) enheter som inte nödvändigtvis har en fullständig bokföring, men som konventionellt anses ha självständighet i beslutsfattandet:
(1) hushåll
(2) konstruerade inhemska statistiska enheter.
De institutionella enheterna grupperas i fem ömsesidigt uteslutande institutionella sektorer, vilka sammantaget bildar den totala ekonomin. Dessa sektorer (varje sektor är också indelad i undersektorer) består av följande typer av enheter:
a) icke-finansiella företag
b) finansiella företag
c) offentlig sektor
d) hushåll.
e) hushållens ideella organisationer.
Kapitalförslitning
Kapitalförslitning skall skiljas från den avskrivning som redovisas i företags-bokföringen. Kapitalförslitning motsvarar värdet av de fasta tillgångar som har förbrukats under den aktuella perioden. Kapitalförslitning beräknas med utgångspunkt i realkapitalstocken och den sannolika genomsnittliga ekono-miska livslängden för de olika kapitalobjekten.
Kapitalvinst och förlust
Kapitalvinster/-förluster mätta på basis av löpande marknadspriser kallas för nominella kapitalvinster/- förluster. Dessa kan indelas i neutrala kapitalvinster/-förluster, som återspeglar förändringar i den allmänna prisnivån, och reala kapitalvinster/-förluster, som återspeglar förändringar i relativpriserna på tillgångarna.
Konstruerad inhemsk enhet
a) de delar av utländska enheter som har en ekonomisk hemvist (det betyder i de flesta fall att de utför ekonomiska aktiviteter under ett år eller mer eller att de bedriver byggnadsverksamhet under en tidsperiod som är kortare än ett år om produktionen resulterar i fasta bruttoinvesteringar) inom landets ekonomiska territorium
b) utländska enheter i sin egenskap av ägare till mark eller byggnader på landets ekonomiska territorium men då bara i fråga om transaktioner som avser sådan mark eller sådana byggnader.
Konstruerade inhemska statistiska enheter behandlas som institutionella enheter, även om de bara har ofullständig bokföring och kanske inte alltid har självständighet i beslutsfattandet.
Konsumtionsutgifter
Konsumtionsutgifter i offentliga sektorn
Kvasi-bolag
Benämningen "icke-finansiella kvasibolag" betecknar alla enheter utan självständig juridisk status som är marknadsproducenter som främst ägnar sig åt produktion av varor och icke-finansiella tjänster och som uppfyller de villkor som kvalificerar dem som kvasibolag.
Kvasibolag måste ha en fullständig bokföring och ledas som om de vore bolag. Deras anknytning de facto till sin ägare är motsvararande den som ett bolag har till sina aktieägare. Således grupperas de kvasibolag som ägs av hushåll, offentliga enheter eller ideella och intresseorganisationer i sektorn för icke-finansiella företag.
Köpkraftsstandard
Lagerinvesteringar
Löner
Löner och kollektiva avgifter delas upp i
a) egentlig lön (D.11): kontanta löner ; naturaförmåner
b) arbetsgivares kollektiva avgifter (D.12): arbetsgivares faktiska kollektiva avgifter (D.121); arbetsgivares tillräknade kollektiva avgifter (D.122).
Marknadspris
Med undantag för några variabler som rör befolkning och arbetskraft visar systemet alla flöden och stockar i monetära termer. Systemet försöker inte bestämma nyttan av flödena och stockarna. Istället mäts flöden och stockar efter sitt bytesvärde, dvs. det värde till vilket flödena och stockarna i verkligheten byts eller skulle kunna bytas mot pengar. Marknadspriser är därför ENS:s grundläggande referens för värderingen.
Vid monetära transaktioner och kontanta tillgångar och skulder är de värden som behövs direkt tillgängliga. I de flesta andra fall föredras som metod för värdering att hänvisa till marknadspriser för likartade varor, tjänster eller tillgångar. Denna metod används t.ex. för byten och för tjänsterna från ägarbebodda bostäder. När det inte finns något marknadspris för likartade produkter att tillgå, exempelvis vid icke marknadstjänster från offentliga sektorn, ska värderingen göras efter produktionskostnad. Om inte någon av dessa metoder är möjlig, kan flöden och stockar värderas till det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida vinster. Den sistnämnda metoden kan dock på grund av den stora osäkerhet som den är förknippad med bara föreslås som en sista utväg.
Stockar ska värderas till löpande priser vid tidpunkten till vilken balansräkningen hänför sig, inte till produktionstidpunkten eller anskaffningstidpunkten för de varor eller tillgångar som utgör stockarna. Det är ibland nödvändigt att värdera stockarna till beräknat nedskrivet återanskaffningsvärde eller till produktionskostnad.
Minskning av fast kapital
Monetära finansinstitut
Centralbankens uppgift är att utge sedlar och mynt, att vidmakthålla det interna och externa värdet hos valutan och att hålla alla eller delar av de internationella reserverna i ett land. Till sektorn räknas den nationella centralbanken (Finlands Bank) också i de fall då den är del av Europeiska centralbankssystemet.
Övriga monetära finansinstitut ägnar sig främst åt att ta emot inlåning från andra institutionella enheter och att i egen räkning ställa ut lån och/eller investera i värdepapper. Sektorn inkluderar utöver depositionsbanker även penningmarknadsfonder.
Övriga monetära finansinstitut som förmedlar finansiering ägnar sig åt finansförmedling genom att ta upp lån i andra former än insättningar eller tekniska försäkringsreserver. Sektorn inkluderar kreditinstitut som beviljats koncession av Finansinspektionen samt andra institutionella enheter som förmedlar finansiering, bl.a. investeringsfonder, utvecklingskapitalbolag, egendomsförvaltningsbolag, pantlånekontor samt t.ex. holdingbolag för depositionsbanker.
Mottagarpris
Nationalinkomst
Bruttonationalinkomst innefattar hela den primära inkomst som erhålls av inhemska institutionella enheter: löner och kollektiva avgifter, skatter på produktion och import minus subventioner, driftsöverskott brutto, sammansatt förvärvsinkomst brutto och kapitalinkomst. Bruttonationalinkomst är lika med BNP minus primär inkomst som inhemska enheter betalar till utländska enheter plus primär inkomst som inhemska enheter erhåller från utlandet.
Nettonationalprodukten till marknadspris
Offentliga sektorns totalutgifter
Offentliga sektorn totalt (S.13) granskas vanligen konsoliderat och uppgifterna om delsektorerna icke-konsoliderat.
Offentliga sektorns totalutgifter i förhållande till BNP kallas också för utgiftsgrad.
Offentliga sektorns totalutgifter beräknas genom att summera följande utgiftsslag:
Konsoliderade/icke-konsoliderade totalutgifter=
P22K insatsförbrukning, dvs. köpta tjänster och varor +
D1K Utbetalda löner och kollektiva avgifter +
D29K Övriga produktskatter +
D3K Subventioner
D4K Kapitalutgifter +
D5K Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter
D62K Sociala förmåner, andra än in natura +
D632K Sociala transfereringar in natura
D7K Andra löpande transfereringar +
D9K Betalda kapitaltransfereringar +
P5K Bruttoinvestering +
NP Anskaffning minus avyttring av icke producerade tillgångar
Offentligt ägt icke-finansiell företag
Primära inkomster
Pris
Prisdiskriminering
I tjänsteproducerande branscher, t.ex. transportväsende, kan företagen tillämpa lägre priser för köpsvaga grupper, t.ex. pensionärer eller studerande. Om dessa har frihet att resa till reducerat pris oavsett tidpunkt måste detta betraktas som prisdiskriminering. Om det reducerade priset bara gäller vid vissa tillfällen, t.ex. när utnyttjandegraden är som lägst, är det emellertid frågan om resor med lägre kvalitet. Om prisskillnaderna är ett tecken på skillnader i kvalitet, bör skillnaden återspeglas i volymförändringar och inte i priserna.
Produktion till baspris
Produktionen skall bokföras och värderas vid den tidpunkt då den framställs i produktionsprocessen.
Produktionen av tjänster i ägarbebodda bostäder
Produktionen av tjänster i ägarbebodda bostäder skall värderas till den beräknade hyreskostnad en hyresgäst skulle ha för motsvarande inkvartering, varvid man tar i beräkning sådana faktorer som läge, områdets service etc. liksom storlek och kvalitet på bostaden i sig själv.
Produktionsavgränsning
Produktion är en aktivitet som utförs under kontroll och ansvar av en institutionell enhet, som använder insats av arbetskraft, kapital samt varor och tjänster för att producera varor och tjänster. Produktion omfattar inte helt na-turliga processer utan inslag av mänsklig inblandning eller styrning, såsom opåverkad tillväxt av fiskebestånd i internationella vatten (men fiskodling är produktion).
Produktion omfattar:
a) produktion av alla individuella eller kollektiva varor eller tjänster som tillhandahålls till andra enheter än dem som producerat dem (eller avses att tillhandahållas på detta sätt),
b) produktion i egen regi av alla varor som behålls av producenten för egen slutlig konsumtion eller bruttoinvestering. Produktion i egen regi för bruttoinvestering innefattar produktion av fasta tillgångar som byggnads- och anläggningsverksamhet, forsknings- och utvecklingsverksamhet, utveckling av datorprogram och mineralprospektering för egen fast bruttoinvestering.
Hushållens egenregiproduktion av varor gäller i första hand
(1) bostadsbyggande i egen regi,
(2) produktion och lagring av jordbruksprodukter,
(3) vidarebearbetning av jordbruksprodukter t.ex. produktion av mjöl genom malning, konservering av frukt genom torkning och konservering; produktion av mejeriprodukter som smör och ost och produktion av öl, vin och sprit,
(4) produktion av andra primärprodukter, t.ex. saltbrytning, torvbrytning och vattenförsörjning,
(5) andra slag av framställning, t.ex. vävning av tyger, keramikframställning och möbeltillverkning.
Hushållens egenregiproduktion skall registreras om denna typ av produktion är av betydelse, t.ex. om den antas vara av kvantitativ betydelse i förhållande till den totala tillgången av den aktuella produkten i ett land.
Av konvention inkluderas i ENS endast bostadsbyggande samt produktion, lagring och bearbetning av jordbruksprodukter i egen regi; all annan hushållsproduktion i egen regi betraktas som negligerbar i EU-länderna,
c) produktion av bostadstjänster i ägarbebodda bostäder,
d) hushållstjänster och personliga tjänster producerade av betald arbetskraft i hushållen,
e) frivillig verksamhet som resulterar i varor, t.ex. byggande av en bostad, en kyrka eller annan byggnad, skall räknas som produktion. Frivillig verksamhet som inte resulterar i varor, t.ex. omvårdnad och städning utan betalning, exkluderas.
All sådan verksamhet inkluderas även om den är olaglig eller inte registrerad hos skatte-, social-, statistik- eller andra myndigheter.
Produktion exkluderar hushållstjänster och personliga tjänster som produceras och konsumeras inom samma hushåll (med undantag av anställning av betald arbetskraft i hushållen och bostadstjänster i ägarbebodda bostäder). Ex-empel är
a) rengöring, utsmyckning och underhåll av bostaden i den mån dessa aktiviteter vanligen även utförs av hyresgäster,
b) rengöring, service och reparation av konsumtionskapitalvaror,
c) tillagning och servering av måltider,
d) skötsel, träning och fostran av barn,
e) omvårdnad av sjuka, svaga och gamla,
f) transport av hushållsmedlemmar eller deras tillhörigheter.
Realkapitalstocken brutto
Realkapitalstocken netto
Referensår
Sammansatt förvärvsinkomst
Skatter på produktion och import
Skatter på produktion och import uppdelas i:
a) produktskatter (D.21)
(1) mervärdesskatter (D.211)
(2) skatter och tullar på import exklusive moms (D.212)
– importtullar (D.2121)
– skatter på import exklusive moms och importtullar (D.2122)
(3) produktskatter exklusive moms och importskatter (D.214)
b) andra skatter på produktion (D.29).
Sociala transfereringar in natura
Sparande
Stockar
Stockar är innehav av tillgångar och skulder vid en viss tidpunkt. Stockar redovisas vid början och vid slutet av varje bokföringsperiod. De konton som visar stockar kallas för balansräkningar. Stockar beräknas också för befolkningen och för antal sysselsatta. Dessa stockar är istället beräknade som medelvärden för hela bokföringsperioden.
Stockar redovisas för alla tillgångar inom systemets gränser; dvs. finansiella tillgångar och skulder och för såväl producerade som icke producerade icke-finansiella tillgångar. Men täckningen är avgränsad till sådana tillgångar som används i ekonomiska aktiviteter och som omfattas av äganderättigheter. Därför är stockar inte redovisade för tillgångar som humankapital eller naturresurser som inte har ägare.
Inom sina avgränsningar är systemet uttömmande i fråga om både flöden och stockar. Detta innebär att alla förändringar i stockar kan helt och fullt förklaras av de redovisade flödena.
Subventioner
Subventioner från Europeiska unionens institutioner omfattar endast transfereringar, som görs direkt till inhemska producentenheter.
Subventioner klassificeras i
a) produktsubventioner (D.31)
(1) importsubventioner (D.311)
(2) övriga produktsubventioner (D.319)
b) övriga produktionssubventioner (D.39).
Till löpande priser
Totala ekonomin
Transaktion
a) Produkttransaktioner - vilka beskriver ursprung (inhemsk produktion eller import) och användning (insatsförbrukning, slutlig konsumtion, bruttoinvestering eller export) av produkter.
b) Fördelningstransaktioner - vilka beskriver hur det förädlingsvärde som genereras i produktionen fördelas mellan arbetskraft, kapital och offentlig sektor liksom omfördelning av inkomster och förmögenhet (skatt på inkomster och förmögenhet och andra transfereringar).
c) Finansiella transaktioner - vilka beskriver nettoförvärv av finansiella tillgångar eller nettoökning av skulder för varje typ av finansiellt instrument. Sådana transaktioner förekommer ofta som motpart till icke-finansiella transaktioner, men de kan också vara transaktioner som bara har att göra med finansiella instrument.
d) Transaktioner som inte är med i de tre grupperna ovan:
kapitalförslitning liksom köp minus försäljning av icke producerade icke-finansiella tillgångar.
De flesta transaktioner är monetära transaktioner, där de berörda enheterna betalar eller mottar betalning, skuldsätter sig eller erhåller tillgångar som noteras i valutaenheter. Transaktioner som inte inkluderar kontant betalning, eller tillgångar och skulder värderade i valutaenheter, är icke-monetära transaktioner.
Transaktioner inom enheter är normalt icke monetära transaktioner. Icke monetära transaktioner som involverar mer än en institutionell enhet förekommer bland transaktioner med produkter (byten av produkter), fördelningstransaktioner (ersättning in natura, transferering in natura etc.) och andra transaktioner (byteshandel med icke producerade icke-finansiella tillgångar).
Alla transaktioner räknas i monetära termer. Värdena som bokförs för de icke monetära transaktionerna måste därför ha mätts indirekt eller ha beräknats på annat sätt.
Utgifter för individuell konsumtion
Utländsk enhet
Inhemska enheter har transaktioner med utländska enheter (alltså enheter som är inhemska i andra ekonomier) Sådana transaktioner är externa transaktioner för ekonomin och inordnas i utlandskontot. Därmed kommer utlandet i ENS kontostruktur att spela en roll som liknar en institutionell sektor, även om utländska enheter bara tas upp i den mån de deltar i transaktioner med inhemska institutionella enheter. Följaktligen kommer en särskild kod för utlandet att ingå i slutet av sektorklassifikationen.
Konstruerade inhemska statistiska enheter, som i systemet behandlas som institutionella enheter, definieras som
a) de delar av utländska enheter som har sin ekonomiska hemvist inom landets ekonomiska territorium (det betyder i de flesta fall att de utför ekonomiska transaktioner under ett år eller mera eller att de bedriver byggverksamhet som led i fast bruttoinvestering under kortare tid än ett år),
b) utländska enheter i sin egenskap av ägare till mark eller byggnader på landets ekonomiska territorium, men då bara avseende transaktioner som berör sådan mark eller sådana byggnader.
Värdering
Vid monetära transaktioner och kontanta tillgångar och skulder är de värden som behövs direkt tillgängliga. I de flesta andra fall föredras som metod för värdering att hänvisa till marknadspriser för likartade varor, tjänster eller tillgångar. Denna metod används t.ex. för byten och för tjänsterna från ägarbebodda bostäder. När det inte finns något marknadspris för likartade produkter att tillgå, exempelvis vid icke-marknadstjänster från offentliga sektorn, skall värderingen göras efter produktionskostnad. Om inte någon av dessa metoder är möjlig, kan flöden och stockar värderas till det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida vinster. Den sistnämnda metoden kan dock på grund av den stora osäkerhet som den är förknippad med bara föreslås som en sista utväg.
Stockar skall värderas till löpande priser vid tidpunkten till vilken balansräkningen hänför sig, inte till produktionstidpunkten eller anskaffningstidpunkten för de varor eller tillgångar som utgör stockarna. Det är ibland nödvändigt att värdera stockarna till beräknat nedskrivet återanskaffningsvärde eller till produktionskostnad.
Återinvesterade vinstmedel från direkta investeringar i utlandet
driftsöverskottet inom företag för direktinvestering i utlandet
+ alla mottagna kapitalinkomster eller löpande transfereringar
- alla utbetalda kapitalinkomster eller löpande transfereringar, inklusive faktiska remissa till utländska direktinvesterare, och alla löpande skatter på inkomster, förmögenhet etc., som betalas av direktinvesteringsföretag i utlandet.
Ett direktinvesteringsföretag i utlandet är ett bolag eller ett personligt företag, i vilket en investerare hemmahörande i en annan ekonomi äger 10 procent eller mer av stamaktierna eller röstetalet (för ett bolag) eller motsvarande (för ett personligt företag). Direktinvesteringsföretag i utlandet omfattar sådana enheter som kännetecknas som dotterbolag (investeraren äger mer än 50 procent), delägda bolag (investeraren äger högst 50 procent) och filialer (helt eller delvis ägda företag som inte är bolag), som ägs direkt eller indirekt av investeraren. Följaktligen är ”direktinvesteringsföretag i utlandet” ett bredare begrepp än ”utlandskontrollerade företag”.
Faktisk utdelning av företagarinkomster från företag för direktinvestering i utlandet kan göras som utdelningar från bolag eller som ägaruttag ur kvasibolag.
Dessutom behandlas kvarhållna vinstmedel som om de vore fördelade och återförda till direktinvesteringsföretag i utlandet i förhållande till deras ägande av företagets eget kapital och sedan återinvesterade av dem.
Återinvesterade vinstmedel från direkta investeringar i utlandet kan vara antingen positiva eller negativa.
Bokföringstidpunkt: återinvesterade vinstmedel från direkta investeringar i utlandet bokförs när de intjänas.
I ENS förekommer återinvesterade vinstmedel från direkta investeringar i utlandet
a) som användning och tillgång i sektorernas konton för allokering av primärinkomster,
b) som användning och tillgång i utrikeskontot för primärinkomster och löpande transfereringar.
Klassificeringar
Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet
Aktualitet
I leveransprogrammet för ENS 2010 fastställs tidsfristen för sändning av alla tabeller i räkenskaperna. Kvartalstabellerna bör vara tillgängliga 2 eller 3 månader efter utgången av kvartalet. Leveranserna av årstabellerna kan ha en eftersläpning på mellan 2 månader (huvudaggregat) och 36 månader (tillgångs- och användningstabeller) efter utgången av statistikåret.
I Finland framställs vissa delområden av nationalräkenskaperna snabbare än leveransprogrammet kräver. Sådana är bland annat årliga reala sektorräkenskaper i juni samt input-outputtabeller och tillgångs- och användningstabeller vanligen med en eftersläpning på 23 månader.
Punktlighet
Rapporteringen av nationalräkenskaperna till Eurostat ska ske exakt vid de tidpunkter som fastställs i leveransprogrammet för ENS 2010 eller tidigare.
Statistikcentralen skickar ofta uppgifterna till Eurostat tidigare än den sista möjliga tidpunkten som anges i leveransprogrammet.
Jämförbarhet
Geografisk jämförbarhet
Jämförbarhet över tid
Enhetlighet över statistikområdena
Primärstatistik, såsom struktur- och konjunkturstatistik för företag och arbetskraftsundersökningen, används i stor utsträckning som källmaterial för nationalräkenskaperna. Primärstatistiken och uppgifterna i nationalräkenskaperna är emellertid ofta inte enhetliga. Den största orsaken är olika begrepp och definitioner eller skillnader i uppgifternas täckning. Också betalningsbalansen är en viktig källa för nationalräkenskaperna. Definitionerna och omfattningen i betalningsbalansmanualen BPM6 är fullständigt enhetliga med nationalräkenskaperna ENS 2010-definitioner. Variablerna i betalningsbalansen är således fullständigt enhetliga med motsvarande variabler i nationalräkenskaperna.
Skillnader mellan olika delområden i nationalräkenskaperna gäller enbart de senaste observationerna och de beror på olika dröjsmål i tidsplanerna för framställning och leverans. Den här enhetligheten gäller även betalningsbalansen. Produktionssystemen för betalningsbalansen och nationalräkenskaperna har integrerats och uppgifterna är enhetliga sedan år 2019 och i fråga om finansräkenskaperna sedan år 2020.
Källmaterial och datainsamlingar
Källmaterial
Framställningen av statistiken baserar sig på många datakällor, bland annat administrativa material, bil- och företagsregister, bokslut, skatteuppgifter, budgetrapporter, folkräkningsstatistik, statistikuppgifter om företag och hushåll, utlåtanden från tillsynsmyndigheter och branschorganisationer, års- och kvartalsrapporter, utrikeshandelsstatistik och statistik över betalningsbalansen.
I fråga om nationalräkenskaperna finns det inte bara en källa för förfrågning. Källorna varierar mellan länderna och innehåller omfattande statistikuppgifter om ekonomiska och sociala fenomen samt finansierings- och miljöfenomen, som inte nödvändigtvis har tätt samband med nationalräkenskaperna.
De källor och insamlingsmetoder som använts i respektive land varierar beroende på det dataset som behandlas.
Sammantaget är det svårt att göra upp en lista över alla uppgiftskällor. De metodbeskrivningar som lämnas in till Eurostat inkluderar vanligtvis information om de viktigaste källorna.
Datainsamlingsmetod
De enheter som upprättar nationalräkenskaperna insamlar vanligen inga data själva, utan tar emot dem från andra enheter eller inrättningar. Länderna kan producera mer detaljerade beskrivningar av de kanaler med vilka extern data samlas in.
I ESS-anvisningarna rekommenderas det att de metoder som används för datainsamlingen beskrivs. Det kan också vara ändamålsenligt att komplettera detta i följande avseenden: i) vanligtvis sluter den nationella statistikmyndigheten ett samarbetsavtal, inklusive tekniska detaljer, med andra institutioner om när, hur osv. uppgifterna ska lämnas in, ii) nationalräkenskaperna deltar också i utvecklingen av andra enheters enkätblanketter.
Frekvens för datainsamling
Frekvensen och tidpunkten för framställning av nationalräkenskaperna går inte alltid hand i hand med tidsplanerna för primärstatistikens datainsamlingar.
För nationalräkenskaperna tas kvartals- och årsuppgifterna vanligtvis emot eller samlas in efter tidsplanerna för upprättande av uppgifterna. Ländernas statistikmyndigheter kan även framställa en beskrivning av mottagningstidpunkterna för externa datakällor.
Metoder
Databehandling
Det centrala vid upprättandet av nationalräkenskaperna samt teknikerna kan sammanfattas så här:
Huvudmetoden för beräkning av BNP i nationalräkenskaperna i Finland är produktion, det vill säga förädlingsvärde. Enhetlighet uppnås genom en avstämnings-/balanseringsprocess. Vissa poster, såsom förändringar i omsättningstillgångar och värdeföremål eller bruttodriftsöverskott och sammansatt förvärvsinkomst leds som rest, det vill säga residual. Samma metod används för upprättandet av kvartalsräkenskaperna. Sektorkonton sammanställs både i samband med huvudaggregat och därefter.
Statistiken över nationalräkenskaperna är enhetlig vid en viss tidpunkt.
Datavalidering
Syftet med Europeiska statistiksystemet (ESS) är i nuläget att göra valideringssystemen enhetligare, för att förbättra den allmänna kvaliteten på uppgifterna och effektiviteten i informationsgången. Det här omfattar bland annat definiering av gemensamma standarder och verktyg samt stöd för verkställandet (se webbplatsen för ESS-validering https://ec.europa.eu/eurostat/data/data-validation). Nationalräkenskaperna är en pilotstatistik i detta avseende. År 2015 tillsattes en arbetsgrupp för validering i anknytning till ENS 2010. Den har till uppgift att avtala om och dokumentera regler för valideringshandboken ENS 2010 samt stegvis upprätta reglerna för implementering som förhandsvalidering för nationalräkenskaperna.
Jämförelser mellan uppgifter ur olika källor är en viktig del av arbetet med att sammanställa nationalräkenskaperna. De källuppgifter som används för nationalräkenskaperna granskas i flera omgångar vid Statistikcentralen.
Principer och riktlinjer
Organisation
Organisationsenhet
Lagstiftning och andra överenskommelser
Nationalräkenskaperna görs upp i enlighet med Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010). Systemet publicerades i Europeiska unionens officiella tidning som bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013. Leveransprogrammet i ENS 2010 är bilaga B till förordningen.
ENS 2010 är Europaparlamentets och rådes förordning och fastställer:
• Metoder (Bilaga A) för användning av gemensam praxis, definitioner, klassificeringar och redovisningsregler i vid upprättandet av räkenskaper och tabeller.
• De tidsfrister enligt leveransprogrammet (bilaga B) inom vilka medlemsländerna senast ska lämna in sina räkenskaper och tabeller.
Tillfälliga undantag har beviljats medlemsländer fram till 2020 med stöd av kommissionens genomförandebeslut 2014/403/EU av den 26 juni 2014, så att de nationella uppgifterna således har kunnat tillfälligt avvika från kraven i leveransprogrammet för ENS 2010.
Övriga lagar som anknyter till nationalräkenskaperna:
• Kommissionens beslut av den 30 november 1998 98/715, samt kommissionens beslut av den 17 december 2002 om mätning av priser och volymer i nationalräkenskaperna.
• Lagstiftning om förfarande angående för stora underskott
Flera separata lagar som ofta gäller klassificeringar, t.ex. NACE Rev.2, CPA 2014, COGOG, COICOP, NUTS 2013.
På Eurostats webbplats, under National accounts och Government finance and EDP, finns det fler författningar som är relevanta för nationalräkenskaperna.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Principer för dataskydd
I förordningen om Europeisk statistik (EG) nr 223/2009 (skäl 24 i ingressen och artikel 20.4) av den 11 mars 2009 (EUT L 87, s. 164) föreskrivs det om behovet av att utarbeta gemensamma principer och riktlinjer för att garantera konfidentiell behandling av uppgifter som används för framställning av den europeiska statistiken samt för tillgång till sådana konfidentiella uppgifter med hänsyn till den tekniska utvecklingen och användarnas behov i ett demokratiskt samhälle. I riktlinjerna för europeisk statistik föreskrivs om ytterligare villkor som statistikmyndigheterna ska följa när det gäller det statistiska dataskyddet (princip 5).
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Sekretess – behandling av uppgifter
De inlämnade uppgifterna markeras antingen med N = får inte publiceras innan utsatt datum eller F = fritt.
Principer för offentliggörande
God praxis förutsätter att uppgifterna i nationalräkenskaperna och motsvarande nyhetsmeddelanden anges i publiceringskalendern, som publiceras i god tid före de aktuella offentliggörandena.
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Datautbyte
Uppgifterna förmedlas via Eurostat till andra internationella organisationer.
Finansräkenskaperna kvartalsvis, uppgifterna om betalningsbalans och de offentliga samfundens konton lämnas även direkt till ECB.
Tillgänglighet och tydlighet
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Riktlinjer för revidering av uppgifter
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Kvalitetssäkring
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.
Kvaliteten på uppgifterna i nationalräkenskaperna säkras genom att följa ENS 2010-metoderna och förordningen samt genom att tillämpa anvisningarna i ESS-handboken för upprättande av kvalitetsrapporter.
I nationalräkenskaperna och regionalräkenskaperna görs flera kvalitetskontroller under produktionsprocessen, till exempel i förskott (källstatistik), under processens gång (resultat), i efterskott (använda metoder) och i samband med externa granskningar (Eurostat, Europas revisionsdomstol eller den nationella revisionsdomstolen, IMF).
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Användarnas tillgång
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.