Nyheter 7.2.2020
Arbetskraftsundersökningen 60 år: statistikföringen av arbetskraften utvecklas i takt med att samhället förändras
Statistikcentralens arbetskraftsundersökning har samlat in information om den arbetsföra befolkningens verksamhet, sysselsättning och arbetslöshet sedan år 1959. I början producerades data med en relativt enkel indelning såsom företagare–löntagare. I och med att det finländska samhället förändras har också informationsbehoven ökat och blivit mångsidigare. Man har svarat på förändringen genom att utveckla statistikföringen. I arbetskraftsundersökningen har man under 2000-talet samlat in uppgifter om bland annat antalet stipendiater, frilansare, hyrda arbetstagare och plattformsarbetare.
Arbetskraftsundersökningens tidsserier berättar om det finländska samhällets förändring under en period på upp till 60 år. T.ex. år 1962 var det relativa sysselsättningstalet bland 15–64-åringar bara ett par procentenheter högre än år 2019, men sysselsättningens struktur var mycket annorlunda. Då sysselsatte näringsgrenarna jordbruk, förädling och tjänster ungefär en tredjedel var av de sysselsatta i Finland. Nu sysselsätter tjänstesektorn tre gånger så många som jord- och skogsbruk och förädlingsverksamhet totalt. Samtidigt som kvinnornas deltagande i arbetslivet har blivit vanligare, har det relativa sysselsättningstalet för män sjunkit.
Det relativa sysselsättningstalet efter kön 1962–2019, 15–64-åringar, %
Arbetskraftsundersökningen
Andelen befolkning utanför arbetskraften av 15–74-åringarna har inte förändrats nämnvärt under 60 år, men den huvudsakliga verksamheten bland personer utanför arbetskraften har däremot förändrats mer. Medan var fjärde kvinna i åldern 15–74 år i mitten av 1960-talet skötte eget hushåll, var vård av barn eller anhöriga huvudsaklig verksamhet hos bara 3 procent av kvinnorna i denna åldersgrupp år 2019. Däremot har andelen som är pensionerad på grund av ålder eller arbetsoförmögenhet av personerna i arbetsför ålder ökat från ungefär 14 till 21 procent på 60 år.
Även om antalet studerande har ökat rejält i Finland – först i och med att de stora åldersklasserna utbildade sig vid övergången mellan 1960–1970-talen och därefter framåt – har förändringen inte avsevärt minskat utbudet på arbetskraft. Många studerande har nämligen jobbat eller sökt jobb vid sidan av studierna och på så sätt klassificerats som sysselsatt eller arbetslös i arbetskraftsstatistiken.
År 1959 var nästan 40 procent av de sysselsatta företagare eller medhjälpande familjemedlemmar och de flesta av dem fick sitt uppehälle från jord- och skogsbruk. I och med urbaniseringen ökade antalet löntagare snabbt och år 1979 statistikfördes ungefär bara var tionde av de sysselsatta som jord- och skogsbruksföretagare och omkring sex procent som andra företagare.
Sedan slutet av 1970-talet har andelen företagare av alla 15–64-åriga sysselsatta minskat med bara några procentenheter. Företagarkårens struktur har dock förändrats betydligt. År 2019 arbetade bara 2 procent av de sysselsatta i åldersgruppen som lantbruksföretagare. Totalt 3 procent av de sysselsatta var företagare med anställda inom andra näringsgrenar än jord- och skogsbruk. Andelen ensamföretagare har ökat under 2000-talet lite i taget, till 7 procent av de sysselsatta.
Arbetskraftsundersökningens långa tidsserier är en berättelse om Finland: hur ett jordbruksdominerat land blev industrialiserat och tjänstedominerat, kvinnorna kom in på arbetsmarknaden och välfärdsstatens utvidgning möjliggjorde både studier och tryggade utkomsten under ålderdomen. Den här berättelsen fortsätter i arbetskraftsundersökningens statistiska offentliggörande som utkommer varje månad.
Förfrågningar:
Hanna Sutela 029 551 2907, Anna Pärnänen 029 551 3795