Hur och varför förnyas arbetskraftsundersökningen?

Arbetskraftsundersökningens helhet förnyas fr.o.m. början av år 2021 enligt den nya EU-lagstiftningen och samtidigt genomförs betydande nationella förnyelser. Förnyelserna kan inverka på arbetskraftsundersökningens nyckeltal, såsom relativt arbetslöshetstal och relativt sysselsättningstal.

Arbetskraftsundersökningen är ett viktigt verktyg bl.a. för ministerier och andra politiska aktörer, arbetsmarknadsorganisationer, forskningsinstitut och ekonomer. Syftet med förnyelserna är att göra den lättare att svara på undersökningen samt att förbättra kvaliteten på resultaten och den internationella jämförbarheten.

”Arbetskraftsundersökningen är Statistikcentralens största enkätundersökning, där man producerar siffrorna om sysselsättning och arbetslöshet som följs med stort intresse. Det är fråga om en ganska komplicerad helhet som förnyats med omsorg – förnyelser av denna storleksklass görs högst en gång på tio år”, betonar Statistikcentralens generaldirektör Marjo Bruun.

Att svara via internet ger kostnadsbesparingar

Arbetskraftsundersökningen är en urvalsundersökning, där uppgifterna samlas in genom att fråga uppgiftslämnarna. För närvarande samlas uppgifterna in genom telefonintervjuer och delvis genom besöksintervjuer, men fr.o.m. år 2021 har arbetskraftsundersökningens uppgiftslämnare möjlighet att svara också via internet.

”Förnyelsen förbättrar uppgiftslämnarnas möjligheter att delta i undersökningen. Det är en viktig förnyelse eftersom allt fler inte deltar i frivilliga enkäter. Med webbenkäterna uppnås också kostnadsbesparingar”, säger specialforskare Anna Pärnänen.

Förnyelsen av innehåller förbättrar jämförelsen mellan EU-länderna

Innehållet i arbetskraftsundersökningens enkätblankett förnyas i Finland så att den följer den nya EU-lagstiftningen. De viktigaste ändringarna gäller frågorna om arbetstid och när en person definieras som sysselsatt. I fortsättningen räknas t.ex. personer som är föräldralediga oftare än tidigare som sysselsatta och personer som är studielediga mer sällan än tidigare. Också när det gäller säsongsarbetare, sjukledigheter och annan frånvaro ändras statistikföringssättet.

”Olika ändringar inverkar på sysselsättningssiffrorna på olika sätt. Den största effekten har förnyelsen gällande föräldraledigheten. Enligt den nya definitionen räknas personer som är föräldralediga i fortsättningen som sysselsatta”, säger överaktuarie Pertti Taskinen.
Arbetskraftsundersökningens innehåll blir mer omfattande när man till enkäten lägger till frågor om flexibilitet i arbetstiden, antalet kunder till företagare och arbetstiden i bisysslor. Dessutom tas 75–89-åringar med i undersökningen som en ny åldersgrupp.

Beräkningen av resultat förnyas

Den nya EU-lagstiftningen kommer att påverka bildandet av urvalet och sättet att beräkna resultaten, dvs. estimeringsmetoderna, eftersom undersökningen i fortsättningen omfattar 15–89-åringar. Dessutom ska man i estimeringsmetoderna beakta kvalitetskraven på resultatens tillförlitlighet. I och med förnyelsen utnyttjar man i estimeringsmetoderna tilläggsinformation från examens- och inkomstregistren.

”I det nya beräkningssättet av resultaten från arbetskraftsundersökningen kommer man att beakta den nya EU-lagstiftningen, ändringarna i datainsamlingssättet och den allmänna minskningen av svarsgraden i enkätundersökningarna”, sammanfattar överaktuarie Riku Salonen.

Effekterna av förnyelserna testades med en förundersökning

Statistikcentralen har under flera år förberett de förnyelser som ska genomföras år 2021 och ändringarnas inverkan har bedömts på basis av resultaten från en förundersökning som genomfördes hösten 2019. Sammantaget var svarsprocenten i förundersökningen klart lägre än vanligt och 39 procent av svaren erhölls via webben. Förundersökningen visade också att de som svarat på webben och per telefon helt klart representerar olika befolkningsgrupper. De som svarade på webben hade en äldre åldersfördelning och oftare högre utbildning.

De första preliminära resultaten från den nya arbetskraftsundersökningen publiceras i början av år 2021. På grund av jämförelsen av resultaten över tid produceras också siffrorna för tidigare år, dvs. tidsserierna, justerade fr.o.m. år 2000.

Arbetskraftsundersökningens revidering i ett nötskal:

•   Arbetskraftsundersökningen är en enkätundersökning, där uppgifterna frågas av uppgiftslämnarna på en enkätblankett. Innehållet i blanketten görs mer enhetlig än tidigare mellan olika EU-länder och på så sätt förbättras jämförbarheten av siffrorna mellan olika länder. Ändringar görs t.ex. i uppgifterna om arbetstider.
•   Datainsamlingssättet förnyas på så sätt att Statistikcentralen fr.o.m. början av år 2021 erbjuder möjligheter att svara också på webben. Med webbenkäten förbättrar man uppgiftslämnarnas möjlighet att delta i undersökningen.
•   I arbetskraftsundersökningens förnyade urval och beräkningssätt av resultaten beaktas den nya EU-lagstiftningen, det ökade bortfallet av svar och de ändringar som genomförs i datainsamlingssättet.

Förfrågningar om förnyandet:
Datainsamlingen: specialforskare Anna Pärnänen, 029 551 3795
Innehållet: överaktuarie Pertti Taskinen, 029 551 2690
Estimeringsmetoder: överaktuarie Riku Salonen, 029 551 3295