Offentliga samfundens finansräkenskaper: dokumentation för statistiken

Uppgifterna omfattar de offentliga samfundens, det vill säga den statliga sektorns och lokalförvaltningens samt socialskyddsfondernas balansräkningar och finansiella transaktioner kvartalsvis mellan Finlands samhällsekonomiska sektorer och andra länder.

En institutionell enhet är en ekonomisk enhet som har självständig beslutanderätt i sin huvudsakliga verksamhet. En inhemsk enhet är en institutionell enhet vars huvudsakliga ekonomiska intresse finns i det ekonomiska området i fråga, som har beslutanderätt över sin verksamhet och som har, eller skulle kunna ha, en komplett bokföring.

Den offentliga sektorns finansräkenskaper är huvudsakligen statistik som härletts från annan statistik. I sammanställandet av statistiken används som källor utöver finansiell statistik även annan statistik och andra material som innehåller sektor- eller instrumentspecifika uppgifter om balansräkningar och flöden. Största delen av informationskällorna är tillgängliga kvartalsvis, men vissa källor är endast tillgängliga på årsnivå.

Nationalräkenskaperna är heltäckande. Detta innebär att alla inhemska ekonomiska enheter är med.

Den offentliga sektorns finansräkenskaper beskriver de offentliga samfundens och dess undersektorers, det vill säga statens, den lokala förvaltningens och socialskyddsfondernas balansräkningar och finansiella transaktioner kvartalsvis.

Den offentliga sektorns finansräkenskaper grundar sig på finansräkenskaperna. I finansräkenskaperna enligt det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010) statistikförs finansiella fordringar och skulder inom sektorerna i den finländska samhällsekonomin samt mellan Finland och andra länder i slutet av året (reserver) samt de finansiella transaktioner och andra flöden som riktas mot dem under året. Finansräkenskaperna är en del av sektorkontosystemet i nationalräkenskaperna och består av ett finansiellt konto, ett konto för övriga förändringar i finansiella tillgångar och finansiella balansräkningar.

Statistiken sammanställs enligt det europeiska räkenskapssystemet (ENS 2010) och därmed på ett internationellt jämförbart sätt. Det europeiska räkenskapssystemet beskrivs i handboken ENS 2010, Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat, 2010. Finansräkenskaper behandlas i kapitel 5–7 i handboken. I finansräkenskaperna tillämpas i klassificeringen av ekonomiska enheter en institutionell sektorklassificering (Sektorklassificering 2012).

Produktionen av kvartalsvisa uppgifter om finansräkenskaperna grundar sig på Europeiska centralbankens riktlinjer (ECB/2013/24).

Produktionen av årliga uppgifter baserar sig på Europaparlamentets och rådets förordning (549/2013) och programmet för skickande av uppgifter som anknyter till denna förordning.

Kvartalsvisa och årliga tidsserier finns på webbplatsen från år 1995 och framåt. Från åren 1970–1994 finns balansräkningsserier på årsnivå som inte överensstämmer med ENS 2010.

Den måttenhet som använts är miljoner euro.

Referenstidpunkten för statistiken är ett kvartal. Uppgifterna offentliggörs med ungefär tre månaders fördröjning.

Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Mera information: Statistiklagstiftning

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

• EU-lagstiftning som är bindande för Statistikcentralen: Årliga finansräkenskaper och den offentliga sektorns kvartalsvisa finansräkenskaper: ENS 2010-förordningen och dess program för skickande av uppgifter. Årliga uppgifter ska skickas in med 9 månaders fördröjning.
• Bestämmelser som är bindande för Finlands Bank: Monetary Union Quarterly Financial Accounts (MUFA): Europeiska centralbankens riktlinje om Europeiska centralbankens krav på rapportering av kvartalsvis statistik över finansräkenskaper (förnyad) (ECB/2013/24).

Statistikcentralen skickar uppgifterna till Eurostat med ca 3 månaders fördröjning och uppdaterar dem kvartalsvis med samma fördröjning. Uppgifterna till den offentliga sektorns kvartalsvisa finansräkenskaper ska skickas in med 85 dagars fördröjning.

Statistikcentralen sammanställer och publicerar den offentliga sektorns finansräkenskaper varje kvartal med tre månaders fördröjning. Även statistiken om finansräkenskaper innehåller uppgifter om de offentliga samfundens, som är helt enhetliga med uppgifterna i den offentliga sektorns finansräkenskaper.

Europeiska centralbanken publicerar kvartalsvis finansräkenskaper för euroområdet, som grundar sig på de nationella finansräkenskaperna, och uppgifter om de nationella finansräkenskaperna på sin webbplats. Dessutom kan Finlands Bank använda uppgifter om den offentliga sektorns finansiella statistik för andra än statistiska syften i den utsträckning som ECB:s riktlinjer tillåter. Statistiken om den offentliga sektorns underskott och skulder, som Statistikcentralen ansvarar för, samt ECB:s statistikföring över den offentliga ekonomin, som Finlands Bank ansvarar för, har en nära koppling till finansräkenskaperna.

• Europeiska centralbankens riktlinje för de offentliga samfundens finansiella statistik (förnyad) (ECB/2014/21) förpliktigar Finlands Bank att skicka en formbunden finansiell statistik över de offentliga samfunden till ECB två gånger per år.
• EDP-underskotts- och skuldrapportering: Europarådets förordningar 479/2009 och 679/2010 samt kommissionens förordning 220/2014. Uppgifter om föregående år ska rapporteras senast den 1 april och den 1 oktober.
• EDP-skuld kvartalsvis: ENS 2010-förordningen och dess program för skickande av uppgifter. Uppgifterna ska skickas in med 90 dagars fördröjning.

Finansräkenskaperna är huvudsakligen statistik som härletts från annan statistik. I sammanställandet av statistiken används som källor utöver finansiell statistik även annan statistik och andra material som innehåller sektor- eller instrumentspecifika uppgifter om balansräkningar och flöden. Största delen av informationskällorna är tillgängliga kvartalsvis, men vissa källor är endast tillgängliga på årsnivå. Källuppgifterna sammanställs till en balanserad helhet. Nedan nämns de viktigaste informationskällorna för de finansiella räkenskaperna.

Penninginstitutsmaterial:

Från Finlands Banks penninginstitutsmaterial fås uppgifter om penninginstitutens balansräkningar och flöden kvartalsvis.

Placeringsfondmaterial:

Från Finlands Banks placeringsfondmaterial fås strukturen på placerings- och kapitalfondernas värdepappersportföljer samt fondandelarnas ägarsektorfördelning vid utgången av kvartalet. Dessutom får man information om flöden som anknyter till placeringsfondernas värdepappersportföljer under kvartalet.

Betalningsbalans:

Statistikcentralen sammanställer betalningsbalansstatistik för Finland, som är de finansiella räkenskapernas viktigaste informationskälla för utrikessektorn.

I betalningsbalansstatistiken beskrivs samhällsekonomins externa balans, det vill säga de ekonomiska relationerna mellan hemlandet och den övriga världen. Posterna i betalningsbalansstatistiken är enhetliga med principerna för nationalräkenskaperna.

Värdepappersstatistik:

För beräkningen av skuldpapper och noterade aktier används Finlands Banks värdepappersstatistik (Securities holdings statistics). Statistiken omfattar de värdepapper som respektive sektor förfogar över i slutet av kvartalet samt de finansiella transaktioner som skett under kvartalet. Klassificeringarna i värdepappersstatistiken motsvarar klassificeringarna i de finansiella räkenskaperna.

Solvens II:

Finansinspektionens och Finlands Banks kvartalsvisa material Solvens II är en informationskälla som är viktig för de finansiella räkenskaperna i statistikföringen av försäkringsföretag.

Statens affärsbokföring:

Statens månatliga affärsbokföring omfattar de statliga ämbetsverkens och fondernas bokföring.

Affärsbokföringens balanskonton används som huvudsaklig informationskälla i sammanställningen av statens finansiella konton. Materialet upprätthålls av Statskontoret.

Statskontorets skuldrapporter:

Beräkningen av statsskulden baserar sig till stor del på statens skuldrapport, som publiceras av Statskontoret. De kvartalsvisa rapporterna innehåller information om skulder till nominellt värde och marknadsvärde, transaktioner och upplupen ränta.

Statskontorets ekonomirapportering om lokalförvaltningen

Vid ingången av 2021 överfördes insamlingen av uppgifter om kommuner och samkommuner samt kommunernas affärsverk från Statistikcentralen till Statskontoret. Statskontoret samlar in motsvarande uppgifter från kommunerna och samkommunerna som Statistikcentralen tidigare samlade in inom ramen för statistikgrenarna över kommunekonomin och kommunekonomin kvartalsvis. Dessa är bl.a. resultat- och balansräkningsuppgifter samt uppgifter om finansieringsanalyser.

Insamling av uppgifter om arbetspensionsanstalternas tillgångar:

Arbetspensionsanstalternas viktigaste informationskälla är Statistikcentralens och Arbetspensionsförsäkrarna TELA rf:s gemensamma datainsamling om arbetspensionsanstalternas tillgångar. Den kvartalsvisa datainsamlingen började med uppgifter från det första kvartalet 2016 och besvaras av pensionsbolag, kassor, stiftelser och specialanstalter som sköter de obligatoriska pensionsförsäkringarna samt Keva, Statens Pensionsfond, Kyrkans pensionsfond, FPA och Finlands Bank. Det efterfrågade innehållet omfattar enheternas finansiella tillgångar, övriga tillgångar och vissa uppgifter om deras skulder. Uppgifterna omfattar en indelning enligt tillgångstyp och motpartssektor samt för utländska poster en indelning enligt land. Utöver balansräkningar efterfrågas också uppgifter om flöden.

Strukturstatistik över företag:

Den huvudsakliga informationskällan för företagssektorns finansiella balans är Statistikcentralens databas för strukturstatistik över företag, som innehåller företagens bokslutsuppgifter. Genom strukturstatistikens uppgifter om balansräkningar kan man definiera totala storheter för finansiella tillgångar och skulder för hela sektorn, samt en del instrumentspecifika uppgifter. Uppgifterna i strukturstatistiken över företag är på årsnivå. Vid beräkningen av finansräkenskapernas färskaste kvartal används uppgifterna på årsnivå som estimat och som grund för övriga beräkningar.

Uppgifter samlas in månadsvis, kvartalsvis eller årsvis beroende på källmaterialet. I de flesta fall sker datainsamlingen kvartalsvis.

Finansräkenskaperna är huvudsakligen statistik som härletts från annan statistik. Med de mest betydande tillhandahållarna av källmaterial, såsom Finlands Bank och Statskontoret, har man särskilda avtal om tillhandahållande av material.

Data valideras horisontellt och vertikalt i samband med sammanställningen och rapporteringen. Eurostat och ECB gör också detaljerade valideringar och granskningar av det inkomna materialet varje kvartal.

Källmaterial från Finlands Bank behandlas i en enhetlig process tillsammans med betalningsbalansen. Alla inkomna uppgifter behandlas och editeras enhetligt i nationalräkenskapernas databasarkitektur. Vid sammanställningen av finansräkenskaperna imputeras inte längre uppgifter från sektorerna, även om imputerade uppgifter kan ingå i olika källmaterial.

Finansräkenskaperna är huvudsakligen statistik som härletts från annan statistik. Källstatistikens kvalitet har därför en avgörande betydelse för statistikens tillförlitlighet. Eftersom källstatistiken är av olika slag finns också många olika osäkerhetsfaktorer.

I sammanfattningsprocessen sammanställs de sektorspecifika uppgifterna till en balanserad helhet. I processen bedöms tillförlitligheten hos alternativa informationskällor. På så sätt kan man kontrollera osäkerhetsfaktorer och upptäcka felkällor. Sammanfattningen har en central roll för statistikens tillförlitlighet.

Ett sätt att bedöma finansräkenskapernas exakthet är att studera de finansiella kontona i förhållande till registreringarna i de samhällsekonomiska realräkenskaperna. Nettokreditgivning är en balanspost i (real)sektorkontona, som ska överensstämma med posten för finansiella nettotransaktioner som ingår i de finansiella kontona. Avvikelsen kallas för statistisk diskrepans och kan studeras sektorspecifikt. I många andra länder visas inte statistisk diskrepans, utan kontona tvingas till balans.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.

Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.

Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.

Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen

Finlands officiella statistik är en heltäckande samling av statistik som illustrerar samhällets utveckling och läget i samhället. Den omfattar nästan 300 statistiska material från 26 temaområden. Producenterna av officiell statistik i Finland har godkänt ett gemensamt kvalitetslöfte, där de förbinder sig till gemensamma kvalitetsmål och åtgärder för tryggande av kvaliteten. Kvalitetskriterierna för officiell statistik för Finland är i linje med de europeiska reglerna för statistik. Den goda praxis som följs i statistikföringen presenteras i Statistikcentralens handbok Laatua tilastoissa.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter. 

I samband med den centrala konjunkturstatistiken och viss årsstatistik publiceras också en tabell om revideringarna. Av tabellen framgår hur uppgifterna för de senaste statistikperioderna förändrats mellan det första och det senaste offentliggörandet.

De kvartalsvisa uppgifterna i den offentliga sektorns finansräkenskaper publiceras med ungefär tre månaders fördröjning. Då uppdateras också alltid databasen StatFin.

Korrigeringar av tidsserierna på grund av förändringar i metoderna och dylikt görs vid behov även långt bakåt, och på grund av detta kan siffrorna förändras betydligt.

Det förekommer ingen fördröjning mellan publiceringskalendern och den egentliga publiceringsdagen.

Finansräkenskaperna sammanställs enligt det europeiska räkenskapssystemet (ENS 2010) och därmed på ett internationellt jämförbart sätt. Det europeiska räkenskapssystemet beskrivs i handboken ENS 2010, Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat, 2010. Finansräkenskaper behandlas i kapitel 5–7 i handboken.

ENS 2010 grundar sig på FN:s globala SNA 2008, och jämförbarheten är därmed ännu större.

Produktionen av kvartalsvisa uppgifter om finansräkenskaperna grundar sig på Europeiska centralbankens riktlinjer (ECB/2013/24). De offentliga samfundens kvartalsvisa finansräkenskaper sammanställs i enlighet med EU-förordning 501/2004.

Uppgifterna i finansräkenskapernas tidsserier är huvudsakligen jämförbara från år till år. Balansräkningarnas tidsserier för åren 1970–1994 avviker betydligt från tidsserierna enligt ENS 2010 i fråga om omfattning, klassificeringen av enheten, värderingen av tillgångar och sammanställningsmetoder. De viktigaste undantagen är:

• Liv- och pensionsförsäkringsbesparingar och andra försäkringsfordringar har inte statistikförts som finansiella tillgångar.
• Derivat har inte statistikförts.
• Aktier och andra värdepapper har huvudsakligen värderats till sitt nominella värde eller annat bokföringsvärde.
• Vad aktier och andelar beträffar är täckningen bristfällig.
• Under andra fordringar och skulder (AF.8) listas poster som inte kunnat allokeras till andra fordringar.
• Arbetspensionsanstalter klassas som försäkringsinrättningar (S.128).
• Icke-vinstdrivande sammanslutningar som betjänar hushållen ingår i företagssektorn (S.11).
• Sektorn S.124+S.125+S.126 omfattar även andra kreditinstitut än banker.
• Åren 1970–1975 ingår statens affärsverk i den statliga sektorn.
• Hushållens och företagens uppgifter grundar sig delvis på uppskattningar.
• Täckningen för företagssektorns interna fordringar och skulder är bristfällig.

Statistikcentralen sammanställer och publicerar den offentliga sektorns finansräkenskaper varje kvartal med tre månaders fördröjning. Även statistiken om finansräkenskaper innehåller uppgifter om de offentliga samfunden, som är helt enhetliga med uppgifterna i den offentliga sektorns finansräkenskaper.

Finansräkenskaperna består av uppgifter ur flera olika statistiska källmaterial. Begreppsmässiga avvikelser och balansering innebär att statistiken inte till alla delat är helt enhetlig med källstatistiken. Av dessa orsaker är det inte heller alltid meningsfullt att jämföra uppgifterna med uppgifterna i källstatistiken.

Finansräkenskaperna hör till systemet för nationalräkenskaper. De finansiella kontona kan studeras i förhållande till registrerngarna i de samhällsekonomiska realräkenskaperna. Nettokreditgivning är en balanspost i (real)sektorkontona, som ska överensstämma med posten för finansiella nettotransaktioner som ingår i de finansiella kontona. Avvikelsen kallas för statistisk diskrepans och kan studeras sektorspecifikt. I många andra länder visas inte statistisk diskrepans, utan kontona tvingas till balans.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.

Mera information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Den offentliga sektorns finansräkenskaper publiceras fyra gånger per år på Statistikcentralens webbplats. Kvartalsuppgifterna publiceras i typfallet kvartalsvis i slutet av mars, juni, september och december. Kvartalsvisa och årliga tidsserier finns på webbplatsen från år 1995 och framåt.

Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.  

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.

Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.

Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Datamaterialet skyddas med nödvändiga fysiska och tekniska metoder i alla skeden av behandlingen. Enhetsspecifika uppgifter i beräkningsmaterialet är sekretessbelagda.

Uppgifterna behandlas endast av de personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användningsbehörigheter. Statistiken sammanställs genom behandling av många uppsättningar statistik och andra informationskällor. Aggregeringen av uppgifter under processen, bedömningen av uppgifternas kvalitet under sammanställningen, den detaljerade prioriteringen av källor och åtgärderna för prioritering på helhetsnivån ger ett slutresultat som inte möjliggör identifiering av enskilda informationslämnare.

Alla som sammanställer finansräkenskaperna har undertecknat ett sekretessavtal, där de förbinder sig till att hemlighålla de uppgifter som ska hemlighållas enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.