Utbildningsekonomi: dokumentation för statistiken
I dokumentationen av statistiken beskrivs hur statistiken har framställts och vilka metoder som har använts vid framställningen. Uppgifterna hjälper till att tolka siffrorna i statistiken samt att bedöma deras tillförlitlighet och jämförbarhet. Kvalitetsrapporten baserar sig på EU:s SIMS-modell. I dokumentationen finns också ändringsmeddelanden som beskriver ändringar i statistiken samt eventuella preciserande metodbeskrivningar.
Om du letar efter statistikuppgifter om denna statistik, gå till statistikens sida: Utbildningsekonomi
Kvalitetsrapport
Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)
Statistiken över utbildningsekonomi beskriver hela utbildningssystemets ekonomi- och kostnadsuppgifter. Kostnadsuppgifterna sammanställs dessutom i enlighet med internationella klassificeringar och begrepp. Uppgifterna samlas in från olika källor och offentliggörs en gång om året.
Sektortäckning (SIMS 3.3)
Kostnadsuppgifterna fås i regel ur administrativa register. Materialet är ett totalmaterial. Populationen utgörs av kostnadsuppgifter för utbildning som getts i Finland inom ramen för skolsystemet. Uppgifterna innehåller inte personbaserade uppgifter.
Statistisk enhet (SIMS 3.5)
Utbildningssektorernas utgifter (utbildningsutgifternas användningsändamål)
Statistikens population (SIMS 3.6)
Statistikens population utgörs av olika utbildningssektorers utgifter i Finland.
Uppgifterna fås i regel ur administrativa register. Från och med år 2021 uppgifterna om förskoleundervisningen, grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen baserar sig på uppgifterna från Kommunekonomins och välfärdsområdenas ekonomitjänst och på uppgifterna som Utbildningsstyrelsen har samlat in och producerad. Före år 2021 uppgifterna baserar sig vad gäller läroanstalter i undervisningsväsendets statsandelssystem på uppgifter som Utbildningsstyrelsen samlat in och vad gäller den kommunala förskoleundervisningen, grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen på en separat datainsamling som gjorts i samband med Statistikcentralens statistik över kommunekonomi för statsandelssystemet för undervisningen. Uppgifterna om högskolor baserar sig på uppgifter som undervisnings- och kulturministeriet samlat in, på uppgifter i statens centrala bokföringsmaterial och på de uppgifter som samlats in om universitetens forskningsutgifter för Statistikcentralens statistik över forskning och utveckling. Uppgifterna över statens studiestödsutgifter är från FPA:s statistik över studieförmåner. I beräkningen av utgifterna per studerande används Statistikcentralens uppgifter om antalet studerande.
Referensområde (SIMS 3.7)
Statistikens referensområde är hela Finland.
Tidstäckning (SIMS 3.8)
Statistiken omfattar uppgifter från och med år 2000.
Basperiod (SIMS 3.9)
Basåret för det index som beskriver ändringen i utbildningsutgifterna är 2015.
Måttenhet (SIMS 4)
Euro, miljoner euro, förändringsprocent, procent i förhållande till BNP.
Referensperiod (SIMS 5)
Statistikens referensperiod är ett kalenderår.
Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)
Läroanstalt
Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna. Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.
Läroanstalternas driftsutgifter
I läroanstalternas driftsutgifter ingår driftsutgifterna för grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning och -forskning. Som driftsutgifter räknas gällande läroanstalterna inom statsandelssystemet de bruttoutgifter för driftsekonomin som har anmälts enligt lagstiftningen om statsandelar samt s.k. små projekt. Gällande yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning före år 2015 omfattar utgifterna inte små projekt. Den andel av utgifterna för yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning före år 2015 som hänför sig till små projekt har delvis uppskattats i tidsserierna. Investeringsutgifterna ingår inte i driftsutgifterna. Driftsutgifterna per studerande har erhållits genom att utgifterna under kostnadsåret per utbildningssektor har dividerats med årsmedeltalet för antalet studerande under höstterminen. Till driftsutgifterna för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen har ytterligare kalkylmässigt räknats arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgifter för undervisningspersonal i kommunerna åren 1995-2001. Till utgifterna för grundläggande utbildning har räknats utgifterna i grundskolor, specialskolor och övningsskolor på grundskolenivå och grundnivån i andra skolor som motsvarar grundskolan. Utgifterna i sjukhus- och handikappundervisningen samt statens skolhem ingår i uppgifterna. Utgifterna inkluderar inte kapitalkostnader på interna hyror. Sedan år 1999 omfattar utgifterna också den grundläggande utbildning som anordnas vid folkhögskolorna. Utgifterna för förskoleundervisning som ägt rum i samband med grundskolor före år 2000 ingår i utgifterna för den grundläggande utbildningen. I beräkningen av utgifterna per studerande i grundläggande utbildning ingår ämnesstuderande inte i antalen studerande i årliga och tidserie data i publikationer från och med år 2020. Data publicerad i tidigare år inkluderade ämnesstuderande i antalen studerande i årliga och tidserie data. I kommunernas och samkommunernas utgifter omfattar utgifterna för grundläggande utbildning inte återbäringssystemets mervärdesskatt förutom i fråga om små projekt. Utgifterna för gymnasieutbildningen omfattar gymnasiernas utgifter och utgifterna för gymnasieutbildning vid övningsskolor och andra läroanstalter som anordnar gymnasieutbildning. Från och med år 1999 inkluderar utgifterna också gymnasieutbildning som anordnas vid folkhögskolor. Utgifterna inkluderar inte kapitalkostnader på interna hyror. I beräkningen av utgifterna per studerande i gymnasieutbildning ingår ämnesstuderande inte i antalen studerande i årliga och tidserie data i publikationer från och med år 2020. Data publicerad i tidigare år inkluderade ämnesstuderande i antalen studerande i årliga och tidserie data. Utgifterna för yrkesutbildning omfattar utgifterna för den grundläggande yrkesutbildning som leder till examen vid yrkesläroanstalter (inkl. musikläroanstalter, idrottsutbildningscenter, folkhögskolor och yrkesutbildningscenter för vuxna) och statsandelar finansierad yrkesinriktad tilläggsutbildningen som ordnas vid läroanstalt. I tidsserieuppgifterna ingår utgifterna för den grundläggande yrkesutbildningen vid folkhögskolor och yrkesutbildningscenter för vuxna från och med år 1999. Utgifterna för särskilda yrkesläroanstalter ingår i uppgifterna om yrkesutbildning. Statsandelar finansierad yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas vid läroanstalt ingår i figurerna från och med år 2001. Statsandelsfinansierad yrkesinriktad tilläggsutbildning i läroanstaltsform ingår in publikationer i årliga och tidserie data från och med år 2015. Utgifterna för läroavtalsutbildning ingår i uppgifterna om yrkesutbildning. Utgifterna för läroavtalsutbildning omfattar utgifterna för yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning som anordnas som läroavtalsutbildning inklusive utgifterna för läroavtalsutbildning som stöds av Europeiska socialfonden (ESF). Läroavtalsutbildning ingår i uppgifterna om yrkesutbildning i publikationer i årliga och tidserie data från och med år 2018. Uppgifterna omfattar inte utgifter för yrkesinriktad påbyggnadsutbildning, kompletterande utbildning som länsstyrelserna köpt och avgiftsbelagd serviceverksamhet. Utgifterna för de temporära yrkeshögskolorna, läroanstalterna på Åland och de militära yrkesläroanstalterna ingår inte i utgifterna för yrkesutbildning. Yrkeshögskoleutbildningen inkluderar utgifterna för yrkeshögskolor. Utgifterna för yrkeshögskoleutbildningen på Åland ingår inte i siffrorna. På grund av revidering av yrkeshögskolelagen och ändringar i datainsamlingen är uppgifterna för år 2015 inte helt jämtförbara med tidigare års uppgifter. Uppgifterna före år 2015 är baserad på uppgifterna som har anmälts enligt lagstiftningen om statsandelar. Fr.o.m. år 2015 är uppgifterna insamlat av Undervisnings- och kulturministeriet. Fr.o.m. år 2015 utgifterna för Polisyrkeshögskolan ingår i yrkeshögskoleutbildningens utgifter. Före år 2015 en del av utgifterna för Polisyrkeshögskolan ingår i utgifterna för yrkesutbildningen. I beräkningen av utgifterna per studerande ingår inte de nya studerande som anmält sig som frånvarande i antalet studerande i yrkeshögskoleutbildning. Universitetsutbildningen och -forskningen omfattar universitetens utgifter. Med driftsutgifter avses budgetfinansierade verksamhetsutgifter enligt statens bokslut inklusive utgifterna för husbyggnad och anskaffning av fastigheter. Ytterligare ingår universitetens externa forskningsfinansiering i driftsutgifterna för universitetsutbildning och -forskning. I universitetens utgifter ingår hyrorna för statens fastighetsverk från år 1995 (år 1995 bara en del av kostnadsåret). I beräkningen av utgifterna per studerande ingår den externa forskningsfinansieringen i utgifterna för universitetsutbildning och -forskning. På grund av de ändringar som beror på revideringen av universitetslagen är uppgifterna fr.o.m. år 2010 inte helt jämförbara med tidigare års uppgifter. År 2010 innehåller uppgifterna inte reservationsanslag till universitetens verksamhetsutgifter och universitetens gemensamma utgifter. Fr.o.m. år 2010 innehåller uppgifterna utgifterna under moment 29.40.50 Statlig finansiering av universitetens verksamhet. Övningsskolornas och Nationalbibliotekets utgifter samt kompensation för mervärdesskatt till universiteten ingår inte i siffrorna.
Universitetsutbildning
Högskoleutbildning vid universitet. Anmärkning: Målet för utbildningen är lägre eller högre högskoleexamen eller vetenskaplig påbyggnadsexamen, dvs. licentiat- eller doktorsexamen. Även studier som inte leder till examen kan genomföras inom utbildningen.
Utbildning
Organiserad verksamhet med syfte att generera undervisningsbaserad kompetens. Anmärkning: Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.
Utbildningens driftsutgifter
I utbildningens driftsutgifter ingår utöver läroanstalternas driftsutgifter (se separat definition) också driftsutgifterna för förskoleundervisning, läroavtalsutbildning, annan utbildning och studiestöd. Som driftsutgifter räknas gällande läroanstalterna inom statsandelssystemet de bruttoutgifter för driftsekonomin som har anmälts enligt lagstiftningen om statsandelar samt s.k. små projekt. Gällande yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning före år 2015 omfattar utgifterna inte små projekt. Den andel av utgifterna för yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning före år 2015 som hänför sig till små projekt har delvis uppskattats i tidsserierna. Investeringsutgifterna ingår inte i driftsutgifterna. Driftsutgifterna per studerande har erhållits genom att utgifterna under kostnadsåret per utbildningssektor har dividerats med årsmedeltalet för antalet studerande under höstterminen. Sedan augusti 2000 avser utgifterna för förskoleundervisningen den avgiftsfria förskoleundervisning för 6-åringar som ges i samband med daghem och grundskolor. Utgifterna för sjukhus- och handikappundervisningen ingår i uppgifterna. Kostnaderna för skolskjutsar ingår från augusti 2004 i utgifterna för förskoleundervisningen. I kommunernas och samkommunernas utgifter omfattar utgifterna för förskoleundervisningen inte återbäringssystemets mervärdesskatt förutom i fråga om små projekt. Utgifterna för läroavtalsutbildning omfattar utgifterna för yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning som anordnas som läroavtalsutbildning inklusive utgifterna för läroavtalsutbildning som stöds av Europeiska socialfonden (ESF). Annan utbildning inkluderar folkhögskolors, medborgarinstituts och sommaruniversitetens utgifter samt grundläggande konstundervisning och idrottsutbildningscenters utbildning som inte leder till examen. Från år 1999 ingår utgifterna för utbildning som leder till examen vid folkhögskolor och yrkesutbildningscenter för vuxna i uppgifterna om grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning. Utgifterna för yrkesinriktade vuxenutbildningscenter och studiecentraler ingår inte i uppgifterna i gruppen Annan utbildning. Administrationsutgifterna har varit inkluderat i skolväsendet utgifter till år 2014 publikationen men från år 2015 publikationen administrationsutgifterna är inte inkluderat i årliga och tidserie data. Administrationsutgifterna innehållade undervisningsministeriets, utbildningsstyrelsens samt kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter för administration av undervisnings- och kulturväsendet. Läroanstalternas egna administrationsutgifter har räknats till deras driftsutgifter. Studiestödet omfattar studiepenningen, bostadsstödet, vuxenstudiepenningen, räntestödet och -bidraget, borgensansvarsprestationer, måltidsstödet och stödet för skolresor.
Utbildningsnivå
Nivå för indelning av utbildningar som leder till examen utgående från kravnivån. Anmärkning: För att bli antagen till utbildning på en viss utbildningsnivå krävs ofta att personen har avlagt en utbildning på lägre utbildningsnivå. Utbildningsnivån mäts både på grundval av den planerade totala längden eller den målsatta tiden och på grundval av hur krävande utbildningen är. Utbildningsnivåer: småbarnspedagogik och förskoleundervisning (varierar i längd), lägre grundnivå (6 år), högre grundnivå (3 år, totalt 9 år från början av grundnivån), andra stadiet (3 år, totalt 12 år från början av grundnivån), specialyrkesutbildningsnivå (1–2 år, totalt 13–14 år från början av grundnivån) på lägsta högre nivå (2–3 år, totalt 14–15 år från början av grundnivån) lägre högskolenivå (3–4 år, totalt 15–16 år från början av grundnivån) högre högskolenivå (5–6 år, totalt 17–18 år från början av grundnivån) och forskarutbildningsnivå (2–4 år, totalt 19–22 år från början av grundnivån). Måttet för utbildningsnivå kan inte direkt beräknas på basis av de utbildningslängder som presenteras i det här begreppet.
Utbildningssystem
Småbarnspedagogik, förskoleundervisning, nioårig allmänbildande grundläggande utbildning, utbildning inom fritt bildningsarbete samt utbildning efter den grundläggande utbildningen, som omfattar yrkesutbildning, gymnasieutbildning samt högskoleutbildning vid yrkeshögskolor och universitet.
Yrkesutbildning
Utbildning efter den grundläggande utbildningens lärokurs med syfte är att generera yrkeskompetens. Anmärkning: Inom yrkesutbildning kan man avlägga yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina. Inom yrkesutbildning kan man avlägga hela examina eller delar av dem.
Befogenheter (SIMS 6)
Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Mera information: Statistiklagstiftning
Lagstiftning och andra överenskommelser (SIMS 6.1)
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Data i statistiken används i den rapportering av data till Eurostat som förutsätts i en EU-förordning (Kommissionens förordning (EU) nr 912/2013 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 452/2008 om framställning och utveckling av statistik om utbildning och livslångt lärande vad gäller statistik över utbildningssystem).
Datautbyte (SIMS 6.2)
Data i statistiken rapporteras till UNESCO, OECD och Eurostat med UOE-enkäten om utbildningsstatistik och med anknytande separata enkäter.
Källmaterial (SIMS 18.1)
Uppgifterna fås i regel ur administrativa register. Från och med år 2021 uppgifterna om förskoleundervisningen, grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen baserar sig på uppgifterna från Kommunekonomins och välfärdsområdenas ekonomitjänst och på uppgifterna som Utbildningsstyrelsen har samlat in och producerad. Före år 2021 uppgifterna baserar sig vad gäller läroanstalter i undervisningsväsendets statsandelssystem på uppgifter som Utbildningsstyrelsen samlat in och vad gäller den kommunala förskoleundervisningen, grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen på en separat datainsamling som gjorts i samband med Statistikcentralens statistik över kommunekonomi för statsandelssystemet för undervisningen. Uppgifterna om högskolor baserar sig på uppgifter som undervisnings- och kulturministeriet samlat in, på uppgifter i statens centrala bokföringsmaterial och på de uppgifter som samlats in om universitetens och forskningsutgifter för Statistikcentralens statistik över forskning och utveckling. Uppgifterna över statens studiestödsutgifter är från FPA:s statistik över studieförmåner. I beräkningen av utgifterna per studerande används Statistikcentralens uppgifter om antalet studerande.
Frekvens för datainsamling (SIMS 18.2)
Uppgifterna samlas in årligen.
Datainsamlingsmetod (SIMS 18.3)
Materialet är ett totalmaterial.
Datavalidering (SIMS 18.4)
Under processen för databehandling säkerställs kvaliteten på de uppgifter som utgör grund för statistiken genom en jämförelse med tidigare statistik och övriga uppgiftskällor.
Databehandling (SIMS 18.5)
Uppgifter slås samman från flera olika källor, så att utbildningssystemets totala utgifter kan fastställas.
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet (SIMS 13.1)
Inga betydande felkällor är kända. Uppgifternas kvalitet baserar sig på kvaliteten på de material som utgör källan för uppgifterna.
Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.
Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.
Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.
Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen
Kvalitetsbedömning (SIMS 11.2)
Kvaliteten på statistiken över utbildningsekonomi bedöms i flera faser av statistikprocessen.
Riktlinjer för revidering av uppgifter (SIMS 17.1)
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Aktualitet (SIMS 14.1)
Uppgifterna publiceras drygt ett år efter utgången av statistikåret (omkring 16 månader efter referensperioden).
Punktlighet (SIMS 14.2)
Det förekommer ingen fördröjning mellan publiceringskalendern och det faktiska publiceringsdatumet.
Geografisk jämförbarhet (SIMS 15.1)
Statistiken beskriver hela landets situation.
Jämförbarhet över tid (SIMS 15.2)
Jämförbar tidsserie från och med år 2000. Med hjälp av ett prisindex för offentliga utgifter i kommunalekonomin för undervisnings- och kulturverksamhet har driftsutgifterna reellt ändrats så att de motsvarar prisnivån år 2024. Ändringar i utbildningssystemet, statistikföringen och de använda klassificeringarna påverkar i viss mån jämförbarheten mellan olika år. På grund av ändringar i studiestödets bostadstillägg är uppgifterna om studiestödet fr.o.m. år 2017 inte helt jämförbara med uppgifterna för tidigare år.
Enhetlighet över statistikområden (SIMS 15.3)
Utbildningssektorernas utgiftsuppgifter kan avvika från varandra i olika statistiksystem (t.ex. nationalräkenskaperna) på grund av olika statistiska begrepp och definitioner. De utbildningskostnadsuppgifter som Utbildningsstyrelsen publicerar avviker från Statistikcentralens uppgifter på grund av skillnader i avgränsningen av uppgifter och statistikföringspraxis.
Intern enhetlighet (SIMS 15.4)
I olika utbildningssektorer kan utgiftsbegreppen avvika i viss mån från varandra på grund av skillnader i begreppen i primärmaterialet.
Publiceringskalender (SIMS 8.1)
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Tillgång till publiceringskalendern (SIMS 8.2)
Statistikcentralens publiceringskalender: Kommande publikationer
De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer.
Användarnas tillgång (SIMS 8.3)
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.
Mera information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.
Publiceringsfrekvens (SIMS 9)
Uppgifterna publiceras årligen.
Statistiskt offentliggörande (SIMS 10.1)
Ett meddelande publiceras årligen på statistikens webbsida.
Webbdatabas (SIMS 10.3)
Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.
Principer för dataskydd (SIMS 7.1)
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.
Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.
Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Dataskydd och datasäkerhet vid behandling av uppgifter (SIMS 7.2)
Statistiken innehåller inte personbaserade uppgifter. Statistiken innehåller enbart uppgifter på nationell nivå.