Värdet av hushållsproduktionen: dokumentation för statistiken

Satelliträkenskaperna för hushållsproduktionen (Household Production Satellite), det vill säga hushållssatelliten, är en utvidgning av nationalräkenskaperna, det vill säga det statistiksystem som har för avsikt att beskriva den ekonomiska betydelsen av den hushållsproduktion som är utanför nationalräkenskapernas kärnsystem. Här kallas den för värdet av hushållsproduktionen.

Hushållssatelliten beskriver det ekonomiska värdet av varor och tjänster som hushållen producerar för eget bruk.

Nationalräkenskaperna är kärnan i beskrivningen av samhällsekonomin och satelliträkenskaperna för hushållsproduktionen är en utvidgning av den. Uppgifterna har räknats enligt aktivitet och de publiceras på webben i databastabellerna för statistiken värdet av hushållsproduktionen.

Enligt Statistikcentralens definition omfattar ett hushåll samtliga personer som delar bostad och kosthåll eller på annat sätt använder sina inkomster tillsammans. I nationalräkenskaperna definieras hushåll en aning mer detaljerat, som en liten grupp personer som sinsemellan delar en bostad och sina inkomster och sin förmögenhet delvis eller i sin helhet och som kollektivt konsumerar varor och tjänster, i synnerhet boendetjänster och livsmedel (SNA 1993, 4.132; SNA2008 4.149). Också en ensamboende person bildar ett hushåll, eftersom det är en egen ekonomisk enhet.

Satelliträkenskaperna för hushållsproduktionen (Household Production Satellite), det vill säga hushållssatelliten, är ett statistiksystem som har för avsikt att beskriva den ekonomiska betydelsen av den hushållsproduktion som är utanför nationalräkenskapernas kärnsystem. Satelliträkenskaperna innehåller såväl de delar av hushållsproduktionen vilka hör till nationalräkenskapernas kärnsystem som de delar som avgränsats utanför den. Följaktligen täcker den all produktion som är avsedd för egen slutanvändning i hushållen.

Uppgifterna i statistiken värdet av hushållsproduktionen produceras för tillfället enbart på riksomfattande nivå, inte desto närmare.

Uppgifterna från åren 2001, 2006, 2009, 2012 och 2016 återfinns i databastabellerna. Därtill har man framställt uppgifter som helt baserar sig på kalkylmässiga metoder för åren 2017 och 2018 och också dessa återfinns i databastabellerna.

Resultaten för år 2016 har behandlats i publiceringen och den anknutna översikten, tidigare års rapporter återfinns på webben enligt följande:

Rapporten för år 2001 (på engelska): Varjonen, J & Aalto, K: Household Production and Consumption in Finland 2001. Statistics Finland and National Consumer Research Centre, 2006.

Rapporten för år 2006 (på finska) Varjonen, J & Aalto, K: Kotitalouksien palkaton tuotanto ja ostopalvelujen käyttö. Centret för konsumentforskning, publikationer 2/2010.

Rapporten för år 2009 och granskningen av tidsserien för åren 2001–2009 (på finska): Varjonen, J & Aalto, K: Kotitalouksien palkaton tuotanto ja sen muutokset 2001–2009. Työselosteita ja esitelmiä 145. Helsingfors, 2013.

Tillämpning av Eurostats metod i Finland (på engelska): Varjonen, J, Hamunen, E & Soinne, K: Satellite Accounts on Household Production – Eurostat Methodology and Experiences to Apply It. Statistics Finland, Working Papers 1/2014.

Aalto, K. (2017) Kotitaloustuotannonlaskelmat täydentävät kuvaa kotitalouksien hyvinvoinnista. Tieto&trendit – Talousja hyvinvointikatsaus. 4/2017). Statistikcentralen.

Statistikens alla tidsserier är i löpande priser.

De använda måttenheterna är miljoner euro, antal hushåll, euro/hushåll, min./dygn/hushåll och %-andel i proportion till hela ekonomin.

Värdet av hushållsproduktionen är en årsstatistik. Satelliträkenskaperna för hushållsproduktionen har framställts för de år då antingen tidsanvändningsundersökningen eller konsumtionsundersökningen gjorts. Uppgifterna har producerats med ett dröjsmål på omkring fyra år efter utgången av statistikåret, då slutliga siffror har varit tillgängliga från källmaterialet, inklusive nationalräkenskaperna. Därtill produceras med helt kalkylmässiga metoder uppgifter från och med år 2017 för de år då huvudkällor inte är tillgängliga.

Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Mera information: Statistiklagstiftning

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Grunden för beräkningen av värdet av hushållsproduktionen utgörs av uppgifterna i tidsanvändningsundersökningen, konsumtionsundersökningen, lönestatistiken och nationalräkenskaperna.

Uppgifterna i lönestatistiken och nationalräkenskaperna är tillgängliga årligen, uppgifterna från tidsanvändningsundersökningen och konsumtionsundersökningen för de år då undersökningar gjorts. När det gäller uppgifterna används alltid de nyaste befintliga uppgifterna och siffrorna har beräknats för de år för vilka en ny tidsanvändnings- eller konsumtionsundersökning varit tillgänglig. Därtill produceras med helt kalkylmässiga metoder uppgifter från och med år 2017 för de år för vilka huvudkällor inte är tillgängliga.

Konsumtionsundersökningen Mikromaterialet i Statistikcentralens konsumtionsundersökning har använts för att framställa satelliträkenskaperna för hushållsproduktionen för olika hushållstyper. Uppgifter användes i synnerhet för att rikta insatsförbrukningen och kapitalförslitningen till hushållstyper och till ändamålsområdena i hushållsproduktionen.

Tidsanvändningsundersökningen I input-metoden baserar sig arbetsmängden vanligen på den använda tiden för arbete. Tidsanvändningsmaterialet är en central uppgiftskälla då arbetsvärdet fastställs. I satelliträkenskaperna användes det tidsanvändningsmaterial som Statistikcentralen sammanställt.

Materialet har samlats enligt hushåll på så sätt att man försökte intervjua alla hushållsmedlemmar som fyllt 10 år och de fick till uppgift att fylla i dagböcker. Hushållsmedlemmarna förde noggrant bok över sin tidsanvändning under två dagar som lottats ut i förväg, av vilka den ena var en vardag och den andra en veckoslutsdag. Uppgiftslämnarna antecknade sin tidsanvändning i dagboken skriftligen med en precision på 10 minuter. De struktur- och bakgrundsuppgifter som beskriver hushållen och deras medlemmar samlades i huvudsak in med datorassisterade besöksintervjuer. Inkomstuppgifterna fick man ur administrativa register.

För satelliträkenskaperna bildades ett hushållsspecifikt tidsanvändningsmaterial. I det inkluderades hushåll vars alla (över 10-åriga) medlemmar omfattades av åtminstone en gemensam undersökningsdag. Tidsanvändningen under samma dag hos medlemmar över 15 år i hushållet räknades samman. Detta material och dessa metoder har beskrivits närmare i publikationen Perheiden ajankäyttö (Pääkkönen 2005). Hushållens tidsanvändning delades in i 29 olika klasser, som vidare grupperades i sex ändamålsområden inom hushållsproduktionen.

Lönestatistik Arbetets värde har beräknats genom att multiplicera den tid som använts för hemarbeten med timlönen för en person som utför motsvarande avlönat arbete. I denna undersökning beslöt man sig för att använda lönen för gruppen Hemvårdspersonal, som i den internationella ESCO-löneklassificeringen hör till klassen 53221 (tidigare i ISCO-klassificeringen 51331 hemvårdare och hemhjälpare). De grundläggande beräkningarna har gjorts med bruttolön exklusive arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter. Den genomsnittliga arbetstiden per månad har åren 2009, 2012 och 2016 varit 167,3 timmar.

Nationalräkenskaper Siffrorna i nationalräkenskaperna användes på flera sätt. Poster som hör till kärnräkenskaperna, såsom boendetjänster som ägarbostäder producerat och självbyggande, användes i oförändrad form från räkenskaperna (SNA-boende). Förfaringssättet var det samma för självproducerade jordbruksprodukter och jakt-, fiske- och insamlingsprodukter (SNA-mat).

De siffror som gäller hushållens konsumtion var en annan central informationskälla. Samordningen av siffrorna i konsumtionsundersökningen med siffrorna i nationalräkenskaperna var en förutsättning för produktion av siffror för olika hushållstyper. Principen var att konsumtionsnivåerna togs från nationalräkenskaperna och konsumtionsklassernas detaljerade fördelningar från konsumtionsundersökningen. Statistikcentralen har skapat en länk mellan dessa två klassificeringar, med vilken man fick klassificeringarna att motsvara varandra.

För det tredje användes siffrorna i nationalräkenskaperna för att producera siffror som gäller hushållsproduktionens kapital och för att beräkna skatter och subventioner i anknytning till produktionen.

Grunden för beräkningen av värdet av hushållsproduktionen utgörs av uppgifterna i tidsanvändningsundersökningen, konsumtionsundersökningen, lönestatistiken och nationalräkenskaperna. Uppgifterna i lönestatistiken och nationalräkenskaperna är tillgängliga årligen, uppgifterna från tidsanvändningsundersökningen och konsumtionsundersökningen för de år då undersökningar gjorts. När det gäller uppgifterna används alltid de nyaste befintliga uppgifterna och siffrorna har beräknats för de år för vilka en ny tidsanvändnings- eller konsumtionsundersökning varit tillgänglig. Därtill produceras med helt kalkylmässiga metoder uppgifter från och med år 2017 för de år då huvudkällor inte är tillgängliga.

Uppgifter samlas inte in separat för hushållssatelliten, utan existerande material och uppgifter används.

Validering görs vanligen i samband med datainsamlingen och framställningen av primärstatistik. Granskningarna rör vanligtvis observationer som saknas eller är avvikande.

I den metod som tidigare använts för beräkningen av värdet av hushållsproduktionen förekommer en liten skillnad i jämförelse med den internationella metoden (UNECE 2017), varför uppgifterna för åren 2009 och 2012 har räknats på bägge sätt. Från och med år 2016 har beräkningarna gjorts enbart enligt de internationella rekommendationerna. Beräkning enligt den internationella metoden (UNECE 2017) genererar en annorlunda gruppering av funktionerna och värdet av hushållsproduktionen minskar en aning i jämförelse med den metod som tidigare användes i Finland. Fördelen är att den nya metoden (UNECE 2017) förenklar beräkningen.

Den internationella metoden (UNECE 2017) avviker från den beräkningsmetod som används i Finland på så sätt att

• enbart tiden för hemarbeten av hushållsmedlemmar som fyllt 15 år (inte över 10–14-åringar) är med
• resor i anknytning till hemarbeten och uträttandet av ärenden och planering av hushållsarbeten hålls som egna grupper (delas inte upp mellan olika funktioner) – frivilligarbete ingår inte i hemarbetet, utan är en separat del
• halvvaraktiga produkter (t.ex. bestick, kärl, barnvagnar) är insatsförbrukningsprodukter (inte investeringar) – för hemarbeten som görs av män och kvinnor rekommenderas det att också separata värden beräknas.

I beräkningen av värdet av hemarbete i Finland har man använt alla över 10-åriga medlemmars sammanräknade hemarbetstid. I den internationella beräkningsmodellen lämnar hemarbetstiden för 10–14-åringar utanför beräkningen. Dess andel är i Finland ungefär 1,85 procent av hela befolkningens hemarbetstid utifrån tidsanvändningsundersökningen för år 2009.

Klassificeringen av halvvaraktiga produkter som insatsförbrukningsprodukter i stället för investeringsprodukter minskar kapitalförslitningen och ökar värdet av insatsförbrukningen.

Mäns och kvinnors andel av hemarbetet har inte beräknats separat. Det hade varit möjligt att få uppgifterna från tidsanvändningen. Utifrån de genomsnittliga uppgifterna var kvinnornas andel av hemarbetena 59 procent i den senaste tidsanvändningsundersökningen. I hushåll med barnlösa par gjorde kvinnorna 57 procent av hemarbetet, medan motsvarande siffror för familjer med barn i skolåldern och småbarnsfamiljer var 58 procent respektive 62 procent (Pääkkönen & Hanifi 2011). I konsumtionsundersökningen följer man konsumtionen enligt hushåll, varför man skulle vara tvungna att uppskatta kvinnornas och männens andelar av hushållens konsumtion.

Grunden för beräkningen i hushållsproduktionen är uppgifterna i tidsanvändningsundersökningen, konsumtionsundersökningen, nationalräkenskaperna och lönestatistiken.

Beräkningen av värdet av hushållsproduktionen baserar sig på uppgifterna i tidanvändningsundersökningen, utifrån vilka den tid som använts av hushållen för att producera tjänster för eget bruk räknas. Denna tid som använts för att producera tjänster som hushållen producerat för eget bruk multipliceras med den löneinformation som fåtts från lönestatistiken, då information som motsvarar löntagarersättningar i nationalräkenskaperna fås för hushållsproduktionen.

Konsumtionsundersökningen används för att dela upp hushållens konsumtionsutgifter i nationalräkenskaperna i den insatsförbrukning som hör till hushållsproduktionen, de investeringar som hör till hushållsproduktionen och den slutanvändning som inte hör till hushållsproduktionen.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.

Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.

Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.

Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Satelliträkenskaperna för hushållsproduktionen har framställts för de år då antingen tidsanvändningsundersökningen eller konsumtionsundersökningen gjorts. Uppgifterna har producerats med ett dröjsmål på omkring fyra år efter utgången av statistikåret, då slutliga siffror har varit tillgängliga från källmaterialet, inklusive nationalräkenskaperna. Därtill produceras uppgifter med helt kalkylmässiga metoder från och med år 2017 för de år då huvudkällor inte är tillgängliga.

Det är förenligt med god praxis att publiceringsdatumen fastställs och tillkännages i förväg och att dessa datum faktiskt hålls. Det har varit möjligt att leverera uppgifterna i hushållssatelliten inom den uppsatta tidsplanen.

I Finland beräknas uppgifterna för hushållssatelliten enbart för hela landet.

Hushållssatelliten har beräknats för åren 2001, 2006, 2009, 2012 och 2016. I siffrorna för varje år har man använt nationalräkenskapernas siffror som gällt just då. Tidsserierna i nationalräkenskaperna har uppdaterats å ena sidan

i och med ändringen av näringsgrensindelningen (TOL2002 => TOL2008) och å andra sidan i och med nya SNA (SNA93 => SNA2008) och nya ENS (ENS1995 => ENS2010). De egentliga beräkningarna i hushållssatelliten har inte uppdaterats retroaktivt enligt korrigeringarna av tidsserierna, men de siffror om hela ekonomin som använts i hushållssatelliten, med vilka värdet av hushållets egen produktion jämförs, har uppdaterats för att överensstämma med de senaste beräkningarna i nationalräkenskaperna. I tidsserien har värdet av hushållsproduktionen beräknats utifrån samma datakällor med samma metoder, varför tidsserien är jämförbar vad gäller värdet av hushållsproduktionen.

I den metod som tidigare använts för beräkningen av värdet av hushållsproduktionen förekommer en liten skillnad i jämförelse med den internationella metoden (UNECE 2017), varför uppgifterna för åren 2009 och 2012 har räknats på bägge sätt.

Från och med år 2016 har beräkningarna gjorts enbart enligt de internationella rekommendationerna. Beräkning enligt den internationella metoden (UNECE 2017) genererar en annorlunda gruppering av funktionerna och värdet av hushållsproduktionen minskar en aning i jämförelse med den metod som tidigare användes i Finland. Fördelen är att den nya metoden (UNECE 2017) förenklar beräkningen.

Den internationella metoden (UNECE 2017) avviker från den beräkningsmetod som används i Finland på så sätt att

•  enbart tiden för hemarbeten av hushållsmedlemmar som fyllt 15 år (inte över 10–14-åringar) är med
•  resor i anknytning till hemarbeten och uträttandet av ärenden och planering av hushållsarbeten hålls som egna grupper (delas inte upp mellan olika funktioner) – frivilligarbete ingår inte i hemarbetet, utan är en separat del
• halvvaraktiga produkter (t.ex. bestick, kärl, barnvagnar) är insatsprodukter (inte investeringar) – för hemarbeten som görs av män och kvinnor rekommenderas det att också separata värden beräknas.

Nationalräkenskaperna är en internationellt enhetlig metod för att mäta samhällsekonomin i olika länder. I de finländska nationalräkenskaperna som upprättats av Statistikcentralen följs FN:s rekommendation om nationalräkenskaper (SNA2008) och EU:s författningsbaserade europeiska nationalräkenskapssystem (ENS 2010) som baserar sig på rekommendationen.

I egenskap av satelliträkenskaper för nationalräkenskaperna följer också satelliträkenskaperna för hushållsproduktionen de metoder som baserar sig på dessa.

Nationalräkenskaperna är en internationellt enhetlig metod för att mäta samhällsekonomin i olika länder. I de finländska nationalräkenskaperna som upprättats av Statistikcentralen följs FN:s rekommendation om nationalräkenskaper (SNA2008) och EU:s författningsbaserade europeiska nationalräkenskapssystem (ENS 2010) som baserar sig på rekommendationen.

I egenskap av satelliträkenskaper för nationalräkenskaperna följer också satelliträkenskaperna för hushållsproduktionen de metoder som baserar sig på dessa.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.

Mera information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.

Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.

Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Enhetsspecifika uppgifter i beräkningsmaterialet är sekretessbelagda.

Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Statistiken sammanställs genom behandling av många olika statistikgrenar och andra informationskällor. Aggregeringen av uppgifter under processen, bedömningen av uppgifternas kvalitet under sammanställningen, den detaljerade prioriteringen av källor och åtgärderna för balansering på helhetsnivån ger ett slutresultat som inte möjliggör identifiering av enskilda informationsproducenter.