Internationell prisjämförelse: dokumentation för statistiken

Den internationella prisjämförelsen täcker alla huvudklasser i samhällsekonomin.

Prisnivåindex och köpkraftspariteter beräknas för varje land som deltar i undersökningen, för hela EU och för eurogruppen.

Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010) anger populationen.

Vid köpkraftsparitetsberäkningar delas de konsumtionsaggregat som utgör bruttonationalprodukten (BNP) in i 235 basgrupper, dvs. basic heading. Basgrupp är den lägsta nivån av aggregering till vilken priser samlas in och till vilken länder producerar konsumtionsvikter.

Eurostat publicerar köpkraftspariteter och prisnivåindex för 64 analytiska kategorier. Till dessa hör bl.a. BNP, verklig individuell konsumtion, privat konsumtion, kollektiv konsumtion och investeringar.

Finland deltar i Eurostats prisjämförelseprogram European Comparison Programme (ECP), och i det deltar:

• EU:s 27 medlemsstater
• nio kandidatländer (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Moldova, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Turkiet och Ukraina)
• tre EFTA-länder (Island, Norge och Schweiz).

I varje land svarar de nationella statistikbyråerna för den egna nationella datainsamlingen. 

Eurostat har ett mandat att göra europeiska uppgifter tillgängliga för det globala jämförelseprogrammet ICP (International Comparison Programme).  I den globala jämförelsen deltog 176 länder i 2021 års omgång.

Resultaten finns för EU-medlemsländernas del sedan 1995 i Eurostats databas. Gruppen av deltagande länder har expanderat med tiden. Eurostat publicerar preliminära uppgifter för olika landsgrupper under året efter referensåret. För mer information om revidering av siffror, se Rättid (SIMS 14.1).

Det är fråga om en tvärsnittsundersökning som är bunden till tidpunkten, varför en jämförelse med tidigare års resultat inte rekommenderas.

Prisnivån beskrivs med ett indexpoängtal i förhållande till genomsnittet i EU-medlemsländerna (t.ex. EU27_2020=100).

Köpkraftsparitet är den växelkurs vid vilken priset på en varukorg för två länder är exakt detsamma omräknat till en gemensam valuta.

Referenstidpunkten är ett kalenderår.

De klassificeringar som används i köpkraftsparitetsprogrammet bygger på Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010), som är en internationellt kompatibel bokföringsram. Den beskriver systematiskt och detaljerat hela ekonomin (dvs. ett land, en region eller en grupp av länder), dess strukturella delar och dess relationer till andra nationalekonomier.

Vid privat konsumtion tillämpas en klassificering enligt den individuella konsumtionens användningsändamål (COICOP 2018). Den privata konsumtionen är uppdelad enligt följande:

01 Livsmedel och alkoholfria drycker

02 Alkoholhaltiga drycker och tobak

03 Kläder och skodon

04 Bostäder, vatten, elektricitet, gas och andra bränslen

05 Möbler, hushållsutrustning och rutinunderhåll av bostaden

06 hälso- och sjukvård

07 Transport

08 Information och kommunikation

09 Rekreation, sport och kultur

10 Utbildningstjänster

11 Restauranger och logitjänster

12 Försäkringstjänster och financiella tjänster

13 Personlig vård, socialt skydd och diverse varor och tjänster

Uppgiftsklassificeringen för icke-vinstsyftande samfund är COPNI (Classification of Non-Profit Institutions Serving Households), som används för att klassificera samfundens konsumtionsutgifter, bruttoinvestering samt kapital- och inkomstöverföringar.

Den offentliga sektorns uppgiftsklassificering, COFOG (Classification of the Functions of Government), är avsedd för att beskriva den offentliga sektorns ekonomiska transaktioner.

CPA (European Classification of Products by Activity) är avsedd att användas för statistik om produktion, konsumtion, utrikeshandel och transporter inom Europeiska unionen.

Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Mera information: Statistiklagstiftning

• Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av gemensamma regler för rapporteringen av grunduppgifter om köpkraftspariteter och för beräkningen och spridningen av dessa (PPP) stiftades 11.12.2007.
• Om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1445/2007 vad gäller förteckningen över basgrupper för köpkraftspariteter.
• Om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1445/2007 vad gäller systemet för kvalitetskontroll för köpkraftspariteter.

Programmet för köpkraftspariteter är också lagligt kopplat till EU:s förordningar om Struktur- och Sammanhållningsfonderna. Förordningen om justeringskoefficienter som gäller för ersättning till tjänstemän i Europeiska gemenskaperna kräver också beräkning av köpkraftspariteter.

Statistikcentralen sammanställer primärdata som gäller Finland och skickar dem årligen till Eurostat för genomförande av köpkraftsparitetsberäkningar.

Insamlingen av prisuppgifter som ingår i primärmaterialet kan medföra en belastning för företagen att svara. Statistikcentralen strävar efter att minska denna belastning genom att i mån av möjlighet utnyttja kassaterminalmaterial och andra centraliserade informationskällor, samt genom att samla in priser från företagens webbplatser.

Övriga uppgifter som behövs vid beräkningen samlas huvudsakligen in från källor som Statistikcentralen redan har tillgång till.

1. Slutanvändningsvikter för BNP: statistik över nationalräkenskaper
2. Faktiska och kalkylerade hyror: statistik över boendepriser
3. Löner och kollektiva avgifter: lönestatistik
4. Tidsjusteringsfaktorer: konsumentprisindexstatistik
5. Priser på konsumtionsvaror och tjänster och därtill hörande representativitetsindikatorer: direkt datainsamling
6. Priser på kapitalvaror: direkt datainsamling: Internationell prisjämförelse: Prisinsamling för maskiner och apparater (investeringsnyttigheter)
7. Priserna på byggprojekt: prisundersökning producerad som konsulttjänst
8. Spatiala justeringsfaktorer: konsumentprisindexstatistik
9. Undersökning om priserna på offentliga sjukhustjänster: Institutet för hälsa och välfärd (THL)

Priser på konsumtionsvaror och tjänster. Följande prisinsamlingar genomförs vart tredje år, alltså två insamlingar varje år:

• Internationell prisjämförelse: Prisinsamling för bilar, restauranger och hotell
• Internationell prisjämförelse: Prisinsamling för hushållsmaskiner och andra nyttigheter i hemmet
• Internationell prisjämförelse: Prisinsamling för tjänster
• Internationell prisjämförelse: Prisinsamling för mat, dryck och tobak
• Internationell prisjämförelse: Prisinsamling för hälso- och sjukvård samt möbler
• Internationell prisjämförelse: Prisinsamling för kläder och skodon

1. BNP:s slutanvändningsvikter:  varje år
2. Faktiska och kalkylmässiga hyror: varje år
3. Löner och kollektiva avgifter: varje år
4. Tidsjusteringsfaktorer: varje år
5. Priser på konsumtionsvaror och tjänster och anknutna indikatorer på representativitet: 2 olika prisinsamlingar per år
6. Priser på kapitalvaror: vartannat år
7. Priser på byggprojekt: varje år
8. Spatiala justeringsfaktorer: enligt förordningen vart sjätte år, i praktiken kontinuerligt varje år
9. Undersökning om priser på offentliga sjukhustjänster: varje år

I prisnivåjämförelserna granskas priserna på samma typ av varor i olika länder. Eftersom konsumtionsvanorna i olika länder är olika, väljs de varor och tjänster som tas med i jämförelsen i samarbete mellan de nationella statistikbyråerna, Eurostat och OECD. När det gäller privat konsumtion utformas varukorgens viktstruktur i enlighet med hushållens konsumtion.

I varje land ansvarar de lokala statistikbyråerna för sin egen nationella datainsamling och kan välja de lämpligaste metoderna inom ramen för PPP-handboken och de forskningsspecifika riktlinjerna för prisinsamling.

Statistikcentralen samlar in uppgifter om Finland för en prisjämförelseundersökning. Affärsuppringning varierar enligt respektive forskningshelhet. Det finns ett representativt urval av olika storlekar och typer av affärer. Typiskt avgränsas prisinsamlingen till huvudstadsregionen och vid behov lämnas de spatiala justeringsfaktorer till Eurostat för att omvandla priserna till nationella medelpriser.

Statistikcentralens statistikintervjuare samlar in priserna i huvudsak på företagens webbplats. E-post- och telefonkontakter och sporadiska affärsbesök kompletterar prisinsamlingen. Kassaterminalmaterial har tagits i bruk och man strävar efter att öka användningen av det. Datainsamlingen föregås av utbildning enligt Eurostats anvisningar för prisinsamling.

Prisinsamlingen av investeringsvaror följer samma metod, men riktar sig även till importörer och grossister. Prisundersökningen för byggande kräver specialkompetens inom branschen och materialet sammanställs av en utomstående expert till Statistikcentralen.

1. Validering inom landet innan uppgifter lämnas till Eurostat.

2. Validering mellan länder när data från alla länder som deltar i jämförelsen laddas upp till valideringsverktyget.

Innan datan sänds till kommissionen (Eurostat) kontrollerar varje medlemsstat giltigheten i sina uppgifter enligt följande:

• högsta och lägsta pris
• medelpris och variationskoefficient
• antalet prissatta förnödenheter per basgrupp
• antalet prissatta representativa förnödenheter per basgrupp
• antalet observerade priser per förnödenhet

När materialet har laddats upp i Eurostats valideringsverktyg fortsätter valideringsprocessen både av Statistikcentralen och av Eurostat. Valideringen innehåller logiska kontroller och uppmärksammar avvikande prisobservationer. Valideringsverktyget gör det möjligt att jämföra data med data från referensländerna och tillhandahåller en uppsättning statistiska indikatorer som stöd för valideringen. Eurostat ansvarar för att valideringen är enhetlig.

De insamlade priserna omräknas till årets genomsnittspriser med hjälp av tidsjusteringsfaktorer. Huvudstadsregionens priser omräknas vid behov till nationella medelpriser med hjälp av spatiala justeringsfaktorer.

Eurostat beräknar resultaten av jämförelsen först på produkt- och sedan på basgruppnivå. Slutligen läggs viktuppgifterna i nationalräkenskaperna till beräkningen och på så sätt får man viktade resultat på olika aggregeringsnivåer. Vid beräkningen av basgruppnivån används inte konsumtionsvikter, men de inkluderas vid beräkningen av de högre aggregeringsnivåerna.

Beräkningen av köpkraftspariteter på basgruppnivå baseras på ett Fisher-typ index, för vilket man först måste beräkna både Laspeyres – och Paasche-index. Metoden Èltetö-Köves-Szulc (EKS) används. Pariteterna på basgruppnivå kombineras och med hjälp av konsumtionsvikter kan viktade pariteter beräknas för alla aggregeringsnivåer upp till bruttonationalprodukten (BNP).

Mer information om metoden finns i Eurostats och OECD:s handbok (Eurostat-OECD Methodological Manual on Purchasing Power Parities), som finns på engelska i elektronisk form på Eurostats webbplats.

Köpkraftsparitetsbaserade indikatorer används i stor utsträckning både inom EU-institutioner och andra internationella organisationer som stöd för beslutsfattandet. EU:s strukturfonder använder köpkraftskorrigerade BNP-uppgifter när de beslutar om fördelningen av de ekonomiska stöden till medlemsländerna.

Noggrannheten hos köpkraftspariteter och härledda mätare såsom prisnivåindex ökar i och med aggregering. Siffrorna på BNP-nivå är mer tillförlitliga eller mer exakta än på sub-aggregatnivå. Basmaterialet sammanställs från flera olika källor, till exempel separata prisinsamlingar för köpkraftsparitetsberäkningar och nationalräkenskaper. Av denna anledning är det inte meningsfullt att beräkna en enskild numerisk felmarginal.

Jämförbara och representativa produkter är sådana som är eller anses vara bland de viktigaste varorna som köpts på den nationella marknaden beroende på den relativa totala kostnaden för basgruppen. Eurostats PPP-program syftar till att säkerställa både jämförbarhet och representativitet vid varje steg av prisundersökningen.

Vid prisinsamlingar för privat konsumtion kan mätfel uppstå om man vid valet av prissatta produkter inte följer de exakta definitioner som ges i jämförelsen, till exempel gällande förpackningsstorlekar och kvalitetsvariabler. Genom validering strävar man efter att eliminera effekten av sådana fel genom att jämföra olika länders material och bedöma prisrelationernas trovärdighet. Motsvarande fel kan förekomma även inom andra jämförelseområden, t.ex. vid jämförelse av löner inom den offentliga sektorn. Problemet har att göra med de olika informationskällor som länderna använder när det gäller löner.

Avsaknaden av enskild prisinformation är sällan ett betydande problem, eftersom betydelsen på de publicerade aggregatens nivå i allmänhet är liten. Om ett enskilt land inte kan prissätta en enda produkt under basgruppen används en referensparitet vid beräkningen. Paritet av antingen samma typ eller ett hierarkiskt överordnat aggregat kan användas istället.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.

Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.

Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.

Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen

Länderna producerar årligen en skriftlig inventering där bl.a. de informationskällor och metoder som använts beskrivs. Eurostat använder inventeringar för att utvärdera ländernas arbete.

Eurostat genomför minst vart sjätte år en utvärdering av varje europeiskt land som deltar i köpkraftsparitetsprogrammet för att säkerställa att uppgifterna enligt köpkraftsparitetsförordningen har genomförts med hög kvalitet. Utvärderingsrapporter om länderna finns på Eurostats webbplats.

Det senaste Compliance Monitoring-besöket för köpkraftsparitetsprogrammets del gjordes till Statistikcentralen år 2024.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

För att köpkraftsparitetskalkylerna så bra som möjligt ska stämma överens med de preciserande siffrorna i nationalräkenskaperna, revideras köpkraftsparitetskalkylerna två gånger om året, i juni och december.

Slutliga publicerade köpkraftsparitetsberäkningar (t-36) repriseras inte. För vissa fel publiceras dock de korrigerade resultaten om de upptäcks innan 3 månader har gått sedan resultaten offentliggjordes.

Exceptionella allmänna revideringar kan göras om man gjort betydande ändringar i de grundläggande begreppen i ENS 2010 som definierar nationalräkenskaperna. Den senaste revideringen av hela tidsserien gjordes 2016 när ENS 2010-handboken togs i bruk.

När det gäller köpkraftspariteter offentliggör Eurostat:

• De första preliminära OVP-resultaten för alla deltagande länder publiceras 6 månader efter referensårets slut. Inkluderat är alla tillgängliga uppgifter för referensåret vid den tidpunkten och i övrigt material baserat på uppgifter från föregående år (t+6).
• Preliminära OVP-resultat publiceras inom 12 månader från referensåret i december (t+12).
• Mellanliggande OVP-resultat publiceras inom 24 månader från referensåret i december (t+24).
• De slutliga OVP-resultaten publiceras inom 36 månader från referensåret i december (t+36).

Dessutom publicerar Eurostat i mars varje år ett snabbestimat för EU-medlemsländerna (flash estimate t+3) med alla tillgängliga uppgifter för referensåret och i övrigt en uppskattning baserad på uppgifter från föregående år.

I juni varje år publicerar Statistikcentralen de nyaste prisnivåindexen för produktgrupper inom privat konsumtion. Dessa siffror revisiteras inte, utan representerar det ursprungliga publiceringsdatumet (t+6).

Normalt ingen fördröjning.

Det är en multilateral jämförelse där klassificeringar och riktlinjer är gemensamma för alla deltagande länder.

Varukorgar och klassificeringar förändras med tiden och det kan även ske förändringar i gruppen av deltagande länder. En jämförelse med tidigare år rekommenderas därför inte. Statistiken mäter prisnivån vid en viss tidpunkt, inte förändringen i prisnivån över tid.

Rekommenderade användningsändamål:

• volymjämförelser som tvärsnittsgranskning
• i grupper som länderna fastställt enligt volymindexet
• prisnivåjämförelser som tvärsnittsgranskning

Icke-rekommenderade användningsändamål:

• att sätta länder i exakt storleksordning enligt volymindex
• mätning av samhällsekonomiernas tillväxt
• jämförelse av industriproduktion och produktivitet
• jämförelse av prisnivåer på produktnivå
• över- och undervärdering av valuta

Konsumentprisindex och internationell prisjämförelse använder båda en klassificering enligt användningsändamålet för privat konsumtion (COICOP2018).

Internationell prisjämförelse visar prisnivån för ett land i relation till andra länder. Konsumentprisindexet beskriver däremot prisutvecklingen på varor och tjänster som hushållen köper i Finland. Konsumentprisindex används som ett generellt mått på inflationen.

De vikter som används vid köpkraftsparitetsberäkningar ska stämma överens med de aggregat som används i de nationella räkenskapssystemen.

En av de centrala skillnaden mellan köpkraftspariteter och nationalräkenskaper gäller konsumtionsutgifter. Vid köpkraftsparitetsberäkningar uppdateras de två gånger om året i juni och december. I nationalräkenskaperna uppdateras konsumtionsutgifterna kontinuerligt i takt med att kalkylerna preciseras.

Nationalräkenskaperna och den internationella prisjämförelsen använder båda en klassificering enligt den privata konsumtionens användningsändamål (COICOP2018).

Utgiftsposter i BNP i löpande priser, dvs. värdeuppgifter och motsvarande priser, är avsedda att hållas konsekventa.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Statistikcentralens publiceringskalender: Kommande publikationer

De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.

Mera information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Statistikcentralen publicerar prisuppgifter om den privata konsumtionen en gång per år i juni.

Eurostat publicerar uppgifter om köpkraftsparitet och prisnivå tre gånger per år. Se punkt Aktualitet ovan.

Statistikcentralen publicerar prisnivåuppgifter om den privata konsumtionen årligen i juni. Ett meddelande publiceras årligen på statistikens webbsida.

Eurostat, som koordinerar undersökningen, uppdaterar fyra engelskspråkiga Statistics Explained-artiklar på sin webbplats:

• Comparative price levels for food, beverages and tobacco
• Comparative price levels for investment
• Comparative price levels of consumer goods and services
• GDP per capita, consumption per capita and price level indices

Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.

Eurostats databastabeller finns på webben: Eurostat > Economy and finance > Prices > Purchasing power parities (prc_ppp).

Resultaten för en nivå som är noggrannare än de analytiska kategorierna (64 st.) är i regel inte offentliga och inte tillgängliga. För akademiska undersökningar är det möjligt att ansöka om dispens för användning av uppgifter på mer detaljerad nivå. Ansökan görs till Eurostat och anvisningarna finns på Eurostats webbplats.

Den senaste versionen av handboken EUROSTAT-OECD Methodological manual on purchasing power parities finns i elektroniskt format på Eurostats webbplats.

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.

Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.

Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Datamaterialet är skyddat i alla skeden av behandlingen med nödvändiga fysiska och tekniska lösningar. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för konfidentiell behandling av uppgifter. Personalen har endast tillgång till de uppgifter som är nödvändiga för arbetsuppgifterna.

Inga affärsspecifika uppgifter lämnas ut som identifierbara vidare. Under valideringsfasen mellan länder kan endast de genomsnittliga priser som representerar landet ses av andra länder. Uppgifterna publiceras endast som statistik i indexform på produktgruppsnivå. Information om en enskild butik eller produkt kan inte identifieras.