Vi utvecklar för närvarande statistikens dokumentation. Innehållet är inte nödvändigtvis till alla delar aktuellt just nu.

Nationalräkenskaper: dokumentation för statistiken

I dokumentationen av statistiken beskrivs hur statistiken har framställts och vilka metoder som har använts vid framställningen. Uppgifterna hjälper till att tolka siffrorna i statistiken samt att bedöma deras tillförlitlighet och jämförbarhet. Kvalitetsrapporten baserar sig på EU:s SIMS-modell. I dokumentationen finns också ändringsmeddelanden som beskriver ändringar i statistiken samt eventuella preciserande metodbeskrivningar.

Om du letar efter statistikuppgifter om denna statistik, gå till statistikens sida: Nationalräkenskaper

Kvalitetsrapport

Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)

Nationalräkenskaperna beskriver Finlands samhällsekonomi på ett heltäckande sätt. En av de viktigaste mätarna i nationalräkenskaperna är bruttonationalprodukten (bnp), som beskriver den ekonomiska utvecklingen. Förändringarna i den uppfattas också som ekonomins tillväxttakt eller tillväxtprocent. Nationalräkenskaperna beskriver på ett täckande sätt den ekonomiska verksamheten inom Finlands ekonomiska territorium.

Nationalräkenskaperna indelas i tre helheter: nationalräkenskaper årsvis, nationalräkenskaper kvartalsvis och sektorräkenskaper kvartalsvis. Statistiken innehåller uppgifter om

produktionen inom sektorerna och näringsgrenarna
konsumtion
investeringar och lager
inkomster och utgifter
import och export.

Uppgifterna samlas in från tiotals olika källor och offentliggörs åtta gånger om året.

Sektortäckning (SIMS 3.3)

Nationalräkenskaperna beskriver hela ekonomin. Alla ekonomiska enheters ekonomiska intresse gäller det ifrågavarande landets ekonomiska territorium.

Dessutom används flera underklasser. De två viktigaste underklasserna gäller de institutionella sektorerna och näringsgrensklasserna. Alla underklasser ska vara täckande.

Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010, senare i texten ESA 2010) definierar bl.a. den sektor- och näringsgrensindelning som används (se punkten Lagstiftning och andra överenskommelser).

I ESA 2010 finns det fem institutionella sektorer som utesluter varandra:

icke-finansiella företag,
finansiella företag och försäkringsföretag,
offentliga samfund,
hushåll,
hushållens icke-vinstsyftande organisationer.

Dessa fem sektorer utgör tillsammans hela den inhemska ekonomin. Varje sektor är även indelad i undersektorer.

I fråga om näringsgrensindelningen följer ESA 2010 klassificeringen NACE Rev.2. Näringsgrenarna kan grupperas på olika nivåer, till exempel grupper som omfattar 3, 10, 21, 38, 64 eller 88 näringsgrenar.

Den grövsta nivån omfattar tre näringsgrenar:

jordbruk, skogsbruk och fiske
utvinning av mineral, tillverkning, försörjning av el, gas, värme och kyla, vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering, byggverksamhet
tjänster.

Finland levererar uppgifterna med klassificeringar i enlighet med leveransprogrammet för ESA 2010. Produktionssystemet för nationell statistik innehåller dock mer detaljerade underklasser.

Statistisk enhet (SIMS 3.5)

I enlighet med anvisningarna i ESA 2010 finns det två typer av statistiska enheter i nationalräkenskaperna, och på motsvarande sätt två perspektiv för granskning av ekonomin:

institutionella enheter och
lokala branschenheter (local KAU).

Det förra används för att redovisa inkomster, utgifter och finansiella flöden samt för balansräkningarna. det senare används för att redovisa produktionsprocesser samt för input-outputanalys och regionala analyser.

En institutionell enhet är en ekonomisk enhet med självständig beslutanderätt i sin huvudsakliga verksamhet. En inhemsk enhet är en institutionell enhet vars huvudsakliga ekonomiska hemvist finns i det ekonomiska området i fråga och som har beslutanderätt i sin verksamhet och som har, eller skulle kunna ha, en fullständig bokföring.

En lokal branschenhet inkluderar alla de produktionsmässiga delar i en institutionell enhet som befinner sig på samma plats eller mycket nära varandra och som fungerar på samma NACE Rev.2-näringsgrensnivå (fyrsiffernivå).

En institutionell enhet består av en eller flera lokala branschenheter; en lokal branschenhet hör till en och enbart en institutionell enhet.

I Finland används följande:

institutionell enhet med sektorräkenskaper och
arbetsställe, vilket motsvarar en lokal branschenhet för produktionsräkenskaperna, i investeringar samt i tabellerna över tillgång och användning.

Av de sistnämnda ingår produktionsräkenskaperna och investeringarna också i sektorräkenskaperna.

Statistikens population (SIMS 3.6)

I nationalräkenskaperna består ett givet lands statistiska population av alla inhemska statistiska enheter (institutionella enheter eller lokala branschenheter, se punkt Statistisk enhet).

Enheten är inhemsk när dess huvudsakliga ekonomiska hemvist finns i landet, det vill säga när den bedriver ekonomisk verksamhet i landet under en längre tid (minst ett år).

Sektorräkenskaperna inom nationalräkenskaperna beskriver samhällsekonomin ur institutionella sektorers synvinkel. De institutionella sektorerna baserar sig på sektorindelningen.

Sektorindelningen är en grundläggande klassificering inom ekonomi- och samhällsstatistik. Den används för att dela in beslutsfattande enheter i klasser som är likartade i fråga om verksamhet, finansieringssätt, ägartyp och juridisk form. De sektorer som bildas genom sektorindelningen (icke-finansiella företag, offentliga samfund, hushåll, etc.) är tillräckligt likartade i sitt ekonomiska beteende för att möjliggöra en uppföljning och analys av samhällsekonomin.

Sektornivån utgör en viktig summanivå mellan de ekonomiska enheterna och den totala samhällsekonomin vid beskrivningen av företagens, de offentliga samfundens och hushållens produktion, inkomstbildning, sekundära inkomstfördelning, kapitalbildning samt finansiella struktur och utveckling.

Referensområde (SIMS 3.7)

Nationalräkenskapernas referensområde är hela ekonomiska territoriet.

Tidstäckning (SIMS 3.8)

Inom ramen för nationalräkenskaperna publiceras kvartalsvisa och årliga uppgifter.

Leveransprogrammet i ESA 2010 förutsätter att uppgifterna börjar från och med år 1995 (årsuppgifter), kvartal 1995Q1 (kvartalsuppgifter exkl. sektorräkenskaper) och kvartal 1999Q1 (sektorräkenskaper kvartalsvis), men vissa uppgifter kan börja från och med en senare tidpunkt.

Om det finns äldre år eller kvartal, har de kunnat kalkyleras utifrån tidigare ESA-versioner och de kan innehålla skillnader i begreppen jämfört med uppgifter som upprättats i enlighet med ESA 2010.

Tider för tidsserier som publicerats i Finland:

Huvudaggregaten, år: 1975-
Huvudaggregat, kvartal: 1990Q1-
Sektorräkenskaper, år: 1975-
Sektorräkenskaper, kvartal: 1999Q1-

Basperiod (SIMS 3.9)

Begreppet basår används inte i nationalräkenskaperna. Däremot bildas vissa variabler i nationalräkenskaperna med begreppen ”föregående års priser” samt ”kedjade volymer”, såsom det bestäms i kommissionens beslut 98/715/EC.

Att framställa variabler med föregående års priser gör det möjligt att bilda volymindex mellan beräkningsåret och det föregående året, och volymindexen kan kedjas till en löpande volymserie. Då fås ett volymestimat för alla utvalda tidpunkter.

I Finland används referensåret 2015 för presentation av kedjade volymer. Vid beräkning av kedjade volymer används metoden annual overlap.

Måttenhet (SIMS 4)

I systemet ESA 2010 mäts alla flöden och stockar i pengavärde, antingen i euro eller i nationell valuta. Den måttenhet som använts är miljoner euro. En del av variablerna förknippade med befolkning och arbetskraft anges som personer, timmar eller arbetsplatser.

Flöden och tillgångar ska värderas till bytesvärde, det vill säga det värde som de kan, eller skulle kunna, omsättas till i kontanter. Således är marknadspriset det prisbegrepp som är utgångspunkten i värdering enligt ESA.

Utöver gängse priser uttrycks vissa variabler i nationalräkenskaperna också till föregående års pris och som kedjade volymuppgifter (se punkt Basperiod). Därtill är det också möjligt att producera tillväxtprocent och index på basis av uppgifterna, liksom också många andra nyckeltal (t.ex. procentandelar, uppgifter som räknats per person, köpkraftsjusterade uppgifter).

Sektoruppgifterna räknas enbart till löpande priser. För hushållens justerade disponibla inkomst har man dock i en separat tabellbilaga beräknat en volymindikator som beskriver utvecklingen efter rensning för prisförändringar.

Den här volymindikatorn har beräknats genom att använda prisuppgifterna om privat och offentlig konsumtion med hjälp av vilka den justerade disponibla inkomstens komponenter har deflaterats. Hushållens disponibla inkomst har deflaterats med hushållens implicita prisindex för konsumtionsutgifter.

Referensperiod (SIMS 5)

I nationalräkenskaperna är referensperioden ett kalenderår eller ett kvartal.

Två slags uppgifter redovisas: flöden och stockar. Med flöden avses verksamhet eller verkningar inom en viss tidsperiod. Stockarna däremot gäller läget vid en viss tidpunkt (vanligen årets eller kvartalets början eller slut).

Klassificeringar (SIMS 3.2)

De viktigaste klassificeringarna i nationalräkenskaperna är:

Näringsgrensindelningen TOL 2008
Sektorindelningen 2023
Klassificering av ekonomiska transaktioner
Klassificering av tillgångar
Hållbarhetsklassificering av konsumtionsprodukter COICOP2018-klassificeringen

I kapitel 9 i metodbeskrivningen för nationalräkenskaperna årsvis (endast på finska och engelska) finns en noggrannare beskrivning av de klassificeringar som används.

Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)

Baspris

Baspris är ett prisbegrepp inom nationalräkenskaperna. Baspriset är det pris, som producenten erhåller från köparen, för en producerad enhet av en vara eller tjänst, minus alla skatter som erläggs för enheten ifråga som en konsekvens av dess produktion eller försäljning (dvs. produktskatter), plus alla subventioner som erhålls för enheten ifråga som en konsekvens av dess produktion eller försäljning (dvs. produktsubventioner). Det exkluderar alla transportkostnader, som faktureras separat av producenten. Det inkluderar alla transportmarginaler som påförs av producenten på samma faktura, även om de redovisas som en separat post på fakturan.

Bruttonationalinkomst

BNI, Bruttonationalinkomst innefattar hela den primära inkomst som erhålls av inhemska institutionella enheter: löner och kollektiva avgifter, skatter på produktion och import minus subventioner, driftsöverskott brutto, sammansatt förvärvsinkomst brutto och kapitalinkomst. Bruttonationalinkomst är lika med BNP minus primär inkomst som inhemska enheter betalar till utländska enheter plus primär inkomst som inhemska enheter erhåller från utlandet. Nationalinkomst är ett inkomstbegrepp som ofta är mer väsentligt då det uttrycks i nettotermer, dvs. efter avdrag för kapitalförslitning. (ENS 1995 8.94.)

Bruttonationalprodukt

BNP, bruttonationalprodukten till marknadspris är det slutliga resultatet av produktionsaktiviteten hos inhemska produktionsenheter. Den kan definieras på tre sätt: som summan av förädlingsvärden brutto för de olika institutionella sektorerna eller de olika branscherna plus produktskatter minus subventioner; som summan av inhemska institutionella enheters slutliga användning av varor och tjänster (konsumtion, bruttoinvestering, export minus import); som summan av användning i kontot för den totala ekonomins inkomstbildning (löner och kollektiva avgifter, skatter på produktion och import minus subventioner samt driftsöverskott brutto och sammansatt förvärvsinkomst brutto). (ENS 1995 8.89.)

Bytesförhållandevinst

Bytesförhållandevinsten är detsamma som den reala utrikeshandelsvinsten. Den reala inhemska bruttoinkomsten kan erhållas genom att lägga den s.k. bytesförhållandevinsten till bruttonationalproduktens volymdata. Den reala bytesförhållandevinsten respektive -förlusten definieras som skillnaden mellan exporten och importen till löpande priser deflaterad med en prisindex, minus skillnaden mellan det deflaterade exportvärdet och det deflaterade importvärdet. Om det finns osäkerhet om vilket val som bör göras är det troligt att ett genomsnitt mellan import- och exportprisindexarna kan vara en lämplig deflator.

Disponibel inkomst

I nationalräkenskaperna är disponibel inkomst en löpande inkomstsaldopost på omfördelningskontot. Den disponibla inkomsten kalkyleras på sektornivå som sektorns primärinkomst plus erhållna inkomstöverföringar minus betalda inkomstöverföringar. Den disponibla inkomsten kan användas för konsumtion eller sparande. Justerad disponibel inkomst är motsvarande post på kontot för omfördelningar in natura.

Driftsöverskott netto

Driftsöverskott netto erhålls efter det att man från förädlingsvärdet har dragit av löner och kollektiva avgifter, skatter på produktion och import minus subventioner samt kapitalförslitning. Det är överskottet (eller underskottet) på produktionsaktiviteterna innan man har beaktat räntor, arrenden eller avgifter, och motsvarar den inkomst som enheterna erhåller från egen användning av produktionsutrustningen.

Export av varor och tjänster

Export av varor och tjänster består av transaktioner av varor och tjänster (försäljning, byte, gåvor, donationer) mellan inhemska och utländska subjekt.

Fast bruttoinvestering

Fast bruttoinvestering består av inhemska producenters förvärvav av fasta tillgångar minus avyttringar. Fasta tillgångar är materiella eller immateriella tillgångar tillkomna som resultat av produktionsprocesser, som själva används mer än ett år upprepat eller kontinuerligt i produktionsprocesser.

Finansiellt sparande/nettoupplåning

Finansiellt sparande/nettoupplåning är en saldopost på kapitalkontot och kontot för finansiella transaktioner. Finansiellt sparande/nettoupplåning motsvarar det belopp som är tillgängligt för en enhet eller en sektor att, direkt eller indirekt, finansiera andra enheter eller sektorer, respektive det belopp som en enhet eller en sektor måste låna från andra enheter eller sektorer. Det begrepp som motsvarar finansiellt sparande/nettoupplåning är i finansrä-kenskaperna finansiella transaktioner, netto. Det utgör differensen mellan nettoanskaffningen av finansiella tillgångar och nettoanskaffningen av finan-siella skulder. En sektor är nettoutlånare under perioden, om sektorns finan-siella tillgångar ökar mer än dess finansiella skulder.

Företagarinkomst

Företagarinkomst motsvarar driftsöverskott eller sammansatt förvärvsinkomst - kapitalinkomst som mottas i samband med finansiella och andra tillgångar som hör till företaget (på tillgångssidan), - ränta på skulder som åvilar företaget liksom arrenden för mark eller andra icke producerade materiella tillgångar som arrenderas av företaget (på användningssidan). Kapitalinkomst som företaget är skyldig att betala i form av utdelningar eller återinvesterade vinstmedel från direkta utlandsinvesteringar, dras inte av från företagarinkomster.

Förädlingsvärde

Förädlingsvärde (brutto) avser det värde som genereras av varje enhet som har en produktionsaktivitet. I marknadsproduktion beräknas det genom att man från enhetens produktion drar av de insatser (varor och tjänster) som används i produktionsprocessen, och i icke-marknadsproduktion beräknas det genom att summera beloppen av löner och kollektiva avgifter, kapitalförslitning och eventuella skatter på produktion och import.

Import av varor och tjänster

Import av varor och tjänster består av transaktioner av varor och tjänster (köp, byte, gåvor, donationer) från utländska till inhemska subjekt.

Insatsförbrukning

Insatsförbrukning består av värdet av de varor och tjänster som används som insats i produktionsprocessen, exklusive fasta tillgångar, vars användning förs som kapitalförslitning. Dessa varor och tjänster kan antingen vidareförädlas eller förbrukas i produktionsprocessen. Produkter som används för insatsförbrukning skall bokföras och värderas vid den tidpunkt de går in i produktionsprocessen. De skall värderas till mottagarpris för liknande varor och tjänster vid samma tidpunkt.

Kapitalförslitning

Kapitalförslitning (P.51C) motsvarar värdet av de fasta tillgångar som har förbrukats under den aktuella perioden till följd av normal användning och förutsebar föråldring, inklusive en avsättning för förlust av materiella fasta tillgångar genom oförutsedda skador, vilka man kan försäkra sig mot. Kapitalförslitning skall skiljas från den avskrivning som redovisas i företags-bokföringen. Kapitalförslitning motsvarar värdet av de fasta tillgångar som har förbrukats under den aktuella perioden. Kapitalförslitning beräknas med utgångspunkt i realkapitalstocken och den sannolika genomsnittliga ekono-miska livslängden för de olika kapitalobjekten.

Konsumtionsutgifter

Konsumtionsutgifter består av inhemska institutionella enheters utgifter för varor och tjänster, som används för direkt tillfredsställelse av individuella behov eller önskemål eller kollektiva behov hos medlemmar i en gemenskap. Konsumtionsutgifter kan förekomma på inhemskt territorium eller utomlands. Konsumtionsutgifter förekommer hos hushåll och hushållens icke-vinstsyftande organisationer samt den offentliga sektorn. Icke-finansiella företag och finansiella företag har inga konsumtionsutgifter.

Korrigering efter arbetsdag

Korrigering efter arbetsdag beaktar faktorer som beror på variation i antalet vardagar. Det betyder att längden på månaderna, olika veckodagar och högtidsdagar beaktas. Arbetsdagskorrigerade siffror publiceras för de näringsgrenar där variationen i antalet arbetsdagar har stor inverkan på tidsserien. Jämfört med korrigering efter handelsdag beaktar inte korrigeringen efter arbetsdag effekten av olika veckodagar.

Lagerinvesteringar

Lagerinvesteringar mäts som värdet av uppbyggnad av lager minus värdet av uttag ur lager och värdet av alla återkommande lagerförluster. Lager kan omfatta insatsvaror och halvfabrikat, varor i arbete, färdigvaror och handelsvaror.

Löner

Löner och kollektiva avgifter (D.1) definieras som den totala ersättning, kontant eller in natura, som betalas av en arbetsgivare till en anställd för av denne utfört arbete under räkenskapsperioden. Löner och kollektiva avgifter delas upp i a) egentlig lön (D.11): kontanta löner ; naturaförmåner b) arbetsgivares kollektiva avgifter (D.12): arbetsgivares faktiska kollektiva avgifter (D.121); arbetsgivares tillräknade kollektiva avgifter (D.122).

Marknadspris

Marknadspriset i en ekonomisk transaktion motsvarar det belopp som köparen använder för att betala säljaren för sitt förvärv i en fri köpsituation. Med undantag för några variabler som rör befolkning och arbetskraft visar systemet alla flöden och stockar i monetära termer. Systemet försöker inte bestämma nyttan av flödena och stockarna. Istället mäts flöden och stockar efter sitt bytesvärde, dvs. det värde till vilket flödena och stockarna i verkligheten byts eller skulle kunna bytas mot pengar. Marknadspriser är därför ENS:s grundläggande referens för värderingen. Vid monetära transaktioner och kontanta tillgångar och skulder är de värden som behövs direkt tillgängliga. I de flesta andra fall föredras som metod för värdering att hänvisa till marknadspriser för likartade varor, tjänster eller tillgångar. Denna metod används t.ex. för byten och för tjänsterna från ägarbebodda bostäder. När det inte finns något marknadspris för likartade produkter att tillgå, exempelvis vid icke marknadstjänster från offentliga sektorn, ska värderingen göras efter produktionskostnad. Om inte någon av dessa metoder är möjlig, kan flöden och stockar värderas till det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida vinster. Den sistnämnda metoden kan dock på grund av den stora osäkerhet som den är förknippad med bara föreslås som en sista utväg. Stockar ska värderas till löpande priser vid tidpunkten till vilken balansräkningen hänför sig, inte till produktionstidpunkten eller anskaffningstidpunkten för de varor eller tillgångar som utgör stockarna. Det är ibland nödvändigt att värdera stockarna till beräknat nedskrivet återanskaffningsvärde eller till produktionskostnad.

Nationalinkomst

Nationalinkomst är ett inkomstbegrepp som erhålls genom att dra av kapitalförslitning från bruttonationalprodukten. Bruttonationalinkomst innefattar hela den primära inkomst som erhålls av inhemska institutionella enheter: löner och kollektiva avgifter, skatter på produktion och import minus subventioner, driftsöverskott brutto, sammansatt förvärvsinkomst brutto och kapitalinkomst. Bruttonationalinkomst är lika med BNP minus primär inkomst som inhemska enheter betalar till utländska enheter plus primär inkomst som inhemska enheter erhåller från utlandet.

Nettonationalprodukten till marknadspris

Genom att dra av kapitalförslitning från bruttonationalprodukten (BNP), erhåller vi nettonationalprodukten till marknadspris (NNP).

Primära inkomster

Primärinkomster är inkomster som inhemska enheter erhåller för sitt deltagande i produktionsprocessen, samt inkomster som ägare till finansiella och andra tillgångar erhåller som ersättning för att ställa tillgångarna till andra enheters disposition. Primärinkomst kan bestå av löner och kollektiva avgifter, skatter på produktion och import minus subventioner samt driftsöverskott brutto, sammansatt förvärvsinkomst brutto eller kapitalinkomst. (ENS 1995 8.22.)

Pris

Värdet uttryckt i pengar.

Produktion till baspris

Produktion till baspris består av de produkter som skapats under räkenskapsperioden. Tre olika kategorier av produktion kan urskiljas: marknadsproduktion, produktion för egen slutlig användning och övrig icke-marknadsproduktion. Produktionen skall bokföras och värderas vid den tidpunkt då den framställs i produktionsprocessen.

Produktionen av tjänster i ägarbebodda bostäder

Bostadsägarnas produktion av boendetjänster för eget bruk faller inom Europeiska nationalräkenskapssystemets produktionsbegränsning. Produktionen av tjänster i ägarbebodda bostäder skall värderas till den beräknade hyreskostnad en hyresgäst skulle ha för motsvarande inkvartering, varvid man tar i beräkning sådana faktorer som läge, områdets service etc. liksom storlek och kvalitet på bostaden i sig själv.

Produktionsavgränsning

I nationalräkenskaperna är produktionsavgränsning ett väsentligt element i definitionen av räkenskapssystemets täckning: Produktion är en aktivitet som utförs under kontroll och ansvar av en institutionell enhet, som använder insats av arbetskraft, kapital samt varor och tjänster för att producera varor och tjänster. Produktion omfattar inte helt na-turliga processer utan inslag av mänsklig inblandning eller styrning, såsom opåverkad tillväxt av fiskebestånd i internationella vatten (men fiskodling är produktion). Produktion omfattar: a) produktion av alla individuella eller kollektiva varor eller tjänster som tillhandahålls till andra enheter än dem som producerat dem (eller avses att tillhandahållas på detta sätt), b) produktion i egen regi av alla varor som behålls av producenten för egen slutlig konsumtion eller bruttoinvestering. Produktion i egen regi för bruttoinvestering innefattar produktion av fasta tillgångar som byggnads- och anläggningsverksamhet, forsknings- och utvecklingsverksamhet, utveckling av datorprogram och mineralprospektering för egen fast bruttoinvestering. Hushållens egenregiproduktion av varor gäller i första hand (1) bostadsbyggande i egen regi, (2) produktion och lagring av jordbruksprodukter, (3) vidarebearbetning av jordbruksprodukter t.ex. produktion av mjöl genom malning, konservering av frukt genom torkning och konservering; produktion av mejeriprodukter som smör och ost och produktion av öl, vin och sprit, (4) produktion av andra primärprodukter, t.ex. saltbrytning, torvbrytning och vattenförsörjning, (5) andra slag av framställning, t.ex. vävning av tyger, keramikframställning och möbeltillverkning. Hushållens egenregiproduktion skall registreras om denna typ av produktion är av betydelse, t.ex. om den antas vara av kvantitativ betydelse i förhållande till den totala tillgången av den aktuella produkten i ett land. Av konvention inkluderas i ENS endast bostadsbyggande samt produktion, lagring och bearbetning av jordbruksprodukter i egen regi; all annan hushållsproduktion i egen regi betraktas som negligerbar i EU-länderna, c) produktion av bostadstjänster i ägarbebodda bostäder, d) hushållstjänster och personliga tjänster producerade av betald arbetskraft i hushållen, e) frivillig verksamhet som resulterar i varor, t.ex. byggande av en bostad, en kyrka eller annan byggnad, skall räknas som produktion. Frivillig verksamhet som inte resulterar i varor, t.ex. omvårdnad och städning utan betalning, exkluderas. All sådan verksamhet inkluderas även om den är olaglig eller inte registrerad hos skatte-, social-, statistik- eller andra myndigheter. Produktion exkluderar hushållstjänster och personliga tjänster som produceras och konsumeras inom samma hushåll (med undantag av anställning av betald arbetskraft i hushållen och bostadstjänster i ägarbebodda bostäder). Ex-empel är a) rengöring, utsmyckning och underhåll av bostaden i den mån dessa aktiviteter vanligen även utförs av hyresgäster, b) rengöring, service och reparation av konsumtionskapitalvaror, c) tillagning och servering av måltider, d) skötsel, träning och fostran av barn, e) omvårdnad av sjuka, svaga och gamla, f) transport av hushållsmedlemmar eller deras tillhörigheter.

Referensår

Referensåret är det år som används speciellt för att presentera tidsserier över fastprisdata. I en serie med indexnummer är referensåret det år som får värdet 100. Seriens interna vikter behöver inte basera sig på referensåret. Det år vars vikter används för att konstruera serien kallas basåret.

Sammansatt förvärvsinkomst

Sammansatt förvärvsinkomst är saldoposten på inkomstbildningskontot för personliga företag i hushållssektorn, som motsvarar ersättning för arbete som utförs av ägaren och hans familjemedlemmar samt hans vinst som företagare.

Skatter på produktion och import

Skatter på produktion och import (D.2) består av obligatoriska, ensidiga betalningar, kontant eller in natura, som uttaxeras av den offentliga sektorn eller av Europeiska unionens institutioner, och som avser produktion och import av varor och tjänster, anställd arbetskraft, ägande eller användande av mark, byggnader eller andra tillgångar som används i produktionen. Dessa skatter skall betalas oavsett om vinst uppkommer eller ej. Skatter på produktion och import uppdelas i: a) produktskatter (D.21) (1) mervärdesskatter (D.211) (2) skatter och tullar på import exklusive moms (D.212) – importtullar (D.2121) – skatter på import exklusive moms och importtullar (D.2122) (3) produktskatter exklusive moms och importskatter (D.214) b) andra skatter på produktion (D.29).

Sparande

Sparande är saldoposten i inkomstanvändningskontona. Sparande är det positiva eller negativa belopp som återstår efter de löpande transaktionerna och som etablerar länken till kapitalbildningen. Om sparandet är positivt, kommer den icke använda inkomsten att användas till förvärv av tillgångar eller till att betala av skuldförbindelser. Om sparandet är negativt, blir vissa tillgångar avvecklade eller också ökar vissa skuldförbindelser.

Subventioner

Subventioner (D.3) är löpande, ensidiga betalningar som den offentliga sektorn eller Europeiska unionens institutioner gör till inhemska producenter med syftet att påverka produktionsnivåerna, priserna eller ersättningen till produktionsfaktorerna. Övriga icke marknadsproducenter kan erhålla övriga produktionssubventioner endast i de fall dessa betalningar grundas på allmänna bestämmelser som gäller både marknads- och icke marknadsproducenter. Subventioner från Europeiska unionens institutioner omfattar endast transfereringar, som görs direkt till inhemska producentenheter. Subventioner klassificeras i a) produktsubventioner (D.31) (1) importsubventioner (D.311) (2) övriga produktsubventioner (D.319) b) övriga produktionssubventioner (D.39).

Säsongrensning

Med säsongrensning avses estimering av säsongvariation och eliminering av dess inverkan på tidsserien. Till följd av detta får vi en säsongrensad tidsserie. Då man eliminerar både säsongvariation och oregelbunden slumpvariation från tidsserien, får man tidsseriens trend. Handels- eller arbetsdagskorrigerade serier får man däremot när man från den ursprungliga tidsseriens observationer eliminerar de faktorer som beror på variationen i antalet handels- eller vardagar. Vid säsongrensning av tidsserier använder Statistikcentralen Tramo/Seats-metoden. I Tramo/Seats-metoden grundar sig förhandsrensningen på regressionsmodellen (som beaktar bl.a. extremvärden, söckenhelger och veckodagsstruktur) och den egentliga säsongrensningen på ARIMA-modellen, som gjorts upp för tidsserien.

Till löpande priser

Till de nominella priser som gäller vid var tid.

Totala ekonomin

Finlands totala ekonomi utgörs av de enheter som har sin ekonomiska hemvist inom Finlands ekonomiska territorium. Enheterna i den totala ekonomin indelas i Icke-finansiella företag (S11), Finansiella företag och försäkringsföretag (S12), Offentlig sektor (S13), Hushåll (S14) samt Hushållens ideella organisationer (S15).

Transaktion

En transaktion är ett ekonomiskt flöde som utgör en interaktion mellan institutionella enheter enligt ömsesidig överenskommelse. Det kan även förekomma att en händelse inom en institutionell enhet är lämplig att betrakta som en transaktion, ofta beroende på att enheten uppträder i två olika roller. Det är brukligt att indela transaktionerna i fyra huvudgrupper: a) Produkttransaktioner - vilka beskriver ursprung (inhemsk produktion eller import) och användning (insatsförbrukning, slutlig konsumtion, bruttoinvestering eller export) av produkter. b) Fördelningstransaktioner - vilka beskriver hur det förädlingsvärde som genereras i produktionen fördelas mellan arbetskraft, kapital och offentlig sektor liksom omfördelning av inkomster och förmögenhet (skatt på inkomster och förmögenhet och andra transfereringar). c) Finansiella transaktioner - vilka beskriver nettoförvärv av finansiella tillgångar eller nettoökning av skulder för varje typ av finansiellt instrument. Sådana transaktioner förekommer ofta som motpart till icke-finansiella transaktioner, men de kan också vara transaktioner som bara har att göra med finansiella instrument. d) Transaktioner som inte är med i de tre grupperna ovan: kapitalförslitning liksom köp minus försäljning av icke producerade icke-finansiella tillgångar. De flesta transaktioner är monetära transaktioner, där de berörda enheterna betalar eller mottar betalning, skuldsätter sig eller erhåller tillgångar som noteras i valutaenheter. Transaktioner som inte inkluderar kontant betalning, eller tillgångar och skulder värderade i valutaenheter, är icke-monetära transaktioner. Transaktioner inom enheter är normalt icke monetära transaktioner. Icke monetära transaktioner som involverar mer än en institutionell enhet förekommer bland transaktioner med produkter (byten av produkter), fördelningstransaktioner (ersättning in natura, transferering in natura etc.) och andra transaktioner (byteshandel med icke producerade icke-finansiella tillgångar). Alla transaktioner räknas i monetära termer. Värdena som bokförs för de icke monetära transaktionerna måste därför ha mätts indirekt eller ha beräknats på annat sätt.

Trend

En trend beskriver tidsseriens utveckling under en längre period. Trendserien har rensats från periodisk och tillfällig variation. Detta betyder att väderleksförhållandenas och kortvariga strejkers inverkan inte syns i trenden. Däremot syns permanenta förändringar som t.ex. större efterfrågan, som beror på skatteändringar. Vid tolkningen av riktningen i trendens slutskede är det bra att följa omdömet. Trendgrafens slutskede kan förändras efter att kommande månadsuppgifter har uppdaterats.

Utländsk enhet

Den totala ekonomin definieras i termer av inhemska enheter. En enhet sägs vara en inhemsk enhet i ett land när den har ett centrum av ekonomisk betydelse på det ekonomiska territoriet i det landet – vilket innebär att den under en utsträckt tid (ett år eller mer) inriktar sig på ekonomiska aktiviteter inom det ekonomiska territoriet. De institutionella sektorerna nämnda ovan är grupper av inhemska institutionella enheter. Inhemska enheter har transaktioner med utländska enheter (alltså enheter som är inhemska i andra ekonomier) Sådana transaktioner är externa transaktioner för ekonomin och inordnas i utlandskontot. Därmed kommer utlandet i ENS kontostruktur att spela en roll som liknar en institutionell sektor, även om utländska enheter bara tas upp i den mån de deltar i transaktioner med inhemska institutionella enheter. Följaktligen kommer en särskild kod för utlandet att ingå i slutet av sektorklassifikationen. Konstruerade inhemska statistiska enheter, som i systemet behandlas som institutionella enheter, definieras som a) de delar av utländska enheter som har sin ekonomiska hemvist inom landets ekonomiska territorium (det betyder i de flesta fall att de utför ekonomiska transaktioner under ett år eller mera eller att de bedriver byggverksamhet som led i fast bruttoinvestering under kortare tid än ett år), b) utländska enheter i sin egenskap av ägare till mark eller byggnader på landets ekonomiska territorium, men då bara avseende transaktioner som berör sådan mark eller sådana byggnader.

Återinvesterade vinstmedel från direkta investeringar i utlandet

Återinvesterade vinstmedel från direkta investeringar i utlandet (D.43) är lika med driftsöverskottet inom företag för direktinvestering i utlandet + alla mottagna kapitalinkomster eller löpande transfereringar - alla utbetalda kapitalinkomster eller löpande transfereringar, inklusive faktiska remissa till utländska direktinvesterare, och alla löpande skatter på inkomster, förmögenhet etc., som betalas av direktinvesteringsföretag i utlandet. Ett direktinvesteringsföretag i utlandet är ett bolag eller ett personligt företag, i vilket en investerare hemmahörande i en annan ekonomi äger 10 procent eller mer av stamaktierna eller röstetalet (för ett bolag) eller motsvarande (för ett personligt företag). Direktinvesteringsföretag i utlandet omfattar sådana enheter som kännetecknas som dotterbolag (investeraren äger mer än 50 procent), delägda bolag (investeraren äger högst 50 procent) och filialer (helt eller delvis ägda företag som inte är bolag), som ägs direkt eller indirekt av investeraren. Följaktligen är ”direktinvesteringsföretag i utlandet” ett bredare begrepp än ”utlandskontrollerade företag”. Faktisk utdelning av företagarinkomster från företag för direktinvestering i utlandet kan göras som utdelningar från bolag eller som ägaruttag ur kvasibolag. Dessutom behandlas kvarhållna vinstmedel som om de vore fördelade och återförda till direktinvesteringsföretag i utlandet i förhållande till deras ägande av företagets eget kapital och sedan återinvesterade av dem. Återinvesterade vinstmedel från direkta investeringar i utlandet kan vara antingen positiva eller negativa. Bokföringstidpunkt: återinvesterade vinstmedel från direkta investeringar i utlandet bokförs när de intjänas. I ENS förekommer återinvesterade vinstmedel från direkta investeringar i utlandet a) som användning och tillgång i sektorernas konton för allokering av primärinkomster, b) som användning och tillgång i utrikeskontot för primärinkomster och löpande transfereringar.

Befogenheter (SIMS 6)

Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Mera information: Statistiklagstiftning

Lagstiftning och andra överenskommelser (SIMS 6.1)

På nationell nivå regleras framställningen av statistiken av statistiklagen (280/2004). I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter, sekretessbelagda uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid behandlingen av uppgifter tillämpas dessutom dataskyddslagstiftningen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Mera information: Statistiklagstiftning

Nationalräkenskaperna görs upp i enlighet med Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010). Systemet publicerades i Europeiska unionens officiella tidning som bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013. Leveransprogrammet i ENS 2010 är bilaga B till förordningen.

ENS 2010 är Europaparlamentets och rådes förordning och fastställer:

Metoder (bilaga A) för enhetlig användning av de gemensamma riktlinjerna, definitionerna, klassificeringarna och redovisningsreglerna vid framställning av räkenskaperna och i tabellerna.
De tidsfrister enligt leveransprogrammet (bilaga B) inom vilka medlemsländerna senast ska lämna in sina räkenskaper och tabeller.

Andra lagar som anknyter till nationalräkenskaperna:

Kommissionens beslut av den 30 november 1998 98/715, samt kommissionens beslut av den 17 december 2002 om mätning av priser och volymer i nationalräkenskaperna.
I lagstiftningen om förfarande vid alltför stora underskott

På Eurostats webbplats, under ”National accounts” och ”Government finance and EDP”, finns det fler författningar som är relevanta för nationalräkenskaperna.

Nationella lagar i anknytning till statistik finns på Statistikcentralens webbplats: https://stat.fi/sv/om-oss/var-verksamhet/lagstiftning/statistiklagstiftning.

Datautbyte (SIMS 6.2)

Uppgifterna i nationalräkenskaperna levereras till Eurostat senast den dag statistiken offentliggörs.

Källmaterial (SIMS 18.1)

Framställningen av statistik om nationalräkenskaperna grundar sig på statistik som samlas in i huvudsak för andra ändamål (primärstatistik).

Framställningen av statistiken baserar sig på många datakällor, bland annat administrativa material, bil- och företagsregister, bokslut, skatteuppgifter, budgetrapporter, folkräkningsstatistik, statistikuppgifter om företag och hushåll, utlåtanden från tillsynsmyndigheter och branschorganisationer, års- och kvartalsrapporter, statistik över utrikeshandel med varor och tjänster och statistik över betalningsbalansen.

I fråga om nationalräkenskaperna finns det inte bara en källa för förfrågning. Källorna varierar mellan länderna och innehåller omfattande statistikuppgifter om ekonomiska och sociala fenomen samt finansierings- och miljöfenomen, som inte nödvändigtvis har tätt samband med nationalräkenskaperna.

De källor och insamlingsmetoder som använts i respektive land varierar beroende på det dataset som behandlas.

Sammantaget är det svårt att göra upp en lista över alla informationskällor. De metodbeskrivningar som sänts till Eurostat innehåller uppgifter om de viktigaste källorna. Mera information om källorna finns i metodbeskrivningarna:

Metodbeskrivning för nationalräkenskaper årsvis (endast på finska och engelska), informationskällor beskrivs i kapitel 10
Metodbeskrivning för nationalräkenskaper kvartalsvis (endast på finska och engelska), informationskällor beskrivs i kapitel 4, 5, 6, 7 och 8
Metodbeskrivning för statistiken sektorräkenskaper kvartalsvis (endast på engelska), informationskällor beskrivs i kapitel 1.2

Datavalidering (SIMS 18.4)

Källmaterial för nationalräkenskaperna och de uppgifter som härletts ur dem valideras i flera olika faser. Under framställningsprocessen försöker man identifiera felaktiga observationer i källmaterialet på beräknings- och i vissa fall t.o.m. på enhetsnivå.

Jämförelser mellan uppgifter ur olika källor är en viktig del av arbetet med att sammanställa nationalräkenskaperna. När de preliminära uppgifterna är klara är balanseringen av efterfrågan och tillgång ett viktigt skede i framställningen av nationalräkenskaperna. En del av balanseringsprocessen är att bedöma tillförlitligheten hos olika informationskällor. Målet är att uppnå både koherens med källmaterial och konsekvens inom nationalräkenskapernas olika delområden.

Databehandling (SIMS 18.5)

Datakällor, metoder och teknikerna för framställning är olika i olika länder, men de bör användas på så vis att definitionerna och begreppen i ESA 2010 efterföljs. Det finns såväl allmänna som mer detaljerade instruktioner för hur nationalräkenskaperna ska framställas. Mera information finns i punkten Dokumentering av metoder.

Det centrala vid upprättandet av nationalräkenskaperna samt teknikerna kan sammanfattas så här:

Huvudmetoden i nationalräkenskaperna för beräkning av BNP i Finland är att granska produktionen, det vill säga förädlingsvärdet. Enhetlighet uppnås genom en avstämnings- och balanseringsprocess. Vissa poster, såsom förändringar i omsättningstillgångar och värdeföremål eller bruttodriftsöverskott och sammansatt förvärvsinkomst leds som rest, det vill säga residual. Sektorräkenskaper sammanställs både i samband med huvudaggregat och därefter.

Metodbeskrivningen för nationalräkenskaper kvartalsvis (endast på finska och engelska) beskriver beräkningen av kvartalsuppgifterna inom nationalräkenskaperna. Beräkningsmetoder beskrivs särskilt i kapitel 3.

Säsongrensning (SIMS 18.6.1)

Syftet med säsongrensning är att identifiera och avlägsna säsongsvariationer samt skillnader i antalet arbetsdagar mellan olika kalendermånader i en tidsserie, eftersom dessa kan försvåra möjligheten att urskilja konjunkturvariationer och långsiktiga utvecklingstrender samt hindra en tydlig förståelse av de bakomliggande fenomenen. Säsongrensning är därmed en betydande process vid tolkning av tidsserier och ger viktig information för beslutsfattandet (ESS guidelines on seasonal adjustment, 2015 upplaga, bilaga, punkt 1).

När det gäller vissa uppgifter inom nationalräkenskaperna, särskilt de kvartalsvisa huvudaggregaten, publiceras uppgifterna förutom som ojusterade, dvs. ursprungliga tidsserier, också som olika typer av tidsserier: säsongrensad, arbetsdagskorrigerad och trend.

Enligt leveransprogrammet ESA 2010 ska de kvartalsvisa uppgifterna levereras som en icke säsongrensad tidsserie, men också i säsongrensad form (inklusive vid behov arbetsdagskorrigerad serie) med undantag av serier till föregående års priser. Det är frivilligt att lämna arbetsdagskorrigerade kvartalsvisa uppgifter.

Säsongrensningsmetoderna beskrivs i kapitel 3.4 i metodbeskrivningen för nationalräkenskaperna kvartalsvis (endast på finska och engelska).

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet (SIMS 13.1)

Revideringar av publicerade uppgifter följs regelbundet upp i följande publikationer. Större revideringar än tidigare visar att framställningen av uppgifterna inte har lyckats lika bra som tidigare.

Också den statistiska differensen kan ses som en kvalitetsmätare: en statistisk differens med ett större egenvärde visar att det finns en större obalans mellan efterfrågan och tillgång, vilket signalerar att revideringarna kommer att bli mer omfattande än vanligt åtminstone för vissa ekonomiska transaktioner.

Revideringarna kan granskas i samband med varje offentliggörande under meddelandets punkt Tabeller.

Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.

Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.

Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.

Mera information:

Kvalitetsbedömning (SIMS 11.2)

Kvaliteten på uppgifterna i nationalräkenskaperna bedöms i olika skeden av statistikprocessen i enlighet med kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik.

Riktlinjer för revidering av uppgifter (SIMS 17.1)

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Riktlinjer för revidering av uppgifter (SIMS 17.2)

Revideringarna bör ses som en fortlöpande process för att utveckla kvaliteten på uppgifterna i nationalräkenskaperna, när bättre källmaterial och framställningsmetoder tas i bruk.

Uppgifterna i nationalräkenskaperna revideras i huvudsak av tre orsaker. För det första kan källmaterial som används vid framställningen preciseras eller tas i bruk först efter det första offentliggörandet.

För det andra avstäms kvartalsuppgifterna alltid med de nyaste tillgängliga årsuppgifterna, varvid alla ändringar i nationalräkenskapernas årsuppgifter också preciserar kvartalsuppgifterna.

För det tredje behandlar de avstämnings- och säsongrensningsmetoder som använts vid framställningen av kvartalsuppgifterna hela tidsserien på en gång, varvid en förändring i källmaterialet eller på årsnivå i ett kvartal/år i allmänhet också preciserar uppgifterna för föregående kvartal.

Information om revideringen av publicerade statistikuppgifter finns på Statistikcentralens webbplats på respektive statistikgrens sida för offentliggöranden under punkten tabeller.

Geografisk jämförbarhet (SIMS 15.1)

Jämförbarheten i EU-medlemsstaternas nationalräkenskaper garanteras genom att de gemensamma definitionerna i Europeiska nationalräkenskapssystemet (European System of Accounts ESA 2010) tillämpas.

Även global jämförbarhet är möjlig, eftersom många länder utanför EU tillämpar rekommendationen SNA2008, som är enhetlig med ESA 2010.

Jämförbarhet över tid (SIMS 15.2)

Eftersom uppgifterna för alla tidsperioder som ska statistikföras görs upp enligt samma ESA 2010-definitioner, är nationalräkenskaperna för olika perioder jämförbara.

Enhetlighet över statistikområden (SIMS 15.3)

I nationalräkenskapernas kontosystem är de olika delområdena enhetliga: års- och kvartalsräkenskaperna, den offentliga sektorns uppgifter, de reala sektorräkenskaperna, finansräkenskaperna, regionalräkenskaperna samt tillgångs- och användningstabellerna.

Primärstatistik, såsom struktur- och konjunkturstatistik för företag och arbetskraftsundersökningen, används i stor utsträckning som källmaterial för nationalräkenskaperna. Primärstatistiken och uppgifterna i nationalräkenskaperna är emellertid ofta inte enhetliga. Den största orsaken är olika begrepp och definitioner eller skillnader i uppgifternas täckning.

Också betalningsbalansen är en viktig källa för nationalräkenskaperna. Definitionerna och omfattningen i betalningsbalansmanualen BPM6 är fullständigt enhetliga med nationalräkenskapernas ENS 2010-definitioner. Variablerna i betalningsbalansen är således fullständigt enhetliga med motsvarande variabler i nationalräkenskaperna.

Skillnader mellan olika delområden i nationalräkenskaperna gäller enbart de senaste observationerna och de beror på olika dröjsmål i tidsplanerna för framställning och leverans. Den här enhetligheten gäller även betalningsbalansen. Produktionssystemen för betalningsbalansen och nationalräkenskaperna har integrerats och uppgifterna är enhetliga sedan år 2019 och i fråga om finansräkenskaperna sedan år 2020.

Enhetlighet över delårs- och årsstatistiken (SIMS 15.3.1)

Uppgifterna i nationalräkenskaperna är enhetliga över olika tidsfrekvenser.

Intern enhetlighet (SIMS 15.4)

Uppgifterna i nationalräkenskaperna är i huvudsak enhetliga i olika databastabeller. I arbetsdagskorrigerade och i säsongrensade serier samt i trendserier kan uppgifterna avvika från varandra i databastabellen som beskriver de kvartalsvisa sektorräkenskaperna och den kvartalsvisa försörjningsbalansen, dvs. efterfrågan och utbudet inom samhällsekonomin.

Publiceringskalender (SIMS 8.1)

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Tillgång till publiceringskalendern (SIMS 8.2)

Statistikcentralens publiceringskalender: Kommande publikationer

De kommande publikationerna finns på statistikens ingångssida: Statistikgrenens kommande publikationer

Användarnas tillgång (SIMS 8.3)

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.

Mera information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten.

Mera information: Användarvillkor för statistiska uppgifter

Publiceringsfrekvens (SIMS 9)

Nationalräkenskaperna publiceras åtta gånger om året fr.o.m. maj 2026. I offentliggörandet sammanslås årsuppgifterna, sektoruppgifterna kvartalsvis och kvartalsuppgifterna.

Kvartalsuppgifterna beräknas inom mindre än två månader efter utgången av kvartalet (februari, maj, augusti och november). Kvartalsuppgiften ur sektorräkenskapernas perspektiv produceras ungefär två veckor senare (mars, juni, september och december).

De mest betydande revideringarna av årsuppgifterna görs i juni, då nya uppgifter fås bl.a. om företagens kostnadsstruktur. Samtidigt som årsuppgifterna uppdateras uppdateras också databastabellerna för kvartalsräkenskaperna.

Årsuppgifterna blir slutliga i december när tillgångs- och användningstabellerna är klara.

Statistiskt offentliggörande (SIMS 10.1)

Meddelandet publiceras åtta gånger om året på statistikens sida.

Webbdatabas (SIMS 10.3)

Nationalräkenskapernas databastabeller finns tillgängliga avgiftsfritt i Statistikcentralens databas StatFin.

Statistikens äldre tidsserier finns i arkivdatabasen.

Dokumentering av metoder (SIMS 10.6)

Metoden för framställning av nationalräkenskaperna i EU baserar sig allmänt på nationalräkenskapssystemet ESA 2010.

Utöver detta har flera handböcker producerats till stöd för framställningen av nationalräkenskaperna. De viktigaste metodhandböckerna är handböckerna för kvartalsräkenskaperna, regionalräkenskaperna, Eurostats tillgångs-, användnings- och input-outputtabeller samt för behandlingen av underskott och skuld i de offentliga finanserna.

Det finns också anvisningar om vissa teman, t.ex. anvisningar om hur man beräknar markvärdet, hur man gör metodbeskrivningar samt om hur man mäter forsknings- och utvecklingsverksamhet inom ESA 2010-systemet.

Ovanstående handböcker gäller särskilt statistik inom ramen för EU:s nationalräkenskaper. Globala motsvarigheter finns dock också:

SNA 2008, Quarterly National Accounts Manual (manual för nationalräkenskaperna kvartalsvis)
Handbook on Input-output Table Compilation and Analysis (handbok för framställning och analys av input-output-tabeller)
Government Finance Statistics Manual (manual för statistik över de offentliga finanserna).

Länkar till publicerade metodbeskrivningar inom nationalräkenskaperna:

Metodbeskrivning för nationalräkenskaperna kvartalsvis (endast på finska och engelska)
Metodbeskrivning för nationalräkenskaperna årsvis (endast på finska och engelska)
Metodbeskrivning för statistiken Sektorräkenskaper kvartalsvis (endast på engelska).

Principer för dataskydd (SIMS 7.1)

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen (Finlex.fi). Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning (eur-lex.europa.eu) och den finska dataskyddslagen parallellt (Finlex.fi). Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen (Finlex.fi).

Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.

Mera information: Dataskydd

Dataskydd och datasäkerhet vid behandling av uppgifter (SIMS 7.2)

Med konfidentiella uppgifter avses i statistiksammanhang uppgifter med hjälp av vilka statistiska enheter kan identifieras antingen direkt eller indirekt och därigenom röja enskilda uppgifter.

För att fastställa huruvida en statistisk enhet kan identifieras måste man beakta alla relevanta medel som en tredje part eventuellt kan använda för att identifiera den statistiska enheten.

Även om nationalräkenskaperna vanligtvis är väl aggregerade, kan identifiering vara möjligt i underkategorierna till aggregaten och/eller underkategorierna i små ekonomier. I dessa fall krävs åtgärder för att uppgifterna om den enskilda statistiska enheter inte ska röjas. Anvisningarna om hur man förhindrar att uppgifterna röjs finns i Europeiska kommissionens Handbook on Statistical Disclosure Control (på engelska).

De uppgifter som inlämnas till Eurostat markeras antingen med ”N = får inte publiceras före utsatt datum” eller ”F = fritt”.

Kontaktinformation

E-post

kansantalous@stat.fi

Förfrågningar i första hand

Samu Hakala

överaktuarie

029 551 3756