Födda: dokumentation för statistiken

Statistiken innehåller befolkningsuppgifter om levande födda och dödfödda barn och deras mödrar och fäder i alla fall där modern enligt befolkningsdatasystemet bodde stadigvarande i Finland när barnet föddes.

Beträffande födda barn statistikförs bland annat kön, om barnet fötts inom eller utom äktenskapet, födelsemånad, födelsekommun, födelseland, nationalitet och språk. För dödfödda anges dessutom graviditetens längd och fostrets vikt. Ett barn statistikförs som fött i Finland om barnets mor bor stadigvarande i Finland vid tidpunkten för födseln, även om hon tillfälligt vistas utomlands.

I fråga om mödrarna statistikförs bland annat ålder, antalet barn, barnets ordningsnummer, civilstånd, nationalitet, språk, födelseland, födelsekommun och bostadskommun, vigseldatum och äktenskapets ordningsnummer. Om barnets moder var gift vid barnets födelse, finns samma befolkningsuppgifter om barnets fader som om modern. Sedan 2018 innehåller statistiken några uppgifter om fadern till barn som fötts utom äktenskapet, om barnets far har erkänt barnet.

I regel beräknas nyckeltal som beskriver nativiteten med hjälp av uppgifter om modern. Dessa är de allmänna födelse- och fruktsamhetstalen, fruktsamhetstalen efter åldersgrupp, det summerade periodiska fruktsamhetstalet och brutto- och nettoreproduktionstalen. Åldern då man blev mor och far har beräknats för båda könen.

Person. Alla personer – barn, mor och far – har ett eget personnummer som används för att kombinera materialet med annat individbaserat material.

Alla levande födda och dödfödda barn, vars mor bodde stadigvarande i Finland vid tidpunkten för födseln enligt befolkningsdatasystemet som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland.

Uppgifterna finns tillgängliga om Finland på riksnivå och med olika regionindelningar baserade på Finlands kommunindelning.

Klassificeringarna landskapsindelning och statistisk kommungruppering har använts sedan 1997. Före detta användes län i stället för landskap och kommunform i stället för statistisk kommungruppering. Från och med år 1999 följer statistiken över födda den områdesindelning som träder i kraft i början av kalenderåret året efter statistikåret.

Uppgifter om antalet födda per år finns från och med 1749. Sedan 1776 finns uppgifter om mödrar som har fött barn enligt åldersgrupper om fem år och sedan 1936 om födda barn enligt moderns ålder.

Uppgifter om antalet dödfödda per år finns från och med 1955.

Antalet personer.

I nyckeltalen antingen promille, det vill säga antalet händelser per 1 000 personer i medelfolkmängden för den befolkningsdel som utsatts för händelsen, eller händelser per person.

Referensperioden för statistiken är ett kalenderår.

Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Mera information: Statistiklagstiftning

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Från uppgiftslämnarna samlas endast sådana nödvändiga uppgifter in som inte kan fås från administrativa register.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Ändringar i befolkningsuppgifterna om personer som registrerats i befolkningsdatasystemet, såsom uppgifter om barns födelse, skickas varje vecka till Statistikcentralen från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

Materialet om befolkningsförändringar är ett totalmaterial. Uppgifterna om befolkningsförändringar gäller personer som är stadigvarande bosatta i Finland och hämtas från befolkningsdatasystemet.

Data som lagras i befolkningsdatasystemet bestäms i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (21.8.2009/661). Utländska medborgares uppehållsrätt definieras i utlänningslagen (301/2004).

Statistikcentralen och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har upprättat ett materialavtal om utlämnandet av uppgifter.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1260/2013 fastställer vilka uppgifter som ska lämnas till kommissionen (Eurostat). Metadata om dataleveranser skickas också. I förordningen anges tidsfrister för leveranserna. Om levande födda lämnas följande uppgifter ur befolkningsstatistiken: kön, födelsemånad, ordningen för levande födda barn, moderns ålder, moderns födelseår, moderns civilstånd, moderns födelseland, moderns medborgarskap (land) och moderns bostadsområde. I fråga om dödfödda lämnas uppgiften om moderns ålder.

Medlemskap i olika internationella organisationer förpliktar Finland till att lämna statistikuppgifter. Sådana organisationer är bland annat FN, OECD och Nordiska rådet.

På basis av FN-medlemskapet samarbetar man med FN:s statistikavdelning genom att förse FN med samma uppgifter som Eurostat.

Statistikcentralen har till uppgift att utarbeta statistik och göra utredningar som gäller samhällsförhållandena (lagen om Statistikcentralen 24.1.1992/48). Till dessa hör också befolkningsstatistik, där statistiken över födda ingår. Statistikcentralens gällande arbetsordning fastställer vem som upprättar befolkningsstatistiken.

Förhandsuppgifter om befolkningen producerar månatligen statistik över befolkningsförändringar som innehåller uppgifter om levande födda barn.

Varje år produceras en separat årsstatistik över levande födda och dödfödda.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1260/2013 fastställer vilka uppgifter och metadata som ska lämnas till kommissionen (Eurostat). I förordningen anges tidsfrister för leveranserna. Om levande födda lämnas följande uppgifter: kön, födelsemånad, ordningen för levande födda barn, moderns ålder, moderns civilstånd, moderns födelseår, moderns födelseland, moderns nationalitet (land) och moderns bostadsområde. Dessa uppgifter lämnas även till FN:s statistikavdelning, OECD och Nordiska rådet.

Till EU lämnas dessutom de slutgiltiga uppgifterna om födda per månad och en uppskattning av antalet födda i november året efter referensåret.

Statistiken över födda är ett totalmaterial. Statistiken över födda grundar sig på uppgifter som fås från befolkningsdatasystemet varje vecka.  Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB) och Statens ämbetsverk på Åland upprätthåller befolkningsdatasystemet genom att spara uppgifterna de fått om befolkningsförändringar bland befolkningen som bor i landet.

Data som lagras i befolkningsdatasystemet bestäms i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (21.8.2009/661).

Data för statistiken insamlas årligen.

Sedan 1975 har Statistikcentralen varje vecka fått maskinkodade befolkningsuppgifter från befolkningsdatasystemet som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland. Tillgången till uppgifter grundar sig på lagen där Statistikcentralen fått ställning som statistikmyndighet.

Antalet födda jämförs med antalet födda i förhandsstatistiken.

Man kontrollerar att det inte finns dubbla rader i materialet och

att det inte finns fall som borde ha funnits i materialen från tidigare år.

Man kontrollerar också variablernas direkta fördelning samt undersöker om variablernas värden överensstämmer med klassificeringarna.

De fall som saknas undersöks. Man söker information i andra befolkningsmaterial och i sista hand i befolkningsdatasystemets tjänst för direkt förfrågan.

Logiken för vissa variabler kontrolleras genom korstabellering, till exempel att barn som antecknats som födda inom äktenskapet har äktenskaplig börd.

Statistiken över födda (inklusive dödfödda) är ett totalmaterial.

Materialet innehåller bakgrundsvariabler som kan innehålla bristfälliga uppgifter.

Man försöker korrigera uppgifterna med hjälp av befolkningsmaterialet och befolkningsdatasystemet.

Händelser imputeras inte.

Statistiken över födda är ett totalmaterial. Uppgifterna om levande födda är lika tillförlitliga som kvaliteten på befolkningsdatasystemet. För statistiken över födda innebär det att alla levande födda barn, vars mor bodde i Finland vid barnets födelse hamnar i registret. Det finns en förordning om födelseanmälan (förordning 128/2010).

Befolkningsdatasystemet som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland kan anses vara mycket täckande i fråga om personer. För att en person ska få en personbeteckning ska hen registreras i befolkningsdatasystemet. Det är i praktiken omöjligt att leva i Finland utan en personbeteckning. Lagligt arbete, öppnande av bankkonto, kontakt med myndigheter osv. förutsätter en personbeteckning.

Befolkningsdatasystemet har sedan mantalsskrivningen upphörde 1989 baserats enbart på anmälningar om befolkningsförändringar. De tillförlitlighetsundersökningar som gjorts av adresserna i befolkningsdatasystemet berättar om deras riktighet.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har låtit Statistikcentralen göra urvalsundersökningar om adressuppgifternas riktighet. Ungefär 11 000 personer har tillfrågats om deras adress i befolkningsdatasystemet är korrekt. I den senaste undersökningen 2012 var uppgifterna korrekta för 98,9 procent av de tillfrågade.

I samband med kommunalvalet avslöjar återsändandet av utlänningars rösträttsanmälningar i allmänhet ungefär 1 000 personer som har flyttat från landet utan att göra en anmälan och därmed fortfarande har statistikförts bland befolkningen.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.

Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.

Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.

Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen

Producenterna av Finlands officiella statistik har godkänt ett gemensamt kvalitetslöfte där de förbinder sig till gemensamma kvalitetsmål och gemensamma kvalitetssäkringsåtgärder. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik. God praxis för statistik presenteras i Statistikcentralens handbok Laatua tilastoissa (ung. Kvalitet inom statistiken). Det finns kvalitetskriterier för Finlands officiella statistik.

Levande födda under statistikåret jämförs med antalet födda i den preliminära statistiken.

Levande födda under statistikåret jämförs också med födda under året i fråga i befolkningsstrukturmaterialet. Exakt samma antal uppnås dock inte på grund av spädbarnsdödlighet och utvandring.

Statistiken över födda har genomlysts 2016.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Uppgifterna om levande födda finns tillgängliga ungefär 4 månader efter referensperioden. Uppgifterna om dödfödda finns tillgängliga ungefär 10 månader efter referensperioden.

Uppgifterna har nästan utan undantag offentliggjorts på utsatt datum utan tidsfördröjning. Om offentliggörandet av statistiken fördröjs avsevärt från den angivna tidpunkten, meddelas förseningen på statistikens webbsidor.

Jämförelser som baserar sig på antal kan göras områdesvis mellan olika år när man beaktar inverkan av regionsammanslagningar. Gängse praxis är att hela tidsserien uppdateras tidsmässigt enligt den senaste regionindelningen. När antalet födda ställs i proportion till folkmängden kan nativiteten jämföras i olika områden.

Statistik som beskriver den regionala nativiteten inom landet är jämförbar när effekterna av olika åldersstrukturer i regionerna har avlägsnats med hjälp av åldersstandardisering.

Definitionerna av levande födda och dödfödda följer internationella rekommendationer.

Å andra sidan finns det små definitionsskillnader till exempel mellan EU-länderna i fråga om hur barn födda av utländska medborgare statistikförs i olika länder. I vissa länder statistikförs barnet som fött i landet om barnets far bor stadigvarande i landet, men inte modern. Om modern i ovan nämnda fall bor stadigvarande i Finland, statistikförs barnet som fött i Finland.

En kvantitativ jämförelse av levande födda i hela landet är möjlig från och med 1749, men det förekommer mycket tidsmässig variation vad gäller bakgrundsvariablerna för de födda.

Sedan 1776 finns det uppgifter från hela landet om mödrar som har fött barn enligt åldersgrupper om fem år och sedan 1936 om födda barn enligt moderns ålder. Från och med 1776 är det möjligt att jämföra det mest använda nyckeltalet och det summerade fruktsamhetstalet samt att göra en tidsmässig och landsvis jämförelse.

Uppgifter om levande födda enligt moderns civilstånd finns från 1761.

Levande födda enligt födelseordningen för moderns alla barn finns från 1982.

I Statistikcentralens övriga statistik används befolkningsstatistikens material som basuppgift för befolkningen. Således överensstämmer Statistikcentralens olika statistikgrenar i fråga om befolkningsuppgifterna.

THL, Institutet för hälsa och välfärd, för ett födelseregister och publicerar uppgifter om föderskor, förlossningar och nyfödda. THL:s siffror avviker något från Statistikcentralens siffror. I Statistikcentralens siffror ingår föderskor som bor stadigvarande i Finland vid barnets födelse, medan THL:s födelseregister omfattar alla föderskor i Finland och deras barn.

Förhandsuppgifter om befolkningsförändringar har publicerats ur befolkningsstatistiken sedan 1970-talet. Förhandsuppgifterna är ett viktigt jämförelseobjekt för den slutliga statistiken. Den slutliga statistiken avviker i allmänhet inte väsentligt från förhandsstatistiken. Å ena sidan finns det efterfrågan på förhandsuppgifter när man följer utvecklingen av ett fenomen, å andra sidan använder samhället uppgifterna i sin verksamhet.

Den slutliga statistiken avviker från förhandsstatistiken främst genom att de slutliga uppgifterna granskas mer detaljerat än förhandsstatistiken och att det i den slutliga statistiken finns fler variabler för att beskriva ett fenomen.

I statistiken över dödsorsaker sammanställs också statistik över dödfödda. I statistiken över födda används samma material som i statistiken över dödsorsaker, men materialet tas i bruk ungefär två månader tidigare än i statistiken över dödsorsaker. På grund av skillnaderna i väntetider kan det finnas en liten skillnad i siffrorna för dessa två statistiksamlingar. I statistiken över födda räknas dödfödda in i ordningsnumret för moderns alla barn.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Statistikcentralens publiceringskalender: Kommande publikationer

De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.

Mera information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Den slutliga statistiken över levande födda under kalenderåret färdigställs i april följande kalenderår, om inte annat anges. Den slutliga statistiken publiceras på Statistikcentralens webbplats.

Den slutliga statistiken över dödfödda under kalenderåret färdigställs i oktober följande kalenderår. Statistiken över dödsorsaker publicerar också antalet dödfödda ungefär två månader efter att befolkningsstatistikens uppgifter om dödfödda har färdigställts. Siffrorna i de två olika statistiksamlingarna kan skilja sig åt något, eftersom väntetiden för statistiken över dödsorsaker är längre än för befolkningsstatistiken.

Preliminära uppgifter om antalet levande födda publiceras månatligen på Statistikcentralens webbplats Förhandsuppgifter om befolkningen.

Ett meddelande publiceras årligen på statistikens webbsida.

Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.

Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.

Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

I befolkningsstatistiken är individens identifikation pseudonymiserad det vill säga en persons uppgifter kan inte kopplas till en person utan tilläggsuppgifter.

Enligt dataskyddspraxisen tillämpas regler om användning av mindre detaljerade indelningar i den geografiska fördelningen av uppgifter, om tabellen innehåller variabler som definierats som känsliga. Då uppges inte antal som understiger gränsvärdet eller så delas de inte in i klasserna för en känslig variabel.

Enligt statistiklagen ska material som överlåts för forskningsändamål bearbetas på ett sådant sätt att statistiska enheter inte kan identifieras vare sig direkt eller indirekt. För att hindra indirekt identifiering ska de variabler som är centrala för identifiering ändras med lämpliga statistiska dataskyddsmetoder.

Utlämnande av ett urval i stället för totalmaterialet är en av de mest centrala dataskyddsmetoderna.   

Statistikcentralen har förutom ett urval använt metoder för att begränsa materialet såsom en mindre detaljerad klassificering av variabler, uteslutande av variabler eller döljande av variabelvärden från en viss enhet.