Olycksfall i arbetet: dokumentation för statistiken

Statistiken täcker alla inträffade arbetsolyckor för vilka en försäkringsinrättning betalat ut ersättning. Som brytningspunkt används den sista dagen på året efter statistikåret. 

Som enhet används ett enskilt olycksfall i arbetet.

Arbetsolyckor som inträffat under referensåret bland löntagare och företagare (exkl. lantbruksföretagare) samt bland lantbruksföretagare.

När det gäller arbetsolyckor bland löntagare är statistikens referensområde de löntagare som omfattas av Finlands lag om olycksfallsförsäkring.

Vad gäller olyckor bland lantbruksföretagare är statistikens referensområde de lantbruksföretagare och deras familjemedlemmar som omfattas av Finlands lag om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar.

Vad gäller företagare (exkl. lantbruksföretagare) är olycksfallsförsäkringen frivillig, så referensområdet är de företagare som omfattas av Finlands lag om olycksfallsförsäkring, men täckningen är sämre än för löntagare och lantbruksföretagare.

Statistik över olycksfall i arbetet har upprättats sedan år 1898. Under 1900-talet påverkades statistiken över olycksfall i arbetet av många lagändringar samt klassificeringsändringar som påverkar tidsseriens jämförbarhet över olika år, men data över arbetsolyckor publiceras fortfarande. 

Innehållet i statistiken över olycksfall i arbetet har inte varit detsamma i alla år, i och med att tidsserien i statistiken över arbetsolyckor också innehåller yrkessjukdomar som konstaterats under åren 1976–1994. Data över olyckor som inträffat på vägen till eller från arbetet har dock inte ingått i tidsserien, utan data om dem har insamlats sedan år 1992.

Arbetsolyckor som inträffat bland företagare har statistikförts endast om företagaren har tecknat en frivillig arbetsolycksfallsförsäkring. Idag tecknar uppskattningsvis 41–42 procent av företagarna en arbetsolycksfallsförsäkring (n = 125 000). Antalet olyckor beskriver således även försäkringarnas popularitet bland företagare. Man kan anta att de som jobbar inom riskfyllda näringsgrenar mera sannolikt tecknar en försäkring än de företagare som jobbar inom näringsgrenar där risken för olyckor är lägre. Antalet arbetsplatsolycksfall som inträffat bland företagare har varierat mellan 2000 och 4000 olyckor åren 1995–2016.

Sedan år 1992 har statistiken över olycksfall i arbetet upprättats av Statistikcentralen. Efter en revidering av statistiken år 2007 kunde tidsserien som gäller arbetsolycksfall bland löntagare uppdateras tillförlitligt ända till år 1996. Data över arbetsolyckor bland lantbrukare kan presenteras sedan år 2000.

Basperioden är ett år, tidsperioden 1.1–31.12.

Måttenheten är antalet arbetsolycksfall.

Referensperioden är ett kalender år.

Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Mera information: Statistiklagstiftning

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Till Eurostat och FN:s organisation ILO sänds datapaket enligt avtal varje år. Enskilda uppgiftsförfrågningar besvaras via statistikens e-post och per telefon.

Datahelheten grundar sig på administrativt registermaterial, som fås från olika försäkringsbolag:

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA producerar ett helhetsmaterial på individnivå. Materialet innehåller data om olyckor bland de försäkrade vid LPA. Materialet innehåller alla olyckor inom perioden 1.1–31.12, för vilka LPA betalat ersättning.

Data om olyckor bland löntagare och företagare (exkl. lantbruksföretagare) grundar sig på material från Olycksfallförsäkringscentralen, där observationsenheten är ett enskilt olycksfall. Materialet innehåller alla olyckor som inom perioden 1.1–31.12, för vilka försäkringsbolagen betalat ersättning. Materialet innehåller demografiska data om den skadade (ålder, kön) samt mångsidig information om händelseförhållandena, skadevållaren och följderna.

Registermaterialet kompletteras i samband med ersättningshandläggningen för olyckan, men när statistiken framställs kan man inte vänta på de alldeles slutgiltiga uppgifterna. Data i statistiken (närmast tiden för arbetsoförmåga) uppdateras nästan 1,5 år efter utgången av året efter olyckan.

Data över arbetsolyckor bland löntagare och företagare (exkl. lantbruksföretagare) har insamlats från blanketter för olycksfallsanmälan, med vilka arbetsgivare anmält till försäkringsbolaget olyckor som inträffat bland arbetstagare. 

Uppgifterna om arbetsolyckor bland lantbruksföretagare baserar sig på ett helhetsmaterial på individnivå som Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt sänder till Statistikcentralen och materialet innehåller uppgifter om alla de arbetsolyckor för vilka LPA betalat ut ersättning. 

Materialet från Arbetsolycksfallscentralen och Lantbruksföretagarnas försäkringsanstalt (LPA) kontrolleras, för att observationsvärdena i materialet ska ligga inom de tillåtna gränserna. I materialet kontrolleras logiken och avvikelser undersöks. Uppgifterna i materialet jämförs med tidigare år och med data som publicerats av Arbetsolycksfallscentralen och LPA.

Eurostat och ILO gör egna granskningar av det material som fås från statistiken över olycksfall i arbetet.

Material med lantbruksföretagare och löntagare och företagare behandlas som separat data.

Lantbruksföretagarmaterialet fås i Excel-filformat, så filen omvandlas till ett format som lämpar sig för SAS-analysapplikationen. Variablernas tekniska namn och formen på observationsvärdena (numeriska/txt osv.) ändras för att bli enhetliga med tidigare tidsseriematerial. Från variablerna härleds vid behov nya variabler och klassificeringar. Till materialet läggs med hjälp av kommunkoder de områdesklassificeringar som behövs.

Materialet med löntagare och företagare fås från Olycksfallförsäkringscentralen som ett färdigt SAS-material. Materialet editeras såsom också materialet med lantbruksföretagare. I materialet med löntagare och företagare läggs till utöver områdesklassificeringen näringsgrensdata för året ifråga och löntagarnas arbetstimmar från arbetskraftsundersökningen.

Arbetsolycksfallsförsäkringen sköts i Finland av privata försäkringsbolag. Olycksfallsförsäkringscentralen är centralorganet för den lagstadgade olycksfallsförsäkringen, med uppdraget att samordna verkställandet av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. I Finland ska ett försäkringsbolag som tillhandahåller lagstadgade olycksfallsförsäkringar vara medlem av Olycksfallsförsäkringscentralen.

Arbetsgivaren ska för arbete som denne låter utföra teckna en obligatorisk olycksfallsförsäkring i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring (608/48) hos en försäkringsinrättning som har koncession för att bevilja försäkringen. Arbetsgivarens försäkringsskyldighet börjar dock först när arbetsgivaren under ett kalenderår låtit utföra fler än 12 arbetsdagar. Försäkringsskyldigheten gäller inte statliga tjänstemän och inte personer som står i arbetsförhållande till staten. Staten ska dock för arbetsolycksfall och yrkessjukdom betala ersättning ur statens medel i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring.

Vad gäller olycksfall bland löntagare har statistiken god täckning, eftersom alla arbetstagare i praktiken omfattas av olycksfallsersättningen. Plikten att anmäla olyckor försummas inte, eftersom arbetsgivaren har ekonomisk nytta av att anmäla dem. Även om en försäkring inte tecknats ingår arbetsolyckorna i materialet, till den del Olycksfallsförsäkringscentralen ansvarar för behandlingen av fallen och för utbetalning av ersättning.

För företagare är det frivilligt att teckna en försäkring med undantag för lantbruksföretagare, som ska teckna en obligatorisk arbetsolycksfallsförsäkring vid Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) om gården är större än 5 hektar. Även fiskare och renskötare ska teckna en försäkring vid LPA. Statistikföringen av de ovannämnda företagarnas arbetsolyckor är täckande. LPA har via ombudsmän ett nätverk i hela landet. Däremot kan övriga företagare teckna en frivillig försäkring. Uppskattningsvis 41–42 procent av andra än lantbruksföretagare har tecknat en frivilig arbetsolycksfallsförsäkring.

År 2022 var det tjugonde året då olycksfallsdata insamlades i enlighet med ESAW-variabler. Jämfört med tidigare år verkar fördelningarna enhetliga och relativt vettiga. Dessutom är de variabler som beskriver händelseförloppet som lett till en arbetsolycka sinsemellan samstämmiga. Registreringsanvisningarna kan dock preciseras i och med mera erfarenheter, vilket i någon mån kan påverka resultaten från kommande års material när det gäller ESAW-variablerna.

Data om arbetsolyckor insamlas med en blankett. Vanligen försummar inte arbetsgivare att fylla i anmälningsblanketten, eftersom uppfyllandet av anmälningsplikten medför ekonomisk nytta för arbetsgivaren. LPA:s material är sannolikt tillförlitligare än Olycksfallscentralens, eftersom de som registrerat statistiken samtidigt är ersättningshandläggare. Tillförlitligheten i materialet ökar av att LPA:s ombud fungerar som förmedlare vid ifyllande och sändande av ersättningsansökan.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.

Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.

Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.

Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter. 

Materialet för statistiken över arbetsolyckor färdigställs med eftersläpningen ”n+1 år”, där n anger statistikåret. Till exempel materialet över arbetsolyckor under år 2022 färdigställdes i början av år 2024. Materialet är dock inte alldeles slutgiltigt när det färdigställs, eftersom det kompletteras med en del fall där ersättningsbehandling pågår, efter att det lämnats till Statistikcentralen. Eftersom brytningspunkten infaller samma tid varje år, är statistikåren sinsemellan jämförbara, om inga andra förändringar skett, till exempel i lagstiftningen, som påverkar ersättningspraxis. 

Den relativt långa eftersläpningen behövs för de slutliga påföljdsuppgifterna. Med påföljdsuppgifter avses längden på arbetsoförmågan till följd av menet, det vill säga antalet frånvarodagar från jobbet. Den långa eftersläpningen säkerställer en tillräcklig tillförlitlighet i materialet.

Det förekommer ingen fördröjning mellan publiceringskalendern och det faktiska publiceringsdatumet.

Begreppen och definitionerna i undersökningen efterföljer Europeiska unionens statistikverks förordningar, så uppgifterna i statistiken är internationellt jämförbara och täcker hela Finland. 

Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat publicerar varje år data om arbetsolyckor i unionens medlemsstater och materialet för statistiken över arbetsolyckor grundar sig på ESAW:s definitioner och förordningar samt på nationella förordningar och definitioner.

År 2003 började man i samband med förnyelsen av Eurostats statistik över olycksfall i arbetet (ESAW) insamla data i enlighet med en sameuropeisk variabelförteckning.

De statistiska uppgifter som Olycksfallsförsäkringscentralen och Statistikcentralen publicerar över arbetsolyckor grundar sig på samma källmaterial, men grunderna för statistikföringen är olika. Sedan materialet år 2005 har både Statistikcentralen och Olycksfallscentralen som definition använt ”arbetsoförmåga i minst 4 dagar”, vilket är den avgränsning som Eurostat använt i sin statistik över olycksfall i arbetet. Den statistik som Olycksfallsförsäkringscentralen publicerar innehåller inte överhuvudtaget arbetsolyckor bland företagare.

Statistiken över olycksfall i arbetet har upprättats sedan år 1898.

Under 1900-talet påverkades statistiken över olycksfall i arbetet av många lagändringar samt klassificeringsändringar som påverkar tidsseriens jämförbarhet över olika år, men data över arbetsolyckor publiceras fortfarande.

Innehållet i statistiken över olycksfall i arbetet har inte varit detsamma i alla år, i och med att tidsserien i statistiken över arbetsolyckor också innehåller yrkessjukdomar som konstaterats under åren 1976–1994. Data över olyckor som inträffat på vägen till eller från arbetet har dock inte ingått i tidsserien, utan data om dem har insamlats sedan år 1992.

Olycksfallsförsäkringscentralen publicerar varje år en egen statistik över arbetsolyckor och yrkessjukdomar för vilka ersättning betalats. Statistiken finns både i pappersform och som webbpublikation (se http://www.tvk.fi ). Utöver dessa publicerar olycksfallsförsäkringscentralen på sin webbplats en tvärsnittsstatistik där två tidsperioder jämförs. Siffrorna över arbetsolyckor är inte slutliga i den här statistiken, utan med hjälp av statistiken kan man granska hur antalet olyckor utvecklas. De statistiska uppgifter som Olycksfallsförsäkringscentralen och Statistikcentralen publicerar över arbetsolyckor grundar sig på samma källmaterial, men grunderna för statistikföringen är olika. Sedan materialet för år 2005 har både Statistikcentralen och Olycksfallsförsäkringscentralen använt som definition på en arbetsolycka arbetsoförmåga i minst 4 dagar, som är Eurostats avgränsning i statistiken över olycksfall i arbetet. Den statistik som Olycksfallsförsäkringscentralen publicerar innehåller inte överhuvudtaget arbetsolyckor bland företagare. Både Olycksfallsförsäkringscentralen och Statistikcentralen har kommunsektorn (i Statistikcentralens klassificering används benämningen lokalförvaltningssektorn) som en egen kategori. Olycksfallsförsäkringscentralen publicerar även forskningsrapporter över arbetsolyckor som lett till döden, och dessa grundar sig på undersökningssystemet för arbetsplatsolyckor (TOT).

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt publicerar egen statistik över arbetsolyckor bland lantbruksföretagare (se https://www.mela.fi/sv/ ).

Arbetshälsoinstitutet har sedan år 1964 fört ett eget register över arbetsrelaterade sjukdomar (se  https://www.ttl.fi/sv). Registret innehåller nya yrkessjukdomar som meddelats till försäkringsinrättningarna samt de nya yrkessjukdomar som läkarna meddelat till arbetarskyddsmyndigheterna och övriga sjukliga tillstånd som beror på arbete. Arbetshälsoinstitutet publicerar varje år statistik över diagnosticerade yrkessjukdomar. Arbetshälsoinstitutet publicerar även statistik över arbetsolyckor, där arbetsolyckor inom kommunsektorn statistikförs enligt yrke.

Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat publicerar varje år data om arbetsolyckor som inträffat i unionens medlemsstater ( European Statistics on Accidents at Work, ESAW).

Social- och hälsovårdsministeriets arbetarskyddsavdelning (se http://stm.fi) för ett register över olycksfallsredogörelser, där data om arbetsolyckor som lett till svåra men eller döden har samlats sedan år 1982. I dokumenten redogörs för olyckshändelsen steg för steg, indirekta och direkta orsaker till olyckan samt möjligheterna att hindra liknande olyckor. Sedan år 1985 har i registret införts arbetsolyckor i arbetet och på arbetsplatsen som lett till döden och som undersökts utifrån ett avtal mellan Olycksfallsförsäkringscentralen och de centrala arbetsmarknadsorganisationerna.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.

Mera information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Statistiken över olycksfall i arbetet publicerar årligen i juni. Tiderna för arbetsoförmåga bland löntagare kan förändras också därefter.  

De uppdaterade reviderade uppgifterna finns på olycksfallsförsäkringscentralens webbplats. 

Ett meddelande publiceras månatligen/årligen yms. på statistikens webbsida. 

Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.  

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.

Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.

Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

På datamaterialet tillämpas lagstiftning som gäller dataskydd för statistik samt sekretess i den egentliga databehandlingen. De egentliga arbetsanvisningarna för statistiken innehåller inga separata dataskyddsanvisningar, eftersom det antas att den som behandlar materialet redan känner till praxis och anvisningar kring dataskyddet.

Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Statistiken sammanställs genom behandling av många olika statistikgrenar och andra informationskällor. Aggregeringen av uppgifter under processen, bedömningen av uppgifternas kvalitet under sammanställningen, den detaljerade prioriteringen av källor och åtgärderna för balansering på helhetsnivån ger ett slutresultat som inte möjliggör identifiering av enskilda informationsproducenter. 

Alla de som är med och upprättar statistiken har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig till sekretess för de uppgifter som bestäms som sekretessbelagda i statistiklagen och i lagen om offentlighet i myndigheters verksamhet.