Arbetsmiljö: dokumentation för statistiken
I dokumentationen av statistiken beskrivs hur statistiken har framställts och vilka metoder som har använts vid framställningen. Uppgifterna hjälper till att tolka siffrorna i statistiken samt att bedöma deras tillförlitlighet och jämförbarhet. Kvalitetsrapporten baserar sig på EU:s SIMS-modell. I dokumentationen finns också ändringsmeddelanden som beskriver ändringar i statistiken samt eventuella preciserande metodbeskrivningar.
Om du letar efter statistikuppgifter om denna statistik, gå till statistikens sida: Arbetsmiljö
Kvalitetsrapport
Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)
Statistiken över arbetsförhållanden beskriver förändringen i löntagarnas arbetsförhållanden. Den omfattar fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljöfaktorer. Uppgifterna samlas in genom besöksintervjuer, offentliggörs med omkring fem års mellanrum och innehåller uppgifter för ett granskningsår.
Sektortäckning (SIMS 3.3)
Arbetsmiljöundersökningen omfattar de sysselsatta löntagare bosatta i Finland som jobbar minst 10 timmar i veckan, inklusive alla grupper i yrkesklassificeringen och näringsgrensindelningen.
Statistisk enhet (SIMS 3.5)
Den statistiska enheten är en person (sysselsatt löntagare).
Statistikens population (SIMS 3.6)
Populationen i arbetsmiljöundersökningen består av sysselsatta löntagare som jobbar minst 10 timmar i veckan. Från och med år 2023 omfattar urvalet 18–67-åringar. Fram till år 2013 var åldersavgränsningen i urvalet 15–64-åringar, år 2018 och 2021 15–67-åringar.
Referensområde (SIMS 3.7)
Resultaten från arbetsmiljöundersökningen publiceras för hela Finland.
Tidstäckning (SIMS 3.8)
Arbetsmiljöundersökningen är en tvärsnittsstatistik som omfattar åren 1977, 1984, 1990, 1997, 2003, 2008, 2013, 2018 och 2023. I arbetsmiljöundersökningarna kan man också inkludera webbenkäten om coronakrisens inverkan på arbetslivet, som genomfördes år 2021 och vars metoder och innehåll i stor utsträckning motsvarade arbetsmiljöundersökningen.
Måttenhet (SIMS 4)
Som måttenhet har man främst använt procentandelen för varje grupp som granskningen gäller. En del variabler har år och månader som måttenheter (t.ex. längden på frånvaro på grund av vård av barn). Som måttenhet i indexen över arbetsförmåga och arbetshälsa är ett poängtal mellan 0 och 10.
Referensperiod (SIMS 5)
Referensperioden är ett kalenderår.
Klassificeringar (SIMS 3.2)
Bakgrundsuppgifterna i arbetsmiljöundersökningen har hämtats från arbetskraftsundersökningen. I arbetsmiljöundersökningen används samma klassificeringar som i arbetskraftsundersökningen: Näringsgrensindelningen 2008 (TOL 2008, NACE Rev. 2), Yrkesklassificeringen 2010 (ISCO-08), Klassificeringen av socioekonomisk ställning 1989 (baserar sig på Yrkesklassificeringen 2010) och Utbildningsklassificeringen 2016 (ISCED 2011). Av de regionala indelningarna används dessutom storområde, regionförvaltningsverk (RFV), närings-, trafik- och miljöcentral (ELY-central) och landskap.
Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)
Arbetsgivarsektorn
Sysselsatta klassificeras efter arbetsgivare till offentlig eller privat sektor. Den offentliga sektorn indelas vidare i staten och kommuner. Arbetsgivarsektorn definieras enligt företagsregistrets uppgifter om arbetsplats eller företag. Klassificeringen av arbetsgivarsektorn baserar sig på den officiella sektorindelningen 2012.
Arbetsolycksfall
Med arbetsolycksfall avses sådana arbetsskador som ersätts av försäkringsbolaget. Arbetsolycksfall definieras i 4 § i lagen om olycksfallsförsäkring. Med olycksfall i arbete avses olycksfall som med förorsakande av skada eller sjukdom drabbat arbetstagare i arbetet eller under förhållanden som föranleds av arbetet. Enligt lagen indelas arbetsolycksfallen efter platsen för olycksfallet i: - olycksfall som inträffat på arbetsplatsen eller område hörande till denna, inbegripet trafikolyckor som inträffat i anslutning till arbetet - färdolycksfall, dvs. olyckor som inträffat utanför den egentliga arbetstiden under färden från bostaden till arbetsplatsen eller tvärtom.
Arbetsställe
Ett arbetsställe, dvs. en lokal verksamhetsenhet är en produktionsenhet som ägs av ett företag eller en enhet av företagstyp, finns på ett enda ställe och producerar varor eller tjänster av främst ett slag. Arbetsställen är t.ex. fabriker, butiker, torgstånd och kiosker. Till den offentliga förvaltningens arbetsställen räknas bl.a. skattebyråer, kommunbibliotek och hälsocentraler. Arbetsstället är en viktig enhet då man tilllämpar näringsgrensindelningen, eftersom - uppgifter efter arbetsställe ger den bästa bilden av den ekonomiska strukturen - man med hjälp av arbetsställen kan samla in uppgifter om företagsverksamhet och göra upp statistik efter geografiska och administrativa områden - det är snabbast och mest ekonomiskt att samla in många av primäruppgifterna om produktion, såsom antalet producerade varor och antalet arbetstimmar direkt av arbetsställena - det är möjligt att få information efter näringsgren om flerbranschföretag - all personbaserad statistik beskriver befolkningens näringsgrensfördelning, dvs. näringsfördelningen, utgående från arbetsställen. Eftersom ett företag alltid verkar på ett visst ställe har det minst ett arbetsställe. De flesta företag har bara ett arbetsställe, men storföretagen kan ha flera arbetsställen runtom i landet. Dessutom kan arbetsställena verka inom olika näringsgrenar.
Dagarbete
Dagarbete innebär arbete där arbetstiden börjar och slutar mellan klockan 6.00 och 18.00.
Deltidsarbete
Som personer som utför deltidsarbete klassificeras löntagare och företagare som uppger att de arbetar deltid på sin huvudarbetsplats. Definitionen baserar sig inte på timgränser, utan på svarspersonens egen uppfattning om arbetets deltid.
Distansarbete
Med distansarbete avses sådant förvärvsarbete som enligt överenskommelse med arbetsgivaren utförs utanför den egentliga arbetsplatsen (t.ex. hemma eller på sommarstugan, eller på tåget), ofta med utnyttjande av informationsteknisk utrustning. Distansarbete är arbete av sådant slag som skulle kunna utföras även på arbetsplatsen, medan t.ex. telefonmontörs- eller kurirarbete inte räknas som distansarbete. Kännetecknande för distansarbete är att arbetsarrangemangen inte är bundna till en bestämd tid eller plats. Som distansarbete räknas även distansarbete på deltid.
Frånvaro från arbetslivet för vård av barn
I arbetsförhållandeundersökningen frågas om intervjupersonen i något skede varit frånvarande från arbetslivet på grund av vård av barn. Med frånvaro avses här endast familjeledighet, vårdledighet eller andra längre perioder av frånvaro från arbetslivet. Tillfälliga och kortvariga perioder (t.ex. frånvaro för vård av sjukt barn) beaktas däremot inte. Om personen flera gånger varit t.ex. moderskapsledig, anges periodernas sammanlagda längd. Som frånvaro betraktas även sådana perioder då personen har haft tillfälliga arbeten eller deltidsarbete i högst 5 timmar/vecka. Som frånvaro från arbetslivet räknas också om intervjupersonen varit moderskapsledig/föräldraledig eller stannat hemma med barnen direkt efter avslutad skola eller utbildning före sitt inträde i arbetslivet.
Heltidsarbete
Som personer som utför heltidsarbete klassificeras löntagare och företagare som uppger att de arbetar heltid på sin huvudarbetsplats. Definitionen baserar sig inte på timgränser, utan på svarspersonens egen uppfattning om arbetets heltid.
Konsekutiva anställningsförhållanden
Med konsekutiva anställningsförhållanden avses flera s.k. sammanlänkade anställningar som följer nästan direkt efter varandra med högst en veckas uppehåll mellan anställningarna. När det gäller personer som är verksamma inom undervisningssektorn kan man beakta även sådana anställningar där uppehållet omfattar en hel sommar. Inom undervisningssektorn är det rätt vanligt med tidsbegränsade anställningsförhållanden som upphör i början av sommaren vid läsårets slut, varefter ett nytt anställningsförhållande ingås i början av hösten vid det nya läsårets start.
Löntagare
En löntagare är en person som utför arbete mot lön eller arvode. Löntagarna indelas i arbetare och tjänstemän.
Oavlönat övertidsarbete
I arbetsförhållandeundersökningen är det intervjupersonens egen bedömning som avgör när det är fråga om övertidsarbete utan kompensation. En kortare arbetstidsöverskridning på t.ex. fem minuter utan kompensation kan av vissa arbetstagare betraktas som övertidsarbete, medan andra inte fäster något avseende vid saken. Om personen i princip har rätt till kompensationsledighet för övertidsarbete men i praktiken aldrig hinner ta ut den, kan man betrakta det som okompenserat övertidsarbete. Arbetstidslagstiftningens bestämmelser om högsta antal arbetstimmar gäller också högre tjänstemän, även om de skulle säga att övertiden är inkluderad i deras arbetsavtalsenliga lön. De enda anställda som inte omfattas av arbetstidslagens bestämmelser är de som hör till ett företags allra högsta ledning. Entreprenad- och projektarbetare däremot har ingen överenskommen arbetstid utan får sin lön först när arbetet är slutfört. I dessa fall kan det i princip inte förekomma övertidsarbete. Men om intervjupersonen själv bedömer att han arbetar långt över den normala genomsnittliga arbetstiden (t.ex. mer än 40 timmar i veckan), kan detta betraktas som övertidsarbete utan kompensation.
Osakligt bemötande
Enligt den nya arbetarskyddslagen (28 §) som trädde i kraft vid ingången av år 2003 skall arbetsgivaren, om det i arbetet förekommer trakasserier eller annat osakligt bemötande av en arbetstagare som medför olägenheter eller risker för arbetstagarens hälsa, med till buds stående medel vidta åtgärder för att avlägsna missförhållandet.
Periodarbete
Periodarbete är ett system för utjämning av arbetstiden, där dags- eller veckoarbetstiden kan överskrida det i lagen föreskrivna högsta antalet timmar (8 timmar/dygn eller 40 timmar/vecka), på villkor att arbetstiden utjämnas över en längre period.
Psykiskt våld
Psykiskt våld eller arbetsplatsmobbning innebär att en medlem av arbetsgemenskapen blir utsatt för utfrysning, odugligförklaring, hot, baktalning eller andra former av påtryckning. Psykiskt våld kan utövas t.ex. av chefer eller arbetskamrater, men också av kunder eller elever.
Regelbundet kvällsarbete
Regelbundet kvällsarbete innebär att en del av arbetstiden regelbundet infaller efter kl. 18.00, dock så att största delen av arbetstiden infaller före kl. 21.00.
Regelbundet nattarbete
Regelbundet nattarbete innebär att större delen av arbetstiden regelbundet infaller mellan kl. 21.00 och 6.00.
Rehabilitering
Begreppet rehabilitering används här i relativt vidsträckt betydelse och inbegriper även hälsofrämjande på arbetsplatsen (verksamhet för bevarande av arbetsförmågan eller främjande av välbefinnandet i arbetet). Det väsentliga är om personen själv upplever verksamheten som rehabilitering.
Resultatlön
Resultatlön är en övergripande beteckning för olika typer av poster som betalas i tillägg till lönen. Posterna kan indelas i tre huvudtyper: resultatbonus, vinstbonus och vinstutdelningsposter. Aktie- eller optionsarrangemang räknas inte till resultatlön i detta sammanhang.
Teamarbete
Ett team är en fast grupp som arbetar med en gemensam uppgift och som har möjlighet att själv planera sitt arbete. En grupp definieras ofta som ett kollektiv bestående av två eller flera personer som står i fortlöpande växelverkan med varandra och som har ett gemensamt mål. I arbetslivet kan grupper och arbetsteam inrättas för att sköta en fortlöpande uppgift eller produktionsverksamhet. Ett team eller en grupp kan också inrättas för en avgränsad uppgift. Teamarbete innebär att arbetet normalt utförs inom en eller flera grupper. Till teamarbete räknas inte sådana representationsuppdrag i olika arbetsgrupper som inte kräver mycket arbetstid. Det kan ibland vara svårt att skilja mellan ett team och en liten arbetsenhet av sedvanligt slag som fungerar enligt en fastställd arbetsfördelning. Avgörande är här intervjupersonens egen åsikt om huruvida hans arbete utgör teamarbete/grupparbete.
Totalt antal yrken
Det totala antalet yrken avser hur många yrken en person har haft under den tid han eller hon huvudsakligen var verksam som förvärvsarbetande. Som förvärvsarbete betraktas också anställning med sysselsättningsmedel, däremot inte t.ex. tillfälliga sommarjobb.
Treskiftsarbete
Treskiftsarbete innebär arbete i tre skift dygnet runt (morgon-, kvälls- och nattskift), antingen i avbrutet treskiftsarbete (produktionen avbryts t.ex. till veckosluten) eller i kontinuerligt treskiftsarbete. Till treskiftsarbete räknas också fyrskifts-, femskifts- och sexskiftsarbete, vilka utgör speciella former av treskiftsarbete.
Visstidsjobb
Till visstidsanställda räknas löntagare med ett arbetsavtal som ingåtts på viss tid eller för den tid det tar att utföra ett bestämt arbete.
Yrke
Yrkesuppgiften baserar sig i arbetskraftsundersökningen på den intervjuades egen utsago. Den sysselsattas yrke bestäms enligt yrket för huvudsysslan. Den arbetslösas yrke bestäms enligt situationen före arbetslösheten. I arbetskraftsundersökningen klassificeras yrket enligt de yrkesklassificeringar som Statistikcentralen använder.
Befogenheter (SIMS 6)
Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Mera information: Statistiklagstiftning
Lagstiftning och andra överenskommelser (SIMS 6.1)
Framställningen av statistik styrs av en allmän lag om statens statistikväsen, statistiklagen (280/2004, ändr. 361/2013). Från uppgiftslämnarna samlas endast sådana nödvändiga uppgifter in som inte kan fås från administrativa register. Indexserierna publiceras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera ett enskilt företags uppgifter eller utveckling.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Datautbyte (SIMS 6.2)
Utifrån materialet i arbetsmiljöundersökningen bildas färdigt material på enhetsnivå (dvs. mikromaterial), som forskartjänsterna överlåter för vetenskaplig forskning och statistiska utredningar på basis av ett separat beslut om användningstillstånd och pseudonymiserat via FIONA-distansanvändningssystemet. Till datainsamlingens finansiärer kan dessutom lämnas ut ett grövre och pseudonymiserat servicematerial.
Frågeblanketten för arbetsmiljöundersökningen har publicerats i samband med en temapublikation som innehåller grundresultaten. Blankettfrågorna kan användas i undersökningar utanför Statistikcentralen, men då måste tillstånd begäras från Statistikcentralen.
Källmaterial (SIMS 18.1)
Statistiken grundar sig på ett urvalsmaterial som insamlas ungefär vart femte år. Fram till år 2018 samlades uppgifterna in genom besöksintervjuer och fr.o.m. år 2023 samlas de in med en webblankett. År 2023 var undersökningens urvalsstorlek ungefär 8 000 personer.
Frekvens för datainsamling (SIMS 18.2)
Statistiken grundar sig på ett urvalsmaterial som insamlas ungefär vart femte år.
Datainsamlingsmetod (SIMS 18.3)
Datainsamlingen år 2023 genomfördes som en webbenkät. Blanketten fanns tillgänglig på svenska, finska och engelska. Som mall för arbetsmiljöundersökningens blankett används den föregående undersökningsomgångens blankett. Strävan vid blankettplaneringen är att bevara centrala teman, men att uppdatera blanketten i enlighet med nya informationsbehov. Blanketten testas kognitivt och i en småskalig pilotundersökning.
Efter att uppgiftslämnarna hade deltagit i arbetskraftsundersökningen informerades de som valts med i urvalet för arbetsmiljöundersökningen om den kommande arbetsmiljöundersökningen och de fick också ett sms med en länk till enkätblanketten. Man följde med hur datainsamlingen framskred och påminnelser skickades till de urvalspersoner som inte besvarat enkäten inom en viss tid. Efter det ringde statistikintervjuarna vid behov ännu upp urvalspersonerna för att motivera urvalspersonerna att besvara enkäten. Tack vare samtalen kunde svarsgraden höjas från 50 procent till ungefär 70 procent.
I arbetsmiljöundersökningen år 2023 uppmuntrade man uppgiftslämnarna att svara genom att som tack för första gången skicka en kod värd 10 euro till R-kiosken. Koderna skickades per sms till de uppgiftslämnare som återsände enkätblanketten. Av alla uppgiftslämnare som fick koden använde omkring 45 procent den.
Datavalidering (SIMS 18.4)
Svarsmaterialet, och även det slutliga materialet, granskas vid upprättandet och rapporteringen av statistiken.
För det mesta är granskandet av svarsmaterialet inprogrammerat i frågeblanketten. Logikkontroller görs därefter i behandlingsfasen.
Databehandling (SIMS 18.5)
Från och med år 2018 har viktkoefficienter beräknats för de personer som besvarat arbetsmiljöundersökningen. Dessa viktkoefficienter korrigerar materialets strukturella skevhet och höjer undersökningsresultaten till populationsnivå på så sätt att de motsvarar arbetskraftsundersökningens estimat efter kön, tioårsåldersgrupp, landskap, utbildningsnivå och socioekonomisk grupp. År 2023 omfattade arbetsmiljöundersökningens population sysselsatta löntagare i åldern 18–67 år, vars ordinarie veckoarbetstimmar var minst 10 timmar.
Vid kalibrering av vikterna i materialen för åren 2018, 2021 och 2023 har följande uppgifter använts:
• 10-årsåldersgrupp
• kön
• område (landskapsindelning, där huvudstadsregionen separat)
• utbildning (högst grundnivå, andra stadiet, lägsta högre nivå, högskoleexamen)
• socioekonomisk ställning (arbetstagare, lägre tjänstemän, högre tjänstemän) För materialet i arbetsmiljöundersökningarna åren 2008 och 2013 har viktkoefficienterna beräknats retroaktivt. Även vid kalibrering av vikter i materialet för år 2008 och 2013 har man använt uppgifterna ifråga med undantag av socioekonomisk ställning.
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet (SIMS 13.1)
Uppgifterna i arbetsmiljöundersökningen grundar sig på uppgifter som uppgiftslämnarna gett under intervjuer eller i webbenkäter. Enkätblanketten har planerats så att frågorna är så entydiga som möjligt och enkla att besvara. Under intervjudatainsamlingarna har särskild uppmärksamhet fästs vid intervjuarnas utbildning. I en enkätundersökning är det dock inte möjligt att helt och hållet få bort skillnader i uppgiftslämnarnas sätt att tolka och förstå de frågor som ställs och svarsalternativen.
Svarsbortfallet påverkar riktigheten i undersökningsresultaten. Fördelningen av bortfallet i arbetsmiljöundersökningen är mycket likadan som i intervjuundersökningar överhuvudtaget: svarsandelen är högre bland kvinnor än bland män och bättre bland personer med utbildning på högre nivå än bland dem med utbildning på grundnivå eller på andra stadiet. I de yngre åldersgrupperna är svarsandelen lägre, och bland de äldsta löntagarna är svarsprocenten högst. Svarsandelen för arbetsmiljöundersökningen år 2023 var 71 procent.
Från och med år 2018 har man för materialet kalkylerat viktkoefficienter som korrigerar materialets strukturella skevhet i fråga om kön, tioårsåldersgrupp, landskap, utbildningsnivå och socioekonomisk grupp, så att materialet motsvarar målpopulationen som estimerats utifrån arbetskraftsundersökningen. Även för materialet i arbetsmiljöundersökningarna år 2008 och 2013 har beräknats retroaktivt viktkoefficienter enligt kön, tioårsåldersgrupp, landskap och utbildningsnivå.
Urvalsfel (SIMS 13.2)
Arbetsmiljöundersökningen är en urvalsundersökning. Urvalet tas ut ur vissa rotationsgrupper i arbetskraftsundersökningen.
Urvalet för arbetsmiljöundersökningen omfattar löntagare som deltagit i arbetskraftsundersökningens webbenkät eller telefonintervju och som har arbetat minst 10 timmar i veckan under tidpunkten för enkäten. Uppgiftslämnare som uppfyller urvalskriterierna föreslås delta i arbetsmiljöundersökningen. Urvalsstorlekarna har varierat från 3 800 personer till över 7 000 personer under olika undersökningsomgångar.
Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.
Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.
Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.
Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen
Kvalitetsbedömning (SIMS 11.2)
Kvaliteten på arbetsmiljöundersökningen bedöms i flera faser av statistikprocessen.
Riktlinjer för revidering av uppgifter (SIMS 17.1)
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Aktualitet (SIMS 14.1)
Arbetsmiljöundersökningen görs ungefär vart femte år och uppgifterna beskriver löntagarnas svar under tidsperioden för datainsamlingen, traditionellt undersökningsårets höst, med undantag för år 2008, då datainsamlingen gjordes på våren. Temapublikationen som görs utgående från de insamlade uppgifterna utkommer året efter undersökningsåret.
Punktlighet (SIMS 14.2)
Det har inte förkommit fördröjning mellan publiceringskalendern och det egentliga publiceringsdatumet.
Geografisk jämförbarhet (SIMS 15.1)
Datainnehållet i arbetsmiljöundersökningen baserar sig inte på nationella eller internationella förordningar, vilket innebär att undersökningens resultat inte är direkt jämförbara internationellt sett.
Jämförbarhet över tid (SIMS 15.2)
En stor del av frågorna i arbetsmiljöundersökningen har upprepats från undersökningsomgång till undersökningsomgång på så vis att undersökningarna åren 1977–2018 bildar en täckande tidsserie som i huvudsak är jämförbar. Åren 1977–2018 samlades uppgifterna in genom besöksintervjuer.
Datainsamlingssättet ändrades fr.o.m. år 2021 från besöksintervjuer till datainsamling via webben, vilket orsakade avbrott i tidsserierna. En ny jämförbar tidsserie börjar från och med år 2023 (till vissa delar från och med år 2021). I samband med varje undersökningsomgång har undersökningen dessutom kompletterats med nya ämnen, för vilka tidsserien börjar det aktuella året.
Enhetlighet över statistikområden (SIMS 15.3)
Utöver arbetsmiljöundersökningen har Statistikcentralen också annan statistik som anknyter till arbetsmarknaden: arbetskraftsundersökningen, undersökningen om lediga arbetsplatser, statistiken över arbetskonflikter, statistiken över olycksfall i arbetet och sysselsättningsstatistiken. Av dessa är särskilt arbetskraftsundersökningens informationsinnehåll och intresseobjekt delvis överlappande med arbetsmiljöundersökningen.
Populationen i arbetskraftsundersökningen är dock hela befolkningen i arbetsför ålder, medan den i arbetsmiljöundersökningen endast är löntagarbefolkningen som jobbar minst 10 timmar i veckan. Dessutom strävar arbetsmiljöundersökningen efter att på ett betydligt bredare och djupare sätt än vad som är möjligt i fråga om arbetskraftsundersökningen utreda löntagarnas arbetshistoria samt faktorer som anknyter till den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön. Arbetsmiljöundersökningen insamlas av tradition på hösten med undantag för år 2008, då datainsamlingen skedde på våren. Arbetskraftsundersökningen är för sin del en månatlig datainsamling.
Eftersom arbetsmiljöundersökningen görs i samband med Statistikcentralens månatliga datainsamling för arbetskraftsundersökningen, är det lätt att foga också de uppgifter som samlats in i samband med arbetskraftsundersökningen till materialet för arbetsmiljöundersökningen. Uppgifter som sammanslås från arbetskraftsundersökningen är bland annat uppgiftslämnarens yrke, arbetsplatsens näringsgren, längden på arbetsförhållandet samt den regelbundna arbetstiden.
Publiceringskalender (SIMS 8.1)
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Tillgång till publiceringskalendern (SIMS 8.2)
Statistikcentralens publiceringskalender: Kommande publikationer
De kommande publikationerna finns på statistikens ingångssida: Statistikens kommande publikationer
Användarnas tillgång (SIMS 8.3)
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.
Mera information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.
Publiceringsfrekvens (SIMS 9)
Arbetsmiljöundersökningen görs ungefär vart femte år och resultaten publiceras under året efter undersökningsåret. Mer detaljerade resultat publiceras i en temapublikation i samband med publiceringen och ytterligare resultat publiceras även därefter som artiklar, blogginlägg och presentationer.
Statistiskt offentliggörande (SIMS 10.1)
Meddelanden publiceras på statistikens webbsida.
Publikationer (mer omfattande/övriga) (SIMS 10.2)
Basresultaten från arbetsmiljöundersökningen sammanställs i en temapublikation som ges ut som en webbpublikation, och utgående från den framställs också ett litet antal tryckta publikationer. Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre
språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av
meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Uppgifter publiceras också t.ex. i form av artiklar i tidskriften Tieto&Trendit eller som bloggar.
Beslut tas enskilt om publicering av aktuella nyheter. Kanaler för aktuella nyheter är www.stat.fi/index_sv.html, www.facebook.com/Tilastotohtori, https:/twitter.com/tilastokeskus.
Webbdatabas (SIMS 10.3)
Arbetsmiljöundersökningens databastabeller finns i databasen StatFin.
Tillgänglighet av mikrodata (SIMS 10.4)
Statistikcentralens forskartjänster tillhandahåller material på enhetsnivå (dvs. mikromaterial) för vetenskapliga undersökningar och statistiska utredningar enbart utifrån ett separat beslut om användningstillstånd och med avlägsnade identifieringsuppgifter enligt statistiklagen (280/2004) och dataskyddslagen (1050/2018).
Principer för dataskydd (SIMS 7.1)
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.
Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.
Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Dataskydd och datasäkerhet vid behandling av uppgifter (SIMS 7.2)
Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete.
Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Aggregeringen av uppgifter under processen och bedömningen av kvaliteten på uppgifter under upprättandet genererar ett slutresultat som inte möjliggör att identifiera enskilda uppgiftslämnare.
Alla de som är med och upprättar statistiken har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig till sekretess för de uppgifter som är sekretessbelagda enligt statistiklagen och i lagen om offentlighet i myndigheters verksamhet.
Uppgifterna i arbetsmiljöundersökningen överlåts inte i identifierbar form till någon utanför Statistikcentralen (statistiklagen 280/2004, personuppgiftslagen 523/1999). Materialet kan överlåtas för vetenskaplig forskning och statistiska utredningar endast på basis av ett separat avtal och efter att identifikationsuppgifterna har raderats (pseudonymiserats).
Dataskyddsbeskrivningen finns på adressen https://stat.fi/meta/tietosuojaselosteet/tietosuojaseloste_tyoolotutkimus_sv.html