Konsumentprisindex: dokumentation för statistiken

Konsumentprisindexet beskriver prisutvecklingen för de varor och tjänster som hushållen köper i Finland och det används som en allmän inflationsmätare. I samband med statistiken publiceras levnadskostnadsindexets indextal samt det harmoniserade konsumentprisindexet, med hjälp av vilket man kan jämföra inflationen mellan EU-länderna.

För statistiken samlar man in prisuppgifter och använder prisuppgifter som produceras inom ramen för andra statistikgrenar. Uppgifterna offentliggörs månatligen.

Utgifterna för hushållens privata konsumtion exklusive narkotika och prostitution samt indirekt mätta finansiella tjänster (FISIM).

Det harmoniserade konsumentprisindexet omfattar inte ägarboende, räntor på konsumtionskrediter eller andra krediter. Inte heller omfattar det brandförsäkring på egnahemshus eller fordonsskatt.

Det harmoniserade konsumentprisindexet har en täckning på ungefär 85 procent av det nationella konsumentprisindexet.

Det finns två olika enheter i konsumentprisindex: nyttigheter dvs. ett materiellt eller immateriellt redskap som direkt (en konsumtionsvara) eller indirekt (en produktionsvara) tillgodoser människans behov och butik dvs. butik, företag, myndighet eller dylikt som har en konsumentprodukt eller konsumenttjänst för vilket priset på en nyttighet samlas in.

Populationen är hushållen och deras privata konsumtionsutgifter samt uppföljning av priserna på de nyttigheter som hör till konsumtionsutgifterna.

Hushållen täcker hela Finlands befolkning oberoende av nationalitet eller uppehållsrätt. Med hushållens privata konsumtionsutgifter avses den del av konsumtionsutgifterna som uppkommit inom Finlands ekonomiska region av produkter/tjänster som används direkt för att tillfredsställa individuella behov under jämförelseperioden.

Konsumentprisindex publiceras för hela landet. I datainsamlingen tilllämpas NUTS2-områdesindelningen utökad med en områdesindelning som lämpar sig för konsumentprisindexet:

• Nyland
• Övriga Södra Finland
• Västra Finland
• Östra Finland
• Norra Finland samt
• Hela landet.

De originella levnadskostnadsindex-serierna börjar från 1920:01 och slutar i 1957:12. Levnadskostnadsindex-serierna har kedjads baklänges fram till åren 1886. Nuförtiden kedjades levnadskostnadsindexet med månadsförandring från konsumentprisindexet månatligen.

Konsumentprisindex-serierna börjar från 1972 och de uppdateras månatligen.

Harmoniserat konsumentprisindex-serierna börjar från 2005:01 och de uppdateras månatligen också. Harmoniserat konsumentprisindex-serierna har kedjads baklänges fram till åren 1996.

För serierna konsumentprisindex, harmoniserat konsumentprisindex och harmoniserat konsumentprisindex med konstant skatt är basåret numera 2025.

Prisutvecklingen publiceras som följande måttenhet:

• poängtal, årsförändring (%)
• månadsförändring (%)
• årlig effekt (%-enhet)
• månatlig effekt (%-enhet).

Viktstrukturen anges i viktpromille.

Priserna samlas in i euro med två cents noggrannhet.

Referensperioden är december föregående år, som indexet för den statistikmånaden jämförs med.

Klassificering enligt den individuella konsumtionens ändamål COICOP2018, som grundar sig på FN-klassificeringen. Den internationellt använda COICOP 2018-klassificeringen har anpassats till en harmoniserad version, ECOICOP version 2 (European Classification of Individual Consumption According to Purpose), för EU:s medlemsländer, där vissa kategorier har specificerats mer detaljerat.

Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Mera information: Statistiklagstiftning

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Konsumentprisindexet publiceras månatligen på Statistikcentralens webbplats. Där finns en pdf-publikation för statistiken och statistikspecifika webbsidor. Statistiken innehåller också längre tidsserier från databastjänsten StatFin.

Vid årsskiftet offentliggörs konsumentprisindexets viktstruktur och i översikten beskrivs de centrala ändringar som vid statistikårsskiftet gjorts i datainsamlingen och de metoder som använts vid utarbetandet av indexet.

Det harmoniserade konsumentprisindexet levereras till EU två gånger i månaden: preliminära uppgifter och den slutliga indexserien. Det harmoniserade konsumentprisindexet med konstanta skatter levereras till EU en gång i månaden: endast slutliga uppgifter skickas. Utöver dessa kommer EU i början av det nya statistikåret att få tillgång till en varuspecifik viktstruktur (preliminära och slutliga uppgifter), en landspecifik viktstruktur och de administrativa varornas värdeandelar av den totala konsumtionen.

De ändringar som gjorts vid statistikårsskiftet uppdateras årligen i EU:s metadatasystem (ESS Metadata Handler) och IMF:s metadatasystem (ICS, Integrated Correspondence System).

Klassificeringen av individuell konsumtion efter ändamål, COICOP, uppdateras i Statistikcentralens klassificeringssystem vid årsskiftet med nya och borttagna varor.

Det finns ingen tillgänglig information om svarsbördan för konsumentprisindexet.

Man strävar efter att minska kostnaderna för konsumentprisindexet genom att fokusera på omfattande aggregerat datamaterial istället för intervjuinsamling.

I mitten av varje månad samlar Statistikcentralens intervjuare i ungefär 1 700 affärer för indexet. Dessutom samlas en del av priserna in från andra källor såsom skannerdata som tillhandahålls av företag, administrativa källor eller andra statistiker.

I  avseende där komplett datasett är inte tillgänglig baseras konsumentprisindex på urvalsundersökning. I urvalsundersökning, man måste bestämma två saker: urvalet av produkter (representantvaruurvalet) av och urvalet av insamlingsbutiker (butiksurvalet).

Fram till 2012 uppdaterades produkturvalet i samband med byte av basår med ungefär fem års mellanrum. Sedan 2013 har representantvaruurvalet blivit uppdaterat årligen. Representantvaruurvalet genomförs enligt detaljhandels försäljningsuppgifter, konsumtionsundersökning och andra övriga källor.

Urvalet av insamlingsbutiker syftar till att ge en möjligast representativ bild av detaljhandelns struktur, både vad gäller centralhandelstillhörighet och butiksstorlek. Man har också försökt beakta regionala skillnader.

För urvalet använts Statistikcentralens företags- och arbetsställeregistret. Från urvalet väljer man slumpmässigt butikerna så att olika storleksgrupperna är representerad. Förutom omsättning, tars Statistikcentralens intervjuarnas lokalkännedom till beaktandet i urvalet, så att till exempel även om nya signifikanta butiker skulle inte ännu synas i företagsregistrens statistik, kan dom ingå med i samlingen.

Uppgifterna samlas i huvudsak in månatligen, till vissa delar två gånger i månaden eller oftare (omfattande datamaterial).

Urvalet av representantprodukter och butiker kontrolleras årligen. Butiksurvalet uppdateras vid behov även under året.

Datasamlingen utförs antingen runt om i Finland genomfört av statistikintervjuarna eller centraliserat vid Statistikcentralen. Massmaterial är en del av centraliserad insamling som levereras från butikens källsystemet till Statistikcentralen.

Det insamlade materialet granskas i konsumentprisindexteamet med automatiska procedurer. Vid behov kontrollerar en statistikexpert prisuppgifterna för enskilda produkter som lyfts fram för granskning. Valideringsmetoderna och valideringsprocesserna grundar sig på internationella anvisningar och EU-förordningar.

Mottagnings- och strukturvalidering

Antalet observationer i det mottagna materialet samt filens integritet kontrolleras. Vid behov begärs det levererade materialet korrigerat.

Logiska kontroller och kontroller av gränsvärden

Kontroller görs enligt material och vara genom att använda varuspecifika gränsvärden för förpackningsstorlek, pris och prisförändring.

Tidsserieavvikelser

Materialets tidsserier granskas på nivån för enskilda prisobservationer samt för indexet som ska publiceras. De bakomliggande orsakerna till avvikelserna utreds före resultaten kalkyleras.

Kontroller av täckning och mängder

Eftersom materialet kompletteras under statistikmånaden, följs ackumuleringen av det upp veckovis. Massmaterialets täckning granskas särskilt mätt med försäljningsvärde. Rapporteringstidpunkterna för företagen påverkar ackumuleringen av materialet.

Kontroller av koherens

Varuspecifika index som beräknats från olika källdata jämförs med varandra.

Revisionsuppföljning

Skillnaderna mellan statistikens preliminära och senare slutliga uppgifter följs upp som en del av kvalitetssäkringen. Preciseringar av uppgifterna granskas både på enhetsnivå och på aggregerad varunivå.

Felaktiga uppgifter korrigeras i regel manuellt. Uppgifter som samlas in centraliserat valideras redan vid insamlingen, så de behöver inte korrigeras i efterhand. 

Uppgifter som saknas imputeras enligt överenskomna processer. Prisuppgifter som saknas imputeras vanligtvis med prisutvecklingen för andra produkter/tjänster i samma värdeklass, med så kallat klassgenomsnitt.

Massmaterialen är genuint insamlade transaktionsdata, så de korrigeras inte i efterhand. Endast felaktigt klassificerade produkter korrigeras enligt COICOP-klassificeringen.

Statistikens huvudanvändare är statsförvaltningen, finansministeriet, forskningsinrättningar, finans- och försäkringssektorn samt den övriga privata sektorn och medborgarna. Vad gäller jämförelser mellan EU-medlemsstater samt bedömning av prisstabilitet är de huvudsakliga användarna av det harmoniserade konsumentprisindexet ECB, nationella banker och Finlands Bank.

Konsumentprisindexets primära syfte är att mäta den genomsnittliga förändringen i konsumentpriserna, det vill säga inflationen, för att kunna bedöma förändringen i pengarnas köpkraft.

Det harmoniserade konsumentprisindexet används däremot i Europeiska centralbanken (ECB) bland annat vid beslut om styrräntan samt vid upprättandet av inflationsprognoser. I EU används det för jämförelse mellan medlemsländerna.

Statistikcentralen är värd för en samarbetsgrupp för konsumenternas konjunkturstatistik, som består av representanter från finansministeriet, finanssektorn och forskningsinrättningar. Gruppen sammanträder två gånger om året.

Upprättandet av konsumentprisindex bygger alltid på någon form av urval av varor och tjänster som är tillgängliga för konsumenterna. I konsumentprisindexet har man identifierat vissa speciella källor till bias som framgår av den så kallade Boskin-rapporten, vilka är substitutionsbias, bias som beror på nya produkter, bias som beror på butiksurvalet och bias som beror på kvalitetsförändring.

Detaljerad beskrivning av dessa, se på finska Konsumentprisindex användarhandbok s. 16–17 https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-244-565-0

Statistiken baseras på många material och urvalssystem. I beräkningslösningen minskas den slumpmässighet som orsakas av urval genom att statistiken bygger på en paneluppställning. Detta förfarande säkerställer att indexets uppskattningar av prisförändring är mycket exakta från ett urvalstekniskt perspektiv.

På grund av det stora antalet urval och olika urvalsuppställningar är det dock mycket svårt att uppskatta det statistiska medelfelet för indexet. Det har allmänt bedömts att indexet är så exakt att publiceringen av dess resultat med nuvarande två decimalers noggrannhet är statistiskt motiverad.

Konsumentprisindexet bygger alltid på någon form av urval av varor och tjänster som är tillgängliga för konsumenterna. Urvalens slumpmässighet minskar eftersom statistiken baseras på panelundersökningar. Användning av panelundersökningar säkerställer att de beräknade prisförändringarna är tillräckligt exakta. Följande källor till bias kan dock identifieras:

Substitutionsbias

Laspeyres indexformel med fast vikt beaktar inte förändringar i konsumtionen som eventuellt orsakas av förändringar i relativa priser. Om t.ex. prisrelationen mellan kycklingkött och nötkött ändras så att kycklingkött blir prismässigt mer förmånligt än tidigare, kommer efterfrågan på kyckling att öka och efterfrågan på nötkött att minska. Ett index som beräknas med vikterna vid jämförelsetidpunkten, beaktar inte detta. Den skevhet som detta kan medföra kallas substitutionsskevhet.

Felets storlek beror både på hushållens reaktioner på förändringen i priserna och på prisförändringarnas storlek. Problemet med substitutionsskevhet växer ju längre tid det går mellan justeringarna av viktstrukturen. Sedan 2013 har viktstrukturen uppdaterats årligen. På totalindexnivå bedöms substitutionsskevheten inte utgöra något speciellt stort problem.

Bias som beror på nya produkter

Konsumentprisindexet som använder vikter från jämförelsetidpunkten kan innehålla bias när nya produkter, till exempel underhållningselektronik, kommer ut på marknaden. Speciellt om priserna sjunker kraftigt och det orsakar en stor ökning i efterfrågan, kan detta inte beaktas tillräckligt snabbt i ett fast viktat index. I dylika fall kan en enstaka produkt på ett märkbart sätt påverka indexutvecklingen på årsnivå.

Denna möjliga källan till bias har åtgärdats med en standardiserad anvisning, enligt vilken den gamla produkten ska ersättas med en ny version av produkten om konsumtionen tydligt har flyttats bort från den gamla. På så sätt kommer nya produkter mer flexibelt med i konsumtionsprisindexets varukorg.

Dessutom övergick man i Finlands konsumentprisindex från och med början av 2013 till ett årligt kedjeindex, vilket innebär att nya produkter kan tas med i prisinsamlingen i samband med den årliga uppdateringen. Genom dessa åtgärder minimeras källan till bias så mycket som möjligt.

Bias som beror på butiksurvalet

Konsumentprisindexets urval av insamlingsbutiker har granskats årligen sedan 2013. De valda butikerna förblir till största delen desamma inom ett år. Om hushållen börjar föredra en viss typ av butik, till exempel stora bilmarknader istället för mindre butiker, uppstår det ett bias om prisutvecklingen för varor skiljer sig mellan butikerna. Eventuella skevheter på grund av detta är troligen inte särskilt stora, eftersom butiksurvalet ses över årligen.

I Finlands konsumentprisindex finns det sett till landets storlek en relativt stor mängd insamlingsbutiker i intervjuarinsamlingen, ungefär 1 700, som kompletteras med massmaterial från företag som täcker försäljningen i hela landet.

På grund av det omfattande materialet är betydelsen av bias som beror på butiksurvalet liten. En butik som läggs ned ersätts med en ny med beaktande av insamlingsområdets marknadssituation. Bytet av insamlingsbutik orsakar i huvudsak ingen förändring i indexet, eftersom man i första hand strävar efter att ersätta den gamla butiken med en motsvarande ny butik.

Priset på samma produkt kan skilja sig mellan butikstyper bland annat på grund av servicen, butikens läge, produktutbudets omfattning eller prissättningspolicy. Den källa till bias som detta orsakar är mycket liten.

Bias som beror på kvalitetsförändring

Konsumentprisindexets mål är att mäta den så kallade rena prisutvecklingen. Av detta skäl måste förändringar i kvaliteten på produkter och tjänster beaktas när prisförändringar bedöms. Skevheter på grund av kvalitetsförändringar betraktas som en av de svåraste frågorna vid beräknandet av konsumentprisindexet och har ägnats stor uppmärksamhet under de senaste åren.

Frågan om kvalitetsförändringar aktualiseras när en gammal produkt av en eller annan orsak måste bytas ut mot en ny produkt. Orsaken till bytet kan till exempel vara att produkten har tagits bort från marknaden eller att produkten har tagits bort ur butikens sortiment.

I båda fallen ersätts den gamla produkten med en ny, samtidigt som man så noggrant som möjligt försöker bedöma kvalitetsskillnaden mellan produkterna. I en idealisk situation finns det ingen kvalitetsskillnad, utan den nya och den gamla produkten är jämförbara vad gäller användningsändamål och kvalitet.

Problemen med kvalitetsförändring är störst inom kategorin varaktiga konsumtionsvaror (t.ex. hushållsmaskiner, hushållsartiklar, hemelektronik, fritidsutrustning) och i fråga om vissa tjänster.

I dessa produkter sker produktbyten ganska ofta och det är ofta svårt att bedöma kvalitetsskillnader. Inom kategorin dagligvaror sker produktbyten mer sällan, och kvalitetsbedömningen går lättare att genomföra.

Mätning och bedömning av kvalitetsförändringar är ett kontinuerligt utvecklingsområde i indexen. Utvecklingsarbete bedrivs både på nationell och internationell nivå. Eurostats rekommendationer styr produktbyte och bedömning av kvalitetsförändringar.

Konsumentprisindexets insamlingsbutiker uppdateras vid behov årligen eller till och med under året. Insamlingsbutikerna för konsumentprisindexet väljs ut så att de så väl som möjligt representerar detaljhandelns struktur i fråga om centralaffärer och butikernas storlek. Man försöker också beakta regionala skillnader.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.

Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.

Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.

Mera information:

• Riktlinjer för europeisk statistik
• FOS-delegationens rekommendationer

Kvalitetsledningen och kvalitetsbedömningen görs enligt EU:s anvisningar och förordningar: https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/HICP_methodology

Metodhandbok för harmoniserat konsumentprisindex (2024): https://ec.europa.eu/eurostat/documents/3859598/9479325/KS-GQ-17-015-EN-N.pdf. 

Handbok för ILO:s konsumentprisindex CPI: Theory and Practice (2020): https://www.ilo.org/publications/consumer-price-index-manual-concepts-and-methods-2020.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs.

Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter. 

Uppgifterna samlas in den 10–20:e i statistikmånaden eller för hela månaden, och publiceras den 14:e följande månad eller den närmaste vardagen. Förhandsuppgifter lämnas till EU månadsvis vid månadsskiftet.

Från referenstidens sista dag till publiceringen av de första resultaten tar det ungefär 7–8 dagar.

Från referenstidens sista dag till publiceringen av de slutgiltiga resultaten tar det vanligtvis 14 dagar, förutom för indexet för januari där det tar 19 dagar.

Statistiken är exakt eftersom EU-lagstiftningen förpliktar till att producera uppgifterna enligt en av EU godkänd tidtabell, där fördröjningen får vara högst 15 dagar.

Det harmoniserade konsumentprisindexet produceras i enlighet med EU:s anvisningar så att de uppgifter som produceras av olika medlemsländer är jämförbara.

Vid ändring av konsumentprisindexets varukorg eller klassificeringar kopplas statistikserierna till varandra genom kedjning. Förfarandet gör det möjligt att skapa långa tidsserier av den allmänna inflationen. Den tidigaste officiella inflationsserien börjar 1914. I efterhand har den här serien kedjats till att börja år 1886.

Prisjämförelseuppgifter produceras också av andra myndigheter, såsom Konkurrens- och konsumentverket och Centret för konsumentforskning samt av privata företag. På grund av olika metoder och snävare urval kan de ge en bild av prisutvecklingen som avviker från konsumentprisindexet. Bedömningarna av prisutvecklingen ligger dock ofta nära varandra.

Konsumentprisindex är en del av den etablerade makroekonomiska statistikproduktionen. Uppgifterna i indexet används bland annat som deflator för den privata konsumtionen i nationalräkenskaperna och motsvarande används de privata konsumtionsutgifterna i nationalräkenskaperna för att bestämma viktstrukturen för konsumentprisindexet, vilket gör att tidsserierna för konsumtion i nationalräkenskaperna och serierna för konsumentprisindexet är ganska enhetliga av tekniska skäl.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Statistikcentralens publiceringskalender: Kommande publikationer

De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.

Mera information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten.

Mera information: Användarvillkor för statistiska uppgifter

Konsumentprisindex publiceras varje månad. Harmoniserat konsumentprisindex publiceras två gånger i månaden; preliminärt och slutgiltigt både Eurostats och Statistikcentralens webbsidor.

Ett meddelande publiceras månatligen på statistikens webbsida

Konsumentprisindexets årsöversikt publiceras årligen i februari samtidigt som meddelandet för januari.

Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.

Eurostats databastjänst för det harmoniserade konsumentprisindexet (eng. HICP)

ECB:s databas för det harmoniserade konsumentprisindexet

FN:s databastjänst för konsumentprisindexet (eng. CPI)

Nedanstående forskningsdata är tillgängliga för forskare.

I Statistikcentralens TAIKA-forskningsmaterial finns konsumentprisindexets enhetsmaterial för åren 1997–2018. Material: FIRM_CPI Konsumentprisindexets material på enhetsnivå för åren 1997–2018 (YA272).

Enskilda produkter eller tjänster samt butiker från vilka prisuppgifter har samlats in beskrivs i materialet endast med identifieringskoder. På så sätt säkerställs skyddet av data på enhetsnivå.

Material på enhetsnivå lämnas inte ut till andra myndigheter.

• Statistikens metoddokument (på finska): KONSUMENTPRISINDEX 2015=100 ANVÄNDARHANDBOK https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-244-565-0
• Harmonised Index of Consumer Prices manual (2024): https://ec.europa.eu/eurostat/documents/3859598/9479325/KS-GQ-17-015-EN-N.pdf
• Consumer Price Index manual (2020): https://www.ilo.org/publications/consumer-price-index-manual-concepts-and-methods-2020

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen (Finlex.fi). Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning (eur-lex.europa.eu) och den finska dataskyddslagen parallellt (Finlex.fi). Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen (Finlex.fi).

Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.

Mera information: Dataskydd

Vid offentliggörandet och tabelleringen av uppgifter används i första hand tröskelvärdesregeln (uppgifter om minst 3 företag). Dominansregeln tillämpas så att man har bett företag som dominerar en varugrupp om tillstånd att offentliggöra uppgifterna.