Förstasidan > Statistik > Bostäder > Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner

Boendenivå

Boenderymlighet och bostadens utrustningsnivå beskriver tillsammans bostadshushållets boendenivå.

Klassificering av boenderymlighet:

• rymligt boende: bostadshushåll med 1-5 personer, som förfogar över minst tre rum mer än antalet personer i bostadshushållet (köket räknas inte med i rumsantalet)
• trångt boende: fler än en person per rum (köket räknas inte med i rumsantalet)
• normalt boende: bostadshushåll, som inte hör till ovan angivna grupper.

(Sedan år 1989 räknas inte köket med som ett separat rum vid beräkning av rumsantalet.)

Utrustningsnivå:

• välutrustad bostad: bostaden omfattar vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (antingen dusch/badrum eller bastu i lägenheten) samt central- eller elvärme
• bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar endast tvättutrymmen och/eller centralvärme (eller elvärme)
• ytterst bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar något av följande: vattenledning, avlopp, varmvatten eller WC.

Fr.o.m. år 2005 har utrustningsnivån beskrivits med bara två grupper:

• välutrustad bostad
• annan eller okänd utrustningnivå.

Boendetäthet

Boendetätheten är ett relationstal som uttrycker relationen mellan bostadens storlek och antalet personer som bor i bostaden. Bostadens storlek anges antingen i antal rum eller som yta.

Bostad

Med bostad, dvs. bostadslägenhet avses en helhet som är avsedd för åretruntboende och som består av ett eller flera bostadsrum och som är utrustad med kök, kokvrå eller kokutrymme. En bostad bör ha en lägenhetsyta på minst 7 m2. Varje bostad skall ha en egen direkt ingång. Som ingång räknas också en separat ytterveranda (farstu) i t.ex. ett egnahemshus. Om inträde till bostaden förutsätter passage via utrymmen som egentligen hör till en annan bostadslägenhet, anses den förstnämnda inte utgöra en separat bostadslägenhet, utan de två helheterna bildar en enda bostadslägenhet.

Bostadens användningssyfte

Bostäder klassificeras enligt användningssyftet i permanent bebodda, tillfälligt bebodda bostäder och i bostäder som inte är i bostadsbruk.

• En bostad anses vara permanent bebodd om där enligt det befolkningsdatasystemet stadigvarande bor minst en person.
• En bostad betraktas som tillfälligt bebodd om där enligt befolkningsdatasystemet finns tillfälliga boende men inte en enda stadigvarande.
• En bostad är inte i bostadsbruk om där enligt befolkningsdatasystemet inte finns någon boende, vare sig stadigvarande eller tillfälligt.

Byggnads- och lägenhetsuppgifterna i befolkningsdatasystemet omfattar bostäder som i verkligheten inte används som bostäder eller som är felregistrerade. Sådana bostäder ingår inte i statistiken över bostadsbeståndet då man på basis av andra registeruppgifter har kunnat konstatera att det rör sig om felregistreringar eller bortfall.

Bostadsyta

Bostadsytan beräknas enligt insidorna av de väggar som omsluter den. Till bostadens yta räknas också hjälputrymmen (grovkök, klädrum o.dyl.), badrum, hobbyrum, brasrum, tvätt- och omklädningsrum i bastu som är belägen i lägenheten, samt rum som används såsom arbetslokal, om där inte arbetar avlönad arbetskraft.

Till bostadsytan räknas inte garage, källare, bastu i oinredd bottenvåning, kalla förrådsutrymmen, balkong, farstukvist, veranda, vindfång eller vindsutrymmen som inte används för boende.

Med ytan i fritidshus avses byggnadens våningsyta.

Bostädernas medelstorlek

Bostädernas medelstorlek erhålls då bostadslägenheternas sammanlagda yta divideras med det totala antalet bostäder.

Byggnad

Med byggnad avses en fast, fristående konstruktion med egen ingång som är uppförd på den plats där den är belägen, och som innefattar ett för olika funktioner avsett övertäckt utrymme som i allmänhet avgränsas av ytterväggar eller andra väggar som avskiljer det från andra konstruktioner (byggnader).

Bergrum eller andra underjordiska utrymmen, vars inneryta huvudsakligen består av bergvägg eller motsvarande och/eller utrymmen som inte omfattar konstruktioner som är jämförbara med innerkonstruktionerna i egentliga husbyggnader - t.ex. underjordiska oljecisterner - räknas inte som byggnader.

Skjul av lätt konstruktion, kiosker o.d. som inte innefattar utrymmen som avgränsas av slutna väggar, samt husvagnar, fartyg o.d. anses inte heller utgöra byggnader.

Statistiken över byggnadsbeståndet omfattar inte

• fritidshus
• byggnader för vätskeupplag
• byggnader som enbart används inom lantbruksproduktion
• bastubyggnader i anslutning till bostadsbyggnader
• ekonomibyggnader i anslutning till bostadsbyggnader
• byggnader som i sin helhet är i andra länders ambassaders bruk
• försvarsmaktens byggnader
• skyddsrum

utom då byggnaderna är bebodda eller då de omfattar verksamhetslokaler.

Uppgifterna om byggnadsbeståndet har erhållits ur Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem.

Byggnadsmaterial

Med byggnadsmaterial avses det material som byggnadens bärande konstruktion i huvudsak är gjorda av. Klassificeringen är följande:

• betong, lättbetong
• tegel
• stål
• trä
• annat, okänt

Byggnadsår

Med byggnadsår avses det år byggnaden blev färdig för användning. Om byggnadsåret är tidigare än 1980 har också ombyggnadsåret kunnat uppges som byggnadsår.

Hustyp

Bostäder indelas enligt hustyp på följande sätt:

• fristående småhus: bostadshus med 1-2 bostäder, parhus samt med småhus jämförbara fristående bostadsbyggnader (t.ex. fritidsbostäder med stadigvarande boende).
• rad- och kedjehus: bostadsbyggnader som består av minst tre sammanbyggda småhus
• flervåningsbostadshus: hus med minst tre bostäder, där minst två bostäder finns ovanpå varandra i det fall att huset inte kan föras till någon av de föregående klasserna
• annan byggnad: också byggnader av okänd hustyp.

Internat

Med internat (specialkonstruerat internat) avses en byggnad avsedd för kollektivt boende där invånarna har gemensamt kök, vardagsrum och/eller gemensamma sanitetsutrymmen. I ett internat av denna typ finns det i allmänhet inga egentliga bostadslägenheter.

Byggnadstekniskt avviker ett specialkonstruerat internat inte nämnvärt från en inkvarteringsbyggnad. Internat är avsedda för specialgrupper, såsom åldringar, handikappade o.dyl. Vanliga bostadsbyggnader som har uppförts med tanke på specialgrupper men som till sin utrymmesfördelning inte avviker från det normala (t.ex. gemensamma utrymmen) betraktas inte som internatbyggnader.

En bostad som befinner sig i en byggnad som till användningssyftet klassificerats som internatbyggnad, betraktas som normal bostad om den har följande egenskaper:

• rumsantalet (inkl. kök) större än ett
• åtminstone kök eller kokvrå
• WC
• dusch, badkar eller bastu i lägenheten.

Internatbostäderna beskrivs inte som en egen grupp, utan de räknas till det normala bostadsbeståndet. De internatbostäder som inte uppfyller ovannämnda villkor har överhuvudtaget inte noterats i statistiken över bostadsbeståndet.

Kommunalt delområde

Kommunala delområden består av funktionella områdeshelheter som definierats av kommunen och på vilka kommunen baserar sin verksamhet för planering och uppföljning av områdesutvecklingen. Statistikcentralen sköter digitaliseringen av nya delområdesindelningar samt upprätthåller ett register över områdenas gränser och namn. Kommunerna har möjlighet att justera sin delområdesindelning en gång i året.

Delområdesindelningen är en hierarkisk indelning med tre nivåer: en 1-siffrig storområdesnivå, en 2-siffrig statistikområdesnivå och en 3-siffrig småområdesnivå. Delområdena numreras löpande enligt dessa tre hierarkiska nivåer. Den sexsiffriga delområdeskoden är kopplad till kommunens tresiffriga kommunkod, vilket betyder att delområdeskoden består av sammanlagt nio tecken.

Kök

Ett kök är ett rum som är inrett med tanke på matlagning. Ett utrymme som är inrett för matlagning, men som är mindre än 7 kvadratmeter, betraktas som kokvrå eller kokutrymme.

Nätanslutning

En byggnads nätanslutningar är

• avlopp
• vattenledning
• el
• naturgas.

Rum och rumsantal

Ett rum är ett utrymme med fönster, en golvyta på minst 7 m2 och en medelhöjd på minst 2 meter. En farstu, veranda, sovalkov eller annat motsvarande utrymme betraktas inte som ett rum. Rumsantalet inkluderar i allmänhet inte köket.

Trångboddhet

Normerna för trångboddhet är följande:

• norm 1: fler än två personer per rum, då köket räknas som ett separat rum
• norm 2: fler än två personer per rum, då köket inte räknas som ett separat rum
• norm 3: fler än en person per rum, då köket räknas som ett separat rum
• norm 4: fler än en person per rum, då köket inte räknas som ett separat rum

De normer som tillämpats i statistiken har varierat från ett decennium till ett annat. Normerna 1 och 2 användes vid folkräkningarna 1970 och 1975. Uppgifter enligt norm 3 har producerats sedan år 1980. Norm 4 tillämpades för första gången i folkräkningen 1990. Norm 4 har sedan folkräkningen 1990 tillämpats också på klassificeringen av boendenivå. Tidigare användes norm 3.

Upplåtelseform

Indelningen av bostäder enligt upplåtelseform är följande:

Ägarbostad

• bostadsinnehavaren äger huset
• bostadsinnehavaren äger bostadsaktierna

Hyresbostad:

• aravabostad
• räntestödshyresbostad
• annan hyresbostad

Bostadsrättsbostad

Annan upplåtelseform:

• t.ex. sytning, släktskap

Okänd upplåtelseform

I statistiken över bostadsbeståndet har upplåtelseform i huvudsak bara definierats för bostäder med stadigvarande boende.

Uppvärmningssätt

Med uppvärmningssätt avses det uppvärmningssätt som huvudsakligen används för att värma upp byggnaden. Det finns också uppgift om uppvärmningssätt för bostäder. Uppgift om värmekälla har erhållits ur befolkningsdatasystemet, som får uppgiften i byggnadsprojektanmälningarna från kommunens byggnadstillsyn. Uppgiften om ändring av uppvärmningssättet förmedlas till befolkningsdatasystemet bara om byggnaden har genomgått ombyggnadsarbeten som kräver bygglov.

Klassificeringen är följande:

• vattencentralvärme
• luftcentralvärme
• direkt eluppvärmning
• ugns- eller kaminuppvärmning
• ej fast värmeanordning
• okänt.

En byggnad med vattencentralvärme värms upp med cirkulerande vatten, en byggnad med luftcentralvärme med cirkulerande luft. Vid direkt eluppvärmning värms byggnaden upp direkt med ett fast värmeelement som är kopplat till elnätet eller på något motsvarande sätt.

Vid ugns- eller kaminuppvärmning uppvärms en värmemagasinerande mur (ugn) med ved eller något annat bränsle. Till ugnsuppvärmning hänförs också inmurade elektriska värmekondensatorer, fristående fasta oljevärmare samt öppna spisar med varmluftscirkulation (inte i lättkonstruktion). Ugnar för bastuuppvärmning räknas inte som uppvärmningsanordningar.

Utrustning

Uppgifterna om byggnadernas och bostädernas utrustning härstammar från byggnads- och lägenhetsuppgifterna i Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem.

Bostadens utrustning:

• avlopp
• vattenledning
• WC
• varmvatten
• tvättutrymmen (dusch/badrum eller bastu i bostaden)
• bastu i lägenheten
• central- eller elvärme.

Uppgifterna om bostädernas utrustning har använts då utrustningsnivån fastställts.

Byggnadens utrustning:

• el
• avlopp
• vattenledning
• varmvatten
• hiss
• bastu i huset
• simbassäng
• maskinell ventilation
• skyddsrum.

Utrustningsnivå

Sedan år 2005 beskrivs bostadens utrustningsnivå enligt en indelning i två klasser:

• välutrustad bostad: bostaden har vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (antingen dusch/badrum eller bastu i lägenheten) samt central- eller elvärme
• annan eller okänd utrustningsnivå

Tidigare år indelades bostadens utrustningsnivå i tre klasser:

• välutrustad bostad: bostaden har vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (antingen dusch/badrum eller bastu i lägenheten) samt central- eller elvärme
• bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar endast tvättutrymmen och/eller centralvärme (eller elvärme)
• ytterst bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar något av följande: vattenledning, avlopp, varmvatten eller WC.

Värmekälla

Med värmekälla avses det bränsle eller den värmekälla som huvudsakligen används för uppvärmning av byggnaden. Det finns också uppgift om värmekälla för bostäder Uppgift om värmekälla har erhållits ur befolkningsdatasystemet, som får uppgiften av kommunens byggnadstillsyn. Uppgiften om ändring av uppvärmningssättet förmedlas till befolkningsdatasystemet i allmänhet bara om byggnaden har genomgått ombyggnadsarbeten som kräver bygglov.

Klassificeringen är följande:

• fjärr- eller regionvärme
• olja
• gas
• stenkol
• el
• ved
• torv
• jordvärme
• annan, okänd

Våningsantal

I byggnadens våningsantal inräknas alla de huvudsakligen ovanför markytan belägna våningar, där det finns bostads- eller arbetsrum eller utrymmen i enlighet med byggnadens användningssyfte. Om antalet våningar är olika i olika delar av byggnaden, avser våningsantalet i allmänhet det största antalet våningar i byggnaden.

I fråga om byggnader som färdigställts efter år 1980 anges våningsantalet som ett medeltal med beaktande av helheten, om våningsytan i någon våning utgör en mycket liten del av våningsytan i byggnadens huvudsakliga våningar. T.ex. en stor industrihall i en våning med kontorslokaliteter med liten våningsyta i tre våningar anses ha våningsantalet ett.