Detta är arkivinnehåll som inte längre uppdateras.

Gå till den uppdaterade statistiksidan.

Publicerad: 20.11.2013

Kultur är arbetsintensiv ekonomisk versamhet

Kultur har traditionellt varit verksamhet med väldigt hög arbetsintensitet. Av de sysselsatta inom hela samhällsekonomin var kulturbranschernas andel drygt fyra procent år 2011. Detta framgår av Satelliträkenskaperna för kultur som Statistikcentralen publicerar. Kulturens sysselsättningsandel är således klart högre än förädlings- eller produktionsandelen, vilka var drygt tre procent.

Kulturbranschernas %-andel av samhällsekonomin 2008–2011

Kulturbranschernas %-andel av samhällsekonomin 2008–2011

Kulturell verksamhet har traditionellt betraktats som en småskalig faktor med en stabiliserande effekt på konjunkturerna. Vid en recession ökar vanligen dess roll en aning, eftersom det ingår många varaktiga element i kulturell verksamhet. Inom kulturbranscherna görs också en hel del frivilligarbete av olika slag, som emellertid inte syns i siffrorna för satelliträkenskaperna. Kultur skapas vanligen på deltid både under goda och under dåliga tider. Inom många kulturbranscher är driftsöverskottet (motsvarar ungefär företagens vinst) oftast ganska lågt.

Kulturens sysselsättnings- och produktionsandelar ökade något fram till recessionens bottenår 2009. Andelarna minskade åter något när samhällsekonomin började öka en aning år 2010.

Satelliträkenskaperna för kultur beskriver kulturens ekonomiska betydelse med hjälp av nationalräkenskapernas begrepp och metoder. För närvarande har uppgifter enligt näringsgrensindelningen 2008 publicerats för åren 2008–2011. Tidigare har uppgifter för åren 2008–2009 publicerats, som emellertid nu har beräknats på nytt för erhållande av en enhetlig tidsserie.

Tillsvidare finns ännu ingen internationellt etablerad metod för produktionen av satelliträkenskaper för kultur, men de räkenskaper som sammanställts i Finland följer i stor utsträckning samma metoder som används för det s.k. satellitkontot för turism där utvecklingen skett genom internationellt samarbete. Den egentliga metoden för satelliträkenskaper för kultur är i regel ganska likadan i alla länder, men eftersom t.ex. valet av näringsgrenar kan avvika mellan länderna är resultaten från olika länder inte nödvändigtvis direkt jämförbara. Satelliträkenskaper för kultur kallas också kultursatellit.

Uppgifterna om satelliträkenskaper för kultur publiceras på statistikens internetsidor som databastabeller.


Källa: Satelliträkenskap för kultur, Statistikcentralen

Förfrågningar: Katri Soinne 09 1734 2778, Aku Alanen 09 1734 3320, kansantalous@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

Publikationen i pdf-format (209,0 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor


Uppdaterad 20.11.2013

Instruktion för hänvisning:

Statistik: Satelliträkenskaper för kultur [e-publikation].
ISSN=2323-9891. 2011. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 25.6.2022].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/klts/2011/klts_2011_2013-11-20_tie_001_sv.html