Förstasidan > Statistik > Hushållens konsumtion > 2006 > Företagarhushållens konsumtion har ökat mest 2001-2006

Publicerad: 19.12.2007

Företagarhushållens konsumtion har ökat mest 2001-2006

Konsumtionsutgifterna inom både lantbruksföretagarnas och övriga företagares hushåll ökade mest under perioden 2001-2006, mer än en femtedel (22 %), medan hushållens konsumtionsutgifter i genomsnitt ökade med 14 procent. Detta framgår av Statistikcentralens konsumtionsundersökning för år 2006, vars uppgifter samlades in från hushållen under januari-december 2006. I undersökningen deltog omkring 4 000 hushåll.

Ett flertal undersökningar och statistik har under den senaste tiden visat att ojämlikheten ökat i Finland. En jämförelse av hushållens konsumtionsutgifter mellan åren 2001 och 2006 ger ett tilläggsperspektiv i den här diskussionen, eftersom resultaten av konsumtionsundersökningen pekar på att det skett en ojämn ökning av konsumtionsutgifterna mellan de olika befolkningsgrupperna.

På basis av de förändringar som skett åren 2001-2006 kan hushållen grupperas i tre grupper med olika konsumtionsnivå. År 2006 hörde de högre tjänstemännens hushåll samt andra företagares än lantbruksföretagarnas hushåll till gruppen med hög konsumtionsnivå. År 2001 var de högre tjänstemännens konsumtionsutgifter klar större än de övrigas, men enligt resultaten år 2006 hade företagarhushållen nästan nått upp till de högre tjänstemannahushållens konsumtionsnivå (Figur 1). Företagarhushållens konsumtion ökade i alla huvudgrupper inom konsumtionen med mer än genomsnittet - med undantag av transport och kommunikation, som dessa hushåll redan använde betydliga summor pengar på (Tabell 1). Inom företagarhushållen ökade särskilt kultur- och fritidsutgifterna klart, med omkring 56 procent, och dessa utgifters andel av alla konsumtionsutgifter steg från nio procent till 12 procent.

Figur 1. Konsumtionsutgifterna efter referenspersonens socioekonomiska ställning 2001 och 2006 (enligt 2006 års priser, EUR/konsumtionsenhet)

Konsumtionens mellanskikt bildades klarare än tidigare av de lägre tjänstemännens och arbetarnas hushåll. Arbetarhushållens konsumtionsutgifter ökade lika mycket som konsumtionsutgifterna i genomsnitt (14 %), medan ökningen i lägre tjänstemannahushåll stannade på nio procent. År 2006 låg konsumtionsutgifterna i de lägre tjänstemännens hushåll sålunda närmare arbetarhushållens konsumtionsutgifter än år 2001. Arbetarhushållen använde mer pengar än tidigare på transport (30 %), medan utgifterna för transport i genomsnitt ökade med ungefär 18 procent i hushållen. Lantbruksföretagarnas hushåll nådde också upp till genomsnittsnivån för konsumtionen. År 2006 använde dessa hushåll mer pengar än år 2001 särskilt på utrustning för hemmet, heminredning, transport samt kultur och fritid.

De arbetslösas och de studerandes hushåll konsumerade mindre än övriga hushåll. De arbetslösas hushållens relativa konsumtionssituation försvagades klart från tidigare, eftersom dessa hushålls konsumtionsutgifter bara ökade med omkring fyra procent under referensperioden. Sålunda ökade skillnaderna mellan de minstkonsumerande arbetslösa och de mestkonsumerande högre tjänstemännen. Märkas bör också att de arbetslösas hushåll har prutat på många andra saker, men inte på kommunikation. Utgifterna för kommunikation ökade under referensperioden med 53 procent i de arbetslösas hushåll, medan dessa utgifter i genomsnitt ökade med omkring 23 procent. Studerandehushållens relativa konsumtionssituation förbättrades något under referensperioden. Dessa hushålls konsumtionsutgifter ökade med omkring 15 procent under referensperioden, och mer pengar än tidigare gick till utrustning för hemmet och heminredning, kläder och skodon samt transport.

Pensionärshushållens relativa konsumtionssituation förbättrades under perioden 2001-2006, eftersom dessa hushålls konsumtionsutgifter ökade med en femtedel (20 %). Pensionärshushållen ökade sin penninganvändning betydligt när det gäller transport och kommunikation. Ökningen av utgifterna för transport torde delvis bero på att många personer som i arbetsför ålder var vana att röra sig med egen bil gick i pension under referensperioden. I fler pensionärshushåll än tidigare finns nuförtiden nätanslutningar, något som förklarar ökningen av kommunikationsutgifterna.

Tabell 1. Konsumtionsutgifterna efter referenspersonens socioekonomiska ställning efter huvudgrupp 2001 och 2006 (enligt 2006 års priser, EUR/konsumtionsenhet)

Konsumtionsutgifterna	Totalt		Lantbruks- företagare		Övriga företagare		Högre tjänstemän		Övriga företagare
	2001	2006	2001	2006	2001	2006	2001	2006	2001	2006
Konsumtionsutgifter totalt	17 525	19 975	16 112	19 645	21 899	26 672	24 948	27 456	19 220	20 935
Livsmedel och alkoholfria drycker	2 253	2 485	2 707	2 667	2 611	2 936	2 539	2 799	2 264	2 513
Alkoholdrycker och tobak	447	495	261	226	488	614	558	579	451	551
Kläder och skodon	525	716	385	569	718	977	966	1 412	679	856
Boende	5 298	5 654	5 087	6 282	6 311	6 990	6 094	6 231	5 391	5 331
Inventarier, hushållsutrustning och rutinunderhåll av bostaden	842	980	796	1 141	1 196	1 466	1 331	1 520	911	1 043
Hälsovård	696	734	494	447	727	872	693	695	596	624
Transport	2 541	3 006	2 489	3 202	3 743	4 355	4 774	4 760	3 037	3 366
Telekommunikationer	459	564	516	612	589	657	551	650	539	617
Rekreation och kultur	1 699	2 188	1 526	2 112	2 070	3 234	2 774	3 489	1 901	2 239
Hotell, kaféer och restauranger	871	846	394	430	1 004	1 237	1 504	1 722	1 153	1 035
Övriga utgifter	1 895	2 306	1 456	1 955	2 444	3 335	3 163	3 599	2 299	2 759
Hushåll totalt	2 381 500	2 455 000	51 032	44 060	138 336	144 379	381 417	409 653	385 549	394 313
Hushållens konsumtionsenheter	1,5	1,5	2,1	2,1	1,8	1,8	1,7	1,7	1,5	1,6
Konsumtionsutgifterna	Arbetare		Studerande		Pensionärer		Arbetslösa		Övriga hushåll
	2001	2006	2001	2006	2001	2006	2001	2006	2001	2006
Konsumtionsutgifter totalt	16 989	19 415	12 151	14 004	13 796	16 519	12 526	13 044	12 934	14 309
Livsmedel och alkoholfria drycker	2 265	2 456	1 449	1 493	2 128	2 402	1 955	2 113	2 058	2 243
Alkoholdrycker och tobak	538	582	325	415	293	336	706	747	422	375
Kläder och skodon	502	645	399	548	253	369	248	182	356	603
Boende	4 664	4 917	3 915	4 049	5 467	6 070	4 356	4 626	4 023	4 759
Inventarier, hushållsutrustning och rutinunderhåll av bostaden	756	904	449	595	646	732	533	510	439	643
Hälsovård	470	516	324	358	1 032	1 072	367	320	605	332
Transport	2 707	3 507	1 443	1 814	1 073	1 766	1 174	1 294	1 718	1 292
Telekommunikationer	508	606	473	494	303	437	403	618	496	641
Rekreation och kultur	1 621	2 144	1 348	1 673	1 160	1 553	1 094	1 142	1 073	1 268
Hotell, kaféer och restauranger	999	861	931	1 022	311	264	728	311	514	864
Övriga utgifter	1 958	2 277	1 095	1 544	1 131	1 518	962	1 181	1 231	1 290
Hushåll totalt	503 155	471 370	82 264	83 610	689 472	747 769	119 913	112 975	30 362	46 873
Hushållens konsumtionsenheter	1,6	1,6	1,2	1,2	1,2	1,2	1,3	1,3	1,5	1,4

Ändring i konsumtionsstrukturen i riktning mot fritid och kultur

Under de senaste fem åren har förändringarna i de 12 huvudgruppernas andel av totalkonsumtionen varit små. Boendets andel, som också omfattar den kalkylerade nyttan med att bo i egen bostad jämfört med en hyresbostad av samma standard, har sjunkit med två procentenheter, även om mer pengar än tidigare lagts på boende. Också andelen pengar som lades ned på livsmedel samt hotell- och restaurangtjänster sjönk år 2006. Kulturens och fritidsutgifternas andel har ökat mest och en ökning finns också i gruppen transport, kläder och övriga produkter och tjänster.

Figur 2. Hushållens konsumtionsutgifter efter huvudgrupp 2001 och 2006 (enligt 2006 års priser, EUR/konsumtionsenhet)

Källa: Konsumtionsundersökning 2006, Statistikcentralen

Förfrågningar: Juha Nurmela (09) 1734 2548, Marko Ylitalo (09) 1734 3560 kulutus.tilastokeskus@tilastokeskus.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

• Databastabellerna och deras variabler
• Arkiverade tabeller

---

Senast uppdaterad 19.12.2007