Förstasidan > Statistik > Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten > 2004 > Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten: kvalitetsbeskrivning

Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten: kvalitetsbeskrivning

1. Relevans av statistikuppgifterna

Statistiken över inkomsterna och utgifterna inom utrikessjöfarten beskriver penningflödena inom utrikessjöfarten. Statistiken behövs som primärmaterial för kalkyler som gäller betalningsbalansen och bruttonationalprodukten inom samfärdseln och för kalkyler som beskriver sjöfarten samt som utgångsmaterial i prognoser, planering och undersökningar. Statistiken används bl.a. av Finlands Bank och andra myndigheter.

Statistikcentralen samlar kvartalsvis in uppgifter om bruttoinkomster och utgifter till utlandet från fartyg inom utrikessjöfarten. Uppgiftslämnare är rederier, fartygsägare och/eller andra uppgiftslämnare.

Lämnandet av uppgifter baserar sig på statistiklagen (280/2004, 14§ och 15§). Enligt statistiklagen behandlas uppgifterna om enskilda uppgiftslämnare konfidentiellt (12§).

Bruttoinkomster avser inkomster av transport av gods, passagerarinkomster och övriga inkomster samt tidsbefraktningsinkomster från utlandet.

Passagerarinkomsteromfattar inkomster av transport av passagerare och deras bilar, inkomster av paketresor samt inkomster av försäljning i restauranger och butiker.Passagerarinkomster frågas efter inkomstposter.

Övriga inkomsterbestår av bl.a. purserbyråns inkomster och andra inkomster som inte kan föras till någon av de andra inkomstgrupperna i förfrågan.

Som utgiftsposter till utlandet frågas, per fartyg, bunker, hamnkostnader, anskaffningar för försäljning i passagerarfartygens restauranger och butiker, reparationskostnader och försäkringar, utbetalade tidsfrakter och övriga inkomster.

Hamnkostnaderinbegriper bl.a.hamnavgifter, kostnader för lastning och lossning, kommissioner, proviant och förnödenheter.

Övriga trafikutgifteromfattar bl.a. lotsningsavgifter, bevakningsavgifter och besiktningsavgifter samt andra inkomster som inte kan föras till någon av de andra inkomstgrupperna i förfrågan.

Fartygen har delats in i nio klasser och i publikationen har de samlats i tre huvudklasser: 1. passagerarfartyg(omfattar passagerarfartyg och passagerarbilfärjor), 2. torrlastfartyg (omfattar lastfärjor, bulkfartyg, kylfartyg och andra torrlastfartyg) och 3. övriga fartyg (omfattar tankfartyg, specialfartyg och övriga fartyg).

Uppgifterna om inkomst samlas in per fartyg och resa. På basis av uppgifter om avgångs- och destinationsland indelas utgifterna och inkomsterna i två trafikområden: trafik mellan Finland och utlandet(trafik från Finland till utlandet och vice versa) och trafik mellan andra länder.

I insamlingen tillämpas landkoder med två bokstäver enligt ISO 3166 -standarden. Dessutom används bokstavskoderna för fartygen enligt Finlands fartygsregistret. Sjöfartsverket lämnar uppgifter om ändringar i fartygsregistret.

Kvartalsuppgifter om statistiken levereras till Finlands Bank inom mindre än två månader efter kvartalets slut. Därtill utges om hösten de mest centrala resultaten för föregående år på Statistikcentralens webbsidor.

2. Metodbeskrivning

Statistiken 'Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten' är en totalstatistik, där målgruppen består av alla de fartyg inom utrikessjöfarten, som är finländska, dvs. införts i Finlands fartygsregister (minst 15 m långa) och utländska tidsbefraktade fartyg.

Uppgifterna samlas in av uppgiftslämnarna med pappersblanketter eller med en EXCEL-blankett. Uppgifterna är kvartalsuppgifter om bruttofraktinkomster av fartyg i utländsk sjötrafik och om trafikutgifter som betalats utomlands. Uppgiftslämnarna tillfrågas omedelbart efter kvartalets slut.

Statistiken 'Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten' bygger på uppgifter om cirka 140 finländska fartyg och cirka 95 utländska tidsbefraktade fartyg. Uppgifterna samlas från i genomsnitt 45 rederier, fartygsägare eller andra uppgiftslämnare (situationen år 2003).

De preliminära kvartalsuppgifterna räknas med hjälp av en förändringsprocent; inte direkt summering, eftersom det alltid förekommer bortfall kvartalsvis. I räkningen används en s.k. panelmetod. Uppgifterna om dem som svarat på förfrågan gällande det kvartal som statistikförs ställs i relation till uppgifterna om motsvarande uppgiftslämnare under motsvarande kvartal föregående år och man räknar förändringsprocenten för uppgifterna om resp. population. Uppgifterna om motsvarande kvartal året innan omvandlas enligt dessa procentförändringar. Resultaten jämförs med de uppgifter som erhållits genom summering för kvartalet i fråga och därefter görs eventuella ändringar enligt prövning.

De slutliga uppgifterna räknas direkt genom summering, eftersom man då får med också de svar som kommit försenade och det blir knappt något bortfall alls.

3. Riktighet och exakthet

I statistiken täcker bruttoinkomsterna alla inkomster av utrikessjöfarten, också sådana som betalats av inhemska instanser. Utgifterna anges utan de utgifter som betalats till Finland. Skillnaden mellan inkomsterna av utrikessjöfarten och de utgifter som betalats till utlandet anger bara den del av inkomsterna i utrikessjöfarten som stannar i Finland och som används för att täcka de kostnader som skall betalas här. Därför är det inte ändamålsenligt att jämföra inkomsterna med utgifterna.

I fråga om tidsfraktinkomsterna frågar vi inte efter avgångs- och destinationsland för de fartyg som tidsbefraktas till utlandet. I tabellerna har tidsfraktinkomsterna därför antecknats vid trafikområdet 'mellan andra länder'. Därför har tidsfraktinkomsterna lämnats bort vid statistikföringen av 'Finländska och tidsbefraktade utländska fartygs bruttoinkomster efter avgångs- och destinationsland.

Uppgifterna i tabellerna anges i miljoner euro. På grund av avrundning stämmer summorna därför inte på alla punkter alldeles exakt.

4. Tidsenlighet och rättidighet

Ur statistiken 'Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten' produceras för Finlands Bank och för Statistikcentralens interna bruk preliminära och slutliga uppgifter kvartalsvis enligt en separat överenskommen tidtabell.

På Statistikcentralens webbsidor publiceras om hösten en webbversion på basis av föregående års uppgifter. Eftersom uppgiftslämnarna är rätt få, innehåller statistiken 'Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten' inte några detaljerade uppgifter.

5. Tillgänglighet och transparens

De slutliga årliga uppgifterna finns till påseende på Statistikcentralens webbsidor. De två senaste åren anges också kvartalsvis. Tabellerna innehåller ytterligare tidsserier ända från år 1985. Tidsserierna presenteras till gängse priser.

Uppgifter om statistiken finns också tillgängliga genom databastjänsten på Statistikcentralens webbsidor.

6. Jämförbarhet

De uppgifter som gäller år 1998 är inte jämförbara med tidigare år, eftersom statistikens täckning förbättrades år 1998.

Uppgifterna om finländska fartyg är ända till år 1997 jämförbara med uppgifterna för tidigare år. I fråga om tidsbefraktade utländska fartyg är uppgifterna för år 1996 däremot inte helt jämförbara med uppgifterna för tidigare år.

Statistiken för år 2002 har retroaktivt kompletterats med uppgifter om utländska tidsbefraktade fartyg i samband med insamlingen år 2003.

I tabellerna utmärks avbrott i serien genom att en uppgift som inte är jämförbar med senare uppgifter kursiveras.

Sjöfartsverket publicerade statistik ända till år 1995 och då ingick också den inhemska sjöfarten i statistiken. År 1995 stod den inhemska sjöfarten för mindre än 5 procent av den finländska handelsflottans inkomster. Fr.o.m. 1996 har statistik presenterats utan inhemska sjöfart.

Övriga inkomster presenteras från och med år 1996 som en grupp för sig. Tidigare indelades de efter fartygstyp i passagerar- och godsinkomster.

---

Senast uppdaterad 22.10.2008