Förstasidan > Statistik > Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten > 2005 > Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten: kvalitetsbeskrivning

Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten: kvalitetsbeskrivning

1. Relevans av statistikuppgifterna

Statistiken över inkomsterna och utgifterna inom utrikessjöfarten beskriver penningflödena inom utrikessjöfarten. Statistiken behövs som primärmaterial för kalkyler som gäller betalningsbalansen och bruttonationalprodukten inom samfärdseln och för kalkyler som beskriver sjöfarten samt som utgångsmaterial i prognoser, planering och undersökningar. Statistiken används bl.a. av Finlands Bank och andra myndigheter.

Statistikcentralen samlar kvartalsvis in uppgifter om bruttoinkomster och utgifter till utlandet gällande fartyg inom utrikessjöfarten. Uppgiftslämnare är rederier, fartygsägare och/eller andra uppgiftslämnare.

Lämnandet av uppgifter baserar sig på statistiklagen (280/2004).

Bruttoinkomster avser inkomster av transport av gods, passagerarinkomster och övriga inkomster samt tidsbefraktningsinkomster från utlandet.

Passagerarinkomster omfattar inkomster av transport av passagerare och deras bilar, inkomster av paketresor samt inkomster av försäljning i restauranger och butiker. Passagerarinkomster frågas efter inkomsttyp.

Övriga inkomster består av bl.a. purserbyråns inkomster och sådana inkomster som inte kan föras till någon av de andra inkomstgrupperna i förfrågan.

Som utgiftsposter till utlandet frågas, per fartyg, bränslekostnader, hamnkostnader, anskaffningar för försäljning i passagerarfartygens restauranger och butiker, reparations- och försäkringskostnader, betalade tidsfrakter och övriga trafikutgifter.

Hamnkostnader inbegriper bl.a. hamnavgifter, kostnader för lastning och lossning, kommissioner, proviant och förnödenheter.

Övriga trafikutgifter omfattar bl.a. lotsningsavgifter, bevakningsavgifter och besiktningsavgifter samt andra inkomster som inte kan föras till någon av de andra inkomstgrupperna i förfrågan.

Fartygen har delats in i nio klasser, av vilka tre huvudklasser har bildats: 1. passagerarfartyg (inkl. passagerarfartyg och passagerarbilfärjor), 2. torrlastfartyg (inkl. lastfärjor, bulkfartyg, kylfartyg och andra torrlastfartyg) och 3. övriga fartyg (inkl. tankfartyg, specialfartyg och övriga fartyg).

Uppgifterna om inkomst samlas in per fartyg och resa. På basis av uppgifter om avgångs- och destinationsland indelas utgifterna och inkomsterna i två trafikområden: trafik mellan Finland och utlandet (trafik från Finland till utlandet och vice versa) och trafik mellan andra länder.

I insamlingen tillämpas landkoder med två bokstäver enligt ISO 3166 -standarden. Dessutom används fartygens signalbokstäver enligt Finlands fartygsregister. Sjöfartsverket lämnar uppgifter om ändringar i fartygsregistret.

Kvartalsuppgifter om statistiken levereras till Finlands Bank inom mindre än två månader efter kvartalets slut. Vidare utges om hösten de mest centrala resultaten för föregående år på Statistikcentralens webbsidor.

2. Metodbeskrivning

Statistiken "Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten" är en totalstatistik, där målgruppen består av alla finländska och tidsbefraktade utländska fartyg inom utrikessjöfarten. Med finländska fartyg avses fartyg som införts i Finlands fartygsregister (minst 15 m långa).

Uppgifterna samlas in av uppgiftslämnarna med pappersblanketter eller med en EXCEL-blankett. Uppgifterna är kvartalsuppgifter om bruttofraktinkomster av fartyg i utländsk sjötrafik och om trafikutgifter som betalats till utlandet. Uppgiftslämnarna tillfrågas omedelbart efter kvartalets slut.

Statistiken "Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten" bygger på uppgifter om ungefär 140 finländska fartyg och ungefär 95 utländska tidsbefraktade fartyg. Uppgifterna samlas från i genomsnitt 45 rederier, fartygsägare eller andra uppgiftslämnare (situationen år 2003).

De preliminära kvartalsuppgifterna räknas med hjälp av en förändringsprocent; inte genom direkt summering, eftersom det kvartalsvis alltid förekommer bortfall. I räkningen används en s.k. panelmetod. Uppgifterna om dem som besvarat förfrågan gällande referenskvartalet ställs i relation till uppgifterna om motsvarande uppgiftslämnare under motsvarande kvartal föregående år och förändringsprocenten för uppgifterna om resp. population beräknas. Uppgifterna om motsvarande kvartal året innan omräknas enligt dessa procentförändringar. Resultaten jämförs med de uppgifter som erhållits genom direkt summering för kvartalet i fråga och därefter görs eventuella ändringar enligt prövning.

De slutliga uppgifterna räknas direkt genom summering, eftersom man då får med också de försenade svaren och det blir knappt något bortfall alls.

3. Riktighet och exakthet

I statistiken täcker bruttoinkomsterna alla inkomster av utrikessjöfarten, också sådana som betalats av inhemska instanser. Utgifterna anges utan de utgifter som betalats till Finland. Skillnaden mellan inkomsterna av utrikessjöfarten och de utgifter som betalats till utlandet anger bara den del av inkomsterna i utrikessjöfarten som stannar i Finland och som används för att täcka de kostnader som skall betalas här. Därför är det inte ändamålsenligt att jämföra inkomsterna med utgifterna.

När det gäller de fartyg som tidsbefraktas till utlandet frågar vi inte efter avgångs- och destinationsland. I tabellerna har tidsbefraktningsinkomsterna därför antecknats vid trafikområdet "mellan andra länder". Därför har tidsbefraktningsinkomsterna lämnats bort vid statistikföringen av finländska och tidsbefraktade utländska fartygs bruttoinkomster efter avgångs- och destinationsland.

Uppgifterna i tabellerna anges i miljoner euro. På grund av avrundning stämmer summorna därför inte helt.

4. Tidsenlighet och rättidighet

Ur statistiken "Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten" produceras för Finlands Bank och för Statistikcentralens interna bruk preliminära och slutliga uppgifter kvartalsvis enligt en separat överenskommen tidtabell.

På Statistikcentralens webbsidor publiceras om hösten en webbversion på basis av föregående års uppgifter. Eftersom uppgiftslämnarna är rätt så få, innehåller statistiken "Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten" inte några detaljerade uppgifter.

5. Tillgänglighet och transparens

De slutliga årliga uppgifterna finns till påseende på Statistikcentralens webbsidor. De två senaste åren anges också kvartalsvis. Tabellerna innehåller ytterligare tidsserier ända från år 1985. Tidsserierna presenteras till löpande priser.

Uppgifter om statistiken finns också tillgängliga genom databastjänsten på Statistikcentralens webbsidor.

6. Jämförbarhet

De uppgifter som gäller år 1998 är inte helt jämförbara med tidigare år, eftersom statistikens täckning förbättrades år 1998.

Uppgifterna om finländska fartyg är ända till år 1997 jämförbara med uppgifterna för tidigare år. I fråga om tidsbefraktade utländska fartyg är uppgifterna för år 1996 däremot inte helt jämförbara med uppgifterna för tidigare år.

År 2002 förbättrades statistikens täckning när det gäller utländska tidsbefraktade fartyg.

I tabellerna utmärks avbrott i serien genom att en uppgift som inte är jämförbar med senare uppgifter kursiveras.

Sjöfartsverket publicerade statistik ända till år 1995. Då ingick också den inhemska sjöfarten i statistiken. År 1995 stod den inhemska sjöfarten för mindre än 5 procent av den finländska handelsflottans inkomster. Fr.o.m. 1996 har statistik presenterats utan inhemsk sjöfart.

Övriga inkomster presenteras från och med år 1996 som en grupp för sig. Tidigare indelades de efter fartygstyp i passagerar- och godsinkomster.

---

Senast uppdaterad 22.10.2008