Förstasidan > Statistik > Årsstatistik över företag i företagsregistret > Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner

AMNE

Activities of multinational enterprises. Mätare som beskriver multinationella företags verksamhet och roll överlag oberoende av om den finansieras av en utländsk investerare eller inte (jfr direkt investering).

Affärsföretag

Ett affärsföretag är en ekonomisk enhet som helt eller åtminstone delvis täcker sina utgifter med intäkter från försäljning, räntor, utdelning eller försäkringspremier. Företagets huvudsakliga syfte är att producera varor eller tjänster för försäljning på marknaden till ett pris som täcker produktionskostnaderna eller betjäna sådana företag.

Aktiebolag

Aktiebolag kan bildas av en eller flera fysiska eller juridiska personer. När det gäller ett privat aktiebolag skall aktiekapitalet uppgå till minst 2 500 euro och när det gäller ett publikt aktiebolag till minst 80 000 euro. Delägarna har inget personligt ansvar för bolagets förbindelser. Aktiebolaget anmäls till handelsregistret.

Andelslag

Sammanslutning vars medlemsantal och kapital inte är på förhand bestämda och som har till ändamål att främja medlemmarnas hushållning eller näring genom ekonomisk verksamhet. Medlemmarna deltar i verksamheten genom att använda sammanslutningens tjänster. De som stiftar ett andelsslag skall vara minst fem till antalet. Om flertalet av medlemmarna enligt stadgarna är andelsslag eller andra sammanslutningar behöver antalet stiftare bara vara tre. Andelsslaget anmäls till handelsregistret. Andelsbanken är ett andelsslag som bedriver bankverksamhet.

Annan juridisk form

Andra bolag samt utländska sammanslutningar eller deras filialer i Finland.

Annat religiöst samfund

Ett trossamfund som har till syfte att utöva en religion och som har registrerats på det sätt som avses i 2 kap. i religionsfrihetslagen (267/1922) samt församlingar i ett sådant samfund.

Anställd personal

Den anställda personalen omfattar löntagare.

De anställda har omvandlats till helårsanställda på så sätt att t.ex. en halvdagsanställd motsvarar en halv person och två halvdagsanställda motsvarar en helårsanställd.

När det gäller företagare räknas som företagarens arbetsinsats den arbetsinsats som företagets ägare eller en familjemedlem har gjort i sitt företag utan egentlig lön. Om företagaren får mer än hälften av sin inkomst som lön räknas han eller hon som löntagare.

Anställda vid företag som inte ingår i företags- och arbetsställeregistrets enkät har estimerats på basis av löner.

Arbetsgivare

Fysisk eller juridisk person som mot ersättning anlitar främmande arbetskraft. Införs i arbetsgivarregistret som skatteförvaltningen upprätthåller.

Arbetsställe

Ett arbetsställe är en enhet som ägs av ett företag och som verkar på en ort och inom en näringsgren och producerar varor och tjänster främst av ett slag.

Det egentliga arbetsstället bedriver företagets normala produktionsverksamhet. Arbetsställen är t.ex. fabrik, butik, kontor och verkstad. Inom samfärdsel och byggverksamhet är arbetsstället det huvud- eller distriktskontor från vilket verksamheten leds.

Ett hjälparbetsställe är beläget avskilt från den egentliga produktionsverksamheten och producerar tjänster bara för själva företaget. Hjälparbetsställen är t.ex. företagets huvudkontor, lager för egna varor eller verkstad för reparation av egna fordon.

Definitionen av arbetsställe bygger på förordningen om statistiska enheter (EEG 696/93) och på förordningen (EG 177/2008) rörande företagsregister.

Belägenhetskommun

Belägenhetskommun är den kommun där arbetsstället är beläget.

Bestämmande inflytande, kontroll

Med bestämmande inflytande avses möjlighet att bestämma om företagets allmänna policy genom att vid behov välja lämplig ledning. Företaget A anses vara kontrollerat av en institutionell enhet B om B har bestämmande inflytande (direkt eller indirekt) på mer än hälften av aktieägarnas rösträtt eller innehar mer än hälften av aktierna.

Bostadsaktiebolag

En bostadsaktiebolag är ett aktiebolag som har till syfte att äga och besitta en eller flera byggnader i vilka mer än hälften (inte nödvändigtvis) av lägenheternas sammanlagda golvyta enligt bolagsordningen upptas av bostadslägenheter i aktieägarnas besittning och i vilket varje aktie ensam för sig eller tillsammans med andra aktier medför rätt att besitta en i bolagsordningen angiven lägenhet eller någon annan del av en byggnad som bolaget äger eller av en fastighet som det besitter.

Branschenhet

En branschenhet är ett företag eller en del av ett företag som huvudsakligen verkar inom en enda bransch. Den avgränsas inte regionalt till ett område, utan den täcker företagets alla arbetsställen som verkar inom en viss näringsgren. Varje företag har en eller flera branschenheter.

Definitionen av branschenhet bygger på förordningen om statistiska enheter (EEG 696/93) och på förordningen (EG 177/2008) rörande företagsregister.

Dotterföretag

Koncernens dotterföretag är ett företag vars rösträtt innehas av koncernens moderbolag till en andel av mer än 50 procent antingen direkt eller indirekt.

Dödsbo

Ett dödsbo är den avlidnes egendom med tillgångar och skulder innan arvskifte förrättats. Till samma juridiska form hör arvingarna, som avser delägare i dödsboet.

Ekonomisk förening

En sammanslutning vars syfte är att skaffa vinst eller annan direkt ekonomisk förmån för dem som deltar i sammanslutningen eller vars syfte eller verksamhetens kvalitet i övrig i huvudsak är ekonomisk. Föreningslagen gäller inte dessa föreningars verksamhet utan den bygger på verksamhetsprinciper som överenskommits vid grundandet av föreningen eller speciallagstiftning. Sådana föreningar är bl.a. skogsvårdsföreningar och hypoteksföreningar.

Etableringsland

Etableringsland är det land där den institutionella enheten har registrerats. Landet är ofta, men inte alltid, nationaliteten för den institutionella enheten.

Exportör

Ett företag vars tröskelväde för exporten är 12 000 euro och som har affärstransaktioner under minst två månader om året eller affärsvärdet överskrider 120 000 euro (då räcker en affärstransaktion under året ifråga). Uppgiften fås av Tullstyrelsen.

Företagsgrupp

En företagsgrupp är en ekonomisk helhet som bildats av ett eller flera företag och där moderbolaget ensamt eller tillsammans med andra företag som hör till företagsgruppen har bestämmande inflytande i ett eller flera andra företag (dotter). Som företagsgrupp behandlas också sådana enskilda företag som verkar i Finland och som har moderbolag i utlandet.

Till företagsgrupper räknas alltså alla huvudkoncerner i Finland med koncernbokslut och koncernstruktur. Underkoncerner statistikförs inte separat, utan de ingår i huvudkoncernena.

Jfr koncern.

Definitionen av företagsgrupp bygger på förordningen om statistiska enheter (EEG 1993/696).

Hjälparbetsställe

Ett hjälparbetsställe är beläget avskilt från den egentliga produktionsverksamheten och producerar tjänster (ej varor) bara för själva företaget. Hjälparbetsställen är t.ex. företagets huvudkontor, lager eller verkstad för reparation av egna fordon. Ett hjälparbetsställe har ingen omsättning eller bara en liten omsättning i förhållande till antalet anställda.

Huvudnäringsgren

Näringsgrenen definieras för alla företag och egentliga arbetsställen separat på indelningens mest exakta nivå.

Huvudnäringsgrenen för ett företag bestäms på basis av den värdeökning som uppstår i företagets arbetsställen som verkar inom olika näringsgrenar. Värdeökningen har nära anknytning till förädlingsvärdet. Värdeökningen för företagets olika näringsgrenar erhålls genom att multiplicera antalet anställda vid varje arbetsställe med den genomsnittliga värdeökningen för arbetsställets näringsgren och ställa denna uppgift i relation till arbetsställets verksamhetstid under räkenskapsperioden för statistikåret. Huvudnäringsgrenen definieras fas för fas från näringsgrensindelningens bokstavsnivå till den mest exakta nivån. Företagets huvudnäringsgren är den näringsgren där räkenskapsperiodens värdeökning är som störst.

Företagets huvudnäringsgren kan ändras t.ex. i och med bolagisering, då en betydande del av företaget, med tanke på den totala värdeökningen, blir självständigt.

Ideell förening

En ideell förening är en förening som grundats på basis av avtal av minst tre privatpersoner, sammanslutningar eller stiftelser som önskar bli medlemmar. Den har införts i Patent- och registerstyrelsens föreningsregister och har ett ideellt syfte (syftet får alltså inte vara anskaffning av vinst eller annan ekonomisk förmån för medlemmarna). En ideell förening kan idka sådan näring eller förvärvsverksamhet som nämns i föreningens stadgar eller som annars direkt hänför sig till dess syfte eller som skall anses ha ringa ekonomisk betydelse. T.ex. idrottsförening, politiskt parti, fackförbund, scoutorganisation.

Importör

Ett företag vars tröskelväde för importen är 12 000 euro och som har affärstransaktioner under minst två månader om året eller affärsvärdet överskrider 120 000 euro (då räcker en affärstransaktion under året ifråga). Uppgiften fås av Tullstyrelsen.

Indirekt bestämmande inflytande, kontroll

Med indirekt bestämmande inflytande avses att företaget X kontrollerar företaget A via ett annat dotterbolag B som har bestämmandeinflytande i företaget A.

Inledningsform

Inledningsformen beskriver hur företagets verksamhet har börjat. Exempel på inledningsformer är uppkomst, förändring av juridisk form och fortsatt verksamhet.

Institutionell enhet

En institutionell enhet är en grundläggande ekonomisk beslutsfattande enhet som självständigt beslutar om sin huvudsakliga funktion och som har en fullständig bokföring eller för vilken det skulle vara möjligt och meningsfullt, både från ekonomisk och juridisk synpunkt, att upprätta en fullständig bokföring om så erfordrades. Självständighet i beslutsfattandet innebär att den institutionella enheten kan äga varor eller tillgångar, skuldsätta sig eller helt självständigt ge sig in i ekonomiska aktiviteter och transaktioner med andra enheter.

Följande enheter anses vara institutionella enheter:

a) enheter som har fullständig bokföring och som har självständighet i beslutsfattandet:

(1) privata och offentligt ägda företag

(2) kooperativ eller handelsbolag som erkänns som självständiga juridiska enheter

(3) offentliga producenter vilka på grundval av särskild lagstiftning uppfattas som självständiga juridiska enheter

(4) ideella och intresseorganisationer som betraktas som självständiga juridiska enheter

(5) enheter inom offentlig sektor.

b) enheter som har fullständig bokföring och som anses ha självständighet i beslutsfattandet: kvasibolag.

c) enheter som inte nödvändigtvis har en fullständig bokföring, men som konventionellt anses ha självständighet i beslutsfattandet:

(1) hushåll

(2) konstruerade inhemska statistiska enheter.

De institutionella enheterna grupperas i fem ömsesidigt uteslutande institutionella sektorer, vilka sammantaget bildar den totala ekonomin. Dessa sektorer (varje sektor är också indelad i undersektorer) består av följande typer av enheter:

a) icke-finansiella företag

b) finansiella företag

c) offentlig sektor

d) hushåll.

e) hushållens ideella organisationer.

Juridisk form

Med den juridiska formen specificeras den juridiska personens juridiska ställning. Klassificeringen av juridisk form bygger på bolagsformerna i handelsregistret och på kraven i skattelagstiftningen. Företagens och sammanslutningarnas juridiska form har sparats i Företags- och organisationsdatasystemet (FODS).

Statistikcentralens klassificering av juridisk form bygger på koderna för juridisk form som används av FODS och skatteförvaltningen. I Statistikcentralens klassificering har en del av skatteförvaltningens klasser slagits samman.

Kommanditbolag

Ett kommanditbolag har både en ansvarig och en tyst bolagsman. Det kan finnas en eller flera av båda. Tysta bolagsmän svarar för bolagets förpliktelser bara med det kapital som de placerat i bolaget. Ansvariga bolagsmän svarar för bolagets skulder med hela sin förmögenhet. I bolagsavtalet skall insatsernas storlek, då det gäller de tysta bolagsmännen, nämnas samt hur de tysta bolagsmännens vinstandel beräknas. Kommanditbolaget anmäls till handelsregistret. Bolagsformen skall framgå av kommanditbolagets namn antingen som förkortning eller oförkortat.

Koncern

En koncern är en ekonomisk helhet som bildats av ett eller flera företag och där moderbolaget ensamt eller tillsammans med andra företag som hör till koncernen har bestämmande inflytande i ett eller flera andra företag (dotter).

Jfr företagsgrupp

Koncernregistret

Koncernregistret täcker de största koncernerna i Finland. I koncernregistret antecknas omsättningen, balansomslutningen och antalet anställda som årsuppgifter. Dessutom antecknas uppgifter om koncernernas struktur: moderbolag, dotterbolag, sam- och intresseföretag samt deras namn, FO-nummer, moderbolagets ägar- och rösträttsandel i koncernföretaget, koncernförhållandets inlednings- och slutdatum samt medlemsslag. Till registret hör också kommunkoncerner. Fr.o.m. år 2003 innehåller koncernregistret också underkoncerner.

Konkursbo

Denna juridiska form används om konkursboet ber om ett FO-nummer och det beviljas ett FO-nummer. I annat fall ändras inte företagets juridiska form i samband med en konkurs.

Lön

Lönerna är från räkenskapsperioden och de innehåller förutom penninglön naturaförmåner enligt lagen om förskottsuppbörd. I arvoden ingår också de löner som företagarna betalar till sig själv. Optionsinkomster ingår inte i lönerna.

Inom en del näringsgrenar är lönerna större än i verkligheten på grund av att moderbolaget kan redovisa dotterbolagets förskottsinnehållningar till skattemyndigheten. I sådana fall kan dotterbolagets lönesumma statistikföras på moderbolagets näringsgren. Inom försäkringsbranschen ingår också ombudens löner i lönerna även om ombuden vanligtvis inte ingår i antalet anställda.

Statistikcentralens egentliga lönestatistik uppgörs på ett annat sätt, vilket innebär att den inte kan jämföras med uppgifterna i företags- och arbetsställeregistret.

Moderbolag

Moderbolag i en koncern är ett bolag med minst ett dotterbolag och där inget bolag har en rösträtt på mer än 50 procent.

Nedläggningsform

Nedläggningsformen beskriver hur företagets verksamhet har lagts ned. Exempel på nedläggningsformer är dödsfall, förändring av juridisk form, fusion och delning.

Offentlig myndighet

Offentliga myndigheter är staten och statliga inrättningar, kommuner, samkommuner samt landskapet Åland och dess ämbetsverk.

Offentliga sammanslutning

Offentliga sammanslutningar är ekonomiska enheter som producerar offentlig förvaltning i Finland: statlig och kommunal förvaltning, samkommunal förvaltning samt Ålands landskapsförvaltning.

Offentligrättsligt samfund

Offentligrättsliga samfund är självständiga statliga inrättningar (t.ex. FPA, Finlands Bank och Helsingfors universitet) samt andra offentligrättsliga juridiska personer.

Offentligt affärsverk

Till den här klassen hör statens, kommunernas och samkommunernas samt Ålands affärsverk. Om statens affärsverk stadgas i lagen om statens affärsverk (1987/627). Om affärsverkenas verksamhet och uppgifter stadgas i lagen om affärsverk. Statens affärsverk definieras som företag. Kommunala och samkommunernas affärsverk är offentliga sammanslutningar och de tas inte med i företagsstatistiken, men de registreras ändå i företags- och arbetsställeregistret. Ålands affärsverk registreras inte i företags- och arbetsställeregistret.

Omsättning

Omsättningen som statistikförs av företagsregistret följer resultaträkningen, med undantag för yrkesutövare. När det gäller yrkesutövare bildas den utgående från intäkterna från yrket. För företag inom vissa näringsgrenar statistikförs ingen omsättning. Viktigast av dem är finansierings- och försäkringsverksamhet.

Till omsättningen räknas den bokföringsskyldigas försäljningsintäkter från den huvudsakliga verksamheten där man har dragit bort beviljade rabatter samt moms och andra skatter som direkt baserar sig på försäljningsvolymen. Förutom rättelseposterna inom försäljningen dras inkomstöverföringsposter och genomgångsposter av från försäljningen. De här posterna hör till en annan bokföringsskyldig och går bara tekniskt via den bokföringsskyldiges bokföring. Från omsättningen avdras inte betalda försäljningsfrakter, provisioner eller kreditförluster.

Om räkenskapsperiodens längd inte är 12 månader, omvandlas omsättningen till att motsvara 12 månader i företagsregistrets statistik. Från och med statistikåret 2001 är omsättningen för statistikåret i företags- och arbetsställeregistret för den räkenskapsperiod som tar slut under ifrågavarande statistikår. Tidigare var omsättningen för statistikåret från den räkenskapsperiod som tog slut mellan statistikåret 1.4 statistikår - 31.3 statistikår +1.

Partrederi

Partrederi är en bolagsform avsedd enbart för bedrivande av handelssjöfart. Ett partrederi bildas då två eller flera fysiska eller juridiska personer går samman för att bedriva sjöfart i förvärvssyfte för gemensam räkning på ett fartyg som dessa delägare (redare) själv äger till bestämda andelar.

Pensionsstiftelse eller -kassa

Till denna klass hör också försäkrings- och arbetslöshetskassor.

En pensionsstiftelse är en försäkrings- och pensionsanstalt som grundats av arbetsgivaren och som har till syfte att bevilja personerna inom dess verksamhetsområde och deras anhöriga pensioner och med dem jämförbara förmåner. Pensionerna och förmånerna kan vara lagstadgade eller frivilliga.

En pensionskassa är en försäkringskassa som sköter motsvarande pensions- och förmånsärenden och som vanligtvis är näringsgrensspecifik.

Utöver pensionsstiftelser och -kassor omfattar klassen för denna juridiska form också en del andra pensionsanstalter som bygger på separata pensionslagar. Däremot hör arbetspensionsförsäkringsbolag (t.ex. Ilmarinen och Varma) som sköter pensionsärenden av ovan nämnda slag till ömsesidiga försäkringsbolag enligt klassen för juridisk form eller så är de aktiebolag.

Utöver pensionskassor finns det andra försäkringskassor (tidigare understödsfonder) som beviljar understöd eller bedriver annan social personförsäkringsverksamhet. T.ex. sjukkassa, begravnings- och avgångsbidragskassa.

Arbetslöshetskassa är ett samfund som verkar på grundval av ömsesidig ansvarighet och vars syfte är att anordna förtjänstskydd för sina medlemmar enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Personal

Personalen omfattar löntagare och företagare. Personalen har omvandlats till helårsanställda på så sätt att t.ex. en halvdagsanställd motsvarar en halv person och två halvdagsanställda motsvarar en helårsanställd.

Som företagarens arbetsinsats räknas den arbetsinsats som företagets ägare eller en familjemedlem har gjort i sitt företag utan egentlig lön.

Anställda vid företag som inte ingår i företags- och arbetsställeregistrets enkät har estimerats på basis av löner.

Räkenskapsperiod

En period, vanligen ett kalenderår, vars bokföring är utgångspunkten för företagets bokslut. Från och med året 2001 bildas uppgifterna för statistikåret i företags- och arbetsställeregistret från den räkenskapsperiod som har utgått under ifrågavarande statistikår.

Skattesamfund

Till skattesamfunden hör: 1) samfällda förmåner, så som fiskelag och väglag, 2) skattesamfund, 3)innehållningsskyldiga med solidariskt ansvar, så som icke-registrerade bolag, stiftelser eller föreningar, 4) samfällda skogar, 5) gårdar, 6) näringssammanslutningar och 7) övriga beskattningsenheter

Slutlig förmånsägare

En institutionell enhet som är högst upp i kedjan av bestämmande inflytande i ett utländskt delägar- och dotterbolag och som inte kontrolleras av någon annan institutionell enhet.

Små och medelstora företag

1. Små och medelstora företag (SMF) definieras som företag som

• har färre än 250 anställda, och
• antingen

en årlig omsättning som inte överstiger 50 miljoner euro, eller

en årlig balansomslutning som inte överstiger 43 miljoner euro,

• och som uppfyller kriteriet om oberoende såsom det definieras i punkt 3.

2. Om det är nödvändigt att skilja mellan små och medelstora företag definieras ett litet företag som ett företag som

• har färre än 50 anställda, och
• antingen

en årlig omsättning som inte överstiger 10 miljoner euro, eller

en årlig balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner euro,

• och som uppfyller kriteriet om oberoende såsom det definieras i punkt 3.

3. Med ett oberoende företag avses ett företag, i vilket ett enskilt företag eller flera företag gemensamt, som inte uppfyller definitionen på små och medelstora företag eller ett litet företag, beroende på vad som är relevant, inte innehar 25 % eller mer av kapitalet eller rösträtten.

Sparbank

Sparbanker och sparbanksaktiebolag är i kreditinstitutslagen (1993/1607) avsedda depositionsbanker, vilkas särskilda ändamål är att främja sparandet. Koncession för sparbanker beviljas av finansministeriet och de meddelas handelsregistret.

Statistikår

Ett statistikår är det kalenderår som statistiken gäller.

Statskyrka

Den evangelisk-lutherska kyrkan och den ortodoxa kyrkan så som de definieras i kyrkolagen (1993/1054) och i lagen om ortodoxa kyrkosamfundet (2006/985). Hit hör också den evangelisk-lutherska kyrkans församlingar och domkapitlar samt den ortodoxa kyrkans församlingar och kloster.

Stiftelse

Stiftelse är en egendom som avskiljts för ett visst ändamål, och som sköts av stiftelsens styrelse. Stiftelse grundas med stiftelseurkund, testamente eller gåvobrev. Ansökan om tillstånd att grunda en stiftelse skall göras hos patent- och registerstyrelsen som också fastställer stiftelsens stadgar. Stiftelsen registreras i patent- och registerstyrelsens register över stiftelser.

Fonder hör också till denna juridiska form.

UBO

Ultimate beneficial owner. Den institutionella enhet i det yttersta ledet i ett utländskt intresse- eller dotterbolags kontrollkedja som inte kontrolleras av en annan institutionell enhet.

UCI

Ultimate controlling institutional unit of a foreign affiliate. En institutionell enhet som är högst upp i kedjan av bestämmande inflytande i ett utländskt delägar- och dotterbolag och som inte kontrolleras av någon annan institutionell enhet.

Utlandsägt företag

Med utlandsägt företag avses företag där en utländsk part har ett innehav eller röstvärde som antingen direkt eller indirekt överstiger 50 procent.

Utländsk kontroll

Med utländsk kontroll avses att den kontrollerande institutionella enheten har sin hemvist i ett annat land än det land där den institutionella enhet som den utövar kontroll över har.

Med kontroll avses möjligheten att bestämma den allmänna inriktningen för företaget genom att utse behörig ledning, om så erfordras. Företag A anses vara kontrollerat av den institutionella enheten B om B - direkt eller indirekt - kontrollerar mer än hälften av aktieägarnas sammanlagda röstvärde eller mer än hälften av aktierna.

Utländsk sammanslutning

En utländsk sammanslutning är en enhet som är registrerad i Finland för att uppge sin försäljning som mervärdesskattskyldig, men som inte har något fast arbetsställe i Finland. Dessa enheter ingår inte i företagen i företagsregistret. Jfr filial

Ägartyp

Företag och sammanslutningar i företags- och arbetsställeregistret indelas på basis av ägande i följande klasser:

Privat inhemsk

Staten

Kommun

Landskapet Åland

Utlandsägd

Annan ägartyp

Ömsesidig skadeförsäkringsförening

En ömsesidig skadeförsäkringsförening är en på delägarnas ömsesidiga ansvar baserad försäkringsanstalt vars verksamhetsområde får omfatta högst 40 kommuner inom ett enhetligt område eller som enbart bedriver försäkring av fiskerimateriel. Social- och hälsovårdsministeriet bekräftar föreningens stadgar och föreningen införs i handelsregistret.

Ömsesidigt försäkringsbolag

Ömsesidiga försäkringsbolag är antingen livförsäkringsbolag eller skadeförsäkringsbolag och bedriver så som namnet säger huvudsakligen antingen livförsäkringsrörelse (inkl. pensionförsäkring) eller skadeförsäkringsrörelse. Försäkringsinspektionen övervakar försäkringsbolagens verksamhet.

Öppet bolag

Ett öppet bolag grundas av minst två parter som kan vara antingen fysiska eller juridiska personer. Varje bolagsman i ett öppet bolag svarar för bolagets förpliktelser till deras fulla belopp såsom för egen skuld. Ett öppet bolag anmäls till handelsregistret.