Publicerad: 31.3.2017
Något färre hade stora boendekostnader
Stora boendekostnader belastade 14,6 procent av hushållen som bor i hyresbostäder år 2015. Andelen var 2,6 procentenheter mindre än året innan. När det gäller hushåll som bor i ägarbostäder var andelen med överskuldsättningsgrad för boendekostnader nästan oförändrat, dvs. ungefär 2 procent. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens inkomstfördelningsstatistik.
Överskuldsättningsgrad efter bostadens besittningsförhållande 2010–2015, %
Hushåll med överskuldsättningsgrad för boendekostnader = boendekostnadernas andel av den disponibla penninginkomsten, exkl. bostadsbidrag, är mer än 40 procent.
Ökningen av antalet hushåll som hade en överskuldsättningsgrad för boendekostnader bröts. Antalet sådana hushåll var totalt 171 400, dvs. 6,5 procent av alla hushåll år 2015. Andelen var 0,7 procentenheter mindre än året innan, och bara något större (0,3 % -enheter) än år 2010. Efter år 2010 började antalet hushåll med en överskuldsättningsgrad för boendekostnader öka.
Andelen hushåll med en överskuldsättningsgrad för boendekostnader av hushåll i hyresbostäder var år 2015 ungefär 14,6 procent, vilket fortfarande var 2,2 procentenheter större än år 2010 och ungefär 1,0 prosentenheter större än år 2012.
Hushåll med låga inkomster 1) och som bor i hyresbostäder har oftare en överskuldsättningsgrad för boendekostnader. Hos 22,3 procent av hushållen med låga inkomster och hos 3,4 procent av övriga hushåll är boendekostnaderna stora. Deras andel av de disponibla penninginkomsterna exkl. bostadsbidrag var över 40 procent. Av låginkomsttagarna och de som hör till de två lägsta inkomstdecilerna hade de flesta en hyresbostad som bostadens besittningsförhållande. Av hushåll i hyresbostäder som var låginkomsttagare hade 29,6 prosent av överskuldsättningsgrad for boendekostnader och av hushåll i ägarbostäder 9,5 prosent av 2015.
Utvecklingen gick i samma riktning på basis av hushållens genomsnittliga (median) inkomstandelar för boendekostnader. Hos hushåll i hyresbostäder ökade boendekostnadernas andel av de disponibla penninginkomsterna, exkl. bostadsbidrag, från ungefär 24 procent år 2006 till närmare 27 procent år 2014. År 2015 var medianen för inkomstandelen för boendekostnader hos hushåll i hyresbostäder mindre, 26,2 procent. När det gäller hushåll i ägarbostäder har boendekostnadernas inkomstandel varit nästan oförändrat. Den har varit ungefär 11 procent sedan är 2013. När det gäller hushåll med låga inkomster i hyresbostäder var medianen för inkomstandelen 29,1 procent och för hushåll i ägarbostäder 18,9 procent år 2015. Andelarna var ungefär en procentenhet lägre än året innan.
Skillnader i inkomsterna mellan hushåll i ägarbostäder och i hyresbostäder efter att boendekostnaderna har betalats minskade något jämfört med året innan. Medianen av de ekvivalerade disponibla penninginkomsterna 2) ökade reelt med ungefär 1,1 procent för hushåll i ägarbostäder och med 2,1 prosent för hushåll i hyresbostäder. Inkomstnivåerna före betalning av boendekostnaderna steg något i lika hög grad (0,7 %) i båda grupperna.
Under decenniets första hälft har inkomstutvecklingen allmänt taget varit svag. Åren 2011–2015 sjönk den reella inkomsnivån uttryckligen hos hushåll i hyresbostäder (–4,3 %), medan den steg något hos hushåll i ågarbostäder (1,3 %) efter betalning av boendekostnader. Hushåll i hyresbostäder är oftare icke-yrkesverksamma än hushåll i ägarbostäder. Inkomstnivån efter avdrag av boendekostnader steg både bland yrkesverksamma hushåll i ågarbostäder (1,2 %) och i hyresbostäder (1,6 %) från år 2011 till år 2015.
Efter avdrag av boendekostnader var medianen för de ekvivalerade disponibla penninginkomsterna 18 400 euro år 2015. När det gäller hushåll i ägarbostäder var den ekvivalerade medianinkomsten 22 100 euro och när det gäller hushåll i hyresbostäder 11 000 euro. Av de yrkesverksamma hushållen var den ekvivalerade medianinkomsten efter avdrag av boendekostnaderna 26 100 euro for dem som bor i ägarbostäder och 17 000 euro för dem som bor i hyresbostäder år 2015
1) Till låginkomsttagare räknas de personer vars hushålls disponibla penninginkomster per konsumptionsenhet är under 60 procent av medianinkomsten.
2) Evivalerad inkomst är hushållets disponibla inkomst diviredad med hushållets konsumtionsenheter. Konsumtionsenheterna bygger på OECD:s modifierade skala. En vuxen i ett hushåll bildar en konsumtionsenhet. Övriga personer i hushållet som fyllt 14 år bildar var och en 0,5 konsumtionsenheter och 0–13–åriga barn bildar vart och ett 0,3 konsumtionsenheter.
Källa: Inkomstfördelningstatistik 2015, Statistikcentralen
Förfrågningar: Marie Reijo 029 551 2547
Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma
Publikationen i pdf-format (191,9 kB)
- Tabeller
-
Tabeller i databaser
Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.
Uppdaterad 31.03.2017
Finlands officiella statistik (FOS):
Inkomstfördelningsstatistik [e-publikation].
ISSN=1799-1323. Inkomst, boende och boendeutgifter 2015. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 5.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tjt/2015/03/tjt_2015_03_2017-03-31_tie_001_sv.html