Förstasidan > Statistik > Personresurser inom vetenskap och teknologi > 2005 > Rörligheten bland högutbildade sjönk i början av 2000-talet

Publicerad: 17.1.2007

Rörligheten bland högutbildade sjönk i början av 2000-talet

År 2004 bytte 20,5 procent av de högutbildade personerna arbete, dvs. 2,5 procentenheter färre än år 2000. Mest sjönk rörligheten bland dem som avlagt doktorsexamen, från 28 procent till 23 procent. I allmänhet växer rörligheten när utbildningsnivån stiger. De personer som avlagt licentiatexamen är emellertid ett undantag. Deras rörlighet var bland de lägsta under alla år. Som högutbildade räknas en person med minst en examen på lägsta högre nivå och med rörlighet avses i det här sammanhanget byte av arbetsplats eller övergång till sysselsättningsstatus jämfört med föregående år.

Granskat efter vetenskapsområde hade medicin och vårdvetenskaper den största rörligheten, 32 procent år 2000, varifrån den sjönk till 26 procent år 2004. Den lägsta rörligheten fanns inom det tekniska området samt inom agrikultur och forstvetenskap, som båda hade en rörlighet på omkring 19 procent år 2004. Det vetenskapliga området definierades för examina på forskarutbildningsnivå och högre högskolenivå. Rörligheten för övriga lägre utbildningsnivåer sjönk från 24 procent till 20 procent år 2004.

Rörligheten för högutbildade efter utbildningsnivå åren 2000-2004

Andelen högutbildade sysselsatta personer av den sysselsatta arbetskraften ökade med 2 procentenheter från år 2000 till år 2004, då den var 36 procent. Flest högutbildade arbetade inom hälso- och sjukvård, 18 procent.

Av personer med examen på forskarnivå arbetade en tredjedel vid universitet och omkring 16 procent inom hälso- och sjukvård. Av personer med högre högskoleexamen arbetade för sin del omkring 29 procent inom utbildningsområdet. Av personer med annan examen på högre nivå arbetade en femtedel inom hälso- och sjukvården.

Högutbildade sysselsatta efter näringsgren examensvis år 2004

Näringsgren	Andel av sysselsätta inom närings- grenen %	Forskar- utbildning %	Högre högskole- examen %	Övriga högre nivåer %	Totalt %
Jord- och skogsbruk, fiske	17,7	0,3	0,9	2,6	2,1
Gruvdrift	18,4	0,0	0,1	0,1	0,1
Livsmedel, textiler	18,4	0,3	0,7	1,4	1,2
Trävaror, massa, pappersvaror	27,1	2,5	3,9	4,5	4,3
Metaller, maskiner och utrustning	28,1	2,4	4,3	6,2	5,6
Datorer, teleprodukter	58,5	2,6	3,8	2,1	2,6
Övrig fabriksindustri	19,9	0,2	0,4	1,0	0,8
El-, gas- och vattenförsörjning	40,6	0,2	0,5	0,9	0,8
Byggverksamhet	17,1	0,2	0,7	3,8	2,9
Handel	24,8	1,7	4,9	13,0	10,6
Transport, kommunikation	17,1	0,3	1,4	4,0	3,2
Telekommunikation	50,9	0,3	1,0	1,3	1,2
Finansierings- och försäkringsverksamhet	60,5	1,0	3,0	3,4	3,2
Databehandling	61,6	1,3	3,7	2,8	3,0
Företagstjänster	38,8	4,4	10,2	10,4	10,2
Forskningsinstitut inom den offentliga sektorn	70,6	8,0	1,8	0,5	1,0
Övrig forskning	67,4	1,7	0,5	0,1	0,3
Universitet	73,6	33,7	5,1	0,8	2,8
Övrig högskoleutbildning	81,9	3,9	1,5	0,3	0,7
Övrig utbildning	70,3	7,2	22,2	6,5	10,7
Hälso- och sjukvård	44,7	15,9	12,0	20,6	18,2
Offentlig förvaltning	56,8	7,1	10,3	8,0	8,6
Övriga näringsgrenar	33,2	3,3	5,7	4,3	4,6
Näringsgrenen okänd/saknas	25,3	1,6	1,4	1,3	1,3
Näringsgrenar totalt	35,9	100,0	100,0	100,0	100,0

Källa: Personresurser inom vetenskap och teknologi. Statistikcentralen

Förfrågningar: Markku Virtaharju (09) 1734 3290, tiede.teknologia@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Kaija Hovi

---

Senast uppdaterad 17.1.2007