Denna statistik har lagts ned.

Nya uppgifter produceras inte längre om statistiken.

Denna sida är arkiverad.

Publicerad: 11.12.2008

En tredjedel av de högutbildade finns i Nyland.

År 2006 bodde en tredjedel (33,4 %) av den högutbildade befolkningen (16–74-åringar) i Nyland. I Egentliga Finland och Birkaland var andelen omkring 9 procent i båda landskapen och i Norra Österbotten omkring 7 procent. När det gäller högutbildade var den sammanräknade andelen 58 procent för de här fyra landskapen, som är de största sett efter andelen. Deras andel av hela befolkningen var 51 procent.

År 2006 hade 28 procent av hela landets befolkning avlagt examen på högskolenivå. Andelen högutbildade ökade med tre procentenheter från år 2000. I Nyland var andelen den högsta i landet, dvs. 35 procent. Den lägsta andelen fanns i Kajanaland, 22 procent.

Också andelen högutbildade sysselsatta av alla sysselsatta var klart högst i Nyland (43 %). I Birkaland var andelen 37 procent och i Norra Österbotten och Mellersta Finland 36 procent.

Högutbildade och hela befolkning efter landskap år 2006

Högutbildade och hela befolkning efter landskap år 2006

År 2006 ökade andelen högutbildade sysselsatta av den sysselsatta arbetskraften med något under en procentenhet från året innan (37 %). Bland männen var andelen högutbildade på samma nivå som året innan, dvs. 31 procent, bland kvinnorna ökade andelen däremot med något under en procentenhet (42 %). Av de högutbildade var 4,9 procent arbetslösa. Det relativa arbetslöshetstalet för kvinnor (5 %) var något högre än det relativa arbetslöshetstalet för män (4,8 %).

Hur de högutbildade sysselsatta placerar sig efter näringsgren är oförändrad jämfört med tidigare år. Flest högutbildade arbetade inom hälso- och sjukvård, 18 procent. Av personer med examen på forskarnivå arbetade en tredjedel vid universitet och omkring 16 procent inom hälso- och sjukvård. Av personer med högre högskoleexamen arbetade för sin del omkring 29 procent inom utbildningsområdet. De sysselsatta som avlagt någon annan examen på högskolenivå arbetade främst inom hälsovård (21 %), handel (13 %) och företagstjänster (11 %).

Högutbildade sysselsatta efter näringsgren examensvis år 2006

Näringsgren %-andel av sysselsatta Forskarutbildning
%
Högre högskoleexamen
%
Annan högre nivå
%
Totalt
%
Jord- och skogsbruk, fiske 18,3 0,4 0,9 2,4 1,9
Gruvdrift 19,0 0,1 0,1 0,1 0,1
Livsmedel, textiler 19,4 0,3 0,7 1,3 1,1
Trävaror, massa, pappersvaror 28,2 2,6 3,8 4,2 4,1
Metaller, maskiner och utrustning 27,9 2,3 4,4 6,3 5,7
Datorer, teleprodukter 61,7 2,5 3,8 2,1 2,6
Övrig fabriksindustri 21,0 0,2 0,4 1,0 0,8
El-, gas- och vattenförsörjning 44,1 0,2 0,6 0,9 0,8
Byggande 16,6 0,2 0,7 3,9 2,9
Handel 25,1 1,7 5,0 13,1 10,5
Transport, kommunikation 17,3 0,3 1,3 3,9 3,1
Telekommunikation 53,5 0,2 0,7 1,1 1,0
Finansierings- och försäkringsverksamhet 62,0 0,9 3,0 3,4 3,2
Databehandling 61,3 1,4 4,2 3,0 3,3
Företagstjänster 38,6 4,7 11,0 11,2 11,0
Forskningsinstitut inom den offentliga sektorn 72,6 7,9 1,7 0,4 1,0
Övrig forskning 70,1 2,1 0.5 0.2 0,3
Universitet 74,6 33,5 5,2 0,8 2,9
Övrig högskoleutbildning 83,4 3,9 1,6 0,4 0,8
Övrig utbildning 71,6 7,0 22,2 6,1 10,5
Hälso- och sjukvård 45,2 15,9 11,8 21,2 18,4
Offentlig förvaltning 57,3 8,1 10,1 7,8 8,5
Övriga näringsgrenar 34,6 3,3 5,8 4,4 4,8
Näringsgrenen okänd 22,1 0,4 0,5 0,7 0,6
Näringsgrenar totalt 36,6 100,0 100,0 100,0 100,0

Källa: Personresurser inom vetenskap och teknologi 2007. Statistikcentralen

Förfrågningar: Markku Virtaharju (09) 1734 3290

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds


Uppdaterad 11.12.2008

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Personresurser inom vetenskap och teknologi [e-publikation].
2007. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 13.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tthv/2007/tthv_2007_2008-12-11_tie_001_sv.html