Denna statistik har lagts ned.
Nya uppgifter produceras inte längre om statistiken.
Publicerad: 11.12.2008
En tredjedel av de högutbildade finns i Nyland.
År 2006 bodde en tredjedel (33,4 %) av den högutbildade befolkningen (16–74-åringar) i Nyland. I Egentliga Finland och Birkaland var andelen omkring 9 procent i båda landskapen och i Norra Österbotten omkring 7 procent. När det gäller högutbildade var den sammanräknade andelen 58 procent för de här fyra landskapen, som är de största sett efter andelen. Deras andel av hela befolkningen var 51 procent.
År 2006 hade 28 procent av hela landets befolkning avlagt examen på högskolenivå. Andelen högutbildade ökade med tre procentenheter från år 2000. I Nyland var andelen den högsta i landet, dvs. 35 procent. Den lägsta andelen fanns i Kajanaland, 22 procent.
Också andelen högutbildade sysselsatta av alla sysselsatta var klart högst i Nyland (43 %). I Birkaland var andelen 37 procent och i Norra Österbotten och Mellersta Finland 36 procent.
Högutbildade och hela befolkning efter landskap år 2006
År 2006 ökade andelen högutbildade sysselsatta av den sysselsatta arbetskraften med något under en procentenhet från året innan (37 %). Bland männen var andelen högutbildade på samma nivå som året innan, dvs. 31 procent, bland kvinnorna ökade andelen däremot med något under en procentenhet (42 %). Av de högutbildade var 4,9 procent arbetslösa. Det relativa arbetslöshetstalet för kvinnor (5 %) var något högre än det relativa arbetslöshetstalet för män (4,8 %).
Hur de högutbildade sysselsatta placerar sig efter näringsgren är oförändrad jämfört med tidigare år. Flest högutbildade arbetade inom hälso- och sjukvård, 18 procent. Av personer med examen på forskarnivå arbetade en tredjedel vid universitet och omkring 16 procent inom hälso- och sjukvård. Av personer med högre högskoleexamen arbetade för sin del omkring 29 procent inom utbildningsområdet. De sysselsatta som avlagt någon annan examen på högskolenivå arbetade främst inom hälsovård (21 %), handel (13 %) och företagstjänster (11 %).
Högutbildade sysselsatta efter näringsgren examensvis år 2006
Näringsgren | %-andel av sysselsatta | Forskarutbildning % |
Högre högskoleexamen % |
Annan högre nivå % |
Totalt % |
Jord- och skogsbruk, fiske | 18,3 | 0,4 | 0,9 | 2,4 | 1,9 |
Gruvdrift | 19,0 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
Livsmedel, textiler | 19,4 | 0,3 | 0,7 | 1,3 | 1,1 |
Trävaror, massa, pappersvaror | 28,2 | 2,6 | 3,8 | 4,2 | 4,1 |
Metaller, maskiner och utrustning | 27,9 | 2,3 | 4,4 | 6,3 | 5,7 |
Datorer, teleprodukter | 61,7 | 2,5 | 3,8 | 2,1 | 2,6 |
Övrig fabriksindustri | 21,0 | 0,2 | 0,4 | 1,0 | 0,8 |
El-, gas- och vattenförsörjning | 44,1 | 0,2 | 0,6 | 0,9 | 0,8 |
Byggande | 16,6 | 0,2 | 0,7 | 3,9 | 2,9 |
Handel | 25,1 | 1,7 | 5,0 | 13,1 | 10,5 |
Transport, kommunikation | 17,3 | 0,3 | 1,3 | 3,9 | 3,1 |
Telekommunikation | 53,5 | 0,2 | 0,7 | 1,1 | 1,0 |
Finansierings- och försäkringsverksamhet | 62,0 | 0,9 | 3,0 | 3,4 | 3,2 |
Databehandling | 61,3 | 1,4 | 4,2 | 3,0 | 3,3 |
Företagstjänster | 38,6 | 4,7 | 11,0 | 11,2 | 11,0 |
Forskningsinstitut inom den offentliga sektorn | 72,6 | 7,9 | 1,7 | 0,4 | 1,0 |
Övrig forskning | 70,1 | 2,1 | 0.5 | 0.2 | 0,3 |
Universitet | 74,6 | 33,5 | 5,2 | 0,8 | 2,9 |
Övrig högskoleutbildning | 83,4 | 3,9 | 1,6 | 0,4 | 0,8 |
Övrig utbildning | 71,6 | 7,0 | 22,2 | 6,1 | 10,5 |
Hälso- och sjukvård | 45,2 | 15,9 | 11,8 | 21,2 | 18,4 |
Offentlig förvaltning | 57,3 | 8,1 | 10,1 | 7,8 | 8,5 |
Övriga näringsgrenar | 34,6 | 3,3 | 5,8 | 4,4 | 4,8 |
Näringsgrenen okänd | 22,1 | 0,4 | 0,5 | 0,7 | 0,6 |
Näringsgrenar totalt | 36,6 | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
Källa: Personresurser inom vetenskap och teknologi 2007. Statistikcentralen
Förfrågningar: Markku Virtaharju (09) 1734 3290
Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds
Uppdaterad 11.12.2008
Finlands officiella statistik (FOS):
Personresurser inom vetenskap och teknologi [e-publikation].
2007. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 13.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tthv/2007/tthv_2007_2008-12-11_tie_001_sv.html