Förstasidan > Statistik > Statistik över skuldsättning > Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner

Bostadshushåll

Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. I bostadshushåll ingår inte personer som enligt befolkningsdatasystemet stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa och personer med okänd vistelseort. Bostadshushåll kan inte heller bildas av personer som bor i byggnader som har klassificerats som internat och vars bostäder inte motsvarar definitionen på en bostadslägenhet. I folkräkningen år 1980 bildades bostadshushåll också av dessa personer.

Begreppet bostadshushåll togs i bruk vid folkräkningen 1980. Vid tidigare folkräkningar användes begreppet hushåll (matlag). Ett matlag bildades av familjemedlemmar och andra personer, som bodde tillsammans och som hade gemensamt mathushåll. En underhyresgäst med eget mathushåll bildade ett eget matlag. Fr.o.m. 1980 hör en underhyresgäst till samma bostadshushåll som de övriga personerna i bostaden.

Bostadsskuld

Bostadsskuld är en skuld som gäller köp eller ombyggnad av den skattskyldigas eller hans eller hennes familjs stadigvarande bostad.

Bruttoinkomster

Hushållens bruttoinkomster utgörs summan av hushållets produktionsfaktorinkomster (löne-, företagar- och kapitalinkomster) och erhållna transfereringar, före avdrag av betalda transfereringar (bl.a. skatter och socialskyddsavgifter).

Disponibla penninginkomster

Hushållets disponibla penninginkomster omfattar inkomstposter i form av pengar och naturaförmåner i anställning. I penninginkomster ingår inte kalkylerade inkomstposter, av vilka den beräknade bostadsinkomsten är den viktigaste.

De disponibla penninginkomsterna bildas på följande sätt:

+ löneinkomster

+ företagarinkomster

+ kapitalinkomster (exkl. bostadsinkomst)

--------------------------------------------

= produktionsfaktorinkomster

+ erhållna transfereringar (exkl. bostadsinkomst)

--------------------------------------------

= penninginkomster (brutto)

– betalda transfereringar

--------------------------------------------

= disponibla penninginkomster

Då man från penninginkomsterna (brutto) drar av betalda transfereringar, är den återstående inkomsten hushållets disponibla penninginkomst.

Det huvudsakliga inkomstbegreppet i inkomstfördelningsstatistiken är enligt internationella rekommendationer hushållets disponibla penninginkomster, varvid försäljningsvinsterna och skatterna på försäljningsvinsterna inte omfattas av inkomstbegreppet. De behandlas i enlighet med internationella rekommendationer som tilläggsinformation (memorandum item) utanför inkomstbegreppet.

Begreppet disponibla penninginkomster i totalstatistiken över inkomstfördelning avviker från de disponibla penninginkomsterna i inkomstfördelningsstatistiken. Begreppsskillnaden utgörs av att inkomstbegreppet i totalstatistiken över inkomstfördelning omfattar skattepliktiga överlåtelsevinster. På grund av praktiska skäl omfattar totalstatistiken över inkomstfördelning inte merparten av ränteinkomsterna och inte heller transfereringar mellan hushåll (bl.a. underhållsavgifter). Fastighetsskatt har inte heller dragits av i totalstatistiken över inkomstfördelning.

Inkomstdeciler

Fördelningen av en variabel beskrivs med hjälp av deciler. Ibland används också kvintiler, som har bildats på samma sätt som decilerna.

Exempel på bildande av inkomstdeciler:

I den nuvarande inkomstfördelningsstatistiken bildas decilgrupper genom att först dividera hushållets inkomster med antalet konsumtionsenheter (s.k. ekvivalerad inkomst). Varje hushållsmedlem får samma ekvivalerade inkomst. Därefter rangordnas personerna efter inkomst och delas in i tio lika stora grupper. Varje inkomstdecil omfattar således 10 procent av befolkningen. Till den första decilen hör den tiondel som har de lägsta inkomsterna och till den sista decilen den tiondel som har de högsta inkomsterna. Inkomstdecilernas inkomstandelar anger deras andelar av det totala beloppet av den inkomst som statistiken gäller.

Referensperson

I totalstatistiken över inkomstfördelningen väljs den hushållsmedlem som har de största bruttoinkomsterna till referensperson. Inkomsterna har fastställts på basis av registeruppgifter.

Skuld för inkomstens förvärvande

Skuld för inkomstens förvärvande är en skuld som gäller förvärv av skattepliktig inkomst. Det kan vara frågan om löpande inkomster, såsom hyres-, ränte- eller dividendinkomst. Inkomsten kan också bygga på värdeökning, t.ex. om den skattskyldiga i placeringssyfte skaffar en affärsfastighet eller en placeringstomt.

Skuld som gäller inkomstkälla

Skulder som gäller inkomstkälla är skulder som gäller jord- och skogsbruk samt näringsverksamhet.

Skulder

Skulder beskriver skuldbeloppet för de personer som hör till bostadshushållen vid årets slut (31.12). Här ingår lån och krediter som beviljats av kreditinstitut och finansiella institut, intressekontor och någon av de andra vanligaste kreditgivarna. Till skulderna räknas bostadslån och studielån som garanteras av staten eller Ålands landskapsstyrelse. Till skulderna räknas ytterligare lån av kreditinstitut och finansiella institut och lån på minst 1 700 euro som beviljats av andra kreditgivare än kreditinstitut och finansiella institut och där användningssyftet är ett annat än bostadslån eller studielån.

Skulderna indelas på basis av användningssyftet enligt följande:

1. bostadsskulder

2. studieskulder

3. skulder för inkomstens förvärvande

4. skulder som gäller inkomstkälla

5. andra (övriga) skulder

Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgraden för ett bostadshushåll är skuldernas andel av de disponibla penninginkomsterna per år i procent.

Skuldsättningsgrad = (bostadshushållens skulder totalt/bostadshushållens inkomster totalt)*100

Studieskuld

Med studieskuld avses studieskuld som garanteras av staten eller Ålands landskapsstyrelse.

Övriga skulder

Övriga skulder är t.ex. lån för anskaffning av fritidsbostad eller bil samt andra konsumtionskrediter. Uppgifterna i statistiken över skuldsättning har tagits ur uppgifterna i finansinstitutens årsdeklarationer till skattemyndigheten. Materialet omfattade fram till år 2011 konsumtionskrediter och andra skulder, om de var lån på minst 1 700 euro som beviljats av kreditinstitut eller finansiella institut eller någon av de andra vanligaste kreditgivarna.

Fr.o.m. år 2012 behöver skulduppgifter inte lämnas om sådana fortlöpande krediter som avses i 7 kap. 7 § 1 punkten i konsumentskyddslagen. Med fortlöpande kredit avses enligt definitionen i konsumentskyddslagen alla sådana krediter som tidigare omfattades av definitionen av kontokredit. Fortlöpande krediter är t.ex. universal- och specialkreditkortskrediter, konton med kredit och andra krediter som konsumenten inom ramen för kreditgränsen får använda kontinuerligt utan separat kreditbeslut av långivaren.