Energiförbrukning inom boende: dokumentation för statistiken
I dokumentationen av statistiken beskrivs hur statistiken har framställts och vilka metoder som har använts vid framställningen. Uppgifterna hjälper till att tolka siffrorna i statistiken samt att bedöma deras tillförlitlighet och jämförbarhet. Kvalitetsrapporten baserar sig på EU:s SIMS-modell. I dokumentationen finns också ändringsmeddelanden som beskriver ändringar i statistiken samt eventuella preciserande metodbeskrivningar.
Om du letar efter statistikuppgifter om denna statistik, gå till statistikens sida: Energiförbrukning inom boende
Kvalitetsrapport
Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)
Statistiken över energiförbrukning inom boende beskriver energiförbrukningen och energistrukturen inom boende samt energikällor för uppvärmning av bostadsbyggnader. Uppgifterna har samlats in från olika källor och tagits fram med hjälp av kalkylmodeller. Uppgifterna offentliggörs en gång om året.
Sektortäckning (SIMS 3.3)
Statistiken över energiförbrukningen inom boende täcker alla lägenheter och byggnader jämte gårdar i Finland, vilka ägs eller besitts och är i boendeanvändning av hushåll. Den beskriver också den energi som använts i dessa enligt energikälla.
Statistisk enhet (SIMS 3.5)
Basenheten i statistiken är en lägenhet eller byggnad jämte gård, vilken ägs eller besitts och är i boendeanvändning av ett hushåll.
Statistiken härleds från energiföretagens försäljningsstatistik. I sammanställningen av statistiken preciseras den sektorvisa indelningen av försäljningsuppgifter från energiföretagen och totalförsäljningen enligt energikälla delas in enligt olika användningsändamål med modeller. Uppgifterna om användning av virke baserar sig på separata urvalsundersökningar som görs med ungefär tio års mellanrum. Undersökningarnas mellanår bedöms med modeller för användningsändamål.
Vid kalibreringen av modellerna för användningsändamål används urvalsundersökningar och separata utredningar. Nödvändiga volymuppgifter fås från registren. I volymuppgifterna från registren har små avvikelser i förhållande till populationen identifierats.
Statistikens population (SIMS 3.6)
Populationen i statistiken över energiförbrukningen inom boende utgörs av alla lägenheter och byggnader jämte gårdar i Finland, vilka ägs eller besitts och är i boendeanvändning av hushåll.
Uppgifter om energiförbrukningen inom boende samlas i regel in av energiförsäljarna. Den sektorsvisa precisionen i uppgifterna varierar efter energikälla. Hur man gör en indelning enligt sektor beskrivs under punkten Databehandling.
Referensområde (SIMS 3.7)
Uppgifter om energiförbrukningen inom boende samlas i regel in från energiförsäljarna. Den sektorsvisa precisionen i uppgifterna varierar efter energikälla. Hur man gör en indelning enligt sektor beskrivs under punkten Databehandling.
Tidstäckning (SIMS 3.8)
Uppgifterna i statistiken Energiförbrukning inom boende är tillgängliga från och med år 2008. Uppgifterna kan revideras för hela tidsserien i samband med en ny publicering.
Basperiod (SIMS 3.9)
Uppgifterna i statistiken Energiförbrukning inom boende är tillgängliga från och med år 2008. Uppgifterna kan revideras för hela tidsserien i samband med en ny publicering.
Måttenhet (SIMS 4)
Uppgifterna publiceras i joule (terajoule TJ, petajoule PJ) och wattimmar (gigawattimme GWh). Utifrån uppgifterna i statistiken produceras uppgifter också för internationell rapportering, då rapporteringsenheten också kan vara till exempel tusen ton.
Referensperiod (SIMS 5)
Statistikens referensperiod är ett år.
Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)
Boende
Med boende avses i denna statistik energiförbrukning inom boende. Boende omfattar bostadsbyggnader i bostadsbruk, inkl. bastur och gårdsområden. När det gäller gårdsområden ingår bara elapparatur, dvs. eluttag för gårdsbelysning och uppvärmning av bilar.
Bostadsbyggnad
Med bostadsbyggnader avses i denna statistik huvudklasserna Bostadsbyggnader (A) och Fritidsbostadshus (B) i Statistikcentralens byggnadsklassificering, vilka grupperats enligt följande: - fristående småhus: hus med en eller två bostäder, parhus och övriga fristående småhus - rad- och kedjehus: hus med minst tre bostäder som kedjats samman - flervåningsbostadshus: loftgångshus och hus med minst tre bostäder av vilka åtminstone två är ovanpå varandra - fritidsbostadshus: separata sommarstugor och fritidsbostäder som främst avsetts för eget privat bruk.
Bostadsbyggnadernas volym
Volymen för bostadsbyggnader som färdigställts efter början av år 1980 fås ur register. För byggnader som färdigställts före detta har den saknade volymuppgiften imputerats med hjälp av kända uppgifter om våningsyta och volym i byggnadsbeståndet efter byggnadens användningsändamål och byggnadsår.
Bostadsbyggnadernas yta
Bostadsbyggnadernas yta fås som våningsyta från byggnadsbeståndet. Våningsytan är den sammanräknade ytan för byggnadernas våningar. Till våningsytan räknas ytan för varje våning enligt ytterväggarnas utsidor.
Bränslen
Med bränslen som används som energikällor i bostadsbyggnader avses i denna granskning trä, torv, kol, lätt brännolja, tung brännolja, naturgas och flytgas.
Elapparaters energiförbrukning
Elapparaters energiförbrukning omfattar den energi som används av elapparater i bostäder och fastigheter. Till elapparater hör bl.a. mikrovågsugnar, kaffe- och vattenkokare, kylutrustning, tvättmaskiner och torkar, TV-apparater och datorer med kringutrustning, kylanordningar i kylkällare, hissar och biluppvärmning. Elektriska bastuugnar och apparater som används för värmedistribution och ventilation räknas med i elförbrukningen för uppvärmning.
Energiförbrukning för belysning
Energiförbrukning för belysning omfattar den energi som används för belysning av bostadsbyggnader och gårdsområden. Också en del av den s.k. fastighetselen i flervåningshus- och radhusbolag används för belysning av gemensamma utrymmen. Av energikällorna för belysning har man i denna granskning beaktat elektriciteten; övriga energikällors andel antas vara marginell.
Energiförbrukning för matlagning
Vid beräkningen av elförbrukningen för matlagning har man beaktat spisar och ugnar. I matlagningen används huvudsakligen el som energikälla, i någon mån också natur- och flytgas, trä och träkol. Användningen av trä och träkol har uppskattats vara marginell, och de beaktas inte i denna statistik.
Energiförbrukning inom boende
Energiförbrukning inom boende omfattar den energiförbrukning som behövs för rumsuppvärmning av bostadsbyggnader och bruksvatten samt hushållsapparaternas elförbrukning. I energiförbrukning inom boende ingår också användningen av naturgas och flytgas i matlagning och den ved och el som används i bastur. Energiförbrukningen för transportmedel (bl.a. privatbilar) som används i hushållen ingår inte i energiförbrukningen inom boende utan i energiförbrukningen inom trafiken.
Energiförbrukning vid bastuuppvärmning
Energiförbrukning vid bastuuppvärmning omfattar den energi som används för uppvärmning av bastuugnar. Bastuugnen uppvärms vanligen med ved eller el. Konsumtionen omfattar utöver bastur i småhus eller lägenheter också gemensamma bastur i flervåningshus och vedeldade bastur i fritidshus.
Energiförbrukning vid uppvärmning av bruksvatten
Energiförbrukning vid uppvärmning av bruksvatten omfattar den energi som används för uppvärmning av vatten. En stor del av bostadsbyggnaderna i Finland har vattenburen centralvärme, varvid uppvärmningen av vatten sker med en huvudsaklig energikälla. Betydande torra uppvärmningssystem är bl.a. direkt elvärme, ugnseldning och luftburen centralvärme. I dessa system värms vattnet i regel upp med en separat eldriven beredare.
Energikällor / värmekällor
Med energikällor i bostadsbyggnader avses bränslen, elektricitet, fjärrvärme och värmepumpsenergi som utvinns från miljön. Elektricitet omfattar bara nätburen elektricitet; självproducerad el i form av bl.a. sol- och vindkraft ingår tills vidare inte i denna granskning.
Förbrukning av energi för rumsuppvärmning
Förbrukning av energi för rumsuppvärmning består av förbrukningen av bränslen, el och fjärrvärme samt värmepumpsenergin. I uppvärmningsenergin ingår energin från huvuduppvärmningssystem och energin från kompletterande andra uppvärmningsformer, inkl. apparater för ventilation och värmedistribution. Kompletterande uppvärmningsformer kallas i statistiken för tilläggsuppvärmning. Också en del av den s.k. fastighetselen i flervåningshus- och radhusbolag har hänförts till uppvärmnings- och ventilationssystem. Förbrukningen täcker energikällor som köpts för boende eller anskaffats på annat sätt (t.ex. ved som producerats för eget bruk) och förluster i samband med användningen av bränslen (t.ex. pannförluster).
Hushållsapparaters energiförbrukning
Hushållsapparaters energiförbrukning omfattar den energi som används för elapparater, belysning och matlagning.
Jordvärme
Jordvärme omfattar den värme som utvinns från borrbrunnar och uppsamlingsrör. Också värme som utvinns från vattendrag räknas som jordvärme i denna granskning. Den el som jordvärmepumpar förbrukar räknas inte som jordvärme, utan den ingår i elförbrukningen för uppvärmning.
Nyttoenergi
Nyttoenergin är den del av energin som anskaffats för bostadsbyggnaden som kan utnyttjas i uppvärmningen. En del av den anskaffade energin går till spillo på grund av överförings- och transformatorförluster. Nyttoenergin har beräknats genom att dra av förlusterna i uppvärmningssystemen från mängden energi som använts för rumsuppvärmning. Fjärr- och elvärme är nyttoenergi som sådana. Värmepumparnas nyttoenergi har beräknats som summan av producerad värme och förbrukad el. För övriga energikällor har följande antagna verkningsgrader använts: - Småskalig användning av trä 55 % - Torv 60 % - Kol 60 % - Tung brännolja 83 % - Lätt brännolja 78 % - Naturgas 90 % De antagna verkningsgraderna baserar sig på en kalkylmodell för byggnadsbeståndets energiförbrukning (REM) som Tammerfors tekniska universitet och Statens tekniska forskningscentral (VTT) i samarbete utarbetat.
Specifik förbrukning per enhet
Specifik förbrukning per enhet beskriver den genomsnittliga årsförbrukningen för en grupp apparater. Då den multipliceras med antalet apparater, får man gruppens totala årsförbrukning.
Specifik förbrukningsfaktor
En specifik förbrukningsfaktor beskriver i denna statistik olika energikällors förbrukning per byggnadskubikmeter (kWh/m3).
Tom bostadsbyggnad
I denna granskning klassificeras en bostadsbyggnad som tom, om det enligt registeruppgifter inte finns en enda bostad med permanent boende i byggnaden.
Uppvärmningsbehovstal / graddagstal
Uppvärmningsbehovstalen, som beskriver olika orters årliga uppvärmningsbehov, har beräknats för rumstemperaturen 17°C med antagelsen att man slutar värma upp byggnaderna på våren då utomhustemperaturen stiger över 10°C och börjar värma upp dem på hösten då temperaturen sjunker under 12°C. Uppvärmningsbehovstalen produceras av Meteorologiska institutet. Vid sammanställningen av denna statistik har man använt uppvärmningsbehovstalet för Jyväskylä för att beskriva hela Finlands genomsnittliga uppvärmningsbehov.
Värmepumpsenergi
Med värmepumpsenergi avses energi som utvinns med värmepumpar från miljön (land, luft eller vatten) och som används för uppvärmning av byggnader. Värmepumpsenergi är skillnaden mellan den värme som värmepumparna producerar och den el som de förbrukar. Den el som värmepumpar förbrukar vid kylning har i denna granskning räknats med i elförbrukningen för uppvärmning, liksom den el som värmepumpar förbrukar vid uppvärmning.
Befogenheter (SIMS 6)
Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Mera information: Statistiklagstiftning
Lagstiftning och andra överenskommelser (SIMS 6.1)
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Datautbyte (SIMS 6.2)
Statistikens material som gäller energiförsäljning samlas in i regel som en del av den gemensamma datainsamlingen för energistatistik. I datainsamlingen samarbetar man med branschorganisationerna. Därtill används flera registermaterial.
Statistiken ingår i Finlands officiella statistik (FOS) och i det europeiska statistiksystemet (ESS). Statistikcentralen är skyldig att rapportera energistatistik till IEA, en byrå under OECD.
Källmaterial (SIMS 18.1)
Statistikens material som gäller energiförsäljning samlas in i regel som en del av den gemensamma datainsamlingen för energistatistik. I datainsamlingen samarbetar man med branschorganisationerna. Därtill används flera registermaterial. Försäljningsuppgifterna jämförs med produktions-, import- och exportuppgifterna.
Nedan beskrivs insamlingen av försäljningsuppgifter närmare:
- Elförsäljningsuppgifter samlas in av Energiindustri rf. Uppgifterna överlämnas med sektorsindelningen boende och jordbruk, industri, service och övriga. Materialet omfattar i praktiken alla elnät och den el som sålts via dem. Slutförbrukningen av el omfattar utöver el som köpts av energiföretagen el som hushållen själv producerat. Dess omfattning bedöms kalkylmässigt genom att dra nytta av den information om antalet solpaneler vilket Energiverket samlat in av nätbolagen.
- Försäljningsuppgifter om fjärrvärme överlämnas av Energiindustri rf och kommunförbundet. Statistikcentralens värmeproduktionsenkät används som kompletterande uppgiftskälla. Enkäten gäller separat värmeproduktion och den sänds till producenter vars årliga produktion är sammanlagt 10 000 megawattimmar (MWh) eller vars värmeproduktionskapacitet är minst 5 megawatt (MW). Mindre företag som säljer blockvärme ingår inte i granskningen.
- LUKE gör med ungefär tio års mellanrum en enkät om användningen av brännved i uppvärmningen. Under mellanåren generaliseras detta material kalkylmässigt.
- Värmepumpföreningen samlar årligen in uppgifter om försäljning av värmepumpar. Energiberäkningen är modellbaserad.
• Statistikcentralen samlar in uppgifter om försäljningen inom olje- och biobränslebranschen med en egen enkät. Enkäten om den månatliga försäljningen av bränsle och lageruppgifter omfattar ungefär 15 uppgiftslämnare.
• Försäljningsuppgifterna om naturgas fås från Gasföreningen i Finland. I samband med att gasmarknaden öppnades tog Gasgrid Finland i bruk en gashub, varifrån Statistikcentralen i fortsättningen kommer att få uppgifter om försäljning av gas.
• Det finns ingen regelbunden datainsamling om kol och torv för boende på grund av bränslets ringa betydelse, utan uppskattningen av användningen är modellbaserad. Uppgifter verifieras efter behov från andra källor.
Frekvens för datainsamling (SIMS 18.2)
Data insamlas en gång per år.
Datainsamlingsmetod (SIMS 18.3)
Se datainsamlingarna för övrig energistatistik.
Datavalidering (SIMS 18.4)
På summanivå granskas det att energiuppgifterna bildar en enhetlig tidsserie.
Databehandling (SIMS 18.5)
I behandlingen av materialet kan två faser identifieras:
1. Sektorindelning av försäljningsuppgifterna
2. Modellering av användningsobjekt
Energiförsäljningsuppgifterna fördelas på sektorerna enligt följande:
- Vad gäller el uppskattas den energi som jordbruket använt genom att dra nytta av de urvalsbaserade uppgifter som LUKE samlat in av trädgårds- och jordbruksföretagarna genom att verifiera uppgiftens storleksklass ur Skatteförvaltningens uppgifter under de år, då uppgifter som baserar sig på urvalsundersökningen inte är tillgängliga.
- Den sektorindelning som saknas i uppgifterna om försäljning av fjärrvärme imputeras manuellt genom att dra nytta av fördelningen av den fjärruppvärmda byggnadsvolymen i bolagets verksamhetsområde (kommun) och den specifika förbrukningen enligt modelleringen av användningsobjekt. (För tillfället manuellt, i fortsättningen övergår man till regelbaserad imputering). Korrigering: nu överförs dessa LUKE-virken i den internationella beräkningen, men de förs inte därefter till fördelningen av användningen.
- Sektorindelningen för naturgas används i obehandlad form.
- Uppgifter om försäljning av oljeprodukter samlas in enligt produkt och (område). Sektorindelningen av oljeprodukter uppkommer i modelleringen av användningsobjekt. De produkter som används i boende är lätt och tung brännolja (uppvärmning) och flytgas (uppvärmning, tillredning av mat). Användningen av uppvärmningsenergi för boende uppskattas med en modell som gäller uppvärmningen av byggnader. Arbetsmaskinernas andel av ovan nämnda bränslen uppskattas med TYKO-modellen i VTT:s Lipasto-modellhelhet. Den helhet som omfattar användning av oljeprodukter, vilken uppskattats med modeller, anpassas till försäljningsuppgifterna.
Modellering av användningsobjekt:
Modellering av användningsobjekt görs med tre olika modeller. Statistikcentralen administrerar själv uppvärmningsmodellen och modellen för hushållsel. Värmepumpmodellen har utvecklats i samarbete med SULPU (Finlands värmepumpsförening).
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet (SIMS 13.1)
Statistiken över energiförbrukningen inom boende produceras utifrån energibolagens försäljningsuppgifter, som delas in i slutanvändning enligt sektor med modeller.
Försäljningsuppgifternas täckning och sektorindelningen av försäljningsuppgiften samt dess exakthet varierar enligt energikälla.
- Man känner väl till totalvolymen på elförsäljningen. Sektorindelningen av försäljningen är förknippad med viss osäkerhet, eftersom elbolagen rapporterar boende och jordbruk som en helhet. Egen produktion med solpaneler estimeras.
- Försäljningen av fjärrvärme och blockvärme samlas in från flera källor och insamlingen täcker inte mindre värmeproducenter. Därtill överlämnar en del av aktörerna inte försäljningsuppgifter och/eller sektorindelningen för försäljningen. Dessa uppgifter imputeras.
- Försäljning av oljeprodukter samlas in enligt produkt (lätt och tung brännolja, flytgas) och fördelningen enligt sektor och användning görs med hjälp av modeller. En liten mängd flytgas rapporteras för tillfället under naturgas.
- Virke (och annan biomassa) baserar sig på en urvalsundersökning, som görs med ungefär 10 års mellanrum. Mellanåren uppskattas med en modell.
- Den nettoenergi som värmepumparna producerat tas fram med en beräkningsmodell genom att dra nytta av värmepumpföretagarnas försäljningsuppgifter och antaganden om värmebehovet. Antalet apparater verifieras med urvalsuppgifter. Verifieringen av energiuppgifter utvecklas.
- Uppgifter om försäljningen av naturgas är tillgängliga efter sektor.
- Fasta fossila är kol och torv. Användningen av dessa är ringa och omfattningen på användningen bedöms med modeller. Utbredningen av uppvärmningssättet följs med urvalsundersökningar.
Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.
Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.
Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.
Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen
Kvalitetsbedömning (SIMS 11.2)
Statistiken över energiförbrukningen inom boende produceras utifrån energibolagens försäljningsuppgifter, som delas in i slutanvändning enligt sektor med modeller. Försäljningsuppgifternas täckning och sektorindelningen av försäljningsuppgiften samt dess exakthet varierar enligt energikälla. Uppgifternas kvalitet bedöms i flera faser under statistikprocessen och helheten samordnas årligen till en del av energibalansen.
Riktlinjer för revidering av uppgifter (SIMS 17.1)
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Aktualitet (SIMS 14.1)
Uppgifterna publiceras omkring 11 månader efter utgången av statistikåret.
Punktlighet (SIMS 14.2)
Statistiken publiceras enligt publiceringskalendern.
Geografisk jämförbarhet (SIMS 15.1)
Uppgifterna produceras enbart på riksomfattande nivå vad gäller Finland.
Olika länder producerar uppgifterna med olika metoder (urval, totalundersökning) och begreppen i statistiken har inte ännu etablerats. Till exempel har en del länder avgränsat fritidsbostäder från granskningen. Det finns skillnader också i klassificeringarna. I Finland ingår nedkylning i annan förbrukning och naturgas omfattar en liten mängd flytgas. Därför inte jämförelser mellan olika länder rätlinjiga.
Jämförbarhet över tid (SIMS 15.2)
Tidsserierna över energiförbrukningen inom boende är tidsmässigt jämförbara från och med år 2008.
Enhetlighet över statistikområden (SIMS 15.3)
Energiförbrukning inom boende är enhetlig med övrig energistatistik. Uppgiften om fördelningen av uppvärmningssättet för bostadsbeståndet har publicerats i statistikens översikter. För tillfället är inte uppgiften om uppvärmningssättet i registreringsuppgifter, vilken kan plockas från Statistikcentralens databaser, uppdaterad.
Intern enhetlighet (SIMS 15.4)
Uppgifterna är enhetliga inom statistiken.
Publiceringskalender (SIMS 8.1)
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Tillgång till publiceringskalendern (SIMS 8.2)
Statistikcentralens publiceringskalender: Kommande publikationer
De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer (linkki tilaston omille sivuille)
Användarnas tillgång (SIMS 8.3)
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.
Mera information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.
Publiceringsfrekvens (SIMS 9)
Uppgifterna publiceras en gång om året i november eller december året efter statistikåret.
Statistiskt offentliggörande (SIMS 10.1)
Ett meddelande publiceras årligen på statistikens webbsida.
Webbdatabas (SIMS 10.3)
Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.
Principer för dataskydd (SIMS 7.1)
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.
Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.
Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Dataskydd och datasäkerhet vid behandling av uppgifter (SIMS 7.2)
Tabellerna i statistiken har producerats på riksnivå, vilket innebär att uppgifter om enskilda företag eller hushåll inte kan identifieras.