Offentliga samfundens utgifter efter ändamål: dokumentation för statistiken
I dokumentationen av statistiken beskrivs hur statistiken har framställts och vilka metoder som har använts vid framställningen. Uppgifterna hjälper till att tolka siffrorna i statistiken samt att bedöma deras tillförlitlighet och jämförbarhet. Kvalitetsrapporten baserar sig på EU:s SIMS-modell. I dokumentationen finns också ändringsmeddelanden som beskriver ändringar i statistiken samt eventuella preciserande metodbeskrivningar.
Om du letar efter statistikuppgifter om denna statistik, gå till statistikens sida: Offentliga samfundens utgifter efter ändamål
Kvalitetsrapport
Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)
Statistiken över den offentliga sektorns utgifter efter ändamål ingår i nationalräkenskaperna och beskriver de offentliga samfundens utgifter efter ändamål och fördelade på undersektorer. Uppgifterna samlas in från flera olika källor och offentliggörs två gånger om året.
Sektortäckning (SIMS 3.3)
Statistiken omfattar alla enheter från statsförvaltningen, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna vilka hör till de offentliga samfunden i Finland enligt ENS 2010. Statistiken breddar bilden av sammansättningen i de offentliga samfundens utgifter, men den innehåller inte någon näringsgrensdimension.
Statistisk enhet (SIMS 3.5)
Statistiken omfattar sektorn offentliga samfund, som delas in i staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna. En förteckning över de enheter som hör till de offentliga samfunden finns här.
Statistikens population (SIMS 3.6)
Enligt sektorindelningen omfattar de offentliga samfunden i Finland staten, kommuner och samkommuner, Ålands
landskapsstyrelse och socialskyddsfonderna. Till stats- och kommunsektorn inräknas inte sådana statliga och kommunala affärsverk som är marknadsproducenter. I statssektorn inräknas vid sidan om budgetekonomin bland annat fonder utanför budgeten, universitet, Rundradion, Senatfastigheter och universitetens fastighetsbolag. I lokalförvaltningssektorn inräknas kommuner och samkommuner, yrkeshögskolor och bolag som kommunerna äger, som producerar tjänster främst för sina ägare.
I socialskyddsfonderna inräknas de enheter som sköter den sociala tryggheten som myndigheterna föreskrivit i Finland. Dessa omfattar enheter som genomför basskydd, såsom Folkpensionsanstalten, Arbetslöshetsfonden, arbetslöshetskassor, sjukkassor, bolag som sköter lagstadgad arbetspensionsförsäkring, pensionsstiftelser, pensionskassor och offentliga anstalter (t.ex. Keva).
Arbetspensionsanstalter definierades i statistikföringen som en del av Finlands offentliga samfund med det särskilda beslutet av EU:s kommission i januari 1997.
Referensområde (SIMS 3.7)
Referensområdet för statistiken är hela Finland.
Tidstäckning (SIMS 3.8)
Statistiken börjar år 1990. Vad gäller åren 1990–2000 beskriver statistiken de offentliga samfundens utgifter enbart vad gäller huvudklassernas ändamål, från och med år 2001 också med en närmare ändamålsindelning.
Måttenhet (SIMS 4)
Siffrorna i statistiken presenteras till löpande priser i miljoner euro.
Referensperiod (SIMS 5)
Statistikens referensperiod är ett kalenderår.
Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)
Andra löpande transfereringar
Till andra löpande transfereringar (D.7) räknas: Skadeförsäkringspremier, netto (D.71) Skadeförsäkringspremier, netto, är premier som betalas för försäkringar som tecknats av institutionella enheter. De består av både de faktiska premier som betalas av försäkringstagarna för att få försäkringsskydd under räken-skapsperioden (intjänade premier) och de premietillskott som betalas av kapi-talinkomster, som tillskrivs försäkringstagarna, efter avdrag för försäkrings-bolagens administrationskostnader för försäkringarna. Skadeförsäkringsfordringar (D.72) Skadeförsäkringsfordringar är de fordringar som skall betalas enligt skade-försäkringskontrakt; dvs. de belopp som försäkringsbolag är skyldiga att be-tala som ersättning för skador på personer och varor (inklusive realkapitalva-ror). Löpande transfereringar inom den offentliga sektorn (D.73) Löpande transfereringar inom den offentliga sektorn (D.73) omfattar trans-fereringar mellan olika delsektorer inom den offentliga sektorn (staten, lokal-förvaltningen, socialskyddsfonderna) med undantag för subventioner, inve-steringsbidrag och andra kapitaltransfereringar. Löpande transfereringar inom den offentliga sektorn omfattar inte transaktioner å andra enheters vägnar; de bokförs endast en gång i räkenskaperna och då som tillgång hos den mottagande enheten å vars vägnar transaktionen gjorts. Denna situation uppstår särskilt när en offentlig enhet (t.ex. en statlig myndighet) inkasserar skatter som, helt eller delvis, automatiskt överförs till en annan offentlig en-het (t.ex. en lokal myndighet). I detta fall bokförs skatteinbetalningarna, som är avsedda för den andra offentliga enheten, som om de vore insamlade direkt av den enheten och inte som en löpande transferering inom den of-fentliga förvaltningen. Transfereringar av skatteinbetalningar, som en annan enhet inom den offentliga sektorn får som statsbidrag, innefattas däremot i löpande transfereringar inom den offentliga förvaltningen. Löpande internationell samverkan (D.74) Löpande internationell samverkan omfattar alla transfereringar, kontant eller in natura, mellan den offentliga sektorn och offentliga sektorer eller internat-ionella organisationer i utlandet, utom investeringsbidrag och andra kapital-transfereringar. a) den offentliga sektorns bidrag till internationella organisationer (exklusive skatter som medlemsstater betalar till övernationella organisationer) b) alla löpande transfereringar som den offentliga sektorn kan motta från de institutioner eller organisationer som nämns under a c) löpande transfereringar mellan stater, antingen kontant (t.ex. betalningar avsedda att finansiera budgetunderskott i andra länder eller i territorier på andra sidan havet), eller in natura (t.ex. gåvor av livsmedel eller militär ut-rustning, nödhjälp efter naturkatastrofer i form av livsmedel, kläder, medicin etc.) d) löner som den offentliga sektorn, en av Europeiska unionens institutioner eller en internationell organisation betalar till rådgivare eller tekniska experter som ställs till förfogande för utvecklingsländer. Diverse löpande transfereringar (D75) Diverse löpande transfereringar omfattar löpande transfereringar till hushål-lens icke-vinstsyftande organisationer, löpande transfereringar mellan hushåll och andra diverse löpande transfereringar. Moms- och BNI-relaterade avgifter till unionens egna medel (D76)
Fast bruttoinvestering
Fast bruttoinvestering består av inhemska producenters förvärvav av fasta tillgångar minus avyttringar. Fasta tillgångar är materiella eller immateriella tillgångar tillkomna som resultat av produktionsprocesser, som själva används mer än ett år upprepat eller kontinuerligt i produktionsprocesser.
Insatsförbrukning
Insatsförbrukning består av värdet av de varor och tjänster som används som insats i produktionsprocessen, exklusive fasta tillgångar, vars användning förs som kapitalförslitning. Dessa varor och tjänster kan antingen vidareförädlas eller förbrukas i produktionsprocessen. Produkter som används för insatsförbrukning skall bokföras och värderas vid den tidpunkt de går in i produktionsprocessen. De skall värderas till mottagarpris för liknande varor och tjänster vid samma tidpunkt.
Kapitaltransfereringar
Kapitaltransfereringar skiljer sig från löpande transfereringar på så sätt att de omfattar anskaffning eller minskning av en tillgång eller tillgångar hos minst en part i en transaktion. Oberoende av om kapitaltransfereringarna genom-förs kontant eller in natura leder de till motsvarande förändring i de finansi-ella tillgångarna eller icke-finansiella tillgångarna som presenterats i balans-räkningarna för en eller båda parterna i en transaktion. Kapitaltransfereringar avser kapitalskatter, investeringsstöd och övriga kapi-taltransfereringar.
Kapitalutgifter och -inkomster
Kapitalinkomster och -utgifter (D.4) uppkommer då ägarna av finansiella tillgångar eller naturresurser tillhandahåller institutionella enheter dessa re-surser eller tillgångar. Inkomsten från användningen av finansiella tillgångar kallas kapitalavkastning, medan inkomsten från användning av naturresurser är arrende. Kapitalinkomster utgörs av kapitalavkastning och arrenden totalt. Kapitalinkomster klassificeras enligt följande: a) ränta (D.41); b) inkomst från bolag (D.42): 1) utdelning från bolag (D.421); 2) ägaruttag från kvasibolag (D.422); c) återinvesterade vinstmedel från utländska direktinvesteringar (D.43); d) övrig kapitalavkastning (D.44): 1) kapitalavkastning tillräknad försäkringstagare (D.441); 2) kapitalavkastning på pensionsrätter (D.442); 3) kapitalavkastning tillräknad andelsägare i kollektiva investeringsfonder (D.443); e) arrenden (D.45).
Löner
Löner och kollektiva avgifter (D.1) definieras som den totala ersättning, kontant eller in natura, som betalas av en arbetsgivare till en anställd för av denne utfört arbete under räkenskapsperioden. Löner och kollektiva avgifter delas upp i a) egentlig lön (D.11): kontanta löner ; naturaförmåner b) arbetsgivares kollektiva avgifter (D.12): arbetsgivares faktiska kollektiva avgifter (D.121); arbetsgivares tillräknade kollektiva avgifter (D.122).
Offentliga sektorns totalutgifter
Den offentliga sektorns totalutgifter beskriver summan av offentliga sektorns utgiftsslag. Kapitalutgifterna, löpande transfereringar och kapitaltrans-fereringarna inom den offentliga sektorn har eliminerats från de konsoliderade totalutgifterna. Köp av tjänster eller varor inom den offentliga sektorn konsolideras dock inte. Totalutgifterna är alltså delvis bruttoutgifter. Offentliga sektorn totalt (S.13) granskas vanligen konsoliderat och uppgifterna om delsektorerna icke-konsoliderat. Offentliga sektorns totalutgifter i förhållande till BNP kallas också för utgiftsgrad. Offentliga sektorns totalutgifter beräknas genom att summera följande utgiftsslag: Konsoliderade/icke-konsoliderade totalutgifter= P22K insatsförbrukning, dvs. köpta tjänster och varor + D1K Utbetalda löner och kollektiva avgifter + D29K Övriga produktskatter + D3K Subventioner D4K Kapitalutgifter + D5K Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter D62K Sociala förmåner, andra än in natura + D632K Sociala transfereringar in natura D7K Andra löpande transfereringar + D9K Betalda kapitaltransfereringar + P5K Bruttoinvestering + NP Anskaffning minus avyttring av icke producerade tillgångar
Sociala förmåner andra än in natura
I sociala förmåner andra än in natura (D.62) ingår: a) Kontanta socialförsäkringsförmåner som utbetalas till hushåll av socialförsäkringssystem. T.ex. pensioner, arbetslöshetsstöd. b) Kontanta socialbidrag som utbetalas till hushåll av offentliga enheter för att täcka samma behov som sociala trygghetsförsäkringsförmåner, men inte inom ett socialt trygghetsförsäkringssystem med sociala avgifter och sociala trygghetsförsäkringsförmåner. T.ex. kommunalt utkomststöd, underhållsbidrag.
Sociala transfereringar in natura
Sociala transfereringar in natura omfattar individuella varor och tjänster som tillhandahålls individuella hushåll av offentlig sektor eller hushållens icke-vinstsyftande organisationer, vare sig varorna och tjänsterna är köpta på marknaden eller producerade som icke marknadsproduktion från offentlig sektor eller hushållens icke-vinstsyftande organisationer.
Subventioner
Subventioner (D.3) är löpande, ensidiga betalningar som den offentliga sektorn eller Europeiska unionens institutioner gör till inhemska producenter med syftet att påverka produktionsnivåerna, priserna eller ersättningen till produktionsfaktorerna. Övriga icke marknadsproducenter kan erhålla övriga produktionssubventioner endast i de fall dessa betalningar grundas på allmänna bestämmelser som gäller både marknads- och icke marknadsproducenter. Subventioner från Europeiska unionens institutioner omfattar endast transfereringar, som görs direkt till inhemska producentenheter. Subventioner klassificeras i a) produktsubventioner (D.31) (1) importsubventioner (D.311) (2) övriga produktsubventioner (D.319) b) övriga produktionssubventioner (D.39).
Befogenheter (SIMS 6)
Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Mera information: Statistiklagstiftning
Lagstiftning och andra överenskommelser (SIMS 6.1)
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Datautbyte (SIMS 6.2)
Statistiken är en årsstatistik och utkommer en gång per år. Statistikens uppgifter publiceras på statistikens webbsida. Uppgifterna rapporteras i enlighet med leveransprogrammet ESA 2010.
Källmaterial (SIMS 18.1)
Statistiken är en härledd statistik som överensstämmer med nationalräkenskaperna. Statistikens population, de använda primärmaterialen och urvalsdesignen är samma som i nationalräkenskaperna. Statistiken är en totalundersökning och uppgifterna fås ur statens bokföringsmaterial, den statistikenkät som baserar sig på kommunernas och samkommunernas bokslut och socialskyddsfondernas resultaträkningar, årsberättelser och statistik. Källan utgörs också av bokslutsuppgifter för bolag som klassificerats som offentliga samfund.
Frekvens för datainsamling (SIMS 18.2)
Beroende på källmaterialet insamlas de uppgifter som ligger till grund för statistiken varje månad, kvartal eller år. I slutet av året då statistiken utarbetas är merparten av det bokslutsmaterial som används i utarbetandet också tillgängligt vad gäller det senaste året.
Datainsamlingsmetod (SIMS 18.3)
I upprättandet av statistiken används i stor utsträckning samma informationskällor som i uppgörandet av nationalräkenskaperna.
Enheterna i nationalräkenskaperna samlar vanligtvis inte in uppgifterna själva, utan de tar emot dem från andra enheter eller institutioner. Sektorsspecifika informationskällor beskrivs i metodbeskrivningen av bruttonationalinkomsten i Finland
Datavalidering (SIMS 18.4)
Jämförelser mellan uppgifter ur olika källor är en viktig del av arbetet med att sammanställa nationalräkenskaperna. De källuppgifter som används för nationalräkenskaperna granskas i flera omgångar vid Statistikcentralen. Data valideras horisontellt och vertikalt i anslutning till framställningen och rapporteringen. Uppgifterna i statistiken rapporteras årligen till Eurostat, som också övervakar statistikens kvalitet och konsistens i dess uppgifter.
Databehandling (SIMS 18.5)
Uppgifterna i statistiken härleds från årsuppgifterna i nationalräkenskaperna. Syftet med statistiken är att bredda bilden av de offentliga samfundens utgifter genom att lägga till en ändamålsklassificeringsdimension till årsräkenskapssiffrorna. Processen för att utarbeta statistiken har i huvudsak integrerats i processen för utarbetandet av årsräkenskaperna på så sätt att det utifrån källmaterialet för årsräkenskaperna är möjligt att direkt härleda också siffrorna i statistiken De offentliga samfundens utgifter efter ändamål. Utarbetandet av statistiken främjar dock också utarbetandet av de slutliga uppgifterna i årsräkenskaperna.
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet (SIMS 13.1)
Statistiken är en härledd statistik som överensstämmer med nationalräkenskaperna. Statistikens population, de använda primärmaterialen och urvalsdesignen är samma som i nationalräkenskaperna.
Statistiken är en totalundersökning och uppgifterna fås ur statens bokföringsmaterial, den statistikenkät som baserar sig på kommunernas och samkommunernas bokslut och socialskyddsfondernas resultaträkningar, årsberättelser och statistik. Källan utgörs också av bokslutsuppgifter för bolag som klassificerats som offentliga samfund.
Uppgifterna i statistiken är i synnerhet vad gäller det senaste året preliminära, eftersom allt slutligt material vid publiceringstidpunkten inte ännu är tillgängligt. I samband med publiceringarna kan också tidsseriens äldre år uppdateras så att de motsvarar uppgifter som preciserats i nationalräkenskaperna.
Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.
Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.
Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.
Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen
Riktlinjer för revidering av uppgifter (SIMS 17.1)
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Aktualitet (SIMS 14.1)
Statistiken offentliggörs en gång om året i december. Då publiceras föregående års preliminära uppgifter och äldre års siffror uppdateras. De uppgifter som ska publiceras överensstämmer vid publiceringstidpunkten med de senaste årsräkenskapsuppgifterna.
Punktlighet (SIMS 14.2)
Det är god praxis att publiceringsdatumen för nationalräkenskaperna tillkännages i förväg och att dessa datum faktiskt håller.
Rapporteringen av nationalräkenskaperna till Eurostat ska ske exakt vid de tidpunkter som fastställs i leveransprogrammet för ENS 2010 eller tidigare.
Statistikcentralen skickar ofta uppgifterna till Eurostat tidigare än den sista möjliga tidpunkten som anges i leveransprogrammet.
Geografisk jämförbarhet (SIMS 15.1)
Jämförbarheten i EU-medlemsstaternas nationalräkenskaper garanteras genom att de gemensamma definitionerna i Europeiska nationalräkenskapssystemet (European System of Accounts ESA 2010) tillämpas. Upprättandet av statistiken styrs därtill i EU-medlemsländerna av Eurostats COFOG-metodhandbok, vars nyaste version är från år 2019.
Jämförbarhet över tid (SIMS 15.2)
Uppgifterna i statistiken är jämförbara vad gäller hela tidsserien, eftersom statistiken baserar sig på siffrorna i nationalräkenskaperna, vilka från och med år 1975 har upprättats enligt ESA 2010-definitionerna. Jämförbara tidsserier är tillgängliga från och med år 1990 på huvudklassnivån enligt ändamålsklassificeringen. På närmare klassificeringsnivån är tidsserierna tillgängliga från och med år 2001.
Enhetlighet över statistikområden (SIMS 15.3)
Uppgifterna i statistiken är enhetliga med uppgifterna i nationalräkenskaperna och internationell jämförbara mellan EU-medlemsländerna. I nationalräkenskapernas kontosystem sammanfaller de olika delområdena: års- och kvartalsräkenskaperna, den offentliga sektorns uppgifter, realsektorkonton, konton för finansiella transaktioner, regionalräkenskaperna, tillgångs- och användningstabellerna. I praktiken kan det emellertid vara en omöjlighet att uppnå fullständig enhetlighet mellan uppgifterna vid alla tidpunkter, och temporära skillnader förekommer. Uppgifterna i statistiken De offentliga samfundens utgifter efter ändamål är vid publiceringstidpunkten enhetliga med uppgifterna i den senaste publiceringen av årsräkenskaperna. Eftersom statistiken De offentliga samfundens utgifter efter ändamål publiceras enbart en gång per år, men siffrorna i årsräkenskaperna uppdateras flera gånger per år, är uppgifterna i dessa statistikgrenar inte alltid helt överensstämmande.
Jämförbara tidsserier är tillgängliga från och med 1990. Eurostats statistik finns på Eurostats webbplats.
Publiceringskalender (SIMS 8.1)
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Tillgång till publiceringskalendern (SIMS 8.2)
Statistikcentralens publiceringskalender: Kommande publikationer
De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer
Användarnas tillgång (SIMS 8.3)
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.
Mera information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.
Publiceringsfrekvens (SIMS 9)
Statistiken utkommer en gång per år i december. Statistikens uppgifter publiceras på statistikens webbsida. År t publiceras uppgifter om år t-1. Statistiken härleds ur siffrorna i nationalräkenskaperna och vid publiceringstidpunkten överensstämmer siffrorna i statistiken med den nyaste publiceringen av årsräkenskaperna. I synnerhet vad gäller det senaste året är uppgifterna i statistiken fortfarande preliminära. I samband med publiceringen av statistiken kan också äldre år ändras då årsräkenskaperna preciseras.
Statistiskt offentliggörande (SIMS 10.1)
Ett meddelande publiceras årligen yms. på statistikens webbsida.
Webbdatabas (SIMS 10.3)
Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.
Principer för dataskydd (SIMS 7.1)
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.
Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.
Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Dataskydd och datasäkerhet vid behandling av uppgifter (SIMS 7.2)
Med konfidentiella uppgifter avses inom statistik uppgifter med vilka statistiska enheter kan identifieras direkt eller indirekt och som därför kan röja enskilda uppgifter. För att fastställa huruvida en statistisk enhet kan identifieras måste man beakta alla relevanta medel som en tredje part eventuellt kan använda för att identifiera den statistiska enheten. Även om nationalräkenskaperna vanligtvis är väl aggregerade, kan identifiering vara möjligt i underkategorierna till aggregaten och/eller underkategorierna i små ekonomier. I dessa fall krävs åtgärder för att uppgifterna om den enskilda statistiska enheter inte ska röjas. Anvisningarna om hur man förhindrar att uppgifterna röjs finns i Europeiska kommissionens Handbook on Statistical Disclosure Control (på engelska).