Offentliga samfundens skuld, kvartalsvis: dokumentation för statistiken
I dokumentationen av statistiken beskrivs hur statistiken har framställts och vilka metoder som har använts vid framställningen. Uppgifterna hjälper till att tolka siffrorna i statistiken samt att bedöma deras tillförlitlighet och jämförbarhet. Kvalitetsrapporten baserar sig på EU:s SIMS-modell. I dokumentationen finns också ändringsmeddelanden som beskriver ändringar i statistiken samt eventuella preciserande metodbeskrivningar.
Om du letar efter statistikuppgifter om denna statistik, gå till statistikens sida: Offentliga samfundens skuld, kvartalsvis
Kvalitetsrapport
Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)
Statistiken över den offentliga sektorns skuld kvartalsvis ingår i nationalräkenskaperna och beskriver den offentliga ekonomins skuldsättning i enlighet med EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Vid framställningen av statistiken används Statskontorets skuldrapporter och uppgifterna i nationalräkenskaperna och finansräkenskaperna.
Sektortäckning (SIMS 3.3)
De offentliga samfundens skuld beskriver den nominella skulden i slutet av ett kvartal bland offentliga samfund och deras undersektorer, det vill säga staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna. Definitionen av de offentliga samfundens skulder avviker från skulden i finansräkenskaperna såtillvida att de offentliga samfundens skuld är konsoliderad, nominell och omfattar endast kontanta pengar och depositioner, skuldebrev och lån.
Statistisk enhet (SIMS 3.5)
En institutionell enhet är en ekonomisk enhet med självständig beslutanderätt i sin huvudsakliga verksamhet. En inhemsk enhet är en institutionell enhet vars huvudsakliga ekonomiska hemvist finns i det ekonomiska området ifråga och som har beslutanderätt i sin verksamhet och som har, eller skulle kunna ha, en fullständig bokföring.
De offentliga samfundens skuld beskriver den nominella skulden i slutet av ett kvartal bland offentliga samfund och deras undersektorer, det vill säga staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna.
Statistikens population (SIMS 3.6)
Populationen i statistiken över de offentliga samfundens skulder består av alla statistiska enheter som hör till finska offentliga samfund (institutionella enheter).
Referensområde (SIMS 3.7)
Statistiken över de offentliga samfundens skulder per kvartal grundar sig på finansräkenskaperna, som är en del av systemet för nationalräkenskaper. Statistiken upprättas på det sätt som förutsätts i förordningen om de offentliga samfundens underskotts- och skuldrapportering och således på ett internationellt jämförbart sätt. Ytterligare anvisningar för statistikföringen av de offentliga samfundens skuld finns i Eurostats manual för underskott och skulder (Manual on Government Deficit and Debt).
Den internationella valutafonden (IMF) förutsätter att uppgifter om garantier rapporteras kvartalsvis, eftersom Finland förbundit sig att till IMF sända så kallade uppgifter i enlighet med SDDS-standarden, och eftersom Finlands garantiskuld är över fem procent av statens totala skuld. Också EU-kommissionen kräver att uppgifter om garantiskulder rapporteras regelbundet till kommissionen.
Tidstäckning (SIMS 3.8)
De kvartalsvisa tidsserierna över de offentliga samfundens skulder är tillgängliga på webbplatsen från 2000Q1. Kvartalsvisa tidsserier över statens borgensförbindelser finns från 2005Q1.
Måttenhet (SIMS 4)
Den måttenhet som använts är miljoner euro.
Referensperiod (SIMS 5)
Kvartalsuppgifter om de offentliga samfundens skuld och statsgarantier publiceras med omkring tre månaders fördröjning.
Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)
Beviljade nya borgensförbindelser
Det sammanlagda beloppet av statliga borgensförbindelser som beviljats under referensperioden.
Borgensavgiftsintäkter från borgensförbindelser
Det totala beloppet av borgensavgiftsintäkter som under referensperioden erhållits som arvode för de borgensförbindelser som borgensmannen (staten) ansvarar för.
Borgensstock
Det totala beloppet av borgensförbindelser för vilka borgensmannen (staten) svarar vid den aktuella tidpunkten. Beloppet av borgensförbindelser inkluderar inte räntor.
Bruttoskuld
Bruttoskulden påverkas inte av finansiella fordringar (anläggningstillgångar).
ENS 2010
ENS 2010 (eng. ESA 2010)= Europeiska nationalräkenskapssystemet 2010, EU:s reviderade förordning som styr framställningen av ekonomisk statistik.
Ersättningar för borgensansvar
Ersättningar som under referensperioden betalats till kreditgivare på grund av borgensförbindelser för vilka staten svarar. Betalda ersättningar anges till bruttobelopp. Begreppet beaktar inte eventuella återindrivningsintäkter som erhållits (dessa statistikförs under en egen skild punkt och hänför sig ofta till en annan period än den betalda ersättningen), och inte heller eventuella intäkter från försäkringar som tagits för borgensförbindelserna. I ersättningsbeloppen ingår kapital och räntor som betalats på grund av borgensförbindelser.
Finansiella instrument
Klassificeringen av finansiella instrument omfattar alla sådana finansiella instrument som beskrivs i finansräkenskaperna. De huvudsakliga indelningskriterierna är de finansiella instrumentens likviditet och de lagar som reglerar deras användning. Tillgång-skuld-förhållandet måste vara absolut; en villkorad tillgång räknas med endast om den kan åsättas ett marknadspris eller användas för kvittning mot en motfordran.
Finansiella skulder
Finansiella skulder är ekonomiska skulder som klassificeras på samma sätt som finansiella tillgångar. Skulderna är motkonteringar till tillgångar, dvs. någons tillgång är någon annans skuld.
Icke konsoliderade finansiella balansräkningar/flöden
Finansiella balansräkningar/flöden kan presenteras i icke konsoliderad form, så att transaktionerna anges till sina fulla belopp inklusive sektorernas och undersektorernas interna transaktioner. En sektor som består av en enda institutionell enhet upptas dock i konsoliderad form i en icke konsoliderad finansiell balansräkning (t.ex. statsekonomins interna upplåning). Interna poster påverkar inte sektorns nettoförmögenhet eller nettoutlåning.
Konsoliderade finansiella balansräkningar/flöden
Finansiella balansräkningar/flöden kan presenteras i konsoliderad form, efter eliminering av interna poster både inom undersektorerna (t.ex. kommunernas skulder till andra kommuner) och interna poster inom summasektorerna (inklusive kommunernas skulder till staten, arbetspensionsanstalterna och andra socialskyddsfonder inom summasektorn offentlig sektor). Konsoliderade uppgifter ger uteslutande en bild av sektorns ställning i förhållande till andra sektorer.
Offentliga sektorns skuld
Den offentliga sektorns skuld är den offentliga sektorns konsoliderade brut-toskuld till nominellt värde, och den kallas också för EDP-skuld (= Exces-sive Deficit Procedure). Den offentliga sektorns skuld omfattar masskuldebrevslån, kortfristiga skul-debrev, kort- och långfristiga lån samt inlåning som den offentliga sektorn får från övriga sektorer inom samhällsekonomin och utlandet. Begreppet EDP-skuld som används i rapporteringen enligt EU:s stabiliserings- och till-växtpakt avviker från ENS 2010 både när det gäller värderingen och täck-ningen. I finansräkenskaperna enligt ENS 2010 värderas de finansiella till-gångarna och skulderna till marknadsvärde, däremot värderas den offentliga sektorns EDP-skuld till nominellt värde. När det gäller finansobjekten enligt ENS 2010 beaktas inte bl.a. finansiella derivat, handelskrediter och transito-riska skulder i skuldbeståndet.
Statsborgen
Uppgifterna om statliga borgensförbindelser omfattar de borgensförbindelser som staten ansvarar för. Borgensförbindelser är arrangemang där den som beviljar borgensförbindelsen förbinder sig att, i det fall att låntagaren försummar sina förpliktelser, ersätta de förluster långivaren annars skulle åsamkas. Oftast uppbärs en avgift för borgensförbindelsen. Borgensförbindelser kan beviljas också för finansiella fordringar som någon enhet förfogar över. I detta fall förbinder man sig att garantera förluster i anknytning till en nedgång i fordringens värde eller svårigheter att helt återindriva fordringen och i dessa fall finns det olika möjligheter för hur borgensmannens förpliktelser kan aktiveras. I statliga borgensförbindelser ingår också borgen som enheter utanför den offentliga sektorn förvaltar å den offentliga sektorns vägnar eller som en del av den offentliga sektorns politiska mål. Ett exempel på detta är exportgarantiverksamheten.
Statsekonomin
Till statsekonomin räknas budgetekonomin och statliga fonder utanför statsbudgeten.
Utgångna borgensförbindelser
Borgensförbindelsen utgår ur borgensstocken när den kredit som den hänförde sig till har återbetalats. Detta sker i regel genom att gäldenären helt eller delvis betalar sin skuld, men även borgensmannen kan bli tvungen att delta i återbetalningen på grundval av en ingången borgensförbindelse. I denna post ingår dessutom t.ex. förändringar till nettobelopp i borgensstock, som beror på valutakursförändringar.
Återindrivningsintäkter från borgensförbindelser
Under referensperioden influtna intäkter från betalda återindrivningsfordringar som baserar sig på de borgensersättningar som borgensmannen (staten) betalat.
Befogenheter (SIMS 6)
Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Mera information: Statistiklagstiftning
Lagstiftning och andra överenskommelser (SIMS 6.1)
Framställningen av statistik styrs av en allmän lag om statens statistikväsen, statistiklagen (280/2004, ändr. 361/2013). Från uppgiftslämnarna samlas endast sådana nödvändiga uppgifter in som inte kan fås från administrativa register. Indexserierna publiceras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera ett enskilt företags uppgifter eller utveckling.
EU:s medlemsstater rapporterar EDP-uppgifterna om underskott och skuld till EU-kommissionen två gånger om året. Uppgifterna används i samband med stabilitets- och tillväxtpakten för att bedöma den offentliga ekonomins situation i medlemsländerna. Rapporteringen är en del av det så kallade förfarandet vid alltför stora underskott (= Excessive Deficit Procedure, EDP). Rapporteringen av underskott bygger på EU:s nationalräkenskapssystem, ENS 2010, och en separat EU-förordning (479/2009, senast ändrad genom förordning 220/2014). Uppgifterna från de olika länderna är sinsemellan jämförbara.
Statistikcentralen skickar uppgifterna till Eurostat med omkring 3 månaders eftersläpning och uppdaterar dem kvartalsvis med samma eftersläpning. Uppgifterna om de offentliga samfundens skuld per kvartal ska lämnas in med 90 dagars eftersläpning.
Datautbyte (SIMS 6.2)
Europeiska centralbanken publicerar varje kvartal nationalräkenskaperna i euroområdet, vilka grundar sig på finansräkenskaperna, samt data från de nationella finansräkenskaperna på sina webbsidor. Dessutom kan Finlands Bank använda uppgifter ur de offentliga samfundens finansstatistik för andra än statistiska syften i den utsträckning som ECB:s riktlinjer tillåter.
Statistiken om de offentliga samfundens underskott och skulder, som Statistikcentralen ansvarar för, samt ECB:s statistikföring över den offentliga ekonomin, som Finlands Bank ansvarar för, har en nära koppling till finansräkenskaperna.
- Europeiska centralbankens riktlinjer för de offentliga samfundens finansstatistik (omarbetade) (ECB/2014/21) förpliktar Finlands Bank att leverera till ECB de offentliga samfundens finansstatistik i standardformat två gånger per år.
- EDP-underskotts- och skuldrapportering: Europarådets förordningar 479/2009 och 679/2010 samt kommissionens förordning 220/2014. Uppgifter om föregående år ska rapporteras senast den 1 april och den 1 oktober.
- EDP-skuld kvartalsvis: ENS 2010-förordningen och dess program för skickande av uppgifter. Uppgifterna ska skickas in med 90 dagars eftersläpning.
Källmaterial (SIMS 18.1)
De offentliga samfundens skulder är statistik som huvudsakligen härleds ur annan statistik. I sammanställandet av statistiken används som källor utöver finansiell statistik även annan statistik och andra material som innehåller sektor- eller finansobjektspecifika uppgifter om balansräkningar och flöden. Största delen av datakällorna är tillgängliga kvartalsvis, men vissa källor är endast tillgängliga på årsnivå. Källuppgifterna sammanställs till en balanserad helhet. Nedan nämns de viktigaste informationskällorna för finansräkenskaperna.
Penninginstitutsmaterial:
Från Finlands Banks penninginstitutsmaterial fås uppgifter om penninginstitutens balansräkningar och flöden kvartalsvis.
Placeringsfondmaterial:
Från Finlands Banks placeringsfondmaterial fås strukturen på placerings- och kapitalfondernas värdepappersportföljer samt fondandelarnas ägarsektorfördelning vid utgången av kvartalet. Dessutom får man information om flöden som anknyter till placeringsfondernas värdepappersportföljer under kvartalet.
Betalningsbalans:
Statistikcentralen sammanställer statistiken över Finlands betalningsbalans, som är finansräkenskapernas viktigaste datakälla för utrikessektorn.
I statistiken över betalningsbalansen beskrivs samhällsekonomins externa balans, det vill säga de ekonomiska relationerna mellan hemlandet och den övriga världen. Posterna i statistiken över betalningsbalansen är enhetliga med principerna för nationalräkenskaperna.
Värdepappersstatistik:
För beräkningen av skuldpapper och noterade aktier används Finlands Banks värdepappersstatistik (Securities holdings statistics). Statistiken innehåller värdepapper som respektive sektor innehar i slutet av kvartalet samt finansiella transaktioner under kvartalet. Klassificeringarna i värdepappersstatistiken motsvarar klassificeringarna i finansräkenskaperna.
Solvens II:
Finansinspektionens och Finlands Banks kvartalsvisa material Solvens II är en datakälla som är viktig för finansräkenskaperna i statistikföringen av försäkringsinrättningar.
Statens affärsbokföring:
Statens månatliga affärsbokföring omfattar de statliga ämbetsverkens och fondernas bokföring.
Affärsbokföringens balanskonton används som huvudsaklig datakälla i sammanställningen av statens finansiella konton. Materialet upprätthålls av Statskontoret.
Statskontorets skuldrapporter:
Beräkningen av statsskulden baserar sig till stor del på statens skuldrapport, som publiceras av Statskontoret. De kvartalsvisa rapporterna innehåller information om skulder till nominellt värde och marknadsvärde, transaktioner och upplupen ränta.
Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis:
Den lokala förvaltningens viktigaste datakälla har sedan 2013 varit Statistikcentralens statistik ”Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis”, som beskriver utvecklingen av kommunernas och samkommunernas ekonomi i Fastlandsfinland kvartalsvis enligt förverkligandet av budgeterna. Statistiken innehåller information om kommunernas och samkommunernas skulder och vissa fordringar enligt finansobjekt. Statistiken baserar sig på urvalen för det första till tredje kvartalet. Uppgifterna för det fjärde kvartalet omfattar alla kommuner och samkommuner.
Kommunernas ekonomiska statistik:
Den andra datakällan för lokalförvaltningen är Statistikcentralens statistik ”Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet”, som innehåller årliga uppgifter om kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster, tillgångar och skulder samt verksamhet. Kommunernas och samkommunernas samt deras affärsverks balansräkningsuppgifter och finansieringsanalysuppgifter används i sammanställandet av finansräkenskaperna.
Insamling av uppgifter om arbetspensionsanstalternas tillgångar:
Arbetspensionsanstalternas viktigaste datakälla är Statistikcentralens och Arbetspensionsförsäkrarna TELA ry:s gemensamma datainsamling om arbetspensionsanstalternas tillgångar. Den kvartalsvisa datainsamlingen började med uppgifter från det första kvartalet 2016 och besvaras av pensionsbolag, kassor, stiftelser och specialanstalter som sköter de obligatoriska pensionsförsäkringarna samt Keva, Statens Pensionsfond, Kyrkans pensionsfond, FPA och Finlands Bank. Innehållet som efterfrågas omfattar enheternas finansiella tillgångar, övriga tillgångar och vissa uppgifter om deras skulder. Uppgifterna är indelade efter typ av tillgångar och motpartssektor och när det gäller utländska poster är de indelade efter land. Utöver balansräkningar efterfrågas också uppgifter om flöden.
Strukturstatistik över företag:
Den huvudsakliga datakällan för företagssektorns finansiella balans är Statistikcentralens databas för strukturstatistik över företag, som innehåller företagens bokslutsuppgifter. Genom strukturstatistikens uppgifter om balansräkningar kan man definiera totala storheter för finansiella tillgångar och skulder för hela sektorn, samt en del finansobjektspecifika uppgifter. Uppgifterna i strukturstatistiken över företag är på årsnivå. Vid beräkningen av finansräkenskapernas färskaste kvartal används uppgifterna på årsnivå som estimat och som grund för övriga beräkningar.
Frekvens för datainsamling (SIMS 18.2)
Uppgifter samlas in månadsvis, kvartalsvis eller årsvis beroende på källmaterialet. I de flesta fall sker datainsamlingen kvartalsvis.
Datainsamlingsmetod (SIMS 18.3)
De offentliga samfundens skulder är statistik som huvudsakligen härleds ur annan statistik. Med de mest betydande tillhandahållarna av källmaterial, såsom Finlands Bank och Statskontoret, har man särskilda avtal om tillhandahållande av material.
Datavalidering (SIMS 18.4)
Data valideras horisontellt och vertikalt i anslutning till framställningen och rapporteringen Eurostat och ECB gör också detaljerade valideringar och granskningar av det inkomna materialet varje kvartal.
Databehandling (SIMS 18.5)
Källmaterial från Finlands Bank behandlas i en enhetlig process tillsammans med betalningsbalansen. Alla inkomna uppgifter behandlas och editeras enhetligt i nationalräkenskapernas databasarkitektur. Vid sammanställningen av finansräkenskaperna imputeras inte längre uppgifter från sektorerna, även om imputerade uppgifter kan ingå i olika källmaterial.
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet (SIMS 13.1)
De offentliga samfundens skulder är en makrostatistik som härletts ur andra statistikgrenar. Därför är kvaliteten på källstatistiken avgörande för statistikens tillförlitlighet. Eftersom källstatistiken är av olika slag finns också många olika osäkerhetsfaktorer.
I sammanfattningsprocessen sammanställs de sektorspecifika uppgifterna till en balanserad helhet. I processen bedöms tillförlitligheten hos alternativa datakällor. På så sätt kan man kontrollera osäkerhetsfaktorer och upptäcka felkällor. Sammanfattningen har således en central roll för statistikens tillförlitlighet.
En metod för att bedöma noggrannheten i finansräkenskaperna är att granska anteckningarna i dem i förhållande till anteckningarna i samhällsekonomins icke-finansiella konton. Nettoutlåning är en saldopost i sektorkontona, som ska överensstämma med posten för finansiella nettotransaktioner som ingår i de finansiella kontona. Avvikelsen kallas för statistisk diskrepans och kan studeras sektorspecifikt. I många andra länder visas inte statistisk diskrepans, utan kontona tvingas till balans.
Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.
Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.
Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.
Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen
Kvalitetsbedömning (SIMS 11.2)
Finlands officiella statistik är en täckande statistiksamling som beskriver utvecklingen och läget i samhället. Den omfattar nästan 300 statistikgrenar inom 26 ämnesområden. Producenterna av Finlands officiella statistik har godkänt ett gemensamt kvalitetslöfte där de förbinder sig till gemensamma kvalitetsmål och gemensamma kvalitetssäkringsåtgärder. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik. I handboken Laatua tilastoissa (ung. Kvalitet inom statistiken) beskrivs den goda praxis som följs i statistiken.
Riktlinjer för revidering av uppgifter (SIMS 17.1)
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Aktualitet (SIMS 14.1)
Kvartalsuppgifterna om de offentliga samfundens skulder publiceras med omkring tre månaders eftersläpning. Då uppdateras också alltid databasen StatFin.
Korrigeringar av tidsserierna på grund av förändringar i metoderna och dylikt görs vid behov även långt bakåt, och på grund av detta kan siffrorna förändras betydligt. Exakta publiceringsdatum för Statistikcentralens följande publiceringar finns här: Kommande publikationer.
Punktlighet (SIMS 14.2)
Det förekommer ingen fördröjning mellan publiceringskalendern och det egentliga publiceringsdatumet.
Geografisk jämförbarhet (SIMS 15.1)
Statistiken upprättas på det sätt som förutsätts i förordningen om de offentliga samfundens underskotts- och skuldrapportering och således på ett internationellt jämförbart sätt. Ytterligare anvisningar för statistikföringen av de offentliga samfundens skuld finns i Eurostats manual för underskott och skulder (Manual on Government Deficit and Debt).
Jämförbarhet över tid (SIMS 15.2)
Definitionen av de offentliga samfundens skulder avviker från skulden i finansräkenskaperna såtillvida att de offentliga samfundens skuld är konsoliderad, nominell och omfattar endast kontanta pengar och depositioner, skuldebrev och lån. Uppgifterna från de olika länderna är sinsemellan jämförbara.
Enhetlighet över statistikområden (SIMS 15.3)
Definitionen av de offentliga samfundens skulder avviker från skulden i finansräkenskaperna såtillvida att de offentliga samfundens skuld är konsoliderad, nominell och omfattar endast kontanta pengar och depositioner, skuldebrev och lån. Uppgifterna från de olika länderna är sinsemellan jämförbara.
Publiceringskalender (SIMS 8.1)
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Tillgång till publiceringskalendern (SIMS 8.2)
Statistikcentralens publiceringskalender: Kommande publikationer
De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer
Användarnas tillgång (SIMS 8.3)
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.
Mera information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.
Publiceringsfrekvens (SIMS 9)
De offentliga samfundens skulder publiceras fyra gånger per år på Statistikcentralens webbplats. Kvartalsuppgifterna publiceras i vanligen kvartalsvis i slutet av mars, juni, september och december.
Statistikcentralens praxis i situationer där uppgifterna ändras finns på webbplatsen:
Statistiskt offentliggörande (SIMS 10.1)
Ett meddelande publiceras kvartalsvis på statistikens webbsida.
Webbdatabas (SIMS 10.3)
Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.
Principer för dataskydd (SIMS 7.1)
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.
Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.
Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Dataskydd och datasäkerhet vid behandling av uppgifter (SIMS 7.2)
Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Enhetsspecifika uppgifter i beräkningsmaterialet är sekretessbelagda.
Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Statistiken sammanställs genom behandling av många olika statistikgrenar och andra informationskällor. Aggregeringen av uppgifter under processen, bedömningen av uppgifternas kvalitet under sammanställningen, den detaljerade prioriteringen av källor och åtgärderna för balansering på helhetsnivån ger ett slutresultat som inte möjliggör identifiering av enskilda informationsproducenter.
Alla som sammanställer finansräkenskaperna har undertecknat ett sekretessavtal, där de förbinder sig till att hemlighålla de uppgifter som ska hemlighållas enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.