Växthusgaser: dokumentation för statistiken

Statistiken över växthusgaser omfattar växthusgasutsläpp och växthusgasupptag inom Finlands gränser till följd av mänsklig verksamhet.

Statistikföringen omfattar sju egentliga växthusgaser (dessutom hör flera gaser till grupperna av HFC- och PFC-föreningar):

• koldioxid (CO₂)
• metan (CH₄)
• dikväveoxid (N₂O)
• HFC-föreningar
• PFC-föreningar
• svavelhexafluorid (SF₆)
• kvävetrifluorid (NF₃).

Dessutom rapporteras utsläpp av kolmonoxid (CO), kväveoxider (NOx), svaveldioxid (SO₂) och flyktiga organiska föreningar (NMVOC).

Utsläpp rapporteras för följande sektorer:

• energi: energianvändning av bränslen samt utsläpp genom avdunstning och flyktiga utsläpp i anknytning till produktion, distribution och förbrukning av bränslen
• industriprocesser och användning av produkter: utsläpp vid industriella processer, utsläpp vid råvaruanvändning och vid råvaruanvändning av bränslen, utsläpp vid användning av F-gaser samt utsläpp vid användning av dikväveoxid i industriella och medicinska tillämpningar
• lantbruk: utsläpp från husdjurs matsmältning, utsläpp från gödselhantering, N₂O-utsläpp från marken, utsläpp från förbränning av växtrester på åkrar samt utsläpp från kalkning och ureagödsling
• markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF): förändringar i kollagret (som utsläpp och upptag) i fråga om markanvändningsklasserna skogsmark, odlingsmark, gräsmark, våtmarker, bebyggda områden och övrig mark. Dessutom rapporteras bl.a. förändringar i det kollager som bildas av träprodukter, utsläpp från skogsbränder och skogsbränning samt N₂O-utsläpp från åkerröjning, skogsgödsling, dikade skogsmarker och torvproduktionsområden och CH₄-utsläpp från dikade skogsmarker och torvproduktionsområden.
• avfall: utsläpp från avstjälpningsplatser, kompostering och rötning samt hantering av avfallsvatten.
• Dessutom rapporteras indirekta CO₂-utsläpp som uppstår via NMVOC- och CH₄-utsläpp från industriella processer och energisektorn.

Uppgifterna för statistiken över växthusgaser produceras på många olika sätt. De fås ur register och produceras genom modeller, separata enkäter och uppföljning av urval och man använder även uppgifter från datainsamlingar för energistatistik.

Statistiken över växthusgaser omfattar växthusgasutsläpp och växthusgassänkor inom Finlands gränser till följd av mänsklig verksamhet.

I enlighet med internationella avtal är hela landet det geografiska granskningsområdet för inventeringen.

Statistikens tidsserier börjar från år 1990, som är basåret för klimatavtalet.

Tidsserien kan uppdateras på grund av beräkningsmetoder eller preciserade källdata ända till år 1990, eftersom inventeringen ständigt förbättras då man beaktar rekommendationerna för internationella granskningar och utvecklingen av den vetenskapliga grunden för utsläppsberäkningsmetoder. Särskilt när det gäller sektorn LULUCF preciserar nytt material i beräkningen de årliga summorna för upptag och utsläpp (nettosänkan) bakåt i tidsserien, eftersom all data som behövs vanligen inte varit tillgänglig när data för respektive år publicerades för första gången.

Som måttenhet i statistiken används kt CO₂ ekvivalent (tusen ton koldioxidekvivalent). Beräkningen av utsläpp och sänkor för växthusgaser görs som koldioxid, metan, dikväveoxid och F-gaser. De olika växthusgasernas värmande effekt på klimatet omvandlas till jämförbara koldioxidekvivalenter genom att använda så kallade GWP (global warming potential)-koefficienter. GWP för koldioxid är 1, och de övriga växthusgasernas GWP-koefficienter har bestämts genom att jämföra strålningsdrivningen på markytan från ett kilograms utsläpp (W/m2) med motsvarande strålningsdrivning från koldioxid.

För närvarande används i inventeringen i enlighet med Klimatavtalets rapporteringsanvisningar de GWP(100)-koefficienter som anges i IPCC:s fjärde bedömningsrapport: metan 25, dikväveoxid 298, F-gaser beroende på gas cirka 12–22 800. I tabell 1 presenteras de GWP-koefficienter som anges i IPCC:s bedömningsrapporter.

Tabell 1. GWP-koefficienter i enlighet med IPCC:s bedömningsrapporter (SAR, AR4 och AR5)

¹ I användning till inventeringsrapporten 2014 i enlighet med inventeringens rapporteringsanvisningar

² I användning från och med inventeringsrapporten 2015 i enlighet med inventeringens rapporteringsanvisningar

⁴ Föreningar som är obligatoriska att rapportera i inventeringen

Referensperioden är ett år. Den första statistikpubliceringen med årsuppgifterna (snabbestimat) med de grövsta metoderna görs med omkring 5 månaders eftersläpning. De preliminära uppgifterna publiceras med cirka 12 månaders fördröjning och databaspubliceringen av de slutliga uppgifterna görs med 15 månaders eftersläpning.

Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Mera information: Statistiklagstiftning

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Statistiken över växthusgaser grundar sig på Statistikcentralens internationella inventeringsrapporter över växthusgaser. Statsrådet tog den 30 januari 2003 ett principbeslut om myndighetsåtgärder inom klimatpolitiken. Enligt beslutet är Statistikcentralen den nationella ansvarsenheten för växthusgasinventeringen. Statistikcentralen styr inventeringsarbetet samt sammanställer och sänder uppgifterna självständigt till FN:s klimatavtal samt till Europeiska kommissionen. Statistikcentralens roll som nationell ansvarsenhet för inventeringen av växthusgaser fastställdes i klimatlagen år 2015.

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Som källdata för beräkning av processutsläpp för energi och industri används administrativa register: miljöförvaltningens datasystem, Energimyndighetens material om utsläppshandel samt material som Statistikcentralens insamlat för framställandet av energistatistik. Beräkningen av utsläpp av F-gaser baserar sig på en årlig datainsamling från verksamhetsidkarna.

De huvudsakliga datakällorna för beräkningen av utsläpp från lantbruket är Naturresursinstitutets och Livsmedelsverkets statistik. Vid beräkning av utsläpp och upptag i sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk används som viktiga datakällor material från inventering av landets skogar samt skogs- och jordbruksstatistik. Beräkningen av utsläpp från avfallshantering genomförs med hjälp av administrativa material och modeller.

Materialet i statistiken är årsmaterial.

Det administrativa materialet för beräkning i fråga om energi- och industriprocesser sänds till Statistikcentralen som linjeöverföring. Ett avtal har tecknats med miljöministeriet om tillgång till YLVA-material. Uppgifter om utsläpp och upptag i fråga om F-gaser samt lantbruks-, avfalls- och LULUCF-sektorerna fås från expertinstitut genom FN:s rapporteringsverktyg (ETF Inventory Tool).

Uppgifter ur olika källor jämförs sinsemellan och med föregående års uppgifter.

Statistiken över växthusgaser beskriver i ljuset av bästa nuvarande kunskaper utsläppen enligt de avgränsningar och definitioner som avtalats i FN:s klimatavtal. Målet vid uppgörandet av anvisningarna har varit att metoderna är vetenskapligt motiverade och objektiva.

Tillförlitligheten i inventeringen (samt statistikpubliceringen) bedöms med metoder för osäkerhetsbedömning i enlighet med beräkningsanvisningarna. De årliga resultaten av osäkerhetsanalyserna rapporteras i den nationella inventeringsdokumentet.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.

Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.

Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.

Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen

De experter som medverkar i att upprätta statistiken ansvarar för planeringen, utförandet och dokumenteringen av inventeringsberäkningarnas kvalitetsstyrning inom sina respektive beräkningsområden i enlighet med beräkningsprotokollet. Inventeringsexperterna utför kvalitetsstyrningsåtgärderna i enlighet med QA/QC-planen inom sina delområden av inventeringen och dokumenterar åtgärderna på QA/QC-blanketten och i inventeringsrapporten samt sina egna beräkningar i den interna dokumentationen på korrekt sätt under inventeringsarbetet.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Utsläpp av växthusgaser i Finland rapporteras varje år till Europeiska kommissionen och FN:s klimatavtal.

I enlighet med rapporteringsreglerna är de nyaste statistikförda uppgifterna två år gamla. En preliminär nationell inventering av växthusgaser skickas till Europeiska kommissionen senast 15.1. Kommissionen ansvarar för att sammanställa Europeiska unionens inventering. En medlemsstat kan komplettera och uppdatera sina inlämnade uppgifter fram till den 15 mars. EU:s gemensamma inventering sammanställs utgående från medlemsstaternas inlämnade uppgifter och levereras till sekretariatet för FN:s klimatavtal senast 15.4. Senast samma datum levererar Finland sin egen slutliga inventering till sekretariatet för klimatavtalet.

Dessutom levereras ett snabbestimat över utsläppen som tagits fram med förenklade metoder i enlighet med EU:s förordning om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser, senast 31.7. Utsläppsuppgifterna i snabbestimatet gäller året före rapporteringsåret.

Det egentliga leveransdatumet är detsamma som det utsatta datumet.

Den internationella jämförbarheten av Finlands inventering säkerställs genom att använda de IPCC-metoder, klassificeringar och framställningssätt som avtalas på partsmöten.

De uppgifter som rapporteras täcker alla de viktigaste i IPCC-instruktionerna nämnda utsläppskällorna, sänkorna och gaserna i Finland. Eventuella avvikelser i täckningen nämns vid uppgifterna för respektive sektor i rapporteringstabellerna och i den nationella inventeringsrapporten.

Inventeringens tidsserier börjar från år 1990 som är basåret för klimatavtalet. Tidsseriens jämförbarhet över år är en grundprincip för utförandet av inventeringen. Om beräkningsmetoderna ändras, omkalkyleras de tidigare åren eller så säkerställs tidsseriens jämförbarhet med metoder i enlighet med IPCC-instruktionerna.

Koldioxidutsläpp från energianvändning utgör största delen av utsläppen i inventeringen av växthusgaser. De publiceras årligen också som en del av Statistikcentralens energistatistik och preliminära energistatistik.

De uppskattningar av växthusgasutsläpp som publiceras i den preliminära energistatistiken beräknas med grövre metoder än motsvarande siffror i växthusgasinventeringen. De tidigare åren i tidsserien över utsläpp av växthusgaser förenhetligas med uppgifterna i inventeringen i fråga om både den preliminära och den egentliga energistatistiken.

Som en del av inventeringen rapporteras uppgifter om användning och produktion av energi, vilka även utgör en del av uppgifterna i energistatistiken. I fråga om källdata, klassificeringar och utförlighet finns skillnader mellan energistatistiken och inventeringen, men utvecklingsarbete pågår för att förenhetliga dessa delområden.

Vid jämförelse av data i energistatistiken och inventeringen av växthusgaser ska följande skillnader och likheter beaktas:

• den totala bränsleanvändningen och påföljande koldioxidutsläpp beskriver samma fråga; strävan är att få uppgifterna så enhetliga som möjligt
• den totala bränsleanvändningen i inventeringen av växthusgaser innehåller inte andra energikällor (t.ex. kärnkraft, vattenkraft, osv.)
• energistatistikens koldioxidutsläpp innehåller inte koldioxid från andra källor och inte andra växthusgaser, medan också energisektorns alla växthusgasutsläpp rapporteras i inventeringen av växthusgaser
• energistatistikens växthusgasutsläpp totalt utan sänkor är en grov uppskattning som baserar sig på den preliminära energistatistiken, och har tagits fram med andra metoder än motsvarande uppgifter i inventeringen av växthusgaser

Vid jämförelse av statistikens uppgifter i inventeringen av växthusgaser och näringsgrensspecifika utsläppsdata ska följande skillnader och likheter beaktas:

• Statistik i enlighet med miljöräkenskapsförordningen om utsläpp i atmosfären per sektor omfattar finska medborgares utsläpp i mark-, vatten- och lufttrafik samt finska fiskefartyg utrikes.

• Från luftutsläppen efter näringsgren avdras utsläppen från utländska medborgares mark-, vatten- och lufttrafik inom Finland. Detta betraktelsesätt med hemvistprincipen är olikt det i inventeringen av växthusgaser, som bara omfattar utsläpp inom Finlands oberoende av vilket lands medborgare som orsakar utsläppet (territorialprincipen).

• Klassificeringen och indelningen av näringsgrenar i statistiken avviker från den sektorindelning som används i rapporteringen av växthusgaser. Definitionen av trafik motsvarar förfaringssättet i nationalräkenskaperna, där hushållens trafik är privat konsumtion. I energistatistiken och i inventeringen av växthusgaser innehåller sektorn trafik all mobilitet.

Tidsseriens jämförbarhet över år är en grundprincip för utförandet av inventeringen. Om beräkningsmetoderna ändras, omkalkyleras de tidigare åren eller så säkerställs tidsseriens jämförbarhet med metoder i enlighet med IPCC-instruktionerna.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Statistikcentralens publiceringskalender: Kommande publikationer

De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.

Mera information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Ett meddelande publiceras månatligen/årligen yms. på statistikens webbsida. 

Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.

Statistiken över växthusgaser grundar sig på Statistikcentralens internationella inventeringsrapporter över växthusgaser.

Den årliga rapporteringen av inventeringen av växthusgaser sker med formbundna rapporteringstabeller i enlighet med klimatavtalets anvisningar och med en nationell inventeringsrapport. Upprättandet av inventeringen av växthusgaser styrs av rapporteringsanvisningarna för FN:s klimatavtal (UNFCCC) och av metodanvisningar för bedömning av utsläpp utfärdade av FN:s klimatpanel (IPCC). IPCC:s anvisningar omfattar alla sektorer och experter från runt om i världen har deltagit i att utarbeta dem. IPCC:s anvisningar ger de rapporterande länderna möjlighet att välja de metodnivåer som bäst lämpar sig för respektive lands resurser och kunskapsnivå för beräkning av olika utsläppsklasser.

EU:s förordning om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser, dess ändring samt därtill relaterade genomförandeförordning och delegerade förordning ställer sina egna krav på medlemsländernas nationella inventeringar.

Klimatavtalets rapporteringsanvisningar för inventeringar:

• 24/CP.19 UNFCCC reporting guidelines on annual inventories for Parties included in Annex I to the Convention (2013)
  I inventeringen omvandlas de olika växthusgasernas värmande effekt på klimatet till jämförbara koldioxidekvivalenter genom att använda så kallade GWP (global warming potential)-koefficienter. Under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod används i enlighet med FN:s klimatavtal de GWP-koefficienter som framförts i IPCC:s fjärde bedömningsrapport (2007): metan 25, dikväveoxid 298, F-gaser beroende på gas ca 12–22800.

IPCC-anvisningar som styr inventeringsberäkning:

• IPCC 2006 Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories (2006)
• 2013 Revised Supplementary Methods and Good Practice Guidance Arising from the Kyoto Protocol (2013)
• 2013 Supplement to the 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories: Det är frivilligt att använda Wetlands (2013)-anvisningen, förutom om parten i Kyotoprotokollet har valt åtgärden för diktning och restaurering av våtmark. Finland har inte valt åtgärden, men har använt anvisningen då man valt utsläppskoefficienter för dikad organisk mark, som ett komplement till nationella forskningsrön.

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.

Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.

Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Enhetsspecifika uppgifter i beräkningsmaterialet är sekretessbelagda.