Avbrott i utbildningen: dokumentation för statistiken
I dokumentationen av statistiken beskrivs hur statistiken har framställts och vilka metoder som har använts vid framställningen. Uppgifterna hjälper till att tolka siffrorna i statistiken samt att bedöma deras tillförlitlighet och jämförbarhet. Kvalitetsrapporten baserar sig på EU:s SIMS-modell. I dokumentationen finns också ändringsmeddelanden som beskriver ändringar i statistiken samt eventuella preciserande metodbeskrivningar.
Om du letar efter statistikuppgifter om denna statistik, gå till statistikens sida: Avbrott i utbildningen
Kvalitetsrapport
Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)
Statistiken över avbrott i utbildningen beskriver avbruten utbildning efter grundskolenivå efter utbildningssektor samt läroanstalt, utbildningsområde och landskap. Uppgifterna framställs genom sammanslagning av flera registermaterial och offentliggörs en gång om året.
Sektortäckning (SIMS 3.3)
Statistiken över avbrott i utbildningen täcker utbildning efter grundläggande utbildning, med de avgränsningar som anges senare i kvalitetsrapporten.
I fråga om utbildning efter grundskolan är det mest centrala granskningsobjektet utbildningssektorn:
- gymnasieutbildning (utbildning enligt läroplanen för unga)
- yrkesutbildning (andra stadiet, yrkesinriktade grundexamina)
- yrkeshögskoleutbildning (yrkeshögskoleexamina)
- universitetsutbildning (lägre och högre högskoleexamen).
Information om avbrott produceras även ur andra perspektiv: läroanstaltens, utbildningsområdets (2 olika nivåer) och landskapets perspektiv.
För att beräkna avbrotten har studerande följts upp i en viss logisk ordning där avlagda examina alltid har prioriterats före studier. Utgångspunkten är läroanstalten och utbildningen där studeranden studerade 20.9.20xx. När granskningen framskrider stegvis fås uppgifter om bland annat dem som bytt utbildningsområde och utbildningssektor samt dem som helt och hållet avbrutit examensinriktad utbildning. Ifall personen inte fortsatte sina studier eller inte avlade examen under denna period har hen räknats som studerande som avbrutit studierna. Ingen separat datainsamling har utförts för framställning av statistiken.
Statistikcentralen reviderade beräkningen av avbrott i yrkesutbildningen år 2022. Siffrorna innehåller nu de studerande för yrkesinriktad grundexamen med mål att avlägga hela examen. Under tidigare år omfattade populationen också studerande vars mål har varit att avlägga en eller flera delar av examen.
Statistiken över avbrott i utbildningen baserar sig på individbaserade uppgifter om studerande och examina som Statistikcentralen samlat in via utbildningsanordnarna från läroanstalterna, direkt från läroanstalterna, via informationsresursen KOSKI, Högskolornas riksomfattande datalager (VIRTA) och studentexamensregistret. Fr.o.m. statistikåret 2019 baserar sig uppgifterna om studerande i gymnasieutbildning och uppgifterna om studerande och examina i yrkesutbildning på de uppgifter som utbildningsanordnarna/läroanstalterna har meddelat i Utbildningsstyrelsens informationsresurs KOSKI.
Statistisk enhet (SIMS 3.5)
Den statistiska enheten i statistiken över avbrott i utbildningen är en person. I statistikrapporteringen anges avbrotten endast i procent, inte i antalet personer. I rapporteringen anges en talbas för vilken avbrotten beräknas.
Statistikens population (SIMS 3.6)
I fråga om utbildning efter grundstadiet är utgångspunkten för statistiken över avbrott antalet studerande inom examensinriktad utbildning 20.9.20xx. Mängden studerande som används vid beräkning av avbrott avviker dock från det totala antalet studerande, eftersom en del studerande har raderats ur materialet av beräkningsskäl.
Jämförelse mellan det totala antalet studerande och antalet studerande som användes i statistiken över avbrott 2023:
- Lukiokoulutuksen kokonaisopiskelijamäärä vuonna 2023 oli 110 597. Opiskelijamäärä, josta keskeyttäminen on laskettu, oli 102 125. Edellä mainittujen lukujen erotus -8 472.
- Ammatillisen koulutuksen (kalenterivuoden tiedot) kokonaisopiskelijamäärä vuonna 2023 oli 347 730. Opiskelijamäärä, josta keskeyttäminen on laskettu, oli 148 134. Edellä mainittujen lukujen erotus -199 596.
- Ammattikorkeakoulutuksen kokonaisopiskelijamäärä vuonna 2023 oli 170 775. Opiskelijamäärä, josta keskeyttäminen on laskettu, oli 145 807. Edellä mainittujen lukujen erotus - 24 968.
- Yliopistokoulutuksen kokonaisopiskelijamäärä vuonna 2023 oli 168 037. Opiskelijamäärä, josta keskeyttäminen on laskettu, oli 146 012. Edellä mainittujen lukujen erotus -22 025.
Inom gymnasieutbildning förklaras största delen av skillnaden med radering av studerande som följer läroplanen för vuxna, inom yrkesutbildning radering av studerande inom arbetskraftsutbildning och studerande som inte är inskrivna tvärsnittstidpunkten 20.9.20xx, inom yrkeshögskoleutbildning med radering av studerande som studerar för högre yrkeshögskoleexamen samt inom universitetsutbildning med radering av studerande som deltar i utbildning för licentiatexamen eller utbildning för doktorsexamen. Siffrorna innehåller inte specialistläkarutbildning eller övriga specialistutbildningar vid universitet eller yrkeshögskolor.
Dessutom har från det totala antalet studerande före beräkning av avbrott avdragits följande:
- Personer med en bristfällig personbeteckning. En stor del av dem är utlänningar.
- De som anmälts som studerande i september 20xx och som hade genomfört ifrågavarande utbildning redan före september 20xx.
- Läroanstalter som lagts ner åren 20xx-20xx + 1, eftersom uppföljningsuppgifterna om studerandena vid en nedlagd läroanstalt försvinner.
- I fråga om andra stadiets utbildning har man tagit bort dem som börjat 6 år tidigare, eftersom de i regel inte längre borde vara inskrivna vid läroanstalten.
- Arbetskraftsutbildning
- Specialyrkesläroanstalter (alla studerande avlägger inte hela examen)
Referensområde (SIMS 3.7)
Hela Finland är referensområde för statistiken över avbrott i utbildning. Information produceras per kommun och landskap.
Tidstäckning (SIMS 3.8)
Tidstäckningen av statistiken över avbrott i utbildningen påverkas av förändringar i utbildningssektorn och av eventuella ändringar eller undantagssituationer som gäller enskilda läroanstalter. I det följande granskas tidsäckningen per utbildningssektor:
Gymnasieutbildning
Statistiken innehåller enbart gymnasieutbildning för ungdomar. Från gruppen har raderats de personer som enligt läroanstaltens anmälan följer läroplanen för vuxna. Dessutom har man fram till läsåret 2004–2005 raderat de personer som studerar vid läroanstalter som i studentexamensregistret har fastställts som så kallade vuxengymnasier. Sedan läsåret 2005–2006 har de så kallade vuxengymnasierna inte längre raderats från materialet, eftersom informationen inte längre finns i studentexamensregistret. På grund av bristfällig uppföljning innehåller inte uppgifterna om läsåret 2020–2021 Alajärven lukio och F.E. Sillanpään lukio. Vid beräkning av statistiken över avbrott under ett läsår behövs uppgifter om studerandena under två år. Om uppgifterna inte är sinsemellan jämförbara, beräknas inga avbrott.
Yrkesutbildning på andra stadiet
Uppgifterna om avbrott under läsåret 2013–2014 innehåller inte Jyväskylän aikuisopisto och Pohjois-Savon opisto, på grund av bristfällig uppföljning. Uppgifterna om avbrott läsåret 2014–2015 innehåller varken Rovala-opisto, Pohjois-Savon opisto eller Lybeckerin käsi- ja taideteollisuusopisto, på grund av bristfällig uppföljning. Uppgifterna om avbrott under läsåret 2021–2022 innehåller inte Räddningsinstitutet, på grund av bristfällig uppföljning
Yrkeshögskoleutbildning
Sedan år 2002 innehåller siffrorna för yrkeshögskoleutbildning även nya studerande som anmält sig som frånvarande. Det här har kunnat påverkat antalet avbrott.
På grund av bristfälliga uppgifter om avbrott innehåller uppgifterna om avbrott från läsåret 2011–2012 till läsåret 2015–2016 inte Polisyrkeshögskolan, medan uppgifterna från läsåret 2015–2016 till läsåret 2017–2018 inte innehåller Högskolan på Åland. Vid beräkning av statistiken över avbrott under ett läsår behövs uppgifter om studerandena under två år. Om uppgifterna inte är sinsemellan jämförbara, beräknas inga avbrott.
Universitetsutbildning
Försvarshögskolan ingår i uppgifterna från och med läsåret 2010–2011. På grund av bristfällig uppföljning innehåller inte uppgifterna om avbrott läsåret 2002–2003 Konstindustriella högskolan, uppgifterna om läsåret 2004–2005 Svenska handelshögskolan, uppgifterna om läsåret 2010–2011 Åbo universitet, uppgifterna om läsåret 2014–2015 Tammerfors tekniska universitet och Försvarshögskolan samt uppgifterna om läsåret 2015–2016 Uleåborgs universitet. Vid beräkning av statistiken över avbrott under ett läsår behövs uppgifter om studerandena under två år. Om uppgifterna inte är sinsemellan jämförbara, beräknas inga avbrott.
Universitetsutbildningen avviker från den övriga utbildningen då avbrotten beräknas på det här sättet. Eftersom det inte finns en fastställd normaltid för utbildningen på samma sätt som för andra utbildningar, kan en studerande vara inskriven vid universitetet väldigt länge. Registret över studerande kan innehålla personer som egentligen avbrutit studierna. Jämförbarheten mellan uppgifterna för olika år kan påverkas av uppdateringar av universitetens studeranderegister, då personer raderas om de varit inskrivna i åratal utan studieprestationer.
Antalet studerande vid universitet är sedan år 2002 läget den 20 september (tidigare 31.12). Förändringen av tidpunkten för förfrågan har kunnat öka antalet avbrott, om en del studerande trots anmälningstiderna anmält sig först efter tidpunkten för förfrågan.
Måttenhet (SIMS 4)
De måttenheter som används i statistiken över avbrott i utbildningen är procentuell andel avbrott och antal studerande.
Referensperiod (SIMS 5)
Basperioden för statistiken över avbrott i utbildningen är ett statistikår från september till september följande år. Statistiken har även uppgifter om huvudsaklig verksamhet under den sista dagen under följande år.
Klassificeringar (SIMS 3.2)
Uppgifter produceras i enlighet med den Nationell Utbildningsklassificering 2016 samt med regionala klassificeringar.
Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)
Avbrutna studier
I statistiken över avbrutna studier avses avbrutna studier under året i examensinriktad utbildning efter grundnivån. Uppgifterna om avbrott har erhållits genom uppföljning av situationen bland dem som studerade hösten XXXX i september år XXXX+1. Om en person inte har fortsatt studierna eller inte har avlagt examen under den tiden, räknas han som person med avbrutna studier.
Examen
En prestation som följer den ansvariga myndighetens krav och som det finns ett förvaltningsbeslut om.
Läroanstalt
Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna. Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.
Specialyrkesexamen
Yrkesexamen som visar yrkesskicklighet som är inriktad enligt arbetslivets behov och som medför mer djupgående yrkeskunskap eller branschöverskridande kunnande än yrkesexamen.
Studerande
Inlärare som studerar inom annan utbildning än förskoleundervisning eller grundläggande utbildning. Anmärkning: Studerande är personer som studerar på gymnasier, inom yrkesutbildningar på andra stadiet, vid högskolor och inom fritt bildningsarbete. Även vuxna som studerar inom den grundläggande utbildningen kallas studerande. I Statistikcentralens statistikföring avser begreppet studerande inlärare på andra stadiet och på högre nivå. I Statistikcentralens statistikföring förutsätts att studerandena är inskrivna vid läroanstalten.
Universitetsutbildning
Högskoleutbildning vid universitet. Anmärkning: Målet för utbildningen är lägre eller högre högskoleexamen eller vetenskaplig påbyggnadsexamen, dvs. licentiat- eller doktorsexamen. Även studier som inte leder till examen kan genomföras inom utbildningen.
Utbildning
Organiserad verksamhet med syfte att generera undervisningsbaserad kompetens. Anmärkning: Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.
Utbildning som leder till examen; formell utbildning
Med utbildning som leder till examen avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs, gymnasieutbildningens hela lärokurs, studentexamen, internationell studentexamen, gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen, lägre högskoleexamen, högre högskoleexamen, licentiatexamen, doktorsexamen eller specialistveterinärexamen.
Utbildningsnivå
Nivå för indelning av utbildningar som leder till examen utgående från kravnivån. Anmärkning: För att bli antagen till utbildning på en viss utbildningsnivå krävs ofta att personen har avlagt en utbildning på lägre utbildningsnivå. Utbildningsnivån mäts både på grundval av den planerade totala längden eller den målsatta tiden och på grundval av hur krävande utbildningen är. Utbildningsnivåer: småbarnspedagogik och förskoleundervisning (varierar i längd), lägre grundnivå (6 år), högre grundnivå (3 år, totalt 9 år från början av grundnivån), andra stadiet (3 år, totalt 12 år från början av grundnivån), specialyrkesutbildningsnivå (1–2 år, totalt 13–14 år från början av grundnivån) på lägsta högre nivå (2–3 år, totalt 14–15 år från början av grundnivån) lägre högskolenivå (3–4 år, totalt 15–16 år från början av grundnivån) högre högskolenivå (5–6 år, totalt 17–18 år från början av grundnivån) och forskarutbildningsnivå (2–4 år, totalt 19–22 år från början av grundnivån). Måttet för utbildningsnivå kan inte direkt beräknas på basis av de utbildningslängder som presenteras i det här begreppet.
Yrkesexamen
Yrkesexamen som visar yrkesskicklighet som är inriktad enligt arbetslivets behov och som är mer djupgående än yrkesinriktad grundexamen eller inriktar sig på mer begränsade arbetsuppgifter.
Yrkesinriktad examen
Examen för att höja och upprätthålla yrkeskompetensen samt för att visa yrkesskicklighet. Anmärkning: Yrkesinriktade examina är yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen.
Yrkesinriktad grundexamen
Yrkesinriktad examen som visar omfattande grundläggande yrkesfärdigheter för olika uppgifter inom branschen samt mer specialiserat kunnande och sådan yrkesskicklighet som arbetslivet förutsätter inom minst ett delområde som anknyter till arbetslivet.
Yrkesutbildning
Utbildning efter den grundläggande utbildningens lärokurs med syfte är att generera yrkeskompetens. Anmärkning: Inom yrkesutbildning kan man avlägga yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina. Inom yrkesutbildning kan man avlägga hela examina eller delar av dem.
Befogenheter (SIMS 6)
Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Mera information: Statistiklagstiftning
Lagstiftning och andra överenskommelser (SIMS 6.1)
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Datautbyte (SIMS 6.2)
Uppgifter i statistiken över avbrott i utbildningen levereras till Undervisnings- och kulturministeriet samt Utbildningsstyrelsen enligt avtalet om informationstjänst. Dessutom levereras uppgifter i statistiken till informationscentralen vid Helsingfors stad och till Arbets- och näringsministeriet i enlighet med avtal.
Kostnader och svarsbörda (SIMS 16)
Statistiken medför ingen svarsbörda, eftersom den sammanställs genom att flera registermaterial kombineras. För framställningen av statistiken behövs ingen separat datainsamling.
Källmaterial (SIMS 18.1)
Statistiken över avbrott från utbildningen efter grundstadiet baserar sig på Statistikcentralens individbaserade totalmaterial. Materialen är totalmaterial.
Frekvens för datainsamling (SIMS 18.2)
Uppgifterna samlas in varje år.
Datainsamlingsmetod (SIMS 18.3)
Statistiken baserar sig på administrativa material.
Datavalidering (SIMS 18.4)
Statistiken baserar sig på publicerade uppgifter om studerande och examina, som är validerade. I statistiken över avbrott i utbildningen granskas inträffade förändringar och den interna logiken i materialet.
Databehandling (SIMS 18.5)
Statistiken över avbrott i utbildningen är statistik som baserar sig på administrativt material och för upprättandet behövs inga separata statistiska metoder.
Användarnas behov (SIMS 12.1)
Uppgifterna används bland annat för planering, forskning och utvärdering av utbildning. Statistikuppgifterna levereras till undervisningsförvaltningen i enlighet med informationsserviceavtalet mellan Utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet. Undervisningsförvaltningen publicerar mer detaljerade uppgifter baserade på materialet i sin statistiktjänst Vipunen.
Användarnas nöjdhet (SIMS 12.2)
Med utbildningsförvaltningen förhandlas årligen om innehållet i avtalsmaterial om informationstjänst.
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet (SIMS 13.1)
Eventuella fel och brister i uppgiftslämnarnas uppgifter försvagar kvaliteten på statistiken. Om det finns brister i de uppgifter som läroanstalterna levererar, påverkar de vanligen uppgifterna om avbrott i utbildning efter grundstadiet genom att öka antalet avbrott.
Statistiken granskar personer som har en finsk personbeteckning. Alla felaktiga personbeteckningar avgränsas ur granskningen, vilket leder till en viss undertäckning i uppgifterna om studerande med utländsk bakgrund.
Andra felkällor (SIMS 13.3)
Kvaliteten på uppgifterna påverkas av kvaliteten på de register som används.
Mätfel (SIMS 13.3.2)
I materialet kan det förekomma enstaka mätfel, som till exempel kan bero på felaktiga registreringar av registeransvariga eller fel som uppstår i materialets bearbetningsskede. Materialets riktighet följs upp som en del av valideringen av statistikprocessen.
Bearbetningsfel (SIMS 13.3.4)
Möjliga fel vid offentliggörandet av statistik kan bland annat bestå av felaktiga siffror i texter, figurer eller tabeller samt användning av felaktiga begrepp.
Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.
Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.
Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.
Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen
Kvalitetsbedömning (SIMS 11.2)
Under processen för databehandling säkerställs en hög kvalitet på uppgifterna med flera olika statistiska kontrollprogram och med jämförelse med tidigare motsvarande statistik och övriga informationskällor.
Aktualitet (SIMS 14.1)
Uppgifterna utkommer ungefär 18 månader efter referenstidpunkten.
Punktlighet (SIMS 14.2)
Det förekommer ingen fördröjning mellan publiceringskalendern och det egentliga publiceringsdatumet.
Geografisk jämförbarhet (SIMS 15.1)
Uppgifterna täcker hela Finland. Statistiken beskriver situationen på kommun- och landskapsnivå. Uppgifterna är jämförbara.
Jämförbarhet över tid (SIMS 15.2)
Statistiken över avbrott i utbildningen efter grundstadiet har upprättats sedan läsåret 2000/2001. Jämförbarheten mellan olika år påverkas i viss mån av förändringar i statistikföringen och av förbättrad kvalitet på statistikmaterialet. Uppgifter om avhoppare från grundskolan fås läsåret 1999/2000 - 2018/2019.
Den nationella utbildningsklassificeringen har genom ett avtal mellan Statistikcentralen och utbildningsförvaltningen tagits i bruk från och med statistiken för år 2016. Klassificeringen baserar sig på Unescos International Standard Classification of Education 2011 (ISCED 2011). Klassificeringen avviker från tidigare klassificeringar av utbildning (Statistikcentralens utbildningsklassificering, Utbildningsförvaltningens utbildningsklassificering 1995 och 2002).
Enhetlighet över statistikområden (SIMS 15.3)
Statistikuppgifterna baserar sig på samma uppgiftskällor och har framställts enligt samma principer som Statistikcentralens statistik per utbildningssektor. Statistikgrenarna kan användas parallellt, bara man beaktar deras särdrag.
Intern enhetlighet (SIMS 15.4)
Det förekommer inga interna motstridigheter i enskilda statistikårs material för statistiken över avbrott i utbildningen. Jämförbarheten mellan olika år påverkas dock av förändringar i utbildningssystemet, klassificeringarna och statistikföringen.
Publiceringskalender (SIMS 8.1)
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Tillgång till publiceringskalendern (SIMS 8.2)
De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer
Användarnas tillgång (SIMS 8.3)
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.
Mera information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.
Publiceringsfrekvens (SIMS 9)
Statistiken över avbrott i utbildningen publiceras en gång per år, i mars.
Statistiskt offentliggörande (SIMS 10.1)
Ett meddelande publiceras årligen på statistikens webbsida.
Webbdatabas (SIMS 10.3)
Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.arkivdatabasen
Äldre databastabeller för statistiken finns i arkivdatabasen.
Tillgänglighet av mikrodata (SIMS 10.4)
Material på enhetsnivå i statistiken lämnas inte ut till forskare.
Annan datadistribution (SIMS 10.5)
Det är möjligt att producera avgiftsbelagda specialutredningar utifrån materialet.
Principer för dataskydd (SIMS 7.1)
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.
Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.
Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Dataskydd och datasäkerhet vid behandling av uppgifter (SIMS 7.2)
Vid publicering av statistiken följs Statistikcentralens officiella skyddsanvisningar för personuppgifter i tabellformat, vilka baserar sig på statistiketiska principer och lagstiftningen. Ett centralt rättesnöre i dataskyddet är att undvika att publicera statistikuppgifter i ett format där enskilda personer kan identifieras. Utbildningsanordnarnas och läroanstalternas uppgifter om studerande och examina är i övrigt offentliga, eftersom de utbildningar som anordnas finansieras eller övervakas av offentliga myndigheter (12 § i statistiklagen).
Databastabellerna är i högre grad av standardformat och informationsinnehållet är precisare än i publikationstabeller. Bakgrundsvariablerna är vanligen precisare än i publiceringstabellerna.
Som dataskyddsmetod har klassificeringens exakthet reducerats redan när tabellerna planerats; databastabeller publiceras inte med de mest precisa variablerna, av dataskyddsorsaker.
I informationstjänster som baserar sig på statistiken över avbrott i utbildningen följs de principer som fastställs i ett dokument med dataskyddsanvisningar för baspublikationer inom statistiken över avbrott i utbildningen. Vid uppdrag om informationstjänster ska man beakta uppdragen från fall till fall och särskilt hur små observationsmängder och (eventuellt) precisare bakgrundsvariabler påverkar dataskyddet. Om informationstjänstetabellen innehåller variabler som definierats som känsliga, bland annat medborgarskap eller huvudsaklig verksamhet, har man använt grövre klassificering av övriga variabler, bland annat område. Alternativt överlåts läroanstaltsspecifika uppgifter om utlänningars medborgarskap på kontinentnivå och uppgifter om modersmål enligt indelningen finska-svenska-övrigt. Om man inte vill reducera variablernas exakthet, kan tröskelvärdesregeln användas.