Löner inom lokalförvaltningen: dokumentation för statistiken

I dokumentationen av statistiken beskrivs hur statistiken har framställts och vilka metoder som har använts vid framställningen. Uppgifterna hjälper till att tolka siffrorna i statistiken samt att bedöma deras tillförlitlighet och jämförbarhet. Kvalitetsrapporten baserar sig på EU:s SIMS-modell. I dokumentationen finns också ändringsmeddelanden som beskriver ändringar i statistiken samt eventuella preciserande metodbeskrivningar.

Om du letar efter statistikuppgifter om denna statistik, gå till statistikens sida: Löner inom lokalförvaltningen

Kvalitetsrapport

Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)

Statistiken har lagts ner. Statistiken över löner inom lokalförvaltningen beskriver antalet löntagare hos kommunerna, samkommunerna, välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna samt deras inkomster och löner. Uppgifterna samlas in från kommunerna, samkommunerna, välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna och de offentliggörs en gång om året.

Sektortäckning (SIMS 3.3)

Statistiken över löner inom lokalförvaltningen är ett totalmaterial som omfattar alla kommuner, samkommuner, välfärdsområden och välfärdssammanslutningar.

Statistisk enhet (SIMS 3.5)

Löntagare/person. Varje person har ett personnummer och med hjälp av det kan man göra sammanslagningar med andra personbaserade material.

Statistikens population (SIMS 3.6)

Löntagare med månadslön och timlön inom lokalförvaltningen

Referensområde (SIMS 3.7)

Referensområdet för statistiken över löner inom lokalförvaltningen är hela Finland.

Tidstäckning (SIMS 3.8)

Uppgifterna publiceras en gång per år vanligen i april eller maj, varvid löneuppgifterna är från oktober föregående år. På grund av brister i materialet var publiceringstidpunkten för statistiken för år 2022 i november 2023. Statistiken för år 2023 publiceras i september 2024, delvis på grund av en avvikande tidpunkt för datainsamlingen. Mera information om den avvikande datainsamlingstidpunkten finns i avsnittet Referensperiod.

Måttenhet (SIMS 4)

Månadsavlönades löner anges i euro, timavlönades i euro och cent.

Referensperiod (SIMS 5)

Statistikens referensperiod är oktober under statistikåret. När det gäller uppgifterna för statistikåret 2023 har en del samlats in för oktober 2023 och en del undantagsvis för februari 2024. Uppgifterna samlades in från kommunerna och samkommunerna enligt situationen i oktober.

Från välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna samlades uppgifterna in för februari 2024, eftersom uppgifterna inte kunde samlas in för slutet av året medan övergångsperioden för läkaravtalet pågick. När det gäller lokalförvaltningen fanns det mellan oktober och februari centraliserade poster på förbundsnivå i form av textändringar i februari 2024.

Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)

Anställningsförhållandets art

Anställningsförhållandets art beskriver det juridiska förhållandet mellan löntagare och arbetsgivare. I lönestatistiken är anställningsförhållandets art antingen ordinarie/tillsvidare eller visstid. Dessutom kan anställningsförhållandets art omfatta andra bestämningar såsom praktikant, läroavtalselever, handikappad eller avlönad med sysselsättningsmedel. Uppgiften fås vanligen direkt från enkäterna gällande lönestatistiken. I statistiken över lönestrukturer kompletteras uppgiften om personer avlönade med sysselsättningsmedel med uppgifter ur arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande. Inom den privata sektorn är motsvarande begrepp arbetsavtalsförhållandets art. Jfr arbetskraftsundersökningens atypiska arbete (visstid och/eller deltid).

Arbetade timmar

Lönestatistiken: Inom lönestatistikens branscher med timlöner statistikförs lönerna efter arbetade timmar. Med arbetade timmar avses den arbetstid som löntagaren har använt för att utföra de egentliga arbetsuppgifterna. Till de arbetade timmarna räknas arbetade timmar för tids-, ackords- och arvodesarbete samt söndags- och övertidstimmar. Arbetstimmarna grundar sig på arbetstidslagen. Arbetskraftskostnadsundersökningen: Med arbetad tid avses den arbetstid som löntagaren har använt för att utföra de egentliga arbetsuppgifterna. Arbetad tid inbegriper också söndags- och övertidstimmar. Till de arbetade timmarna räknas den tid som använts för utbildning, men inte övertid utan lön. Arbetade timmar kan inom arbetskraftskostnadsstatistiken definieras också som avlönade arbetstimmar där man har dragit av frånvarotimmar med lön.

Arbetsgivarsektorn

Arbetsgivarsektorn beskriver arbetsmarknadens struktur och den fastställs på basis av beslutsfattarenheten. Den klassificering av arbetsgivarsektor som används i lönestatistiken och statistiken över arbetskraftskostnader är en nationell tillämpning av den sektorindelning som används i ekonomi- och samhällsstatistik (Sektorindelning 2000). Den klassificering som används i lönestatistiken har följande struktur: Kommunsektorn Kommunernas och samkommunernas verksamhetsenheter samt kommunernas affärsverk Staten Ämbetsverk och inrättningar som omfattas av statens budgetekonomi Den privata sektorn Privata företag, företag med stats- och kommunmajoritet samt statens affärsverk Också icke-vinstsyftande samfund, församlingar samt organisationer och stiftelser räknas i lönestatistiken till den privata sektorn. I statistiken över arbetsmarknadskostnader och i arbetskraftskostnadsindexet har sektorindelningen samma struktur som den klassificering som används i lönestatistiken. I förtjänstnivåindexet bildar icke-vinstsyftande samfund, församlingar och organisationer en arbetsgivarsektor för sig (övriga).

Avtalsbransch

Avtalsbranschen fastställs enligt det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet. Inom kommunsektorn fastställs avtalsbranscherna i huvudavtalet mellan Kommunala arbetsmarknadsverket och arbetstagarorganisationerna. Kollektivavtalet är ett avtal mellan arbetstagarorganisationen och arbetsgivaren eller arbetsgivarorganisationen om arbetsvillkoren för de olika branscherna. I kollektivavtalet kommer man till exempel överens om lönerna, arbetstiderna, semestrarna och andra förmåner som ska tillämpas i den bransch avtalet gäller. Avtalen görs ofta upp per näringsgren, men de kan också knytas till löntagarnas yrkesställning och de ingås för en viss tid.

Deltidsjobb

Lönestatistiken inom den privata sektorn: Definiering av deltidsanställning gällande månadsavlönade inom den privata sektorn bygger på samma sätt som lönestrukturstatistiken i huvudsak på veckoarbetstid. I statistiken definieras som deltidsanställda löntagare de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är mer än 10 procent kortare än den allmänna arbetstiden inom branschen i fråga. För resten av löntagare fås uppgiften om deltidsanställning direkt via en enkät eller så fastställs den enligt anställningsförhållandet. Om en löntagares ordinarie veckoarbetstid är okänd utnyttjas också löntagarens uppgifter om löner vid fastställande av deltidsanställning. För timanställda inom den privata sektorn definieras inte hel- eller deltidsanställning separat. Lönestatistiken inom den offentliga sektorn: Inom den offentliga sektorn bestäms hel- eller deltidsanställning efter anställningsförhållandets natur samt villkoren. Uppgiften om hel- eller deltidsanställning fås vanligen i samband med en enkät. Arbetskraftskostnadsundersökning: I statistiken över arbetskraftskostnader är en person deltidsanställd om arbetstiden är kortare än arbetstiden i tjänste- eller arbetskollektivavtalet eller den arbetstid som vanligen följs i ifrågavarande enhet. Jfr Heltidsanställd

Grundlön

Grundlönen bygger på den uppgiftsrelaterade minimilönen, där tilläggsansvar som hör till uppgiften beaktas, liksom den dyrortsklass som beror på arbetsplatsens läge eller en eventuell obehörighetsnedsättning. Grundlönen omfattar inte något personligt tillägg, årsförhöjningar eller andra årsbundna lönedelar. Grundlönen fastställs på basis av tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens uppgifter och de förutsättningar som anges i kollektivavtalet. Ofta fastställs grundlönen enligt svårighetsgraden i tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens uppgifter.

Heltidsanställd

Lönestatistiken inom den privata sektorn: Definiering av heltidsanställning gällande månadsavlönade inom den privata sektorn bygger på samma sätt som lönestrukturstatistiken i huvudsak på veckoarbetstid. I statistiken definieras som heltidsanställda löntagare de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid överstiger 90 procent av den allmänna arbetstiden inom branschen. För resten av löntagare fås uppgiften om heltidsanställning direkt via en enkät eller så fastställs den enligt anställningsförhållandet. Om en löntagares ordinarie veckoarbetstid är okänd utnyttjas också löntagarens uppgifter om löner vid fastställande av heltidsanställning. För timanställda inom den privata sektorn definieras inte hel- eller deltidsanställning separat. Lönestatistiken inom den offentliga sektorn: Inom den offentliga sektorn bestäms hel- eller deltidsanställning efter anställningsförhållandets natur samt villkoren. Uppgiften om hel- eller deltidsanställning fås vanligen i samband med en enkät. Arbetskraftskostnadsundersökning: I statistiken över arbetskraftskostnader är en person heltidsanställd om arbetstiden följer tjänste- eller arbetskollektivavtalet eller den arbetstid som vanligen följs i ifrågavarande enhet. Jfr Deltidsanställd

Lön för ordinarie arbetstid

Förtjänsten för regelbunden arbetstid beskriver den lön som utbetalats för regelbunden arbetstid. Till lön för ordinarie arbetstid räknas för varje lönebetalningsperiod - grundlön - tillägg som betalas på basis av uppgift, yrkesskicklighet, tjänsteår o.d. - tillägg som betalas på basis av arbetsplatsens läge och miljötillägg - arbetstidstillägg - lönedel som utbetalas på basis av prestationer - naturaförmånernas beskattningsvärde - lön som utbetalats för icke-arbetad arbetstid. I lönen för ordinarie arbetstid ingår inte löner för tilläggs- eller övertid eller löneposter av engångsnatur som semesterpenning och resultatpremier. Jfr Totallön

Löneposter av engångsnatur

Löneposter av engångsnatur är sådana löneposter och lönetillägg som inte betalas regelbundet under varje lönebetalningsperiod. Till dessa poster och tillägg hör t.ex. resultatpremier, semesterpenning och semesterersättning samt tjänsteårsersättningar inom vissa branscher med timlön. Det är möjligt att komma överens om betalning av löneposter av engångsnatur också i kollektivavtalen. Förtjänstnivåindex: Förtjänstnivåindexet mäter utvecklingen av lönerna för ordinarie arbetstid, oberoende av betalningssätt. Poster som betalas för prestation ingår i lönebegreppet på så sätt att de fördelas jämnt på hela kalenderåret. Likaså fördelas de engångsposter som grundar sig på kollektivavtalet jämnt på hela året. Alla löneposter av engångsnatur, t.ex. semesterpenning, som ingår i begreppet förtjänstnivåindex, ingår dock inte i lönematerialet som används vid indexberäkningen, utan de beaktas vid indexberäkningen endast i det fall att man i kollektivavtalsförhandlingarna kommer överens om förändringar i deras relativa andel. I förtjänstnivåindexet förs också retroaktivt betalda avtalshöjningar till det kvartal under vilket de tjänats. Arbetskraftskostnadsundersökning: Ersättning för upphörande av anställningsförhållande, som hör till löneposter av engångsnatur, ingår i socialkostnader i arbetskraftskostnadsundersökningens begrepp. Arbetskraftskostnadsindex: Till löneposter av engångsnatur i arbetskraftskostnadsindexet hör också retroaktivt betalda avtalshöjningar från tidigare löneutbetalningsperioder. I arbetskraftskostnadsindexet ingår också optioner enligt deras inlösningsvärden. ------ I lönestatistiken för den privata sektorn och den kommunala sektorn publiceras inte löneposter av engångsnatur. Löneposter av engångsnatur ingår inte i indexet för ordinarie löner.

Löntagare

En löntagare har ett anställningsförhållande till en arbetsgivare och får överenskommen ersättning för utfört arbete. Löntagarna är antingen i tjänstemanna- eller arbetarställning hos en arbetsgivare. I lönestatistiken särskiljs huvudsakligen inte löntagare i tjänstemän eller arbetare. En särskiljning kan dock göras efter yrke eller också efter löneform. I lönestatistiken klassificeras inte företagare som betalar lön till sig själv som löntagare, eftersom deras löner avviker från andra likadana löntagares löner oftast allt för mycket. I lönestatistiken kan samma löntagare ha flera anställningsförhållanden som dock behandlas i statistiken som separata löntagare. I arbetskraftskostnadsundersökningen klassificeras företagare, som betalar även en del av lönen till sig själv, som löntagare.

Månadsavlönad

En månadsavlönad löntagare får ersättning för utfört arbete varje månad. Den arbetstid som ligger som grund för lönen är vanligtvis en månad och lönen är ofta lika stor varje månad.

Ordinarie veckoarbetstid

Den ordinarie veckoarbetstiden baserar sig på arbetstidslagen och kollektivavtal, och följer ofta ett visst arbetstidssystem eller ett visst arbetstidsformat. Ibland kan man dock separat komma överens om den ordinarie veckoarbetstiden och den kan avvika från den normala arbetstiden inom branschen. Lön för ordinarie arbetstid baserar sig på ordinarie veckoarbetstid. Se Lön för ordinarie arbetstid Jfr Totalarbetstid.

Timavlönad

Lönerna hos en timavlönad löntagare bestäms i huvudsak enligt arbetade timmar. Dessutom kan en timavlönad löntagare få lön för icke-arbetad tid. Ersättning kan betalas flera gånger i månaden. Lönemodellen för anställningar som grundar sig på ackordslöner omfattar ofta en grunddel i timlön, och ackordsavlönade personer definieras i statistiken som timavlönade.

Totallön

Totallönen beskriver den lön som betalats för ordinarie arbetstid samt annan arbetstid som t.ex. övertid och tilläggsarbetstid. Se Totalarbetstid. Till totallönen räknas för varje avlöningsperiod - grundlön - tillägg som betalas på basis av uppgift, yrkesskicklighet, tjänsteår o.d. - tillägg som betalas på basis av arbetsplatsens läge och miljötillägg - arbetstidstillägg - lönedel som utbetalas på basis av prestationer - naturaförmånernas beskattningsvärde - lön för tilläggs- och övertidsarbete - beredskaps-, jour- och utryckningsersättningar - övriga tillägg som betalas oregelbundet - lön som utbetalats för icke-arbetad arbetstid. Totallönen innehåller inte löneposter av engångsnatur, som t.ex. semesterpenning och resultatpremier. Jfr Lön för ordinarie arbetstid

Yrke

I lönestatistiken beskrivs löntagarnas yrke med yrkes-, tjänste- och uppgiftsbeteckningarna för de olika branscherna och Statistikcentralens yrkesklassificering (Yrkesklassificering 2001). Det finns ungefär 15 000 yrkesbeteckningar från olika branscher. Yrkesbeteckningarna i lönestatistiken bygger inom den privata sektorn på Näringslivets centralförbunds avtalsbranschers yrkes- och uppgiftsnomenklatur, på Kyrkans arbetsmarknadsverks uppgiftsnomenklatur och på Näyttämöväen Vanhuudenturvasäätiös yrkesnomenklatur. Inom kommunsektorn bygger yrkes- och tjänstebeteckningarna på den yrkesnomenklatur som följer Kommunernas pensionsförsäkrings klassificering. Inom staten används yrkes- eller tjänstebeteckningen enligt utnämningsbrevet eller kollektivavtalet. Yrkesklassificeringen bildas i lönestatistiken utgående från yrkesnomenklaturen med beaktande av löntagarnas arbetsgivarsektor, examen och näringsgren. I lönestrukturstatistiken publiceras inte yrkes- eller tjänstebeteckningar per bransch, utan yrket beskrivs bara med yrkesklassificeringen.

Befogenheter (SIMS 6)

Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Mera information: Statistiklagstiftning

Lagstiftning och andra överenskommelser (SIMS 6.1)

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Datautbyte (SIMS 6.2)

Uppgifter på individnivå utan identifikationsuppgifter kan sändas för undersökningar och statistiska utredningar på det sätt som förutsätts i Statistikcentralens tillståndsförfarande och i 13 § i statistiklagen (280/2004).

Kostnader och svarsbörda (SIMS 16)

För de olika skedena i framställningen av statistiken över löner inom lokalförvaltningen uppskattas det användas omkring 340 årsverken.

Källmaterial (SIMS 18.1)

Uppgifterna fås med en direkt datainsamling ur kommunernas, samkommunernas, välfärdsområdenas och välfärdssammanslutningarnas lönehanteringssystem.

Frekvens för datainsamling (SIMS 18.2)

Uppgifterna om lönerna inom lokalförvaltningen samlas in årligen.

Datainsamlingsmetod (SIMS 18.3)

Uppgifterna samlas in som direkt datainsamling via datainsamlingssidor. Datainsamlingssidorna finns på Posti Messagings server.

Datavalidering (SIMS 18.4)

Kvaliteten på materialet för statistiken över löner inom lokalförvaltningen bedöms med en så kallad återrapport i takt med att statistikproduktionen framskrider. Återrapporten innehåller arbetsgivarspecifik information om lönerna enligt lönebegrepp, prissättningskoder och lönefaktorer.

Till slut görs slutgranskningar av materialet enligt processen och så kallade outlier-fall avlägsnas.

Databehandling (SIMS 18.5)

Materialet gås igenom under produktionen med ett SAS-baserat program för återrapportering. Återrapporten innehåller uppgifter som en lönejämförelse enligt lönebegrepp (sektorn totalt, arbetsgivare, avtalsområde), en jämförelse av prissättningskoder, en jämförelse av lönefaktorer och en granskning av hälsocentralläkarnas och tandläkarnas regelbundna åtgärdsarvoden.

Det är möjligt att koda extra element i rapporten, om behov för sådana upptäcks i granskningen. Eventuella korrigeringar och tilläggsobservationer görs direkt i produktionsdatabasen pa50 med SQL. Det finns färdiga SQL-baserade korrigeringskoder för fel som ofta upprepas (t.ex. utbetalningsperioder).

Uppgifter som saknas har inte imputerats i materialet. Om allvarliga kvalitetsfel har observerats i materialet, och korrigerat material inte fåtts i stället ur materialet, har sådant material förflyttats till statuskod 3 (hör inte till materialet). Ett sådant förfarande blir aktuellt till exempel då lönetillägg för ordinarie och icke-ordinarie arbetstid fattas inom avtalsbranschen. Uppgifterna kompletteras vad gäller felaktiga prissättningskoder, yrkeskoder och lönefaktorer som fattas. Till slut granskas så kallade outlier-fall och de avlägsnas från materialet. Outlier-granskningen görs med ett SAS-program som utarbetats för syftet.

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet (SIMS 13.1)

Uppgifterna överlämnas ur arbetsgivarnas löneberäkningssystem i regel som filöverföringar. De mest centrala felen i materialet är utbetalningsperioder i anknytning till lönetillägg, då den period som uppgetts inte överensstämmer med de belopp i euro som uppgetts eller så innehåller materialet retroaktiva löneposter. Statistikcentralen strävar efter att upptäcka dessa i granskningen och ersätta dem med korrigerat material.

Bearbetningsfel (SIMS 13.3.4)

Eventuella fel i statistikpubliceringen är bland annat felaktiga siffror eller felaktiga begrepp i texter, diagram eller tabeller.

Felen åtgärdas och användarna informeras om dem snarast möjligt. Statistikcentralen informerar om betydande fel i samma utsträckning och genom samma kanaler som vid offentliggörandet av de egentliga uppgifterna.

De korrigerade offentliggörandena kompletteras med en anteckning om korrigeringen samt korrigeringsdatum. Om möjligt, lämnas också den gamla, felaktiga uppgiften kvar.

Stav- och formfel i statistiken korrigeras så snart och smidigt som möjligt och de antecknas inte separat på webbplatsen.

Information om ändringar i statistikdatabaserna finns på sidan Ändringar i databasen. I statistikdatabaserna finns bara de nyaste uppgifterna.

Avvikelser i tidtabellen räknas också som felsituationer. Om offentliggörandet av statistiska uppgifter försenas avsevärt från den angivna tidpunkten, meddelar Statistikcentralen om detta på sin webbplats.

Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.

Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.

Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.

Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen

Kvalitetsbedömning (SIMS 11.2)

Kvaliteten på materialet för statistiken över löner inom kommunsektorn bedöms med en så kallad återrapport i takt med att statistikproduktionen framskrider. Återrapporten innehåller kommunspecifik information om lönerna enligt lönebegrepp, prissättningskoder och lönefaktorer.

Till slut görs slutgranskningar av materialet enligt processen och så kallade outlier-fall avlägsnas.

Riktlinjer för revidering av uppgifter (SIMS 17.1)

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Genom förhandskommunikationen säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringen av uppgifterna.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Geografisk jämförbarhet (SIMS 15.1)

Utgångspunkten är att uppgifterna är jämförbara mellan Finlands landskap och kommuner. På EU-nivå görs jämförelser via EU-statistiken över lönestruktur, där även lönestatistiken för staten ingår. Se mer under Lönestrukturstatistik.

Jämförbarhet över tid (SIMS 15.2)

Statistiken över löner inom lokalförvaltningen (tidigare inom kommunsektorn) har sammanställts från och med år 1973.

År 2007 ändrades beräkningen av lönerna på så sätt att lärarnas löner som baserar sig på veckoövertidstimmar räknades som lön för ordinarie arbetstid. Följaktligen är inte lönerna för lärarnas ordinarie arbetstid jämförbara med motsvarande uppgifter från tidigare år.

År 2023 ändrades beräkningen av lönerna på så sätt att lärarnas övertimsarvode som betalats som engångstimarvode räknades som lön för ordinarie arbetstid. Dessa definierades tidigare som övertidsarbete och icke-regelbundna tillägg. Ändringarna i löneberäkningen har inverkat på genomsnitten för lärarnas lön för ordinarie och icke-ordinarie arbetstid inom hela lokalförvaltningen. Ändringarna har inte haft någon inverkan på totallönerna.

År 2014 har några lönefaktorers placering i olika lönebegrepp reviderats. Denna korrigering medför en ökning på omkring 0,5 procent hos lärare och därmed en ökning på omkring 0,1 procent för hela kommunsektorn när det gäller lönen för ordinarie arbetstid jämfört med tidigare år.

Från och med år 2015 har yrkesklassificeringen i statistiken gjorts inom statistikgrenen Sysselsättning. Ändringen syns i statistiken för år 2015, i klassificeringen av omkring 27 000 löntagare, av vilka en del var preciseringar av klassificeringen från en grövre nivå. De största ändringarna gällde följande yrken på yrkesklassificeringens 2-siffernivå: 53 (-4400), det vill säga vård- och omsorgspersonal, från vilka löntagare överfördes främst till yrkesgrupp 91 (+4100), det vill säga städare, hembiträden och andra rengöringsarbetare.

Följaktligen är inte yrkesklassificeringarna 2014 och 2015 helt jämförbara med varandra.

Statistikcentralens nationella utbildningsklassificering 2016 har tagits i bruk i statistiken över löner inom lokalförvaltningen från och med statistikåret 2017. I klassificeringen finns en ny utbildningsnivå, ’4 Specialyrkesutbildningsnivå’. I utbildningsområdena finns det fler förändringar, bland annat har databehandling och kommunikation avskilts till en egen grupp. Därför är de utbildningsspecifika uppgifterna inte helt jämförbara med tidigare år. Indelningen i utbildningsnivåer och utbildningsområden i den nationella utbildningsklassificeringen 2016 följer den internationella ISCED 2011-klassificeringen.

Uppgifter om löner inom lokalförvaltningen används i beräkningen av förtjänstnivåindexet. Förtjänstnivåindexet är ett index som mäter utvecklingen av de löner som betalas ut till löntagarna för ordinarie arbetstid. Uppgifterna i statistiken över löner inom lokalförvaltningen publiceras därtill i lönestrukturstatistiken.

Enhetlighet över statistikområden (SIMS 15.3)

Uppgifterna i statistiken över lönerna inom kommunsektorn presenteras tillsammans med lönerna inom den privata sektorn och de statliga lönerna i en enhetlig och jämförbar form i lönestrukturstatistiken.

Intern enhetlighet (SIMS 15.4)

Statistiken över lönerna inom lokalförvaltningen publiceras som en del av lönestrukturstatistiken. Uppgifterna i lönestrukturstatistiken är internt enhetliga. För uppgifter ur olika källor bildas ett gemensamt lönebegrepp, ”totallön”. Det här bidrar till en bättre jämförbarhet mellan olika källmaterial.

Publiceringskalender (SIMS 8.1)

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Användarnas tillgång (SIMS 8.3)

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.

Mera information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Publiceringsfrekvens (SIMS 9)

Uppgifterna i statistiken över löner inom lokalförvaltningen publiceras varje år på Statistikcentralens webbplats.

Webbdatabas (SIMS 10.3)

Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.

Tillgänglighet av mikrodata (SIMS 10.4)

Kommuner, samkommuner, välfärdsområden och välfärdssammanslutningar har möjlighet att beställa skräddarsydda rapporter om sitt eget lönematerial, t.ex. en jämställdhetsrapport. Dessutom fås uppgifter som material på enhetsnivå med användningstillstånd, antingen från statistikenheten eller från forskartjänsterna som en del av lönestrukturstatistiken.

Principer för dataskydd (SIMS 7.1)

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.

Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.

Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Dataskydd och datasäkerhet vid behandling av uppgifter (SIMS 7.2)

Av dataskydds- och tillförlitlighetsorsaker publiceras inte och delas inte uppgifter i statistiken över löner inom lokalförvaltningen, ifall:

Uppgiften baserar sig på färre än 30 löntagare
Uppgiften baserar sig på färre än 3 företags uppgifter
Ett företag står för 80 procent av observationerna.

Kontaktinformation

Förfrågningar i första hand

Heli Udd

överaktuarie

029 551 3522