Dödsorsaker: dokumentation för statistiken
I dokumentationen av statistiken beskrivs hur statistiken har framställts och vilka metoder som har använts vid framställningen. Uppgifterna hjälper till att tolka siffrorna i statistiken samt att bedöma deras tillförlitlighet och jämförbarhet. Kvalitetsrapporten baserar sig på EU:s SIMS-modell. I dokumentationen finns också ändringsmeddelanden som beskriver ändringar i statistiken samt eventuella preciserande metodbeskrivningar.
Om du letar efter statistikuppgifter om denna statistik, gå till statistikens sida: Dödsorsaker
Kvalitetsrapport
Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)
Statistiken över dödsorsaker beskriver dödsorsakerna bland personer bosatta i Finland efter ålder, kön och andra demografiska faktorer. Uppgifterna samlas ur befolkningsdatasystemet och dödsattester och offentliggörs en gång om året.
Sektortäckning (SIMS 3.3)
Statistiken över dödsorsaker omfattar alla som under kalenderåret dött i Finland eller utrikes och som enligt befolkningsdatasystemet var stadigvarande bosatta i Finland på dödsdagen.
Det fattas årligen några hundra personers dödsattester i det statistikmaterialet.
Dödsorsakerna klassificeras i materialet på den mest exakta nivån i den
internationella sjukdomsklassificeringen ICD-10, men de underliggande
dödsorsakerna i statistiken publiceras på 3-teckensnivå.
Statistisk enhet (SIMS 3.5)
Statistisk enhet i statistiken över dödsorsaker är en person. I materialet har varje person en egen identifieringsuppgift som används för att sammanslå materialet med annat personbaserat material.
Statistikens population (SIMS 3.6)
Statistiken över dödsorsaker omfattar alla som dött i Finland under statistikåret och som på dödsdagen hade sin hemvist i Finland. Statistiken inkluderar även personer som dött utomlands. Uppgifterna om dödsdag och boendekommun fås från befolkningsdatasystemet hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.
Följande faller utanför statistikens population:
- Personer som dött i Finland, och som inte har sin hemkommun i Finland (med i undersökningsmaterialet)
- Personer som dödförklarats
- Dödfödda (statistikförs separat)
Referensområde (SIMS 3.7)
Uppgifterna i statistiken över dödsorsaker publiceras för hela landets nivå samt efter välfärdsområde. Uppgifterna är tillgängliga även på andra regionala nivåer. Områdesuppgifterna baserar sig på boningskommunen.
Tidstäckning (SIMS 3.8)
Statistiska uppgifter produceras varje år ur dödsorsaksmaterialet. Sedan år 1969 finns uppgifterna om dödsorsak som material på individnivå i databasen. Statistiken har publicerats sedan år 1936.
Måttenhet (SIMS 4)
Uppgifterna i statistiken över dödsorsaker publiceras i antal döda, allmänna dödstal och åldersstandardiserade dödstal. Dessutom publiceras årsförändringar (%).
Referensperiod (SIMS 5)
Statistikens referensperiod är ett kalenderår.
Klassificeringar (SIMS 3.2)
I statistikens publikationer används följande klassificeringar av dödsorsaker:
- Internationell sjukdomsklassificering (ICD-10)
- Nationell tidsserieklassificering av dödsorsaker
- Klassificering av dödsorsaker för yttre orsaker.
- Eurostats klassificering av dödsorsaker (European short list, 2012)
- Narkotikarelaterade dödsfall (EUDA:s B-klassificering)
Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)
Alkoholrelaterade dödsorsaker
Till alkoholsjukdomar räknas de sjukdomar enligt klassifikationen av sjukdomar där orsaken är alkohol (kategorierna F10, G312, G4051, G621, G721, I426, K292, K70, K852, K860, O354, P043, Q860 i "The International Statistical Classification of Diseases and Related Health Prob-lems", ICD-10). Till alkoholförgiftningar hör dödsfall på grund av förgiftning av alkohol eller alkoholsurrogat (kategorin X45).
Allmänt dödstal
Med det allmänna dödstalet avses antalet döda per 1 000 eller 100 000 personer i medelfolkmängden.
Bidragande dödsorsak
Den bidragande dödsorsaken har angivits på dödsattesten. Som bidragande dödsorsak uppger läkaren under punkt II på dödsattesten de orsaker som ogynnsamt inverkat på utvecklingen av det tillstånd som lett till döden och på så sätt bidragit till döden. Den bidragande dödsorsaken kan igenkännas i materialet.
Dödfödd
Bland dödfödda räknas de foster eller nyfödda som vid födelsen inte uppvisar livstecken och havandeskapet varat i minst 22 veckor eller födelsevikten varit minst 500 gram. Missfall i ett tidigare skede av havandeskapet räknades inte som dödfödda och de statistikförs inte heller i statistiken över dödsorsaker.
Dödsfall
Till avlidna statistikförs personer som på sin dödsdag varit stadigvarande bosatta i Finland. Uppgiften om dödsfall hämtas från befolkningsdatasystemet vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Antalet dödsfall kan variera något inom olika statistikgrenar. Skillnaden beror på olika tidpunkter för framställningen av statistiken. Det officiella antalet dödsfall i Finland fås utgående från antalet avlidna i befolkningsstatistiken.
Grunden för utredning av dödsorsak
Grunden för utredning av dödsorsak är en uppgift i dödsattesten. Utredningen av dödsorsak baserar sig på lagen om utredande av dödsorsak (1973/459). Rättsmedicinsk obduktion: Om dödsfallet skett i sådana förhållanden att man för utredning av dödsorsak skall göra en polisundersökning verkställs oftast en rättsmedicinsk obduktion. Förordnande om verkställande av den rättsmedicinska obduktionen ges av polisen. Polisundersökning verkställs i följande situationer: - då den avlidna inte under sin sista sjukdom behandlats av läkare eller - då döden förorsakats av brott, olycksfall, självmord, förgiftning, yrkessjukdom eller vårdåtgärd eller då det är anledning att befara att döden föranletts av någon annan orsak; eller - då dödsfall annars inträffat överraskande. Medicinsk obduktion: En medicinsk obduktion kan verkställas - då dödsorsaken inte kan utredas på basis av livstidsuppgifter och uppgifterna i anslutning till dödshändelsen och då den avlidna under sin sista sjukdom behandlats av läkare och då obduktionen är nödvändig med tanke på den allmänna hälso- och sjukvården - på ansökan av den avlidnas närmaste anhöriga eller annan närstående person. Medicinsk obduktion verkställs således på begäran av läkare eller anhöriga. Annan grund för utredning av dödsorsak: Den mest allmänna grunden för annan utredning av dödsorsak är en klinisk undersökning av den avlidna och uppgifter om den sista sjukdomen och vården.
Intermediär dödsorsak
Den intermediära dödsorsaken är det tillstånd som från den bakomliggande dödsorsaken leder till omedelbar dödsorsak. Den intermediära dödsorsaken har uppgetts på dödsattesten och den regostreras i statistikmaterialet, men används inte i den årliga statistikproduktionen.
Kranskärlssjukdomar
Till döda på grund av kranskärlssjukdomar, dvs. ischemiska hjärtsjukdomar, räknas döda på grund av hjärtinfarkt och andra ischemiska hjärtsjukdomar (enligt inhemska klassifikationen av dödsfall med 54 kategorier: kategorin 27 och den internationella klassifikationen "The International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, ICD-10: I20-I25).
Mödradödlighet
Bland mödradödlighet räknas kvinnans död under graviditet eller inom 42 dygn efter graviditetens slut oberoende av graviditetens längd eller läge. Med räknas alla gravida kvinnor, som dött till följd av orsaker som är förenade med eller som har förvärrats av graviditet, dock inte genom olyckshändelse eller genom en våldsam död. Mödradödligheten räknas under kapitel XV i sjukdomsklassifikationen. Mödradödligheten erhålls genom att dividera antalet mödradödar per 100 000 levande födda barn.
Narkotikadödsfall
Vid beräkningen av narkotikadödsfall används klassificeringen (Selection B) som utarbetats av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk EMCDDA. Enligt denna klassificering omfattar narkotikadödsfall sådana fall där den primära dödsorsaken är en psykisk störning som beror på narkotikaanvändning eller en oavsiktlig eller avsiktlig narkotikaförgiftning eller en narkotikaförgiftning med oklar avsikt. Enligt EMCDDA:s klassificering avses med narkotika närmast opioider samt också cannabis och derivat av cannabis, andra hallucinogener samt psykostimulanter som lämpar sig för missbruk, t.ex. amfetamin och dess derivat (The International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, ICD-10: klasserna F110-F112, F120-F122, F140-F142, F150-F152, F160-F162, F190-F199, X41+T436, X42+T400-T409, X61+T436, X62+T400-T409, Y11+T436, Y12+T400-T409). Fallen har räknats enligt WHO:s rekommendation efter den högsta uppskattade halten av verksamt ämne. I flera fall är det fråga om förgiftning till följd av blandmissbruk där personen också har använt alkohol och/eller psykofarmaka.
Neonatal dödlighet
Den neonatala dödligheten erhålls genom att dividera antalet barn som avlidit före det 28 levnadsdygnet med antalet levande födda under statistikåret och genom att multiplicera detta med 1 000.
Omedelbar dödsorsak
Den omedelbara dödsorsaken anger den sjukdom, skada eller handikapp, vars symptom leder till personens död. Som omedelbar dödsorsak räknas dock inte dödsmekanismer, t.ex. hjärtstopp. Den omedelbara dödsorsaken har uppgivits på dödsattesten och den registreras i statistikmaterialet, men den används inte i den årliga statistikföringen.
Perinatal dödlighet
Den perinatala dödligheten erhålls genom dividera antalet dödfödda och antalet spädbarnsdöda under den första levnadsveckan med antalet levande födda under statistikåret. Åldern under den första levnadsveckan räknas på basis av de timmar barnet levat.
Post-neonatal dödlighet
Med post-neonatal dödlighet avses antalet barn som avlidit efter det 7:e och före 28:e levnadsdygnet i relation till levande födda under statistikåret.
Spädbarnsdödlighet
Spädbarnsdödligheten räknas genom att dividera antalet dödsfall bland barn under ett år med antalet levande födda under samma statistikår. Då siffran multipliceras med 1 000, får man uppgiften i promille.
Tidig neonatal dödlighet
Med tidig neonatal dödlighet avses antalet barn som avlidit före det 7 levnadsdygnet i relation till levande födda barn under statistikåret.
Underliggande dödsorsak
Den bakomliggande dödsorsaken är den sjukdom som igångsatt serien av sjukdomstillstånd som lett till omedelbar död eller förhållanden i anslutning till olycksfall eller våld, som förorsakat skadan eller förgiftningen som lett till död. Vid slutledning av den dödsorsak som används i statistik (s.k. underliggande dödsorsak) tillämpas Världshälsoorganisationens (WHO) internationella sjukdomsklassifikations (ICD-10) regler. Den årliga statistiken över dödsorsaker sammanställs enligt den underliggande dödsorsaken.
Åldersstandardiserat dödstal
Förändringen av dödlighet anges med det åldersstandardiserade dödstalet (CMF). Standardisering behövs för att man ur förändringarna i dödsorsaker skall få fram de förändringar som inte beror på att åldersstrukturen föråldrats. Det åldersstandardiserade dödstalet visar antalet döda per 100 000 personer i medelfolkmängden, då åldersstrukturen kalkylmässigt är den samma under hela undersökningsperioden. I publikationen i dödsorsaksstatistiken har man vid beräkningen av åldersstandardiserade dödstal fr.o.m. statistikåret 2013 använt Eurostats nya europeiska standardbefolkning (ESP2012).
Befogenheter (SIMS 6)
Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Mera information: Statistiklagstiftning
Lagstiftning och andra överenskommelser (SIMS 6.1)
Upprättandet av statistiken över dödsorsaker styrs av nationell lagstiftning och Europeiska unionens lagstiftning.
På nationell nivå innehåller statistiklagen (280/2004) bestämmelser om framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid behandlingen av uppgifter tillämpas dessutom dataskyddslagstiftningen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).
I Finland baseras utredningen av dödsorsaker, framställningen av statistik och arkiveringen av dödsattester på nationell lagstiftning:
- Lagen om utredande av dödsorsak (1973/459).
- Förordningen om utredande av dödsorsak (1973/948).
I Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 328/2011 fastställs de uppgifter som medlemsstaterna i EU ska lämna in i fråga om statistik över dödsorsaker.
Datautbyte (SIMS 6.2)
Statistikcentralen lämnar uppgifterna enligt förordningen till Eurostat samt Världshälsoorganisationen (WHO). Uppgifter lämnas även till bl.a. NOMEsko samt andra statistikbyråer.
Uppgifterna i statistiken över dödsorsaker publiceras varje år på Statistikcentralens webbplats och i den avgiftsfria statistikdatabasen StatFin. Tabellerna i statistiken över dödsorsaker upprättas enligt den underliggande dödsorsaken i statistiken.
Statistikcentralen upprätthåller dessutom Finlands dödsattestarkiv. Arkivet innehållet finländarnas dödsattester sedan år 1936. Dödsattesterna för åren 1936–1965 finns i Riksarkivet. Nyare dödsattester har arkiverats hos Statistikcentralen. Handlingar som gäller utredande av dödsorsak ska hållas hemliga (lagen om utredande av dödsorsak 459/1973). Kopior av dödsattester och uppgifter om dödsorsak lämnas dock ut från arkivet för de syften som fastställs i lagen om utredande av dödsorsak (459/1973). Dessa är närmast utlämning till den avlidnes nära anhöriga, pensionsanstalter samt för myndighetsbruk.
Dessutom kan uppgifter i dödsattester lämnas ut för vetenskapliga undersökningar och statistiska utredningar (lagen om offentlighet i myndigheters verksamhet 621/1999).
Källmaterial (SIMS 18.1)
Källmaterialet för statistiken över dödsorsaker är dödsattesterna och uppgifterna i befolkningsdatasystemet. Uppgifterna i befolkningsdatasystemet uppdateras varje vecka. Dödsattester fås via Institutet för hälsa och välfärd (THL).
Statistikcentralens uppgifter om dödfödda kompletteras med uppgifter ur Institutet för hälsa och välfärds (THL) register över födda barn.
Frekvens för datainsamling (SIMS 18.2)
Datainsamlingen för statistiken är fortlöpande.
Datainsamlingsmetod (SIMS 18.3)
Dödsattestblanketterna sänds till Statistikcentralen från THL antingen i elektroniskt format eller på papper. Alla dödsattester som rättsläkare vid Institutet för hälsa och välfärd har utarbetat finns tillgängliga i realtid i elektronisk form (ungefär 15 procent av materialet).
Dödsattester som faller utanför rättsmedicinsk utredning är i pappersform, och de kommer per post via de regionala kontoren för Institutet för hälsa och välfärd. Dödsattestblanketterna på papper skannas vid Statistikcentralen till bilder och en del uppgifter läses in optiskt till en databas.
Listningar över dödsattester som saknas skickas till Institutet för hälsa och välfärd för tillsyn.
Datavalidering (SIMS 18.4)
Materialet för statistiken över dödsorsaker valideras i många faser under statistikprocessen.
Dödsattester på papper skannas vid Statistikcentralen till bilder och en del uppgifter läses in optiskt till en databas.
Uppgifterna kontrolleras manuellt. Läkarnas diagnostexter och dödsorsakskoderna kontrolleras och ändras för att motsvara den internationella sjukdomsklassificeringen med en automatisk ordboksapp. Om uppgifterna i dödsattesten är bristfälliga, motstridiga eller svåra att klassificera, använder man som hjälp för att bestämma rätt kod uppgifterna om händelserna i dödsattesten eller ber om tilläggsuppgifter från en sakkunnigläkare eller den som skrivit dödsattesten.
Tillsyns- och övervakningsansvaret för dödsattester ligger hos Institutet för hälsa och välfärd (THL). Vid Statistikcentralen jämförs uppgifterna från dödsattesterna med befolkningsdatasystemets uppgifter om avlidna. Institutet för hälsa och välfärd informeras om saknade dödsattester flera gånger om året för tillsynsändamål.
Statistikmaterialet om dödsorsaker är ett totalmaterial. Uppgifterna om döda fås ur befolkningsdatasystemet, så täckningen för statistiken över dödsorsaker är nästan 100 procent I statistiken saknas årligen dödsorsaker för cirka 100–500 personer, eftersom dödsattester inte hinner utfärdas för dem innan statistiken publiceras.
Databehandling (SIMS 18.5)
För statistikföringen fastställs materialets underliggande dödsorsaker i statistiken från de dödsorsaker som anges på dödsattesterna. Den underliggande dödsorsaken är den sjukdom som igångsatt serien av sjukdomstillstånd som lett till omedelbar död eller förhållanden i anslutning till olycksfall eller våld, som förorsakat skadan eller förgiftningen som lett till död.
Läkarnas diagnostexter och dödsorsakskoderna ändras för att motsvara den internationella sjukdomsklassifikationen. När en slutsats ska dras om den underliggande dödsorsaken för statistiken tillämpas de urvals- och tillämpningsregler som Världshälsoorganisationen (WHO) upprättat för den internationella sjukdomsklassifikationen (ICD-10). Slutledningen görs till stor del automatiskt med hjälp av den internationella IRIS-applikationen (Irisinstitutet).
När det gäller yttre orsaker är man tvungen att i stor utsträckning göra slutledningen och kontrollera basdödsorsaken i statistiken manuellt. Vid kodning av förgiftningsfall används som tilläggsuppgift undersökningsresultat i rättskemins register. En sakkunnigläkare behandlar omkring 500 fall per år. I ungefär 50 fall per år ber man den som skrivit dödsattesten om tilläggsuppgifter. Allt material granskas före publiceringen.
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet (SIMS 13.1)
Tillsyns- och övervakningsansvaret för dödsattester ligger hos Institutet för hälsa och välfärd (THL). Statistikcentralen jämför uppgifterna i dödsattesterna med befolkningsdatasystemets uppgifter om döda och om dödsattester saknas informeras THL för tillsynsarbete.
Statistikmaterialet om dödsorsaker är ett totalmaterial. Uppgifterna om döda fås ur befolkningsdatasystemet, så täckningen för statistiken över dödsorsaker är nästan 100 procent. De som dödförklarats är inte med i antalet döda i statistiken över dödsorsaker.
Från statistiken fattas årligen dödsorsakerna för ungefär 100–500 personer, eftersom man inte får dödsattester om dem. I statistiken för år 2024 saknades dödsattesterna för 0,9 procent av de döda. De dödsattester inklusive uppgifter som försenats från statistiken förs senare in i forskningsdatabasen och dödsattestarkivet.
Största delen av dödsorsakerna konstateras utifrån kliniska uppgifter, men obduktionerna är viktiga för att säkerställa kvaliteten på konstaterandet av dödsorsaken. I Finland är andelen obduktioner av alla dödsfall högst i Norden. Antalet rättsmedicinska obduktioner har minskat i Finland från och med år 2010. År 2024 gjordes i Finland obduktion i 16,2 procent av dödsfallen. Av dessa var 13,5 procent rättsmedicinska obduktioner och 2,8 procent medicinska obduktioner.
Täckningsfel (SIMS 13.3.1)
Uppgifterna om döda fås ur befolkningsdatasystemet, så täckningen för statistiken över dödsorsaker är nästan 100 procent. De som dödförklarats är inte med i antalet döda i statistiken över dödsorsaker.
Från statistiken fattas årligen dödsorsakerna för ungefär 100–500 personer, eftersom man inte får dödsattester om dem. I statistiken för år 2024 saknades dödsattesterna för 0,9 procent av de döda.
Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.
Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.
Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.
Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen
Kvalitetsbedömning (SIMS 11.2)
Producenterna av Finlands officiella statistik har godkänt ett gemensamt kvalitetslöfte där de förbinder sig till gemensamma kvalitetsmål och gemensamma kvalitetssäkringsåtgärder. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.
Dödsattesten skrivs av den läkare som konstaterat döden. Om utredningen av dödsorsaken kräver obduktion, skrivs dödsattesten av rättsläkaren efter att obduktionsuppgifterna färdigställts. Tillsyns- och övervakningsansvaret för dödsattester ligger hos Institutet för hälsa och välfärd (THL). Områdets rättsläkare kontrollerar först attestens riktighet och skickar den sedan till Statistikcentralen. Dessutom ska verksamhetsenheten inom hälso- och sjukvården eller läkaren meddela dödsfallet till befolkningsdatasystemet.
Statistikcentralen jämför uppgifterna i dödsattesterna med befolkningsdatasystemets uppgifter om döda och om dödsattester saknas informeras THL för tillsynsarbete.
Aktualitet (SIMS 14.1)
Uppgifterna om dödsorsaker produceras varje år och de färdigställs i slutet av följande år. Statistiken publiceras ungefär 10 månader efter utgången av statistikåret. Uppgifterna är slutliga och beskriver dem som dött under det föregående kalenderåret och varit stadigvarande bosatta i Finland.
Punktlighet (SIMS 14.2)
Det förekommer ingen fördröjning mellan publiceringskalendern och det faktiska publiceringsdatumet.
Geografisk jämförbarhet (SIMS 15.1)
När en slutsats ska dras om den underliggande dödsorsaken för statistiken tillämpas de urvals- och tillämpningsregler som Världshälsoorganisationen (WHO) upprättat för den internationella sjukdomsklassifikationen (ICD-10). Dödsorsaksuppgifterna publiceras med en internationell sjukdomsklassificering. Uppgifterna är därför jämförbara med motsvarande statistik från andra medlemsstater i Europeiska unionen.
Jämförbarhet över tid (SIMS 15.2)
Uppgifterna om dödsorsaker har getts koder sedan 1996 i enlighet med den internationella sjukdomsklassifikationen ICD-10. Sjukdomsklassifikationen är en internationell klassificering som upprättshålls av Världshälsoorganisationen WHO och beskriver dödsorsaker, sjukdomar, olycksfall och orsakerna till användning av hälso- och sjukvårdstjänster. Klassificeringen finns på WHO:s webbplats. Dödsorsaker får i huvudsak en kod enligt klassificeringens mest exakta nivå. Som publiceringsnivå används nivån med 3-siffernivån i sjukdomsklassifikationen. I en del fall används preciserade koder i enlighet med den finska nationella sjukdomsklassifikationen. Den finska versionen av sjukdomsklassifikationen ICD-10 administreras av THL.
Statistik över dödsorsaker har framställts sedan år 1936. Uppgifterna för åren 1936–1968 finns i tabellformat i Statistikcentralens publiceringar (t.ex. otos.stat.fi). Från och med år 1969 finns uppgifter om dödsorsaker i en databas. Den klassificering av dödsorsaker som används i statistiken har ändrats flera gånger. Uppgifterna om dödsorsaker har haft koder sedan år 1996 i enlighet med den internationella ICD-10-sjukdomsklassifikationen. Åren 1987–1995 gavs uppgifterna koder enligt den nationella sjukdomsklassifikationen 1987 och åren 1969–1986 användes den internationella sjukdomsklassifikationen ICD-8.
För att förbättra jämförbarheten mellan uppgifterna om dödsorsaker under olika år har olika klassificeringar gjorts i materialet. Den nationella tidsserieklassificeringen (54 kategorier) innehåller uppgifter från och med 1969. Dessutom används Eurostats European shortlist 2012 med 86 kategorier från och med år 1998.
Enhetlighet över statistikområden (SIMS 15.3)
Statistiken över dödsorsaker är den enda täckande statistiken över dödsorsaker i Finland. Andra statistikgrenar vid Statistikcentralen som beskriver dödlighet eller dödsorsaker är statistiken över befolkningsförändringar, statistiken över vägtrafikolyckor och statistiken över olycksfall i arbetet.
De uppgifter om döda som Statistikcentralen publicerar i statistiken över befolkningsförändringar är en täckande statistik över antalet döda. Årligen avviker antalet döda i viss mån från antalet döda i statistiken över dödsorsaker. Skillnaden beror närmast på att när det gäller statistiken över befolkningsförändringar så flyttas de dödsmeddelanden som kommer för sent till statistiken (meddelandet kommer först efter januari) till nästa års statistik. När spädbarnsdödligheten beräknas används i officiella sammanhang antalet döda som dött vid under ett års ålder i statistiken över befolkningsförändringar.
I statistiken över vägtrafikolyckor statistikförs antalet som dött i vägtrafiken. Uppgifterna fås ur polisens datasystem. Uppgifternas täckning kontrolleras med hjälp av uppgifterna i statistiken över dödsorsaker.
Statistiken över olycksfall i arbetet framställs utifrån uppgifter om försäkringsverksamhet och statistiken omfattar alla dödsfall som inträffat i arbete, för vilka försäkringsinrättningarna betalat ut ersättning. För statistiken över dödsorsaker fås uppgiften om olycksfall i arbetet från dödsattesten.
Intern enhetlighet (SIMS 15.4)
Statistiken över dödsorsaker är den enda täckande statistiken över dödsorsaker i Finland.
Publiceringskalender (SIMS 8.1)
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Tillgång till publiceringskalendern (SIMS 8.2)
Användarnas tillgång (SIMS 8.3)
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.
Mera information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.
Publiceringsfrekvens (SIMS 9)
Slutliga statistikuppgifter publiceras varje år.
Statistiskt offentliggörande (SIMS 10.1)
Ett meddelande publiceras månatligen/årligen yms. på statistikens webbsida.
Publikationer (mer omfattande/övriga) (SIMS 10.2)
Uppgifterna offentliggörs årligen på statistikens sidor. Statistik över dödsorsaker har framställts sedan år 1936.
Statistikpubliceringarna från åren 1936–2020 finns digitaliserade i Statistikcentralens publikationsarkiv på adressen otos.stat.fi.
Webbdatabas (SIMS 10.3)
Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.
Tillgänglighet av mikrodata (SIMS 10.4)
Från år 1969 finns dödsorsaksdata som material på enhetsnivå. Vid Statistikcentralen kan man utifrån materialet ta fram skräddarsydda tabeller eller forskningsmaterial för kundernas behov. För forskningsmaterial på enhetsnivå krävs alltid användningstillstånd.
Uppgifter i dödsattester kan lämnas ut för vetenskapliga undersökningar och statistiska utredningar (lagen om offentlighet i myndigheters verksamhet 621/1999). Dödsorsaksdata kan kopplas till andra material (till exempel uppgifter från befolknings- och sysselsättningsstatistiken). I sammanställningen och överlåtelsen av forskningsmaterialet iakttas statistiklagstiftningen och den dataskydds- och sekretesspraxis som fastställts i lagen.
Annan datadistribution (SIMS 10.5)
Statistikcentralen upprätthåller dessutom Finlands dödsattestarkiv. Arkivet innehållet finländarnas dödsattester sedan år 1936. Dödsattesterna för åren 1936–1965 finns i Riksarkivet. Nyare dödsattester har arkiverats av Statistikcentralen.
Handlingar som gäller utredande av dödsorsak ska hållas hemliga (lagen om utredande av dödsorsak 459/1973). Kopior av dödsattester och uppgifter om dödsorsak lämnas dock ut från arkivet för de syften som fastställs i lagen om utredande av dödsorsak (459/1973). Dessa är närmast utlämning till den avlidnes nära anhöriga, pensionsanstalter samt för myndighetsbruk.
Anvisningar för ansökning om kopior av dödsattester finns på Statistikcentralens webbplats. När det gäller dödsattesterna för åren 1936-1965 riktas en begäran om uppgifter till Riksarkivet.
Principer för dataskydd (SIMS 7.1)
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.
Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.
Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Dataskydd och datasäkerhet vid behandling av uppgifter (SIMS 7.2)
Uppgifter i enskilda dödsattester ska hållas hemliga (lagen om utredande av dödsorsak 459/1973, §15). I baspublikationerna inom ramen för statistiken över dödsorsaker följs Statistikcentralens officiella skyddsanvisningar för personuppgifter i tabellformat, vilka baserar sig på statistiketiska principer och lagstiftningen. I statistiken över dödsorsaker är den vanligaste skyddsmetoden för uppgifter i tabellformat att göra klassificeringen grövre. När uppgifter om hela landet har publicerats har uppgifter döljts endast på några punkter på grund av röjanderisken (till exempel självmordssätt per åldersgrupp).
När uppgifter i tabellformat lämnas in för en enskild kommun eller områden som är mindre än en kommun behövs vanligen tillstånd för att använda uppgifterna.