Jordbyggnadskostnadsindex: dokumentation för statistiken

Jordbyggnadskostnadsindexet omfattar de mest typiska arbetena inom mark- och anläggningsbranschen, vilka är:

• geokonstruktioner
• markkonstruktioner
• bergkonstruktioner
• beläggningar
• kommunaltekniska system
• betongkonstruktioner
• andra tekniska system

För varje arbetstyp beräknas index per kostnadsfaktor. Kostnadsfaktorerna är:

• arbetskraft
• egna maskiner
• köpta maskintjänster
• köpta transporttjänster
• material
• byggplatsens allmänna kostnader

Index beräknas också för krossarbeten, vägunderhåll, gatuunderhåll, banunderhåll och förbättring av bana.

Den statistiska enheten för jordbyggnadskostnadsindexet är den byggnadskostnad som entreprenören ska betala. En typisk rapporteringsenhet från vilken uppgifter samlas in är t.ex. olika företag som säljer material eller tjänster.

Jordbyggnadskostnadsindexets population utgörs av alla produktionsfaktorer som används vid jordbyggnad.

Det geografiska referensområdet för jordbyggnadskostnadsindexet är hela Finland.

Längden på indexets tidsserier varierar beroende på när man börjat producera indexet för basåret. De flesta tidsserier börjar 1990. Delindexens struktur har förändrats med tiden och de är inte helt jämförbar med hela perioden.

Nu används ett index vars basår är 2020 (2020=100). Indexen för åren 2010=100, 2015=100 och 2020=100 är jämförbara till sin struktur. Indexens basår har varit åren 1963, 1972, 1980, 1985, 1990, 1995, 2000, 2005, 2010 och 2015.

Väg- och jordbyggnadskostnadsindexen för basåren 1963, 1972, 1980 och 1985 beräknades, på grund av svårigheterna att få fram information, huvudsakligen på basis av väg- och vattenbyggnadsverkets kostnadsstruktur och uppgifter om insatser. De gamla indexen beskrev således huvudsakligen prisutvecklingen för de insatser som Vägverket använde i sitt eget arbete och indexet för maskinarbeten beskrev utvecklingen av hyrespriserna för maskiner.

Uppgifterna i jordbyggnadskostnadsindexet publiceras som indextal. Dessutom publiceras förändringsprocentsatser (%) som beräknats utifrån index. Bastidpunkten anges med talet 100.

Indexet uppdateras den 23 i månaden efter statistikmånaden eller följande vardag. Prisnivån för varje månad jämförs med prisnivån vid bastidpunkten. Årsindexet publiceras i samband med publiceringen av årets sista månad.

Delindexen grundar sig på nomenklaturen för byggnadsdelar och projekt INFRA 2006 samt på strukturen för de allmänna kvalitetskraven i INFRARYL 2006.

Delindex som produceras:

• geokonstruktioner
• markkonstruktioner
• bergkonstruktioner
• beläggningar
• kommunaltekniska system
• betongkonstruktioner
• tekniska system och andra system
• krossarbeten
• underhåll
• underhåll av vägar
• underhåll av gator
• förbättring av bana

Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Mera information: Statistiklagstiftning

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen (280/2004). I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter, sekretess och uppgiftsskyldighet.

Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). 

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Offentliggjorda uppgifter publiceras månatligen som StatFin-databastabeller på statistikens ingångssidor.

För produktionen av jordbyggnadskostnadsindexet används årligen i genomsnitt ungefär 120 dagsverken. Arbetsinsatsen omfattar insamling, bearbetning, analys och publicering av uppgifter.

Vid beräkningen av jordbyggnadskostnadsindexet utnyttjas utöver den enkät som riktas direkt till företag också andra index samt uppgifter som finns på företagens eller organisationernas webbplatser.

Man har strävat efter att minska uppgiftslämnarbördan genom att i enkäten fråga företagen om endast en eller ett begränsat antal prisuppgifter. Avsikten är att rikta enkäterna till företagen på ett sätt som förutser eventuella ändringar i prislistorna.

Beräkningen av jordbyggnadskostnadsindexet grundar sig på en Statstikcentralens egen insamling av prisuppgifter: Prisenkät för kostnadsindex.

Vid beräkningen av indexet används också andra index, såsom konsumentprisindex, producentprisindex för industrin, byggnadskostnadsindex osv.

Uppgifterna i jordbyggnadskostnadsindexet samlas i regel in månatligen eller mer sällan.

Vid datainsamlingen används en webblankett. Deltagarna får en påminnelse via e-post när insamlingen har öppnats. En del av deltagarna får en e-postblankett eller så får de frågor om prisuppgifter per telefon. En del av prisuppgifterna samlas in direkt på webbplatsen eller så utnyttjas andra index.

Uppgifterna i jordbyggnadskostnadsindexet valideras systematiskt. Prisförändringar som överskrider en viss tröskelgräns lyfts fram för granskning av beräkningsystemet. Systemet lyfter också fram till exempel observationer som saknas eller produktförändringar som uppgiftslämnarna meddelat för behandling.

Vid behov kontaktas uppgiftslämnaren eller uppskattas den information som saknas. Produktförändringar kan behandlas i statistikberäkningen genom att föregående månads pris ändras, så att prisparjämförelsen mellan två månader görs på samma kvalitetsstandardiserade produkt.

Om prisuppgifter saknas används i regel det tidigare priset. Jordbyggnadskostnadsindexet beräknas med lite imputering, eftersom man strävar efter att inkludera alla prisobservationer i beräkningen.

De granskade observationsvärdena bildar statistikmaterialet. Prisobservationer som saknas tillfälligt kan imputeras med prisändringarna för andra motsvarande produkter eller så används priset för föregående månad. För prisobservationer som ständigt saknas väljer man primärt en aktör i samma storleksklass som ny uppgiftsleverantör.

Indextalen beräknas med hjälp av en basstrategi med hjälp av Laspeyres indexformel. Observationsvärdena aggregeras med viktkoefficienter för produkter och uppgiftslämnare på de högre produktgruppsnivåerna och slutligen som ett totalindex.

Användare av jordbyggnadskostnadsindexet är bl.a. företag inom mark- och anläggningsbranschen och organisationer med anknytning till beställning av arbeten inom mark- och anläggningsbranschen. De har egna representanter i bakgrundsgruppen för revideringen av indexets basår. Användarnas behov av bl.a. delindex och indexklassificeringar beaktas i samband med revideringen av basåret.

Det finns ingen systematisk uppföljning av användarnöjdhet.

I jordbyggnadskostnadsindexet finns flera möjliga vilseledande källor. Dessa är bland annat:

• urvalsfel
• bristfälliga produkt- och företagsramar
• bortfall
• kvalitetsändringar i de produkter som ingår i prisinsamlingen och bristfällig hänsyn till dessa vid utarbetandet av index
• substitutionsfel

Urvalsfelet har inte specificerats.

I jordbyggnadskostnadsindexet strävar man efter att beskriva prisutvecklingen för en kvalitativt likadan produkt eller tjänst, och därför ska förändringar i produkternas kvalitet, dvs. egenskaper, beaktas i indexberäkningen.

Problem med kvalitetsförändring uppstår vanligen antingen när uppgiftslämnaren meddelar att den produkt som ingick i insamlingen inte längre tillverkas, eller när ändringar har gjorts i en befintlig produkt.”

Kvalitetsförändringar kan orsaka fel i indexet, eftersom det kan vara svårt att fastställa en verklig, ren prisförändring, och omvänt kan det vara svårt att uppskatta och eliminera den andel av prisförändringen som beror på kvalitetsförändringar.

Om man vid produktbyte antar att hela prisförändringen beror på förändringar i produktens egenskaper, kan det hända att en verklig prisförändring förbises, varvid indexet för den aktuella produkten felaktigt inte förändras alls. Om man däremot antar att hela prisförändringen beror på en verklig prisförändring, kan det hända att en förändring som beror på produktens egenskaper förbises och indexet förändras för mycket.

Svarsbortfallet varierar varje månad. I statistiken strävar man efter ett så litet svarsbortfall som möjligt, eftersom prisuppgifterna i allmänhet inte kan imputeras med andra observationer.

Möjliga fel i behandlingen av indexet är felaktig lagring av prisuppgifter som lagrats manuellt eller godkännande av prisobservationer som överskrider felmarginalerna.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.

Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.

Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.

Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen

Kvaliteten på jordbyggnadskostnadsindexet bedöms i flera olika skeden av statistikprocessen. Varje månad granskas förändringar i materialet på enhetsnivå och man kontrollerar riktigheten hos avvikande uppgifter.

I samband med att basåren ändras godkänner bakgrundsgruppen indexets viktstruktur och delindex.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter. 

Uppgifterna i jordbyggnadskostnadsindexet revideras inte (undantagsvis endast i felsituationer).

Jordbyggnadskostnadsindex publiceras den 23 dagen eller följande vardag i månaden efter statistikmånaden.

Uppgifterna har publicerats de dagar som anges i publiceringskalendern.

Ett index som helt motsvarar jordbyggnadskostnadsindexet publiceras inte i andra länder. Sveriges statistikmyndighet publicerar bland annat ett gatubelysningsindex.

Nu används ett index vars basår är 2020 (2020=100). Jordbyggnadskostnadsindexets delindex har ändrats med tiden. Sedan 2010 har delindexen varit oförändrade.

Mark- och anläggningsbranschens index har uppdaterats och samtidigt har basåret ändrats. Indexens basår har varit åren 1963, 1972, 1980, 1985, 1990, 1995, 2000, 2005, 2010 och 2015.

Väg- och jordbyggnadskostnadsindexen för basåren 1963, 1972, 1980 och 1985 beräknades, på grund av svårigheterna att få fram information, huvudsakligen på basis av väg- och vattenbyggnadsverkets kostnadsstruktur och uppgifter om insatser.

De gamla indexen beskrev således huvudsakligen prisutvecklingen för de insatser som Vägverket använde i sitt eget arbete och indexet för maskinarbeten beskrev utvecklingen av hyrespriserna för maskiner.

Utifrån jordbyggnadskostnadsindexets index på månadsnivå kan man beräkna index på årsnivå.

Nationalräkenskaperna använder jordbyggnadskostnadsindexet som en av deflatorerna i sina beräkningar.

Jordbyggnadskostnadsindexets viktstruktur och delindex har ändrats för olika basår. I det nuvarande indexet 2020=100 har samma klassificering använts som i indexet 2015=100 och 2010=100. Indexen för tidigare basår har en annorlunda struktur.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Statistikcentralens publiceringskalender: Kommande publikationer

De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.

Mera information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Statistiken publiceras månatligen på Statistikcentralens webbplats.

Ett meddelande publiceras månatligen på statistikens webbsida. 

Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens StatFin-databasen.

Material på enhetsnivå i byggnadskostnadsindexet används bara för att framställa statistik. Endast personer som deltar i framställningen av statistik har tillgång till material på enhetsnivå.

Viktstrukturen för basåret 2020 finns på statistikens dokumentationssida. Metodbeskrivningen finns endast på finska.

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.

Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.

Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Endast personer som deltar i statistikproduktionen får behandla uppgifterna i jordbyggnadskostnadsindexet. Information om företagen som fungerar som uppgiftslämnare eller produkternas pris publiceras inte, utan de uppgifter som publiceras är alltid aggregerade indextal som består av flera observationer.