Lönestrukturstatistik: dokumentation för statistiken
I dokumentationen av statistiken beskrivs hur statistiken har framställts och vilka metoder som har använts vid framställningen. Uppgifterna hjälper till att tolka siffrorna i statistiken samt att bedöma deras tillförlitlighet och jämförbarhet. Kvalitetsrapporten baserar sig på EU:s SIMS-modell. I dokumentationen finns också ändringsmeddelanden som beskriver ändringar i statistiken samt eventuella preciserande metodbeskrivningar.
Om du letar efter statistikuppgifter om denna statistik, gå till statistikens sida: Lönestrukturstatistik
Kvalitetsrapport
Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)
Lönestrukturstatistiken beskriver antalet löntagare inom alla arbetsgivarsektorer, tim- och månadslönerna samt lönebildningen och lönespridningen. Uppgifter som statistikförs om löntagare är bl.a.
- kön
- ålder
- utbildningsnivå
- landskapet där arbetsplatsen är belägen
- arbetsgivarsektor
- yrke
- näringsgren.
Tim- och månadslönerna är totallöner, dvs. bruttolöner, och de inkluderar utöver grundlönerna även alla tillägg som betalas regelbundet samt naturaförmåner och övertidsersättningar, men inte semesterpenning och resultatpremier.
Uppgifterna samlas in från flera olika källor såsom Statistikcentralens datainsamlingar och register, Skatteförvaltningen och Finlands Näringsliv. Uppgifterna publiceras en gång om året.
Sektortäckning (SIMS 3.3)
Lönestrukturstatistiken beskriver löntagare i näringsgrenarna (TOL2008) A–S i företag, finans- och försäkringsinrättningar, offentliga samfund samt icke-vinstdrivande sammanslutningar som betjänar hushåll.
Utanför lönestrukturstatistiken är näringsgrenar som enligt arbetsgivarens huvudnäringsgren är förvärvsarbete i hushåll samt internationella organisationer.
Statistiken beskriver alla löntagare oberoende av anställningens form eller varaktighet. Anställningar i vilka den förtjänst som riktas till statistikföringstidpunkten underskrider betalningsgränsen för arbetspensionsförsäkring har avgränsats från statistiken. Även personer som endast fått arvoden har avgränsats från statistiken.
Statistisk enhet (SIMS 3.5)
Statistikenheterna för lönestrukturstatistiken är löntagare och anställning. Lönestrukturstatistiken baserar sig på uppgifter som arbetsgivare rapporterat. Statistikuppgifterna publiceras på nivån anställningsförhållande. De uppgifter om månadslöner som publiceras gäller heltidsanställda löntagare, och de uppgifter om timlöner som publiceras gäller anställningsförhållanden, fastän termen löntagare av tradition används i statistiken. Det här innebär att en person kan representera flera löntagare i de timförtjänstspecifika uppgifterna, om han eller hon har flera anställningar. Även då en heltidsanställd löntagare exempelvis har bytt anställning mitt under en månad, räknas båda anställningarna, omvandlade så att de motsvarar hela månader, med i statistiken.
Statistikens population (SIMS 3.6)
Löntagare som arbetar inom näringsgrenarna A–S enligt Näringsgrensindelningen TOL2008 (näringsgrenarna A–T enligt Näringsgrensindelningen TOL2025).
Referensområde (SIMS 3.7)
Referensområdet för lönestrukturstatistiken är hela Finland. De tillgängliga regionala indelningarna är följande: kommunindelningen och landskapsindelningen.
Tidstäckning (SIMS 3.8)
Statistiken har publicerats årligen sedan år 1995.
Måttenhet (SIMS 4)
Lönerna anges som euro per månad eller euro per avlönad timme. Med en avlönad timme avses en timme då lön betalas, vare sig löntagaren jobbar eller ej. Till exempel sjukdomstid inräknas i avlönade timmar, om arbetsgivaren utbetalat lön för denna tid.
Referensperiod (SIMS 5)
Oktober under statistikåret. Uppgifterna i statistiken grundar sig på löneuppgifter från oktober. Bakgrundsinformation om anställningen har plockats från andra tidpunkter eller imputerats metodiskt, om uppgifter från oktober inte har varit tillgängliga.
Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)
Anställningsförhållandets art
Anställningsförhållandets art beskriver det juridiska förhållandet mellan löntagare och arbetsgivare. I lönestatistiken är anställningsförhållandets art antingen ordinarie/tillsvidare eller visstid. Dessutom kan anställningsförhållandets art omfatta andra bestämningar såsom praktikant, läroavtalselever, handikappad eller avlönad med sysselsättningsmedel. Uppgiften fås vanligen direkt från enkäterna gällande lönestatistiken. I statistiken över lönestrukturer kompletteras uppgiften om personer avlönade med sysselsättningsmedel med uppgifter ur arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande. Inom den privata sektorn är motsvarande begrepp arbetsavtalsförhållandets art. Jfr arbetskraftsundersökningens atypiska arbete (visstid och/eller deltid).
Arbetade timmar
Lönestatistiken: Inom lönestatistikens branscher med timlöner statistikförs lönerna efter arbetade timmar. Med arbetade timmar avses den arbetstid som löntagaren har använt för att utföra de egentliga arbetsuppgifterna. Till de arbetade timmarna räknas arbetade timmar för tids-, ackords- och arvodesarbete samt söndags- och övertidstimmar. Arbetstimmarna grundar sig på arbetstidslagen. Arbetskraftskostnadsundersökningen: Med arbetad tid avses den arbetstid som löntagaren har använt för att utföra de egentliga arbetsuppgifterna. Arbetad tid inbegriper också söndags- och övertidstimmar. Till de arbetade timmarna räknas den tid som använts för utbildning, men inte övertid utan lön. Arbetade timmar kan inom arbetskraftskostnadsstatistiken definieras också som avlönade arbetstimmar där man har dragit av frånvarotimmar med lön.
Arbetsavtalsförhållandets art
Arbetsavtalsförhållandets art beskriver det juridiska förhållandet mellan löntagare och arbetsgivare. I lönestatistiken är arbetsavtalsförhållandets art antingen ordinarie/tillsvidare eller visstid. Dessutom kan arbetsavtalsförhållandets art omfatta andra bestämningar såsom praktikant, läroavtalselever, handikappad eller avlönad med sysselsättningsmedel. Uppgiften fås vanligen direkt från enkäterna gällande lönestatistiken. I statistiken över lönestrukturer kompletteras uppgiften om personer avlönade med sysselsättningsmedel med uppgifter ur arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande. I kommunsektorns och statens lönestatistik är motsvarande begrepp anställningsförhållandets art. Jfr arbetskraftsundersökningens atypiska arbete (visstid och/eller deltid).
Arbetsgivarsektorn
Arbetsgivarsektorn beskriver arbetsmarknadens struktur och den fastställs på basis av beslutsfattarenheten. Den klassificering av arbetsgivarsektor som används i lönestatistiken och statistiken över arbetskraftskostnader är en nationell tillämpning av den sektorindelning som används i ekonomi- och samhällsstatistik (Sektorindelning 2000). Den klassificering som används i lönestatistiken har följande struktur: Kommunsektorn Kommunernas och samkommunernas verksamhetsenheter samt kommunernas affärsverk Staten Ämbetsverk och inrättningar som omfattas av statens budgetekonomi Den privata sektorn Privata företag, företag med stats- och kommunmajoritet samt statens affärsverk Också icke-vinstsyftande samfund, församlingar samt organisationer och stiftelser räknas i lönestatistiken till den privata sektorn. I statistiken över arbetsmarknadskostnader och i arbetskraftskostnadsindexet har sektorindelningen samma struktur som den klassificering som används i lönestatistiken. I förtjänstnivåindexet bildar icke-vinstsyftande samfund, församlingar och organisationer en arbetsgivarsektor för sig (övriga).
Avlönade timmar
Med avlönade timmar avses de timmar under den totala arbetstiden som löntagarna har fått lön för. Avlönade timmar kan vara arbetade timmar eller oarbetade timmar, dvs. frånvarotimmar (semestrar, sjukledigheter, allmänna lediga dagar, andra ledigheter).
Avtalsbransch
Avtalsbranschen fastställs enligt det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet. Inom kommunsektorn fastställs avtalsbranscherna i huvudavtalet mellan Kommunala arbetsmarknadsverket och arbetstagarorganisationerna. Kollektivavtalet är ett avtal mellan arbetstagarorganisationen och arbetsgivaren eller arbetsgivarorganisationen om arbetsvillkoren för de olika branscherna. I kollektivavtalet kommer man till exempel överens om lönerna, arbetstiderna, semestrarna och andra förmåner som ska tillämpas i den bransch avtalet gäller. Avtalen görs ofta upp per näringsgren, men de kan också knytas till löntagarnas yrkesställning och de ingås för en viss tid.
Deltidsjobb
I lönestrukturstatistiken grundar sig specificeringen av heltid och deltid på den regelbundna veckoarbetstiden eller den uppgift om heltid som har anmälts. I statistiken har anställningsförhållanden med en ordinarie veckoarbetstid som är under 90 procent av den fulla veckoarbetstiden inom branschen definierats som deltidsanställningar. För de löntagare för vilka uppgifter om den regelbundna arbetstiden saknas har heltid och deltid avgjorts med hjälp av löntagarens och arbetsgivarens bakgrundsuppgifter. Vid avgörandet används information om lönen, yrkesgruppen, utbildningen, åldern och sektorn.
Heltidsanställd
I lönestrukturstatistiken grundar sig specificeringen av heltid och deltid på den regelbundna veckoarbetstiden eller den uppgift om heltid som har anmälts. I statistiken har anställningsförhållanden med en ordinarie veckoarbetstid på åtminstone 90 procent av den allmänna arbetstiden inom branschen definierats som heltidsanställningar. För de löntagare för vilka uppgifter om den regelbundna arbetstiden saknas har heltid och deltid avgjorts med hjälp av löntagarens och arbetsgivarens bakgrundsuppgifter. Vid avgörandet används information om lönen, yrkesgruppen, utbildningen, åldern och sektorn. Jfr Deltidsanställd
Lön för ordinarie arbetstid
Förtjänsten för regelbunden arbetstid beskriver den lön som utbetalats för regelbunden arbetstid. Till lön för ordinarie arbetstid räknas för varje lönebetalningsperiod - grundlön - tillägg som betalas på basis av uppgift, yrkesskicklighet, tjänsteår o.d. - tillägg som betalas på basis av arbetsplatsens läge och miljötillägg - arbetstidstillägg - lönedel som utbetalas på basis av prestationer - naturaförmånernas beskattningsvärde - lön som utbetalats för icke-arbetad arbetstid. I lönen för ordinarie arbetstid ingår inte löner för tilläggs- eller övertid eller löneposter av engångsnatur som semesterpenning och resultatpremier. Jfr Totallön
Löneposter av engångsnatur
Löneposter av engångsnatur är sådana löneposter och lönetillägg som inte betalas regelbundet under varje lönebetalningsperiod. Till dessa poster och tillägg hör t.ex. resultatpremier, semesterpenning och semesterersättning samt tjänsteårsersättningar inom vissa branscher med timlön. Det är möjligt att komma överens om betalning av löneposter av engångsnatur också i kollektivavtalen. Förtjänstnivåindex: Förtjänstnivåindexet mäter utvecklingen av lönerna för ordinarie arbetstid, oberoende av betalningssätt. Poster som betalas för prestation ingår i lönebegreppet på så sätt att de fördelas jämnt på hela kalenderåret. Likaså fördelas de engångsposter som grundar sig på kollektivavtalet jämnt på hela året. Alla löneposter av engångsnatur, t.ex. semesterpenning, som ingår i begreppet förtjänstnivåindex, ingår dock inte i lönematerialet som används vid indexberäkningen, utan de beaktas vid indexberäkningen endast i det fall att man i kollektivavtalsförhandlingarna kommer överens om förändringar i deras relativa andel. I förtjänstnivåindexet förs också retroaktivt betalda avtalshöjningar till det kvartal under vilket de tjänats. Arbetskraftskostnadsundersökning: Ersättning för upphörande av anställningsförhållande, som hör till löneposter av engångsnatur, ingår i socialkostnader i arbetskraftskostnadsundersökningens begrepp. Arbetskraftskostnadsindex: Till löneposter av engångsnatur i arbetskraftskostnadsindexet hör också retroaktivt betalda avtalshöjningar från tidigare löneutbetalningsperioder. I arbetskraftskostnadsindexet ingår också optioner enligt deras inlösningsvärden. ------ I lönestatistiken för den privata sektorn och den kommunala sektorn publiceras inte löneposter av engångsnatur. Löneposter av engångsnatur ingår inte i indexet för ordinarie löner.
Löntagare
En löntagare har ett anställningsförhållande till en arbetsgivare och får överenskommen ersättning för utfört arbete.
Månadsavlönad
En månadsavlönad löntagare får ersättning för utfört arbete varje månad. Den arbetstid som ligger som grund för lönen är vanligtvis en månad och lönen är ofta lika stor varje månad.
Ordinarie veckoarbetstid
Den ordinarie veckoarbetstiden baserar sig på arbetstidslagen och kollektivavtal, och följer ofta ett visst arbetstidssystem eller ett visst arbetstidsformat. Ibland kan man dock separat komma överens om den ordinarie veckoarbetstiden och den kan avvika från den normala arbetstiden inom branschen. Lön för ordinarie arbetstid baserar sig på ordinarie veckoarbetstid. Se Lön för ordinarie arbetstid Jfr Totalarbetstid.
Timavlönad
Lönerna hos en timavlönad löntagare bestäms i huvudsak enligt arbetade timmar. Dessutom kan en timavlönad löntagare få lön för icke-arbetad tid. Ersättning kan betalas flera gånger i månaden. Lönemodellen för anställningar som grundar sig på ackordslöner omfattar ofta en grunddel i timlön, och ackordsavlönade personer definieras i statistiken som timavlönade.
Totalarbetstid
I lönestrukturstatistiken bildas totalarbetstiden på basis av den regelbundna veckoarbetstiden samt tilläggs- och övertidstimmar. Beredskapstimmar har inte inkluderats i den totala mängden timmar. Totalarbetstiden beskriver den månatliga arbetstid som ligger till grund för löneutbetalningen. I statistiken avses med begreppet totalarbetstid inte en sådan arbetstidsmodell som avtalats med ett arbetsavtal, i vilket totalarbetstiden för anställningen har överenskommits. Totallönen grundar sig på totalarbetstiden. Se Totallön Jfr Ordinarie veckoarbetstid
Totallön
Totallönen beskriver den lön som betalats för ordinarie arbetstid samt annan arbetstid som t.ex. övertid och tilläggsarbetstid. Se Totalarbetstid. Till totallönen räknas för varje avlöningsperiod - grundlön - tillägg som betalas på basis av uppgift, yrkesskicklighet, tjänsteår o.d. - tillägg som betalas på basis av arbetsplatsens läge och miljötillägg - arbetstidstillägg - lönedel som utbetalas på basis av prestationer - naturaförmånernas beskattningsvärde - lön för tilläggs- och övertidsarbete - beredskaps-, jour- och utryckningsersättningar - övriga tillägg som betalas oregelbundet - lön som utbetalats för icke-arbetad arbetstid. Totallönen innehåller inte löneposter av engångsnatur, som t.ex. semesterpenning och resultatpremier. Jfr Lön för ordinarie arbetstid
Yrke
I lönestrukturstatistiken används för beskrivning av yrke Statistikcentralens nationella yrkesklassificering. Yrkesklassificeringen grundar sig på de yrkesbenämningar eller yrkesklassificeringar som anmälts av arbetsgivarna. I lönestrukturstatistiken publiceras inte branschspecifika yrkes- eller tjänstebenämningar, utan bara yrkesklassificeringen beskriver yrket.
Befogenheter (SIMS 6)
Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Mera information: Statistiklagstiftning
Lagstiftning och andra överenskommelser (SIMS 6.1)
Lönestrukturstatistiken baserar sig på följande EU-rättsakter och ändringar i rättsakterna:
- Europarlamentets och rådets förordning 2025/941
- Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1526
Datautbyte (SIMS 6.2)
Ur lönestrukturstatistiken framställs material på enhetsnivå till Europas statistikmyndighet Eurostat i enlighet med EU-förordningarna vart fjärde statistikår (2014, 2018, 2022...). Enhetsmaterialet innehåller ett sampel med grövre uppgifter än den nationella statistiken. Materialets variabler definieras i den genomförandeakt som gäller statistiken.
Lönestatistikuppgifter som gäller Åland lämnas ut med stöd av 20 § i statistiklagen (280/2004) till en myndighet som framställer statistik för Åland. Uppgifter kan med stöd av 13 § i statistiklagen lämnas ut till en annan statistikmyndighet för statistiska ändamål.
Källmaterial (SIMS 18.1)
Löne- och anställningsuppgifterna sammanställs ur flera olika källor. Den centrala källan för statistiken är Inkomstregistret, ur vilket hämtas löneuppgifter för alla löntagare och anställningar samt en del av bakgrundsuppgifterna för anställningen. Bakgrundsuppgifter, såsom yrke, arbete på hel-/deltid och den regelbundna veckoarbetstiden kompletteras ur andra källor, då de inte har anmälts till Inkomstregistret. Av andra källor är de viktigaste uppgifter som arbetsgivarorganisationerna samlat av sina medlemsföretag (Finlands Näringsliv EK, Autoliikenteen työnantajaliitto, Autoalan keskusliitto, Teaterinfo Finland). Dessutom använder lönestrukturstatistiken som tilläggsmaterial palkka.fi-material som Skatteförvaltningen insamlat.
Utöver detta kompletteras lönestrukturstatistiken med uppgifter ur följande källor:
- Företagsregistret (arbetsgivarens bakgrundsuppgifter)
- Sysselsättningsstatistiken (uppgifter om yrkesklassificering och arbetsplats)
- Utbildningsregistret (högsta avlagda examen)
- Befolkningsregistret (löntagarens bakgrundsuppgifter)
Datavalidering (SIMS 18.4)
Materialets kvalitet säkerställs med logiska granskningar samt genom att avgränsa icke-trovärdiga värden ur statistiken.
Databehandling (SIMS 18.5)
Behandlingen av uppgifterna fokuserar på att kombinera källmaterialen samt på att komplettera de uppgifter som saknas i materialet. För alla löntagare definieras gemensamma förtjänstbegrepp och klassificeringar oberoende av sektor, avtalsbransch och löneform.
Många uppgifter om anställningens bakgrund saknas i källmaterialet, och därför imputeras observationer för en stor del. Exempelvis fastställs huruvida en anställning är på heltid på basis av tidigare eller senare tidpunkter i materialen, eller då det inte finns uppgifter om någon annan tidpunkt, så grundar sig uppgiften om heltid på modellering.
Statistikens löntagare och löner plockas ur inkomstregistret från de anmälningar som gäller oktober. Avvikande eller ofullständiga löneobservationer kan korrigeras på basis av den typiska månadsförtjänsten under ett år. Löneposter som gäller hela året summeras från statistikårets anmälningar till inkomstregistret. Dessutom kompletteras de frivilliga uppgifter som saknas ur inkomstregistret med tilläggsmaterial som har samlats under september–december beroende på materialet.
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet (SIMS 13.1)
Som källmaterial för lönestrukturstatistiken används inkomstregistret, vars uppgifter kompletteras med andra material. Statistiken grundar sig på uppgifter som rapporterats av arbetsgivarna om löntagarnas anställnings- och löneuppgifter. Statistiken är beroende av kvaliteten på källmaterialet. Källmaterialet granskas och valideras och kan på allmän nivå betraktas som tillförlitligt. Inkomstregistret omfattar i regel alla löneobservationer för statistikföringstidpunkten, men registret innehåller mycket information som arbetsgivaren kan anmäla frivilligt, på grundval av vilket uppgifter om enskilda variabler fattas ur registret.
Särskilt i fall där man granskar förtjänster som gäller ett litet antal löntagare är uppgifterna i lönestrukturstatistiken osäkra, eftersom till exempel omfattande bakgrundsuppgifter om anställningen endast är tillgängliga för en del av löntagarna i källmaterialen.
Andra felkällor (SIMS 13.3)
Ur källmaterialen saknas dock i synnerhet bakgrundsuppgifter om anställningen, och dessa måste imputeras metodiskt i materialet. På en allmän nivå är uppgifterna i källmaterialen för den offentliga sektorn mer omfattande än uppgifterna för den privata sektorn, och uppgifterna för de största arbetsgivarna är i allmänhet mer omfattande än uppgifterna för de mindre företagen. I vissa näringsgrenar, såsom jordbruk, skogsbruk och fiske, byggverksamhet, förvaltning och stödtjänstverksamhet samt näringsgrenarna konst, underhållning och rekreation saknas en relativt stor del av uppgifterna.
Den största delen av uppgifterna har anmälts till inkomstregistret specificerade enligt inkomstslag, varvid det är möjligt att bilda förtjänstbegreppen för lönestrukturstatistiken på basis av materialet. Då materialet inte är specificerat enligt inkomstslag grundar sig dock löneuppgifterna för en liten observationsmängd på de totala förtjänster som anmälts till inkomstregistret – med andra ord kan förtjänsterna för dessa observationer även innehålla poster av engångsnatur eller andra löneposter som inte skulle ingå i lönestrukturstatistikens förtjänstbegrepp. Inom vissa enskilda näringsgrenar finns det särskilt mycket ospecificerade inkomstuppgifter, exempelvis byggverksamheten. Eftersom löneuppgifterna är från oktober är dock andelen för poster av engångsnatur, såsom semesterpenning eller resultatlöner, liten.
Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.
Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.
Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.
Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen
Kvalitetsbedömning (SIMS 11.2)
Kvaliteten på lönestrukturstatistiken bedöms stegvis när statistikproduktionen framskrider. Kvaliteten på de publicerade uppgifterna följs upp till exempel genom att jämföra dem med arbetsmarknadsstatistik.
Riktlinjer för revidering av uppgifter (SIMS 17.1)
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Aktualitet (SIMS 14.1)
Preliminära uppgifter för lönestrukturstatistiken publiceras cirka elva månader från statistikårets utgång, och de slutliga uppgifterna cirka 18 månader från statistikårets utgång. Den långa fördröjningen beror på att alla uppgifter inte är tillgängliga tidigare.
Punktlighet (SIMS 14.2)
I publiceringen av lönestrukturstatistiken kan det förekomma enskilda eftersläpningar, till exempel på grund av försening av källmaterialen.
Geografisk jämförbarhet (SIMS 15.1)
Utgångspunkten är att uppgifterna i lönestukturstatistiken är jämförbara mellan Finlands landskap och kommuner. Det bör dock noteras att källmaterialet är bristfälligt i synnerhet vad gäller bakgrundsuppgifterna för anställningar, och att det kan förekomma inexakthet mellan olika områden på grund av detta. Exempelvis kan bristfälliga eller felaktiga uppgifter om arbetsplatsens verksamhetsställe orsaka fel i anställningens plats.
Jämförbarhet över tid (SIMS 15.2)
Lönestrukturstatistiken framställs varje år, men statistiken ska inte granskas som en tidsserie. Med andra ord, förändringar mellan åren bör inte beräknas med hjälp av statistiken. Statistikens informationsinnehåll förändras årligen i och med att Finlands yrkes- och näringsgrensstruktur förändras, och således beskriver statistikens siffror på aggregatnivå förändringen i hela landet, inte på löntagarnivå. Dessutom bidrar bristerna i uppgiftskällorna till att yrkesuppgifterna på den mest precisa nivån inte är jämförbara mellan åren. Vid granskning av löntagarnas löneutveckling är förtjänstnivåindexet en bättre källa än lönestrukturstatistiken.
Lönestrukturstatistiken har framställts från 1995 till 2023 utan stora metodändringar. Den tydligaste metoduppdateringen mellan dessa år gjordes i lönestrukturstatistiken för år 2001, och därför är uppgifterna för åren 1995–2000 jämförbara endast över en längre tidsperiod. Lönestrukturstatistik från statistikåret 2001 till statistikåret 2023 bildar en annan enhetlig tidsserie. Från och med år 2024 förnyades källmaterialet och metoderna för statistikföringen. Samtidigt utökades statistikens population till att omfatta små företag med under 5 löntagare. Materialet förändrades från ett sampelmaterial till ett totalmaterial, vilket omfattar anställnings- och löneuppgifter för alla anställningar som har rapporterats till inkomstregistret vid statistikföringstidpunkten.
I lönestrukturstatistiken år 2006 kalkylerades timlönen bland lärare i kommunsektorn för första gången. Dessutom bildades för första gången löneuppgifter för löntagare som fick reducerad lön i kommunsektorn. Därmed är kommunsektorns uppgifter för år 2006 och senare inte helt jämförbara med tidigare år.
I lönestrukturstatistiken år 2014 användes som tilläggsmaterial för första gången material ur Skatteförvaltningens tjänst palkka.fi. Materialet innehåller i huvudsak uppgifter om små, mindre än 10 personers företag, och kompletterar således informationsinnehållet i lönestrukturstatistiken. År 2014 fick man ur palkka.fi-materialet uppgifter om omkring 26 000 löntagare, som höjda till populationsnivå motsvarade omkring 60 000 löntagare. När palkka.fi-materialet lades till sjönk de genomsnittliga lönerna i genomsnitt. Den genomsnittliga lönen för alla heltidsanställda löntagare sjönk med omkring 15 euro, för enskilda yrkesgrupper var variationerna större.
I lönestrukturstatistiken för år 2015 preciserades reglerna för bildandet av månadslönen för timanställda löntagare. Därför är löneuppgifterna inte jämförbara bland flera yrkesgrupper i klasserna ”8 Process- och transportarbetare” och ”9 Övriga arbetstagare” från år 2015 och framåt.
I lönestrukturstatistiken för år 2018 gjordes en ändring i kalkyleringen av timlönen för timanställda löntagare. Ändringen påverkade timlönen hos omkring 210 000 timställda inom den privata sektorn så att den sjönk med 3,9 procent. Tre fjärdedelar av dessa löntagare jobbade inom näringsgrenarna tillverkning och byggverksamhet. På grund av denna ändring är uppgifterna om timlöner inte jämförbara med tidigare år.
I lönestrukturstatistiken för år 2020 användes som tilläggsmaterial för första gången ett material om direktörer inom den privata sektorn där man sammanslår yrkesuppgiften i sysselsättningsstatistiken och löneuppgifterna i inkomstregistret. På så sätt kompletterades statistiken med uppgifterna om den högsta ledningen inom den privata sektorn. Dessa uppgifter hade tidigare saknats i statistiken. Kompletteringen förbättrade jämförbarheten av löneuppgifterna för chefer inom olika sektorer. Yrkesspecifika uppgifter om den högsta ledningen inom den privata sektorn är dock inte jämförbara med tidigare år. Materialet om direktörerna inom den privata sektorn baserade sig åren 2020–2023 på yrkesuppgiften för året före statistikåret.
Ändringarna av de klassificeringar som använts i statistiken orsakar problem för uppgifternas jämförbarhet. Till exempel uppdaterades yrkesklassificeringen åren 2001 och 2010. 2001 års uppdatering av yrkesklassificeringen var mindre än 2010 års uppdatering av klassificeringen, även om den också orsakade en diskontinuitet i yrkesklassificeringen på den mest exakta nivån. Uppdateringen av yrkesklassificeringen år 2010 var mer övergripande. Yrkesklassificeringen ”YK 2010” har använts från och med lönestrukturstatistiken år 2010. Uppgifterna per yrkeskategori är jämförbara när det gäller åren 1995–2009 och från och med år 2010 endast på den grövsta nivån av yrkesklassificeringen, och inte fullständigt ens på den nivån.
Enhetlighet över statistikområden (SIMS 15.3)
Ur lönesynpunkt är de viktigaste referenskällorna för lönestrukturstatistiken den statistik över årsinkomster som skattemyndigheten publicerar samt den lönestatistik som Pensionsskyddscentralen (PSC) publicerar. Uppgifterna i lönestrukturstatistiken skiljer sig från uppgifterna i dessa statistiker på grund av olika löntagarmängder och olika förtjänstbegrepp.
Skattemyndighetens uppgifter omfattar alla löntagare som fått skattepliktig arbetsinkomst och PSC:s alla löntagare som fått inkomster som det betalats pensionsavgifter för. I lönestukturstatistiken meddelas lönerna per månad eller timme, det vill säga med beaktande av vad löntagaren förtjänar eller förtjänade med lönenivån i fråga. Skattemyndighetens och PSC:s statistik inkluderar all inkomst, till exempel från en enda dag, med samma vikt.
Då det gäller uppgifterna om antalet löntagare kan jämförelser göras med arbetskraftsundersökningen och sysselsättningsstatistiken. Det förekommer skillnader i antalet löntagare mellan arbetskraftsundersökningen samt sysselsättningsstatistiken och lönestrukturstatistiken, som beror på statistikföringstidpunkterna samt statistikernas beskrivningsmängd. Då man vill granska antalet löntagare eller sysselsatta är arbetskraftsundersökningen och sysselsättningsstatistiken bättre källor.
Intern enhetlighet (SIMS 15.4)
Uppgifterna i lönestrukturstatistiken är internt enhetliga. Den huvudsakliga informationskällan är densamma för alla observationer, och statistikföringstidpunkten är densamma.
Publiceringskalender (SIMS 8.1)
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Tillgång till publiceringskalendern (SIMS 8.2)
Användarnas tillgång (SIMS 8.3)
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.
Mera information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.
Publiceringsfrekvens (SIMS 9)
Lönestrukturstatistikens uppgifter offentliggörs årligen på Statistikcentralens webbplats.
Statistiskt offentliggörande (SIMS 10.1)
Meddelandet publiceras två gånger per år på statistikens webbsida.
Webbdatabas (SIMS 10.3)
Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.
Tillgänglighet av mikrodata (SIMS 10.4)
Uppgifterna finns tillgängliga med användningstillstånd från forskartjänsterna i form av material på enhetsnivå.
Principer för dataskydd (SIMS 7.1)
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.
Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.
Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)