Tillgångs-, användnings- och input-outputtabeller: dokumentation för statistiken

Tillgångs-, användnings- och input-outputtabeller beskriver hela ekonomin.

I enlighet med anvisningarna i ENS 2010 finns det två typer av statistiska enheter i nationalräkenskaperna, och på motsvarande sätt två perspektiv för granskning av ekonomin: (a) institutionella enheter och (b) lokala branschenheter (local KAU). Det förra används för att redovisa inkomster, utgifter och finansiella flöden samt för balansräkningarna. det senare används för att redovisa produktionsprocesser samt för input-outputanalys och regionala analyser.

En institutionell enhet är en ekonomisk enhet med självständig beslutanderätt i sin huvudsakliga verksamhet. En inhemsk enhet är en institutionell enhet vars huvudsakliga ekonomiska hemvist finns i det ekonomiska området ifråga och som har beslutanderätt i sin verksamhet och som har, eller skulle kunna ha, en fullständig bokföring.

En lokal branschenhet inkluderar alla de produktionsmässiga delar i en institutionell enhet som befinner sig på samma plats eller mycket nära varandra och som fungerar på samma NACE Rev.2-näringsgrensnivå (fyrsiffernivå).

En institutionell enhet består av en eller flera lokala branschenheter; en lokal branschenhet hör till en och enbart en institutionell enhet.

I Finland används 1) institutionell enhet med sektorräkenskaper och 2) arbetsställe, vilket motsvarar en lokal branschenhet för produktionsräkenskaperna, i investeringar samt i tabellerna över tillgångar, användning och input-output.

I nationalräkenskaperna består ett givet lands statistiska population av alla inhemska statistiska enheter (institutionella enheter eller lokala branschenheter). Enheten är inhemsk när dess huvudsakliga ekonomiska hemvist finns i landet, det vill säga när den bedriver ekonomisk verksamhet i landet under en längre tid (minst ett år).

Nationalräkenskaperna är heltäckande. Detta innebär att alla inhemska ekonomiska enheter ingår i dem.

Populationen för tillgångs-, användnings- och input-outputtabeller är densamma som i nationalräkenskaperna.

Referensområdet för tillgångs-, användnings- och input-outputtabeller är hela landets ekonomi.

Tillgångs-, användnings- och input-outputtabellerna är sedan statistikåret 2021 enhetliga med uppgifterna i nationalräkenskapernas årsräkenskaper som publicerades 18 september 2024.

Från och med statistikåret 2010 stämmer tabellerna överens med ENS 2010. Tabellerna för statistikåren 2000–2009 följer ENS 95.

Sedan statistikåret 2008 har tabellerna framställts enligt en produktklassificering som baserar sig på näringsgrensindelningen TOL 2008 och produktindelningen CPA 2008. För statistikåren 2000–2007 har tabellerna framställts enligt en produktklassificering som baserar sig på näringsgrensindelningen TOL 2002 och produktindelningen CPA 2002.

Tabellerna för 2000–2007, 2008–2009, 2010–2014, 2015–2020 och tabellerna efter 2021 är alltså inte jämförbara sinsemellan.

I tillgångs-, användnings- och input-outputtabeller presenteras tillgångstabellen till baspris och användningstabellen till mottagarpris i föregående års priser.

I systemet ENS 2010 mäts alla flöden och stockar i penningvärde, antingen i euro eller i nationell valuta. De enda undantagen är vissa variabler som anknyter till befolkning och arbetskraft, som anges i personer, timmar eller arbetsplatser.

I tillgångs-, användnings- och input-outputtabellerna är referensperioden ett kalenderår.

Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Mera information: Statistiklagstiftning

Nationalräkenskaperna omfattar viktig ekonomisk information som många internationella organisationer publicerar

för att förbättra uppgifternas enhetlighet och utnyttja synergieffekter vid datainsamling och -bedömning. Inter-Agency Group on Economic and Financial Statistics (med företrädare för Internationella regleringsbanken, Europeiska centralbanken, IMF, OECD och Världsbanken) lade inom ramen för projektet G20 Data Gap Initiative år 2016 fram ett initiativ för förbättrad informationsdelning kring uppgifterna i nationalräkenskaperna.

Uppgifterna förmedlas via Eurostat till andra internationella organisationer.

Finansräkenskaperna kvartalsvis, uppgifterna om betalningsbalans och de offentliga samfundens konton lämnas även direkt till ECB.

Tillgångs-, användnings- samt input-outputtabellerna framställs i stor utsträckning ur samma källmaterial som de övriga nationalräkenskaperna. För tillgångs-, användnings- samt input-outputtabellerna utnyttjas, till skillnad från i de övriga nationalräkenskaperna, även produktuppgifter på mer detaljerad nivå i dessa statistikgrenar.

Framställningen av nationalräkenskaperna grundar sig på statistik som huvudsakligen samlas in för andra ändamål (primärstatistik). Framställningen av statistiken baserar sig på många datakällor, bland annat administrativa material, bil- och företagsregister, bokslut, skatteuppgifter, budgetrapporter, folkräkningsstatistik, statistikuppgifter om företag och hushåll, utlåtanden från tillsynsmyndigheter och branschorganisationer, års- och kvartalsrapporter, statistik över utrikeshandel med varor och tjänster och statistik över betalningsbalansen.

Utöver de gemensamma källmaterialen för nationalräkenskaperna och tillgångs-, användnings- samt input-outputtabellerna används bl.a. statistiken över industriproduktion, uppgifter om råvaror och om företagstjänster som källor till produktinformation för de senare. När uppgifterna om föregående års priser för tillgångs-, användnings och input-outputtabeller framställs är det prisunderlag som används huvudsakligen producentprisindexen, producentprisindexet för tjänster och konsumentprisindexen.

De metodbeskrivningar som lämnas in till Eurostat inkluderar vanligtvis information om de viktigaste källorna. 

Nationalräkenskaperna görs vanligtvis upp kvartalsvis eller årsvis med primärstatistik som underlag. Insamlingsfrekvensen för primärstatistiken varierar alltefter källdata. Till exempel färdigställs företagsstatistik vanligtvis varje månad (och kvartal). Undersökningar som gäller hushåll finns på kvartals- och årsnivå (ibland rentav mer sällan). Tillgången till administrativt material varierar efter land. Folkräkningsuppgifter samlas i en del EU-länder in huvudsakligen vart tionde år, i andra baserar sig befolkningsdata på register.

Frekvensen och tidpunkten för framställning av nationalräkenskaperna går inte alltid hand i hand med tidsplanerna för primärstatistikens datainsamlingar.

För nationalräkenskaperna tas kvartals- och årsuppgifterna vanligtvis emot eller samlas in efter tidsplanerna för upprättande av uppgifterna. Ländernas statistikmyndigheter kan även framställa en beskrivning av mottagningstidpunkterna för externa informationskällor.

Datainsamlingsprocessen är mycket landsspecifik och varierar även efter informationskällans art, t.ex. administrativa material, skatte- och bilregister, undersökningar, bokföring. Anvisningarna finns i ESS-manualen “Handbook of Recommended Practices for Questionnaire Development and Testing Methods in the ESS”.

Enheterna i nationalräkenskaperna samlar vanligtvis inte in uppgifterna själva, utan de tar emot dem från andra enheter eller institutioner. Länderna kan producera mer detaljerade beskrivningar av de kanaler med vilka extern data samlas in.

I ESS-anvisningarna rekommenderas det att de metoder som används för datainsamlingen beskrivs. Det kan också vara ändamålsenligt att komplettera detta i följande avseenden: i) vanligtvis sluter den nationella statistikmyndigheten ett samarbetsavtal, inklusive tekniska detaljer, med andra institutioner om när, hur osv. uppgifterna ska lämnas in, ii) nationalräkenskaperna deltar också i utvecklingen av andra enheters enkätblanketter.

Syftet med datavalideringen är att säkerställa att uppgiftsinnehållet har genomgått godkännande. Det är en viktig uppgift inom all statistik och särskilt i fråga om nationalräkenskaperna, vars uppgifter används till stöd för ekonomiska analyser och politiskt beslutsfattande.

Ett mål med Europeiska statistiksystemet (ESS) är för närvarande att förenhetliga valideringsmetoderna, så att datakvaliteten i allmänheten och informationseffektiviteten kan förbättras. I detta ingår bland annat att gemensamma standarder och verktyg fastställs och stöd för genomförandet (se webbplatsen för ESS-validering, https://ec.europa.eu/eurostat/data/data-validation). Nationalräkenskaperna är en pilotstatistik i detta avseende. År 2015 tillsattes en arbetsgrupp för validering i anknytning till ENS 2010. Den har till uppgift att avtala och dokumentera reglerna i en valideringsmanual för ENS 2010 och stegvis genomföra regler för validering på förhand av nationalräkenskaperna.

För tillgångs-, användnings- och input-outputtabeller publiceras enbart ett offentliggörande per statistikår. Tabeller revideras för de senaste åren enbart i samband med revideringen av tidsserierna för nationalräkenskaperna.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.

Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.

Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.

Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Uppgifterna i nationalräkenskaperna bör göras tillgängliga för användarna så snabbt som möjligt, dock med beaktande av uppgifternas frekvens (år eller kvartal), art (huruvida det handlar om data som beskriver ekonomins struktur eller konjunkturförändringar) samt tillräcklig balans mellan tillförlitlighet och aktualitet.

I leveransprogrammet för ENS 2010 fastställs tidsfristen för alla de tabeller inom räkenskaperna som ska levereras. I Finland framställs vissa delområden av nationalräkenskaperna snabbare än leveransprogrammet kräver. Till dessa hör bl.a. de årliga tillgångs-, användnings- och input-outputtabellerna, som vanligtvis sänds med 24 månaders fördröjning i stället för de 36 månader som leveransprogrammet anger.

Det är god praxis att publiceringsdatumen för nationalräkenskaperna tillkännages i förväg och att dessa datum faktiskt håller.

Rapporteringen av nationalräkenskaperna till Eurostat ska ske exakt vid de tidpunkter som fastställs i leveransprogrammet för ENS 2010 eller tidigare.

Statistikcentralen skickar ofta uppgifterna till Eurostat tidigare än den sista möjliga tidpunkten som anges i leveransprogrammet.

Jämförbarheten i EU-medlemsstaternas nationalräkenskaper garanteras genom att de gemensamma definitionerna i Europeiska nationalräkenskapssystemet (European System of Accounts ESA 2010) tillämpas. Också global jämförbarhet är möjlig eftersom många länder utanför Europa tillämpar rekommendationen SNA2008, som stämmer överens med ENS 2010.

Eftersom uppgifterna för alla tidsperioder som ska statistikföras görs upp enligt samma ENS 2010-definitioner, är nationalräkenskaperna för olika perioder helt jämförbara. Om grundläggande förändringar i metoder eller klassificeringar måste göras, görs nödvändiga uppdateringar i tidsserier som sträcker sig långt bakåt i tiden.

Tillgångs-, användnings- och input-outputtabeller revideras i samband med revideringen av tidsserierna för nationalräkenskaperna vanligtvis enbart för de senaste åren.

I nationalräkenskapernas kontosystem är de olika delområdena enhetliga: års- och kvartalsräkenskaperna, den offentliga sektorns uppgifter, de reala sektorräkenskaperna, finansräkenskaperna, regionalräkenskaperna samt tillgångs-, användnings- och input-outputtabellerna. I praktiken kan det emellertid vara en omöjlighet att uppnå fullständig enhetlighet mellan uppgifterna vid alla tidpunkter, och temporära skillnader förekommer. Skillnaderna beror oftast på olika former av eftersläpning för offentliggörandena inom de olika delområdena.

Primärstatistik, såsom struktur- och konjunkturstatistik för företag och arbetskraftsundersökningen, används i stor utsträckning som källmaterial för nationalräkenskaperna. Primärstatistiken och uppgifterna i nationalräkenskaperna är emellertid ofta inte enhetliga. Den största orsaken är olika begrepp och definitioner eller skillnader i uppgifternas täckning. Också betalningsbalansen är en viktig källa för nationalräkenskaperna. Definitionerna och omfattningen i betalningsbalansmanualen BPM6 är fullständigt enhetliga med nationalräkenskapernas ENS 2010-definitioner. Variablerna i betalningsbalansen är således fullständigt enhetliga med motsvarande variabler i nationalräkenskaperna.

Skillnaderna mellan tillgångs-, användnings- och input-outputtabeller och nationalräkenskaperna gäller enbart de senaste observationerna och beror på olika fördröjningar i schemana för framställning och leverans. Produktionssystemen för tillgångs-, användnings- och input-outputtabeller och nationalräkenskaperna har integrerats och uppgifterna stämmer överens för de senaste statistikåren.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Statistikcentralens publiceringskalender: Kommande publikationer 

De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.

Mera information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Tillgångs-, användnings- och input-outputtabeller publiceras varje år enligt schemat t + 24. mån.

Tillgångs-, användnings- och input-outputtabeller revideras i samband med revideringen av tidsserierna för nationalräkenskaperna, dock enbart för de senaste åren. I samband med revideringen av tidsserierna för 2024 reviderades tillgångs-, användnings- och input-outputtabeller från och med statistikåret 2021.

Alla uppgifter publiceras nationellt och lämnas in till Eurostat när de uppdateras. Uppgifterna publiceras såväl i form av statistiska offentliggöranden som databasuppdateringar.

Ett meddelande publiceras månatligen/årligen yms. på statistikens webbsida.

Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.

Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.

Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Med konfidentiella uppgifter avses inom statistik uppgifter med vilka statistiska enheter kan identifieras direkt eller indirekt och som därför kan röja enskilda uppgifter. För att fastställa huruvida en statistisk enhet kan identifieras måste man beakta alla relevanta medel som en tredje part eventuellt kan använda för att identifiera den statistiska enheten. Även om nationalräkenskaperna vanligtvis är väl aggregerade, kan identifiering vara möjligt i underkategorierna till aggregaten och/eller underkategorierna i små ekonomier. I dessa fall krävs åtgärder för att uppgifterna om den enskilda statistiska enheter inte ska röjas. Anvisningarna om hur man förhindrar att uppgifterna röjs finns i Europeiska kommissionens Handbook on Statistical Disclosure Control (på engelska).

De inlämnade uppgifterna markeras antingen med ”N = får inte publiceras innan utsatt datum” eller ”F = fritt”.