Åtalade, dömda och straff: dokumentation för statistiken

I dokumentationen av statistiken beskrivs hur statistiken har framställts och vilka metoder som har använts vid framställningen. Uppgifterna hjälper till att tolka siffrorna i statistiken samt att bedöma deras tillförlitlighet och jämförbarhet. Kvalitetsrapporten baserar sig på EU:s SIMS-modell. I dokumentationen finns också ändringsmeddelanden som beskriver ändringar i statistiken samt eventuella preciserande metodbeskrivningar.

Om du letar efter statistikuppgifter om denna statistik, gå till statistikens sida: Åtalade, dömda och straff

Kvalitetsrapport

Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)

Statistiken över åtalade, dömda och straff innehåller uppgifter om straff som utdömts i första instans, påföljdseftergifter och förkastade åtal. Uppgifterna fås från Justitieministeriet och Rättsregistercentralen och de offentliggörs en gång om året.

Sektortäckning (SIMS 3.3)

Datamaterialet omfattar alla som åtalats för olika brott i tingsrätterna och hovrätterna, de dömda, straffen, de som dömts till andra påföljder och förkastade och avskrivna åtal. Materialet täcker också åklagarens strafförelägganden, polisen bötesförelägganden och ordningsböter.

I statistiken publiceras också uppgifter om hovrätternas beslut och om hur tingsrättens dom ändrats i hovrätten.

Därtill publiceras uppgifter om återfallsbrottslighet. Primärmaterialet för återfallsbrottsligheten är de beslut som getts i egentliga brottmålen av underrätterna (tingsrätterna) från och med år 1977. Till materialet om återfallsbrottslighet räknas brott som begåtts mindre än tre år efter dagen då föregående brottmålsdom meddelades.

Statistisk enhet (SIMS 3.5)

Det presentationssätt som tillämpas på statistiken är den så kallade regeln om huvudbrottet i domen. Huvudbrottet är det begrepp som används i statistikföringen. Huvudbrottet är det grövsta brottet i domen.

I statistiken har man också presenterat mängduppgifter om alla tillräknade brott och förkastade åtal enligt brott, då personen presenteras lika många gånger i statistiken som han eller hon är föremål för avgöranden under året.

Huvudbrottet i domen fastställs då fler än ett brott eller ett förkastat åtal finns i det avgörande som gäller svaranden. Om svaranden i avgörandet har enbart ett brott eller ett förkastat åtal, är det huvudbrottet i domen. Huvudbrottet definieras i en ordning enligt följande kriterier.

1. Huvudbrottet är det brott som lett till den strängaste påföljden. Den använda stränghetsordningen är den följande:

livstids fängelse
kombinationsstraff
ovillkorligt fängelse på viss tid
ett tidigare ovillkorligt fängelsestraff gäller också detta brott
övervakningsstraff
samhällstjänst
en tidigare samhällstjänst gäller också detta brott
ungdomsstraff
villkorligt fängelse
arrest
utegångsstraff
bot
disciplinbot
ordningsbot
varning
domseftergift
förkastat åtal
åtalet har förfallit
utdömt vite i euro

2. Om huvudbrottet inte ännu hittats, väljs då det brott som är föreskrivits som det strängaste brottet i straffskalan i lagen.

3. För olika brott som i lagen omfattas av samma straffskala, väljs huvudbrottet enligt prioritetsreglerna för brottsrubriceringarna.

Vad gäller kriterierna 1–3 väljs bland de liknande brotten det senaste vad gäller gärningstid, eller om de är flera till antalet, något av det.

Straff- och bötesförelägganden: Om boten är gemensam för två eller flera olika förseelser, fastställs huvudbrottet för straff- eller bötesföreläggandet utifrån ovan nämnda kriterier 2 och 3.

Ordningsböter: Från primärmaterialet för statistiken fås enbart en förseelseart och en bestämmelse som ligger till grund för föreläggandet, varför huvudbrottet inte fastställs. Från och med 1.12.2016 definieras huvudbrottet på motsvarande sätt som för straff- och bötesförelägganden. Om en bot är gemensam för två eller flera olika förseelser, fastställs huvudbrottet för ordningsboten utifrån ovan nämnda kriterier 2 och 3.

Trots att huvudbrottet i domen är den statistikenhet som används i störst utsträckning, fås från statistiken också mängderna för alla tillräknade brott och förkastade åtal enligt brott.

Statistikens population (SIMS 3.6)

Statistiken Åtalade, dömda och straff grundar sig på totalmaterial. Uppgifterna fås ur tre olika register. Registren administreras av Rättsregistercentralen och polisen.

Statistiken Åtalade, dömda och straff omfattar följande personer:

åtalade i hovrätterna
åtalade i den egentliga rättegången i tingsrätterna
de som åtalats i hovrätten i första instans
personer som getts ett straff- eller bötesföreläggande
personer som getts en ordningsbot
samt personer som i egenskap av målsägande, vittne eller sakkunnig dömts till straff i ett brottmål

Referensområde (SIMS 3.7)

Statistiken täcker de domar som getts av tings- och hovrätterna enligt domstol och hovrättskrets.

Tidstäckning (SIMS 3.8)

På webbplatsen finns årliga uppgifter om domar från och med år 2005. Äldre publikationer finns i digitaliserad form.

Statistiken har publicerats från och med år 1891 i serierna FOS XXIII och Rättsväsen som ingår i Finlands officiella statistik under följande namn:

• 1891–1916 Rättsväsendet

• 1917–1924 Rättsstatistik

• 1925–1926 Brottslighet

• 1927–1937 Brottslighet II. Åtalade

• 1938–1950 Brottslighet II.

• 1951–1954 Rättsstatistik B. Rättslig kriminalstatistik

• –1990 Vid domstolar rannsakade brott (FOS XXIIIB eller Rättsväsendet)

• 1991–2009 Rättsstatistiks årsbok (kapitel 6) (Rätt)

Tidigare, för åren 1839–1879, producerades handskriven statistik vid Prokuratorsexpeditionen. Den första trycka och publicerade rätts- och brottsstatistiken var Prokuratorns i Kejserliga senaten för Finland underdåniga berättelse om civila rättegångsärendena och brottmålen i landet från år 1880. Berättelsen publicerades i Helsingfors 1882.

Måttenhet (SIMS 4)

Måttenheterna för de uppgifter som publicerats i statistiken är antal, månad, dag, timme och euro.

Referensperiod (SIMS 5)

Statistikens åtalade, dömda och straff referensperiod är kalenderåret.

Klassificeringar (SIMS 3.2)

I statistiken används följande klassificeringar:

Brottsgrupp
Bostadsorter
Medborgarskap
Kön
Ålder
Huvudbrott
Förbudets varaktighet
Likartad brottslighet
Fängelsetiden
Domstol
Hovrätt
Dom
Huvudbrott
Brottspåföljd
Ändring av straff vid appellationsdomstolen
Hovrätt beslut
Ändringssökare

Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)

Arrest

Arrest är ett disciplinstraff för krigsmän eller andra som lyder under strafflagens 45 kap. (Strafflagen 6:1 §). Endast en domstol som avses i 5 och 6 § i militära rättegångslagen kan döma till arrest i ett förfarande enligt militära rättegångslagen. Till arrest döms i minst ett och högst trettio dygn (Lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten 255/2014).

Avsättning

Avsättning är ett särskilt straff för tjänstemän. En tjänsteman ska dömas till avsättning om han eller hon döms till livstids fängelse eller till fängelse på viss tid i minst två år och om brottet visar att den dömde är olämplig som tjänsteman. Också en tjänsteman som dömts till fängelse för kortare tid än två år kan dömas till avsättning, om brottet visar att han eller hon är uppenbart olämplig som tjänsteman. Avsättningen omfattar den tjänst eller de tjänster som den dömde innehar när domen faller. Avsättning enligt straffbestämmelserna i strafflagens 11 och 40 kap. innebär förlust av den tjänst i vilket brottet begicks. (Strafflagen 2:7 §, 10 §)

Böter

Böter döms ut i dagsböter, så att minimiantalet är en dagsbot och maximiantalet är 120 dagsböter. (Strafflagen 2a:1 §) Ett gemensamt bötesstraff får vara högst 240 dagsböter. (Strafflagen 7:3 §) Som ett skäligt dagsbotsbelopp ska anses en sextiondedel av den bötfälldes genomsnittliga månadsinkomst, från vilken har avdragits de skatter och avgifter som bestäms genom förordning av statsrådet samt ett fast baskonsumtionsavdrag. Dagsbotsbeloppet kan sänkas på grund av den bötfälldes försörjningsplikt. (Strafflagen 2a:2 §) Det totala bötesbeloppet är antalet dagsböter multiplicerat med dagsbotsbeloppet, men bötesbeloppet för fortkörning ska alltid vara minst lika stort som högsta ordningsboten som kan föreläggas för fortkörning. Ett gemensamt bötesstraff får dock inte vara strängare än de sammanlagda maximistraffen för de olika brotten.

Böter som tilläggsstraff

Förutom villkorligt fängelse kan också utdömas böter som tilläggsstraff. Böter som tilläggstraff döms ut i dagsböter.

Disciplinbot

Disciplinbot är ett disciplinstraff för krigsmän eller andra som lyder under strafflagens 45 kap. (Strafflagen 6:1 §). Disciplinbot föreläggs för minst en och högst trettio dagar. Disciplinbotens penningbelopp för en dag är en femtedel av den bötfälldes genomsnittliga totala dagsinkomst, dock minst beloppet av den största dagpenning som utbetalas till den som tjänstgör med stöd av värnpliktslagen. (Lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten 255/2014)

Disciplinstraff

Disciplinstraff för krigsmän och andra som lyder under strafflagens 45 kap. är anmärkning, extra tjänstgöring, varning, utegångsförbud, disciplinbot och arrest. När en bestämmelse enligt vilken påföljden är disciplinstraff tillämpas på någon annan än en person som lyder under 45 kap., ska han eller hon dömas till böter i stället för disciplinstraff.

Djurhållningsförbud

Ett djurhållningsförbud kan meddelas för grovt djurskyddsbrott (Strafflagen 17:14a §), djurskyddsbrott (Strafflagen 17:14 §) och lindrigt djurskyddsbrott (Strafflagen 17:15 §). Djurhållningsförbud kan också meddelas för djurskyddsförseelse (Djurskyddslagen 247/1996) eller djurtransportförseelse (Lagen om transport av djur 1429/2006) eller om personen kan anses vara olämplig eller oförmögen att sörja för djurens välfärd. Djurhållningsförbud meddelas på yrkande av åklagaren. Förbudet kan meddelas för minst ett år eller så att det blir bestående. (Strafflagen 17:23 §)

Domseftergift

En domstol kan under vissa förutsättningar avstå från att döma straff, även om den anklagade anses skyldig till brottet. En domstol kan avstå från att döma straff om brottet med hänsyn till hur skadligt det är eller gärningsmannens skuld sådan den framgår av brottet utifrån en helhetsbedömning ska anses ringa, gärningsmannen har begått brottet före fyllda 18 år och brottet ska anses ha berott på oförstånd eller tanklöshet, brottet av särskilda skäl kan jämställas med en ursäktlig gärning, straffet ska anses oskäligt eller brottet inte väsentligt skulle inverka på det totala straffet. (Strafflagen 6:12 § 1/1-5) I statistiken omfattar domseftergifterna de fall där domstolen har meddelat att påföljden är 'Döms inte till straff'.

Domslutets huvudbrottsrubrik

Huvudbrott i domen är ett framställningssätt som tillämpas i statistiken. Utgående från detta beskrivs varje åtalad, dömd eller bötfälld genom strafföreläggande oftast enligt det grövsta brottet i avgörandet som medför den strängaste straffarten. Huvudbrottet definieras närmare i statistikens kvalitetsbeskrivning.

Dömd till övervakning för en prövotid vid sidan av villkorligt fängelse

Den som inte hade fyllt 21 år när han eller hon begick brottet kan dömas till villkorligt fängelse förenat med övervakning under ett år och tre månader, om detta ska anses motiverat för att främja gärningsmannens anpassning i samhället eller för att förhindra återfall i brott. (Strafflagen 6:10 § 2 mom.)

Dömda i rätten

Statistiken omfattar uppgifter om dömda i första instans. Första instans är i allmänhet tingsrätten och i vissa fall är också hovrätten första instans.

Fängelse på viss tid

Med fängelse på viss tid avses ovillkorligt och villkorligt fängelse, övervakningsstraff och samhällstjänst.

Fängelsetid

Till fängelse döms på viss tid eller på livstid. Fängelse på viss tid döms ut för minst fjorton dagar och högst tolv år eller, när gemensamt straff bestäms enligt 7 kap., för femton år. Domstolen utdömer straffet inom ramen för den skala som lagstiftaren har bestämt för varje brott. När fängelsestraff döms ut är tidsenheterna år, månader och dagar. Straff som underskrider tre månader döms ut i dagar. Som ett år betraktas 365 dagar och som en månad 30 dagar. (Strafflagen 2c). I tabellerna presenteras de genomsnittliga fängelsetiderna i månader, förutom när det gäller samhällstjänst, som också presenteras i timmar.

Förvandlingsbar

Ovillkorligt fängelsestraff anses kunna förvandlas till samhällstjänst om det är högst åtta månader långt och det inte har dömts för följande brott: vägran att fullgöra värnplikt (1438/2007), vägran att fullgöra civiltjänst (1446/2007) och civiltjänstgöringsbrott (1446/2007).

Jaktförbud

Jaktförbud meddelas den som dömts för grovt jaktbrott (Strafflagen 48a:1a §) för minst tre och högst tio år. Den som döms för jaktbrott (Strafflagen 48a:1 §) och som genom sitt förfarande har visat uppenbar likgiltighet för bestämmelserna om jakt kan meddelas jaktförbud för minst ett och högst fem år. Jaktförbud meddelas på yrkande av åklagaren. (Strafflagen 48a:6 §)

Näringsförbud

Näringsförbud kan meddelas en enskild näringsidkare som driver rörelse för vilken bokföringsskyldighet bestäms i bokföringslagen (655/1973), en bolagsman i ett öppet bolag, en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag och en personmedlem i en europeisk ekonomisk intressegruppering, samt den som är styrelsemedlem eller verkställande direktör i ett samfund eller i annan därmed jämförbar ställning samt den som faktiskt leder ett samfund eller en stiftelse eller en utländsk filial eller sköter dess förvaltning. Näringsförbud kan meddelas den som avses ovan om han vid drivandet av rörelse väsentligen har åsidosatt de lagstadgade skyldigheter som hänför sig därtill eller om han vid drivandet av rörelse har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande. Näringsförbud kan också meddelas för följande brott: spridning av pornografisk bild (Strafflagen 17:18 §), grov spridning av barnpornografisk bild (Strafflagen 17:18a §), innehav av barnpornografisk bild (Strafflagen 17:19 §), människohandel (Strafflagen 25:3 §) och grov människohandel (Strafflagen 25:3a §). Näringsförbud kan också meddelas för brotten koppleri (Strafflagen 20:9 §) och grovt koppleri (Strafflagen 20:9a §), om dessa har riktats mot en person under 18 år. Näringsförbud kan meddelas för minst tre och högst sju år. (Lagen om näringsförbud 1059/1985).

Ordningsbot

Ordningsbot är ett till beloppet fast förmögenhetsstraff som är lindrigare än böter. Ordningsboten kan vara 20, 40, 70, 100, 120, 140, 170 eller 200 euro och sedan 1.9.2015 20, 40, 70, 100, 120, 140, 170 eller 200 euro. Om ordningsbot samtidigt ska föreläggas för två eller flera förseelser, föreläggs ordningsboten för den förseelse för vilken den strängaste ordningsboten är föreskriven. För ordningsbot och bötesstraff eller fängelsestraff på viss tid får inte bestämmas ett gemensamt straff. Obetald ordningsbot får inte förvandlas till fängelse. En ordningsbot föreläggs av en polisman eller någon annan tjänsteman som utför i lag föreskriven övervakning. Den som dömts till ordningsbot kan föra ärendet till en tingsrätt för prövning. Om föreläggande av ordningsbot stadgas i lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). Om tillämpningen av ordningsbot stadgas i strafflagen 2a kap. 8-11 § och i lagen om ordningsbotsförseelser (756/2010) och Statsrådets förordning om ordningsbotsförseelser (1081/2015).

Ovillkorligt fängelse

Med ovillkorligt fängelse avses att straffet avtjänas i fängelse.

Samfundsbot

En juridisk person döms till samfundsbot, om någon som hör till ett av dess lagstadgade organ eller annars hör till dess ledning eller utövar faktisk beslutanderätt inom den juridiska personen har varit delaktig i brottet eller tillåtit att brottet har begåtts eller om i den juridiska personens verksamhet inte har iakttagits den omsorg och försiktighet som krävs för att förebygga brottet. Samfundsbot döms ut till ett visst belopp. Dess lägsta belopp är 850 euro och dess högsta belopp 850 000 euro. Om straffansvar för juridiska personer stadgas närmare i strafflagen 9 kap.

Samhällstjänst

Samhällstjänst är ett straff som utdöms i stället för ett ovillkorligt fängelsestraff på högst åtta månader. Samhällstjänst kan dömas om inte ovillkorliga fängelsestraff, övervakningsstraff, tidigare samhällstjänststraff, fortsatt brottslig verksamhet eller andra vägande skäl anses utgöra hinder för att ett samhällstjänststraff döms ut. (Strafflagen 6:11 §) Samhällstjänst kan inte dömas för följande brott: vägran att fullgöra värnplikt (1438/2007), vägran att fullgöra civiltjänst (1446/2007) och civiltjänstgöringsbrott (1446/2007). Samhällstjänst kan dömas 14–240 timmar. Högst 90 timmar samhällstjänst kan också dömas vid sidan av ett ovillkorligt straff på mer än åtta månader.

Straffarter

Allmänna straffarter (kan utdömas till vem som helst som lyder under strafflagen) är ordningsbot, böter, villkorligt fängelse, samhällstjänst, övervakningsstraff och ovillkorligt fängelse. Ungdomsstraffet är ett särskilt straff för ett brott som någon har begått före fyllda 18 år. Särskilda straff för tjänstemän är varning och avsättning. Disciplinstraff för krigsmän är anmärkning, varning, utegångsförbud, disciplinbot, extra tjänstgöring och arrest. Juridiska personer, dvs. ett samfund, en förening, en stiftelse e.d., kan dömas till samfundsbot.

Strafforder

Med strafföreläggande avses ett avgörande genom vilket allmänna åklagaren på grundval av ett bötesyrkande eller ett straffyrkande förelägger ett bötesstraff och en förverkandepåföljd. Bötesyrkande och straffyrkande föreläggs av en polisman. Med bötesyrkande avses ett yrkande mot den misstänkte genom vilket för honom eller henne för en förseelse yrkas bötesstraff och förverkandepåföljd. Med straffyrkande avses ett yrkande på bötesstraff eller ordningsbot samt förverkandepåföljd som delges den misstänkte i en situation där han eller hon inte samtycker till att saken handläggs i ett förfarande enligt lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). En polisman kan också utfärda ett bötesföreläggande. Med bötesföreläggande avses ett bötesstraff som föreläggs av en polisman. I ett bötesföreläggande kan som påföljd föreläggas ett bötesstraff på högst 20 dagsböter och en förverkandepåföljd för den som bryter mot de lagar och förordningar som specificeras i 1 kap. 3 § 1–13 punkterna i lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). Bötesstraff kan bestämmas som påföljd för en förseelse, för vilken inte har föreskrivits strängare straff än böter eller fängelse i högst sex månader. Vid sidan av bötesstraff kan en förverkandepåföljd på 1 000 euro föreläggas. För handläggning av ett ärende i ett förfarande enligt lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010) krävs målsägandens samtycke. I samband med förfrågan om samtycke ska målsäganden informeras om vad samtycket innebär.

Tidigare straff tillräcklig på fjöld

Om den som har dömts till ett ovillkorligt fängelsestraff, övervakningsstraff eller samhällstjänst åtalas för ett annat brott som han begått innan detta straff dömts ut, kan domstolen anse att det tidigare straffet är en tillräcklig påföljd också för det brott som senare blivit föremål för behandling. (Strafflagen 7:6–7 §)

Ungdomsstraff

Ungdomsstraff kan dömas för personer som inte fyllt 18 år om böter anses vara ett otillräckligt straff och vägande skäl inte kräver att ett ovillkorligt fängelsestraff döms ut och om villkorligt fängelse förenat med övervakning inte anses tillräckligt för att främja gärningsmannens möjligheter att anpassa sig i samhället eller för att förhindra återfall i brott. Ungdomsstraff kan dömas ut även för brott av vilka endast en del har begåtts innan gärningsmannen fyllde 18 år. (Strafflagen 6:10a) Ungdomsstraffet omfattar uppgifter som främjar den sociala funktionsförmågan och orientering i arbetslivet.

Utegångsförbud

Utegångsförbud är ett disciplinstraff för krigsmän eller andra som lyder under strafflagens 45 kap. (Strafflagen 6:1 §). Utegångsförbud meddelas eller döms ut för minst ett och högst femton dygn eller om det rör sig om flera brott högst tjugofem dygn (Lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten 255/2014).

Varning (krigsman)

En varning är ett disciplinstraff för krigsmän eller andra som lyder under strafflagens 45 kap. (Strafflagen 6:1 §).

Varning (tjänsteman)

En varning är ett särskilt straff för tjänstemän (Strafflagen 6:1 §). En tjänsteman som bryter mot eller åsidosätter sin tjänsteplikt kan ges en skriftlig varning (Statstjänstemannalagen 750/1994).

Villkorligt fängelse

Ett fängelsestraff på högst två år kan utdömas som villkorligt, om inte gärningsmannens tidigare brottslighet eller andra omständigheter förutsätter att ovillkorligt fängelse döms ut. När villkorligt fängelse döms ut, skjuts verkställigheten av straffet upp för en prövotid. Prövotiden för villkorligt fängelse är minst ett och högst tre år. Prövotiden börjar löpa från det att domen avkunnas eller meddelas. (Strafflagen 2b:3–5 §) I samband med villkorligt fängelse kan också böter utdömas som tilläggsstraff. Om det villkorliga fängelsestraffet överstiger ett år kan även samhällstjänst dömas ut som tilläggspåföljd.

Villkorligt körförbud

Tingsrätten kan också meddela körförbudet villkorligt, om körrätten är nödvändig för den som förbudet gäller i hans eller hennes yrke eller om det finns något annat särskilt vägande skäl och om gärningen inte har medfört fara för andras säkerhet. Tidsfristen för villkorligt körförbud är minst ett år och högst tre år. (Körkortslagen 386/2011).

Vite

Vite föreläggs genom att parten åläggs att uppfylla huvudförpliktelsen vid vite. För varje huvudförpliktelse ska ett särskilt vite föreläggas. Den myndighet som har förelagt ett vite får döma ut det, om en part utan giltig orsak har underlåtit att uppfylla huvudförpliktelsen. (Viteslagen 1113/1990) I statistiken ingår parter som dömts till vite i brottmål i gruppen 'dömda'.

Åtalet förkastats

Åtalet förkastas då domstolen anser att inget brott har begåtts eller det inte enligt domstolen finns tillräckliga bevis för att den åtalade ska kunna dömas.

Ärendet förfallit

Ärendet förfaller då åklagaren eller målsägande återkallar åtalet. Ett åtal kan återkallas till exempel om det i ljuset av nya bevis inte längre finns grunder för att väcka åtal eller om målsägande inte längre vill yrka på straff.

Övervakad körrätt

Tingsrätten ska besluta om i lagen om alkolåsövervakad körrätt avsedd övervakad körrätt för en person som gjort sig skyldig till rattfylleri (Strafflagen 23:3 §) eller grovt rattfylleri (Strafflagen 23:4 §), om den som förbudet gäller begär det. Körförbudet ska vara villkorligt. (Körkortslagen 386/2011).

Övervakningsstraff

Ett övervakningsstraff kan dömas i stället för ett högst sex månader långt ovillkorligt fängelsestraff. Övervakningsstraff kan dömas om gärningsmannen inte kan dömas till samhällstjänst, tidigare utdömda straff eller brottens art inte anses utgöra ett hinder och om övervakningsstraff anses motiverat för att upprätthålla gärningsmannens sociala färdigheter. (Strafflagen 6: 11a §). Den som döms till övervakningsstraff bor i sitt hem, men övervakas under strafftiden med hjälp av teknisk utrustning och på andra sätt. Ett övervakningsstraff omvandlas till ovillkorligt fängelse om den dömda bryter mot villkoren för straffet.

Befogenheter (SIMS 6)

Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Mera information: Statistiklagstiftning

Datautbyte (SIMS 6.2)

Datamaterialet delas inte med andra statistikmyndigheter eller enheter. Det finns således inga etablerade förfaranden eller arrangemang för delning av uppgifter.

Geografisk jämförbarhet (SIMS 15.1)

Statistiken har tingsrätter som regional indelning. Tingsrätternas verksamhetsområden ändrades 1.1.2010. Då inledde 27 tingsrätter i stället för tidigare 51 sin verksamhet. En del av de gamla tingsrätterna förblev oförändrade, men i största delen ändrades såväl namnet som verksamhetsområdet. Verksamhetsområdena för de nya tingsrätterna följer i huvudsak landskapsgränserna. De nya tingsrätterna har räknats upp i lagen om ändring av tingsrättslagen (1751/2009). I databastabellerna på webbplatsen för Statistikcentralens statistik åtalade, dömda och straff finns statistiska uppgifter enligt den nya tingsrättsklassificeringen från och med år 2009.

Jämförbarhet över tid (SIMS 15.2)

Lagändringarna försvårar en brottsspecifik jämförelse under olika år. Brottsbestämmelserna i strafflagen har förnyats i många delar fr.o.m. år 1991. Utdömande av fängelse- och bötesstraff vid fall med flera brott ändrades 1.4.1992.

Enligt nuvarande lagstiftning utdöms i regel enbart ett gemensamt fängelse- eller bötesstraff. Tidigare, om de kriminella gärningarna inte begåtts med en gärning och de inte var en förlängning av samma brott, dömdes ett separat straff för varje brott, ett så kallat enhetsstraff. Om två eller flera tidsbestämda fängelsestraff dömts ut för olika brott, slogs de samman genom att tillägga till det strängaste enhetsstraffet eller, om ett lika strängt straff dömts ut för två eller flera brott, lägga till högst hälften av de övriga straffen till något av dem. Om någon dömdes på samma gång till två eller flera böter, räknades böterna samman till fullt belopp.

Påförandet av ett gemensamt fängelsestraff i efterskott slopades 1.10.1997. I den gamla lagen föreskrevs det att om en person som dömts till fängelsestraff åtalades för ett annat brott som han eller hon begått före denna straffdom, skulle straffet påföras som om dessa brott förts för domstolsbehandling på samma gång.

Enligt de nya bestämmelserna hävs inte ett tidigare beslut i det aktuella fallet, inte ens vad gäller straffet. Däremot, om ett nytt straff påförs för ett nytt brott, kan domstolen på skäligt sätt beakta det tidigare ovillkorliga fängelsestraffet som en sänkande eller lindrande omständighet.

På motsvarande sätt kan ett tidigare samhällstjänststraff beaktas då ett nytt straff döms ut. De nya bestämmelserna innehåller också en möjlighet att döma ut ett straff som underskrider den särskilda minimitid som fastställts för ett visst brott i lagstiftningen. Därtill liksom tidigare kan ett tidigare straff i sig anses vara en tillräcklig påföljd också för ett brott som kommer för behandling senare.

Från och med år 2004 trädde de reviderade 3–6 kapitlen i strafflagen i kraft. Reformen gällde för de gemensamma bestämmelserna för alla brott, det vill säga de s.k. straffrättens allmänna läror och principer och grunder som påverkar straffens mängd och art. De nya bestämmelserna grundar sig i relativt stor utsträckning på tidigare rättspraxis.

Övervakningsstraff trädde i kraft den 1 november 2011. En person som dömts till ett ovillkorligt fängelsestraff på högst sex månader kan under vissa förutsättningar i stället för fängelse dömas till ett lika långt övervakningsstraff. Ett övervakningsstraff placerar sig vad gäller stränghet mellan samhällstjänst och villkorligt fängelse. Det finns närmare bestämmelser om övervakningsstraff i lagen om övervakningsstraff (330/2011). En återkommande eller allvarlig överträdelse av villkoren för övervakningsstraff leder till att straffet omvandlas till ovillkorligt fängelse.

Den nya lagen om bötesförfarande (lag om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010)) trädde i kraft 1.12.2016. Med denna lag hävdes lagen om strafforderförfarande (692/1993) och lagen om ordningsbotsförfarande (66/1983). I det nya förfarandet kan en polis, tullman eller gränsvakt för en trafikrelaterad förseelse eller snatteri döma ut ett bötesstraff på högst 20 dagsböter (bötesföreläggande) eller en förverkandepåföljd på högst 1 000 euro.

I övriga fall styrker åklagaren fortfarande straffet. Ett samtycke av den misstänkte krävs för bötesförfarande. Från och med år 2016 statistikförs i tabellerna separat strafförelägganden av åklagaren och bötesföreläggande som getts av polisen enligt den nya lagen.

Den nya straffarten kombinationsstraff trädde i kraft 1.1.2018. Kombinationsstraff är en strafform som är avsedd i synnerhet för återförbrytare av allvarliga brott, vilken består av ovillkorligt fängelse och en därpå direkt efterföljande övervakningstid på ett år. Ett kombinationsstraff är följaktligen det näst strängaste straffet efter livstidsfängelse. Det finns närmare bestämmelser om kombinationsstraff i lagen om kombinationsstraff (801/2017).

Klassen Dömda i rätten omfattar enbart fysiska personer i straffklassificeringen. År 2018 dömdes en juridisk person till vite, varför Vite-klassen inte summeras på Dömda i rätten-nivån på samma sätt som under tidigare år, utan den avviker med ett fall.

Körförbud: Polisen eller tingsrätten meddelade körförbud fram till 31.5.2019. Från och med 1.6.2019 meddelar tingsrätterna inte längre körförbud (96/2018) och körförbuden ingår inte i statistiken.

Om det sker lagändringar är huvudregeln att brott statistikförs enligt den lagstiftning som var i kraft under det nyaste statistikåret, vilket innebär att brott som avskaffats eller reviderats i nyare lagstiftning kan placeras under en gällande brottskod.

Strafflagens 20 kap. om sexualbrott reviderades 1.1.2023. Det var fråga om en betydande reform där den gamla och den nya lagens benämningar inte motsvarar varandra tillräckligt för att möjliggöra statistikföring av tidigare år med den lagstiftning som var i kraft år 2023. När det gäller 20 kap. i strafflagen innehåller databastabellerna undantagsvis brottsrubriceringar enligt både den gamla och den nya lagen.

Den viktigaste statistikenheten har från och med år 1971 varit huvudbrottet då personen dömts.

Enhetlighet över statistikområden (SIMS 15.3)

Statistiken Åtalade, dömda och straff är i Finland den enda täckande statistik som framställs regelbundet över dem som dömts till straff för olika brott och övriga påföljder och deras mängder.

Publiceringskalender (SIMS 8.1)

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Tillgång till publiceringskalendern (SIMS 8.2)

De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer

Användarnas tillgång (SIMS 8.3)

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.

Mera information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Publiceringsfrekvens (SIMS 9)

Statistiken publiceras årligen.

Statistiskt offentliggörande (SIMS 10.1)

Ett meddelande publiceras årligen på statistikens webbsida.

Webbdatabas (SIMS 10.3)

Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.

Äldre tidsserier i statistiken finns i arkivdatabasen.

Principer för dataskydd (SIMS 7.1)

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.

Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.

Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Dataskydd och datasäkerhet vid behandling av uppgifter (SIMS 7.2)

Åtkomsten till statistikmaterialet avgränsas endast till de personer som absolut behöver materialet. Klassificeringarna i statistikens tabeller har förenklats.

Forskningsmaterial bildas i samarbete med Statistikcentralens forskartjänster.

Kontaktinformation

E-post

rikos@stat.fi

Förfrågningar i första hand

Katri Lepikkö

överaktuarie

029 551 3223