Producentprisindex: dokumentation för statistiken

Producentprisindexet mäter produkternas prisutveckling, dvs. inflationen ur företagens synvinkel. Indexet beskriver utvecklingen av priserna på varor och industriella tjänster som ingår i primärproduktionen och förädlingen. Producentprisindexen omfattar fem olika index som alla mäter prisutvecklingen på olika sätt. Dessa index är:

• producentprisindexet för industrin
• exportprisindexet
• importprisindexet
• basprisindexet för hemmamarknadsvaror
• basprisindexet för hemmamarknadsvaror inklusive skatter, dvs. det tidigare partiprisindexet.

Indexen baserar sig på produkter, det vill säga att det inte spelar någon roll vilken huvudnäringsgrenen är för de företag som producerar varorna och tjänsterna. Uppgifterna samlas in från olika källor och offentliggörs månatligen.

Producentprisindexet för industrin täcker varorna i produktgrupperna B–E i CPA 2015, från mineraler till vattenförsörjnings- och miljövårdstjänster.

Exportprisindexet täcker varorna i produktgrupperna A–E från jordbruksprodukter till vattenförsörjnings- och miljövårdstjänster.

Importprisindexet täcker varorna i produktgrupperna A–E från jordbruksprodukter till vattenförsörjnings- och miljövårdstjänster.

Basprisindexet för hemmamarknadsvaror och basprisindexet för hemmamarknadsvaror inklusive skatter täcker varorna i produktgrupperna A–F från jordbruksprodukter till byggande.

Den statistiska enheten för producentprisindexen är branschenhet.

Producentprisindexens population utgörs av alla företag som verkar i Finland och producerar, exporterar eller importerar produkter eller industriella tjänster som ingår i huvudgrupperna A–F i CPA 2015-indelningen av produkter.

Beräkningen av producentprisindexet för tjänster baserar sig på produkter. Producentprisindexen för industrin beskriver utvecklingen för priserna på varor och industriella tjänster som ingår i primärproduktionen och förädlingen. Indexen baserar sig på produkter, det vill säga att det inte spelar någon roll vilken huvudnäringsgrenen är för de företag som producerar varorna och tjänsterna. Om ett företag inom servicebranschen också producerar varor, hör inte företaget i fråga om varuproduktionen till det område som beskrivs av producentprisindexet för tjänster. Å andra sidan kan ett företag som huvudsakligen producerar industriella varor också producera andra tjänster än industriella, vilket betyder att företaget i fråga om dessa andra tjänster hör till det område som beskrivs av producentprisindexet för tjänster.

Det geografiska referensområdet för producentprisindexen är hela Finland.

För de nyaste indexen 2021=100 finns det tidsserier från och med indexuppgifterna från januari 1995 (för åren 1995–2009 emellertid enbart på tvåsiffrig detaljnivå och utan indelning av producentprisindexet för industrin i hemmamarknadsvaror och exportvaror eller basprisindexet för hemmamarknadsvaror och baspriset för hemmamarknadsvaror inklusive skatter i hemmamarknadsvaror och importvaror). För de gamla indexen produceras serierna 2015=100, 2010=100 och 2005=100 tills vidare, med undantag för indelningen i hemmamarknadsvaror och exportvaror för producentprisindexet för industrin eller i hemmamarknadsvaror och importvaror för basprisindexet för hemmamarknadsvaror och baspriset för hemmamarknadsvaror inklusive skatter för åren 1995–2009. Indexen 2015=100 och 2010=100 inkluderar emellertid ovannämnda indelning från och med 2010. För serien 1949=100 produceras alla indextal på offentlig nivå.

Basperioden för producentprisindexen är året 2021 (2021=100).

Uppgifterna i producentprisindex publiceras som indextal. Dessutom publiceras förändringsprocenter som beräknats utifrån indexen.

Referensperioden för producentprisindexen är en månad.

Producentprisindexen för industrin publiceras den 24 eller därpå följande vardag månaden efter statistikmånaden. Detta gäller emellertid inte statistiken för januari, som till följd av uppdateringen av indexens viktstrukturer publiceras några dagar senare och statistiken för november som publiceras före julafton.

Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Mera information: Statistiklagstiftning

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a.om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagensamt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

I fråga om denna statistik tillämpas följande förordningar:

• Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk företagsstatistik (nr 2019/2152)
• EU-kommissionens genomförandeförordning (nr 2020/1197)

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

De producentprisindex som publiceras lämnas varje månad in till Eurostat, som publicerar dem på sin egen webbplats.

Datainsamlingen och beräkningen av producentprisindexen baserar sig på urval. De populationer av CPA-produktgrupper och uppgiftslämnarföretag som ingår i producentprisindexen kontrolleras i regel varje år – från och med 2019 har producentprisindexen övergått till årliga kedjeindex, varvid urvalet uppdateras och upprätthålls årsvis.

För producentprisindexen bildas urvalet genom att man först gör ett produkturval (produktgrupper enligt CPA) och därefter företagsurvalet för respektive CPA-grupp. Av de företag som ingår i urvalet samlas prisuppgifter in för beräkning av prisindexet genom viktning. Detta prisindex anses beskriva den genomsnittliga prisutvecklingen för alla varor som ingår i populationen.

För att bilda ramen med producentprisindexens CPA-produktgrupper används uppgifterna i nationalräkenskapernas tillgångs- och användningstabeller, industrins produktionsstatistik och Tullens utrikeshandelsstatistik. I ramarna ingår värdet på i Finland producerad produktion, export och import efter produktgrupp. Transitexport har dragits av från exporten, varvid enbart värdet på export som producerats i Finland kvarstår. Transitexporten har på motsvarande sätt dragits av från importen, varvid enbart värdet på import som blir kvar i Finland kvarstår. Det produktionsvärde som blir kvar på hemmamarknaden fås genom att exporten dras av från värdet på den inhemska produktionen.

Ett av de viktigaste användningsändamålen med producentprisindexen är deflatering. Med producentprisindexen deflateras produktionsvärdet bland annat i nationalräkenskaperna. Med tanke på deflateringen är det viktigt att prisindex görs upp för alla CPA-grupper med stor hemmamarknadsproduktion/export/import. Vikten av deflatering påverkar valet av produktgrupper för producentprisindexen. Vid urvalet av produktgrupper tillämpas cut off-metoden. För prisindexen har de CPA-produktgrupper vars produktions-/export-/importvärden är störst valts ut. I praktiken handlar det emellertid inte om en ren cut off-metod, som betyder att alla enheter som överskrider ett visst tröskelvärde skulle ingå. Ibland kan någon produktgrupp som i sig skulle höra till urvalet saknas och andra gånger kan produktgrupper som inte överskrider tröskelvärdet inkluderas.

Utöver de data som samlas in direkt från företagen används även prisuppgifter eller indextal ur Statistikcentralens övriga statistiska material för producentprisindexen. Sådant statistiskt material är till exempel producentprisindexet för lantbruk, byggnadskostnadsindexet, jordbyggnadskostnadsindexet, konsumentprisindexet och volymindexet för nybyggnad. Uppgifterna i producentprisindexet för lantbruk används för uppföljning av priserna på grönsaker. Uppgifterna i byggnadskostnadsindexet används för uppföljning av priserna på vissa byggprodukter. Det implicita prisindex som härleds ur jordbyggnadskostnadsindexet och volymindexet för nybyggnad utnyttjas för uppföljning av kostnaderna för byggande.

Prisutvecklingen för vissa råvarubaserade import- och exportprodukter mäts med de enhetsvärden för import och export som fås ur Tullens utrikeshandelsstatistik. Med enhetsvärdena mäts enbart prisutvecklingen för homogena produktgrupper, såsom råvirke, säd och import- och exportel. För producentprisindexen används utöver Tullens uppgifter även uppgifter från Skogsforskningsinstitutet, Naturresursinstitutet, Energimyndigheten, Finsk Energiindustri rf samt vissa internationella råvarubörser, såsom metallbörsen i London.

Producentpriserna för industrin samlas i princip in månadsvis. På grund av praktiska skäl, när priserna förblir oförändrade, samlas vissa prisuppgifter in mer sällan. Andelen prisdata som samlas in mer sällan än en gång per kvartal är cirka 15 procent.

Uppgifterna i Statistikcentralens egen datainsamling samlas in med ett webbformulär. Dessutom har Statistikcentralen ett avtal med Tullen om att Tullen ger Statistikcentralen sitt utrikeshandelsrelaterade material månadsvis på avtalat datum. 

Webbformuläret för producentpriser har testats i samband med att det togs i bruk och senare i samband med ändringar i det. Den svarsbörda som insamlingen medför uppföljs regelbundet. Dessutom uppföljs svarsbortfallet varje månad.

Producentprisindexen är ”rena” prisindex där förändringar i produkternas kvalitet (i statistiska termer avser man med kvalitetsförändringar förändringar i en produkts egenskaper) inte inverkar. Prisförändringar som beror på förändringar i produkternas egenskaper elimineras i mån av möjlighet ur indexen. En produkts fysiska, tekniska och ekonomiska (såsom finansieringsvillkor, garanti, om den säljs till parti- eller detaljhandlar osv.) egenskaper måste förbli oförändrade. I praktiken sker det hela tiden förändringar i dessa egenskaper. Sådana förändringar och hur de ska hanteras hör till de största utmaningarna för indexberäkning i praktiken.

I fråga om producentprisindexen tillämpas flera olika metoder för hantering av förändrade egenskaper. Det görs så att man alltid eftersträvar att använda bästa möjliga metod som mäter den faktiska prisförändringen. I första hand försöker man samla in överlappande prisobservationer av den förändrade produkten. Detta betyder i praktiken att man vid produktbyten eftersträvar att få dess pris för såväl frågeperioden som för den föregående perioden, varvid den faktiska prisförändringen kan beräknas för indexet och prishistoriken hållas oavbruten trots att produkten i uppföljningen byts. Priset för frågeperioden kan gälla en månad eller ett kvartal, och med föregående period avses då motsvarande föregående period. Om inga överlappande prisobservationer fås, kan olika metoder användas för att mäta/bedöma prisförändringen, till exempel modell- eller komponentprismätning. För bedömningen av prisförändringarna kan även expertbedömningar användas. Då ombes uppgiftslämnaren bedöma en hur stor del av prisförändringen är faktisk prisförändring och en hur stor del av den som beror på förändringar i produktens egenskaper. Expertbedömningen baserar sig på tanken att ett uppgiftslämnarföretag gör den bästa möjliga bedömningen av prisutvecklingen för sina egna produkter. Om inga överlappande prisobservationer eller expertbedömningar fås och om det inte går att använda metoderna för prismätning, imputeras prisutvecklingen för varan med den genomsnittliga förändringen för priserna i samma produktgrupp. Imputering baserar sig på antagandet att prisutvecklingen för andra produkter i samma produktgrupp är ungefär densamma. Om ingen av de ovannämnda metoderna går att tillämpa, kan även följande metoder användas efter övervägande:

– den utbytta produktens egenskaper antas vara desamma som den tidigare produktens. I så fall beaktas prisförändringen som sådan i indexet.

– prisförändringen antas bero helt på förändringen i egenskaperna, varvid prisförändringen elimineras och indexet inte förändras när produkten byts ut.

Prismätningen och metoderna för att beakta kvalitetsförändringar utvecklas kontinuerligt och vid tillämpning av metoderna beaktas internationella anvisningar och rekommendationer.

Om inga överlappande prisobservationer eller expertbedömningar fås och om det inte går att använda metoderna för prismätning, imputeras prisutvecklingen för varan med den genomsnittliga förändringen för priserna i samma produktgrupp. Imputering baserar sig på antagandet att prisutvecklingen för andra produkter i samma produktgrupp är ungefär densamma.

Totalindexen för producentprisindexen beskriver den genomsnittliga prisutvecklingen för de produktgrupper som ingår i indexet. De enskilda uppföljda produkter som företaget uppgett (varianter) har inga egna vikter, utan de företagsspecifika indexen med CPA-produktgrupper (mikroindexen) beräknas som ett geometriskt medelvärde på prisförhållandena (=nupris/priset för jämförelseperioden) mellan de produkter som ingår i gruppen. Mikroindexen aggregeras till ett totalindex och till CPA-produktklassificeringens högre nivåer enligt Laspeyres' indexformel med en viktkoefficient som motsvarar respektive produktgrupp och företag. Med andra ord har förändringar i prisförhållandena mellan enskilda produkter olika stor inverkan på totalindexet.

Det finns flera möjliga källor till bias i producentprisindexen. Sådana källor är bland annat

• urvalsfel
• bristfälliga produkt- och företagsramar
• svarsbortfall
• kvalitetsförändringar i produkter som ingår i prisinsamlingen
• substitutionsbias

Den månatliga svarsprocenten för prisinsamlingen ligger runt 90–95 procent. Svarsbortfallet hålls lågt genom att svar aktivt efterfrågas.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.

Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.

Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.

Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen

Kvaliteten i producentprisindexet bedöms i flera olika skeden av processen. Varje månad granskas förändringar i det statistiska materialet på enhetsnivå, och avvikande uppgifters riktighet undersöks. Också uppgifterna på aggregerad nivå granskas.

Producentprisindexen för industrin publiceras den 24 eller därpå följande vardag månaden efter statistikmånaden. Detta gäller emellertid inte statistiken för januari, som till följd av uppdateringen av indexens viktstrukturer publiceras några dagar senare och statistiken för november som publiceras före julafton.

Vid produktion av statistiken används de europeiska definitionerna i enlighet med förordningen om konjunkturstatistik. De statistiska uppgifterna är därför internationellt jämförbara och täcker hela Finland.

Tidsserierna över producentpriser är i huvudsak jämförbara över tid.

Referenstidpunkten, dvs. basåret, för indexen är 2021. Den klassificering som används för offentliggörandena är sedan 2015 produktindelningen CPA 2015 i stället för den tidigare näringsgrensindelningen. Index för basåren 2015=100, 2010=100 och 2005=100 samt i fråga om producentpriserna för industrin även för basåret 1949=100 publiceras också i fortsättningen. Indexen för basåren 2015=100, 2010=100 och 2005=100 samt basåret 1949=100 beräknas framåt genom kedjning med indexet för det senaste basåret, vilket betyder att de från och med 2024 utvecklas på samma sätt som indexet för basåret 2021=100.

Sedan 2019 är producentprisindexen årliga kedjeindex. I praktiken betyder övergången till metoden med kedjeindex att viktstrukturen för producentprisindexen uppdateras årligen. Den nya viktstrukturen börjar gälla från och med indexen för januari varje år. Utöver viktstrukturen kan också produktklasser och företagsurval vid behov uppdateras årligen. Med kedjeindexmetoden kan man beakta strukturella förändringar i produktionen, exporten och importen.

Kedjningskoefficienterna för totalindexen för de tidigare basåren finns i användarhandboken (på finska). Kedjningskoefficienterna för andra produktgrupper kan begäras från statistikexperterna.

Viktningsstrukturer för indexen uppdaterade 2026

I januari 2026 uppdaterades viktstrukturen för producentprisindexen för att återspegla strukturen för 2025 års ekonomi. De senaste tillgängliga uppgifterna från nationalräkenskaperna, industriproduktionsstatistiken och Tullens utrikeshandelsstatistik används vid utarbetandet av viktstrukturerna. 

De senaste balanserade uppgifterna i redovisningstabellerna för tillgång och användning gällde år 2023. En separat tilläggskorrigering av vikterna gjordes för el; 2023 års uppgifter för el ansågs inte vara representativa för ekonomins struktur 2025, så de senaste 2025 uppgifterna användes som utgångspunkt för el.

De mest exakta varugrupps- och företagsvikterna baseras på uppgifter från 2024 års Tullens utrikeshandelsstatistik och industriproduktionsstatistik.

Fördelningsdata för indexens viktstrukturer finns i statistikens dokumentationsdel.

Statistikcentralens prisindex för varor kan beskrivas som ett system vars syfte är att mäta prisutvecklingen i olika skeden av produktion och distribution. Producentprisindexen för lantbruk, industri och tjänster beskriver prisutvecklingen för hur priset bildas i första skedet när produkterna lämnar producenten eller anländer till landet. Ett prisindex för partivaror skulle placera sig i det andra skedet av distributionen.

Statistikcentralen utarbetar inte prisindex för partivaror. Marginalerna i parti- och detaljhandeln ingår i det område som beskrivs av producentprisindexen för tjänster: I produktindelningen hör de huvudsakligen till grupperna 46 Parti- och provisionshandel utom med motorfordon och 47 Detaljhandel utom med motorfordon. Handel samt reparation av motorfordon har en egen grupp 45. Statistikcentralen utarbetar tills vidare inte prisindex för handelns marginaler.

Prisutvecklingen för slutanvändning av konsumtionsvaror och -tjänster mäts i konsumentprisindexet.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Statistikcentralens publiceringskalender: Kommande publikationer

De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.

Mera information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Statistiken publiceras varje månad på Statistikcentralens webbplats. Producentprisindexen revideras inte.

Ett meddelande publiceras månatligen på statistikens webbsida.

Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.

Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.

Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

I statistik som publiceras anges uppgifterna på en nivå där uppgifterna om enskilda företag inte kan identifieras. I material som lämnas in till Eurostat markeras sådana uppgifter som konfidentiella.