Inkomstfördelningsstatistik: dokumentation för statistiken

Inkomstfördelningsstatistikens registerbaserade totalmaterial omfattar bostadshushåll och den bostadsbefolkning som ingår i bostadshushåll i Finland. 

Urvalsmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken omfattar privata hushåll och hushållsbefolkningen i Finland

Inkomstfördelningsstatistikens statistikenheter i det registerbaserade totalmaterialet är bostadshushåll och person.

Inkomstfördelningsstatistikens statistikenheter i urvalsmaterialet är hushåll och person.

Definitionen av hushåll är olika i inkomstfördelningsstatistikens totalmaterial och urvalsmaterial. I totalmaterialet är hushållet bostadshushållet. Bostadshushållet består av de personer som stadigvarande bor i samma bostad eller på samma adress. Bostadshushållet används i alla Statistikcentralens registerbaserade statistikgrenar.

I inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial definieras ett hushåll utgående från gemensam ekonomi, på basis av uppgifter som samlats in genom intervju. Ett hushåll består av de personer som bor och äter tillsammans eller som annars gemensamt använder sina inkomster.

Populationen för inkomstfördelningsstatistikens totalmaterial är bostadsbefolkning, som utgörs av alla personer som tillhör ett bostadshushåll och som vid utgången av statistikåret (31.12) var stadigvarande bosatta i en bostad. Beväringar ingår i statistikens population.

Utanför statistiken är drygt två procent av befolkningen. Dessa är adresslösa, de som bor på anstalt (t.ex. personer som vistas långvarigt på äldreboenden, vårdhem, i fängelse eller på sjukhus), personer som bor stadigvarande utomlands och personer som bor tillfälligt i Finland.

Målpopulationen i urvalsmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken är privata hushåll som bor stadigvarande i Finland och personerna i hushållen, med andra ord hushållsbefolkningen i Finland i slutet av statistikåret (31.12.). Populationen omfattar alla privata hushåll och de personer i dem som var stadigvarande bosatta i Finland i slutet av inkomsternas referensperiod (31.12., datainsamlingsåret av urvalsuppgifter - 1).

Regionala statistikuppgifter publiceras om totalmaterialet på kommunnivå och med kommunbaserade områdesindelningar (kommun, landskap, ekonomisk region, välfärdsområde). Uppgifterna i inkomstfördelningsstatistikens totalmaterial kan också framställas med andra områdesindelningar.

På grund av begränsningar för urvalsstorleken publiceras regionala uppgifter ur inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial endast på storområdesnivå (NUTS2).

Uppgifterna i inkomstfördelningsstatistikens totalmaterial är tillgängliga årligen från och med år 1995.

Uppgifterna i inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial är tillgängliga årligen från och med år 1986. Uppgifterna som publiceras för år 1966, 1971, 1976 och 1981 baseras på konsumtionsundersökningen. 

Det sista statistikåret är basperioden för uppgifter om realvärden på penningbelopp för inkomstfördelningsstatistiken.

Inkomstfördelningsstatistikens måttenhet är euro, procentandelar och antal.

Inkomstfördelningsstatistikens inkomstuppgifter är årsinkomster (kalenderår). Uppgifterna om befolkning och bostadshushåll är från statistikårets slut (31.12). En del av uppgifterna som beskriver verksamheten baseras på uppgifter för hela året (till exempel socioekonomisk ställning i urvalsmaterialet).

Klassificeringarna som används inkomstfördelningens totalmaterial är:

• kön
• ålder
• födelseår
• utbildningsnivå
• härkomst
• inkomstfraktilgrupp
• inkomststruktur
• huvudsaklig inkomstkälla
• beroende av grundtrygghet, område (kommun, ekonomisk region, landskap, välfärdsområde).

Klassificeringarna i urvalsmaterialet är:

• kön
• ålder livsfas
• socioekonomisk ställning
• hushållstyp inkomstkvintilgrupp
• inkomstdecilgrupp
• låginkomsttagande
• bostadens besittningsförhållande
• område (NUTS2 det vill säga storområdesklassificering).

Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Mera information: Statistiklagstiftning

Framställningen av inkomstfördelningsstatistiken styrs av nationell lagstiftning och Europeiska unionens lagstiftning. Från och med 2021 grundas upprättandet av inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial på Europaparlamentets och rådets ramförordning 1700/2019 som gäller statistiken ESS EU-SILC (EU-SILC, Statistics on Income and Living Conditions), och före det på förordning 1177/2003.

Mera information: Europeiska unionens lagstiftning, EU-SILC.

Inkomstfördelningsstatistiken styrs också av internationella rekommendationer, vilka är:

• OECD (2013) OECD Framework for Statistics on the Distribution of Household Income, Consumption and Wealth, OECD Publishing.
• UNECE (2011) Canberra Group Handbook on Household Income Statistics, Second Edition 2011.

Utöver hos Statistikcentralen publiceras områdesvisa uppgifter ur inkomstfördelningsstatistikens totalmaterial även som tabelluppgifter i andra databaser. Uppgifter efter postnummerområde finns i Statistikcentralens Paavo-tjänst och övriga områdesuppgifter bland annat i Statistikcentralens befolkningsstatistiktjänst samt i statistik- och indikatorbanken Sotkanet som upprätthålls av Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Inkomstfördelningsstatistikens uppgifter ingår också i de färdiga materialen för Statistikcentralens forskartjänster.

Eurostats ESS EU-SILC-statistik (EU Statistics on Income and Living Conditions) baseras på urvalsmaterial från inkomstfördelnings- och välfärdsstatistiken. EU-SILC-materialet levereras årligen till Eurostat. EU:s statistikverk Eurostat publicerar EU-SILC-materialet på sin webbplats och ansvarar för överlåtelse av dess statistikmaterial för forskningsbruk. Att använda uppgifterna för forskningsändamål förutsätter en ansökan om användningstillstånd.

Ur inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial levereras dessutom årligen uppgifter i tabellform till OECD (OECD Income Distribution Database), och vissa år till Luxemburg Income Study's (LIS) internationella databas.

Inkomstuppgifter och bakgrundsvariabler ur inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial används också i Statistikcentralens levnadsförhållandestatistik och i statistiken Hushållens förmögenhet. Inkomstfördelningsstatistikens uppgifter ur urvalsmaterialet, levnadsförhållandestatistiken och statistiken Hushållens förmögenhet baseras på samma urvalsmaterial.

Totalmaterialet i Statistikcentralens inkomstfördelningsstatistik och en betydande del av urvalsmaterialets uppgifter grundar sig på registermaterial, vilket minskar kostnaderna och svarsbördan.

I urvalsmaterialet uppstår kostnadsbördan från de uppgifter som i inkomst- och levnadsförhållandeundersökningen samlas in genom intervjuer med hushållen, och som inte kan erhållas med andra metoder eller för framställningen av vilka det inte finns tillgång till administrativa uppgiftskällor.

Svarsbördan är förknippad med inkomst- och levnadsförhållandeundersökningens uppgiftsinsamling genom intervjuer, vars metod för uppgiftsinsamling beskrivs i kvalitetsrapporten för Statistikcentralens levnadsförhållandestatistik.

Källmaterial

Totalmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken är ett statistikmaterial som omfattar hela hushållsbefolkningen och sammanställas på individnivå ur administrativt material och administrativa register. Således innehåller statistiken detaljerade uppgifter om inkomsterna i alla hushåll och bland personerna i hushållen.

Vid framställandet av totalmaterialet har använts följande administrativa material och statistikregister:

• Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas befolkningsdatasystem och Statistikcentralens person- och bostadsdatalager
• Skatteförvaltningens skattedatabas
• Folkpensionsanstaltens förmånsregister
• Institutet för hälsa och välfärds (THL) utkomststödregister
• Pensionsskyddscentralens register över pensionsfall
• Statistikcentralens examensregister
• Finansinspektionens uppgifter (inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning)
• Statistikcentralens företagsregister
• Inkomstregistret

Statistikcentralens egen datainsamling

Inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial baseras på en representativ urvalsundersökning, det vill säga inkomst- och levnadsförhållandeundersökningen, genom vilken uppgifter samlas in för EU-SILC-statistiken i enlighet med EU-lagstiftningen. Uppgifterna i Statistikcentralens levnadsförhållandestatistik, inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial och EU-SILC-statistiken genereras i en gemensam produktionsprocess.

Grunduppgifterna sammanställs genom att med hjälp av pseudonymiserade identifierare sammanställa de uppgifter som samlats in genom intervjuer med hushållen med registeruppgifter från totalmaterialen för det urval som har intervjuats på ett godkänt sätt.

I urvalet tillämpas en roterande paneluppställning med fyraårsintervall. Urvalsdesignens typ är stratifierat urval. Huvuddelen av hushållens klassificeringsuppgifter samt de inkomstuppgifter som inte fåtts ur register har insamlats genom intervjuer inom ramen för undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden.    U

rvalet och datainsamlingen för inkomst- och levnadsförhållandeundersökningen har beskrivits i kvalitetsrapporten för Statistikcentralens levnadsförhållandestatistik och i den årliga kvalitetsrapporten för EU-SILC-materialet som lämnats till Eurostat, vilken finns tillgänglig på Eurostats webbplats.

Data för statistiken samlas in varje år.

Till inkomstfördelningsstatistiken samlas uppgifter som ett totalmaterial ur flera administrativa material och register, och av dem sammanställs ett statistikmaterial som omfattar hela befolkningen vid utgången av året. Totalmaterialet sammanställs genom att kombinera registerkällor med pseudonymiserade identifierare för personerna i populationen. Hushållets inkomster bildas genom att summera inkomsterna hos de personer som bor i hushållet.

Uppgifterna till inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial samlas in genom intervjuerna i den årliga inkomst- och levnadsförhållandeundersökningen, vars datainsamlingsmetod beskrivs i kvalitetsrapporten för Statistikcentralens levnadsförhållandestatistik och kvalitetsrapporten för Eurostats EU-SILC-material.

Riktigheten för uppgifterna som genereras för inkomstfördelningsstatistiken kontrolleras genom att jämföra uppgifterna med olika statistikkällor och uppgifterna i föregående års inkomstfördelningsstatistik. Inkomstuppgifterna granskas dessutom i urvalsmaterialet efter att uppgifterna i totalmaterialet sammanslagits med urvalet.

Inkomstuppgifternas täckning och det utarbetade materialets kvalitet undersöks genom att jämföra totalmaterialet med övriga statistikkällor, såsom Skatteförvaltningens, Folkpensionsanstaltens, Pensionsskyddscentralens och Institutet för hälsa och välfärds statistik och Statistikcentralens uppgifter för hushållssektorn i nationalräkenskaperna.

Täckningen av totalmaterialets inkomstuppgifter är god sett till det använda inkomstbegreppet (disponibla penninginkomster). I uppgifterna saknas inkomstposter utanför registren eller som inte räknas som inkomst. I urvalsmaterialet samlas endast en liten del av inkomstposterna in genom intervjuer (bland annat ränteinkomster som är underställda källskatt).

Den främsta felkällan i urvalsmaterialet är enhetsbortfall, som korrigeras med viktning som grundar sig på urvalsdesignen. Kvaliteten på resultaten påverkas utöver av bortfall och slumpvariation även av täckningsfel (rampopulationen avviker från målpopulationen) och mätningsfel (det uppmätta värdet av resultatvariabeln avviker från dess rätta värde).

En del felkällor kan generera systematiska fel. Systematiska fel bedöms genom att jämföra estimat med sådana uppgifter om hela befolkningen som fås ur totalmaterialet och andra register samt med motsvarande uppgifter ur annan statistik. Jämförelser görs årligen och mera information om dessa ges av Statistikcentralen.

EU-SILC-urvalsmaterialet, som levereras årligen till EU:s statistikverk Eurostat, valideras och kontrolleras vid Statistikcentralen med program som upprätthålls av Eurostat.

Inkomstfördelningsstatistikens material sammanställs integrerat enligt arbetsfaserna i den etablerade produktionsprocessen.

Ändringar, till exempel i datakällorna eller produktionssystemen, testas och eventuella felkällor kontrolleras när uppgifterna genereras. Uppgifterna processas efter datainsamlingen med behövliga kontroller med automatiserade procedurer som följer vanliga regler.

På den elektroniska blanketten som används vid datainsamling av urvalsmaterialet ingår kontroller av trovärdighet och logik. I urvalsmaterialet redigeras uppgifterna vid behov på enhetsnivå och felaktiga observationer samt eventuella klassificeringsfel korrigeras. Partibortfall av intervjuuppgifter imputeras i första hand med metoder med den faktiska överlåtaren.

Inkomstfördelningsstatistikens totalmaterial omfattar hela populationen. I urvalsmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken får hushållen och personerna en viktkoefficient som används för att höja uppgifterna så att de representerar populationens uppgifter. Vikterna kalibreras för att motsvara populationens centrala kända befolkningsfördelningarna och inkomstsummorna. Summan av viktkoefficienterna för de hushåll i urvalet vars svar godkänts, är ett estimat av det totala antalet hushåll i populationen i slutet av statistikåret. Urvalsmaterialets viktning beskrivs närmare i kvalitetsrapporten för levnadsförhållandestatistiken.

Som informationskällor i totalmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken används endast administrativa registermaterial, varvid kvaliteten på statistiken beror på kvaliteten på källmaterialet och fel i behandlingen av materialet. Totalmaterialet omfattar hela populationen och innehåller inget urvals- eller bortfallsfel. I uppgifterna saknas inkomstposter som helt faller utanför registren, såsom ränteinkomster som är underställda källskatt.

Inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial grundas på en representativ urvalsundersökning, vars felkällor är urvals-, täcknings-, mätnings-, bortfalls- och behandlingsfel. Största delen av uppgifterna fås från administrativa informationskällor. En del uppgifter insamlas genom att intervjua hushåll. Mätningsfelen (det uppmätta värdet på resultatkoefficienten avviker från det rätta värdet) är små i registeruppgifterna.

I inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial bedöms estimatens precision med hjälp av medelfel i uppgifterna, vilka beräknas för urvalsmaterialets centrala nyckeltal. Urvalsmaterialets skevhet bedöms genom att jämföra urvalets registerbaserade uppgifter med totalmaterialets uppgifter.

Andra felkällor i inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial utöver urvalsfel är täcknings-, mätnings-, bortfalls- och behandlingsfel.

Inkomstfördelningsstatistikens täckningsfel kan bedömas som litet.

Ramverket för inkomstdelningsstatistikens totalmaterial är totalmaterialet baserat på Statistikcentralens person- och bostadsdatalager vid referenstidpunkten 31.12. Det är också urvalsramen för urvalsmaterialet, som uppdateras regelbundet med uppgifter från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas (MDB) befolkningsdatasystem. Urvalsmaterialets täckningsfel beskrivs närmare i kvalitetsrapporten för levnadsförhållandestatistiken.

I statistikföringen som grundas på registersystem är mätningsfelet litet. I inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial är mätningsfelet främst kopplat till uppgifter som samlats in genom intervjuer, vilka påverkas av felkällor för svar både för den intervjuade och intervjuaren. Felet bedöms vara slumpmässigt för en stor del av uppgifterna.

Mätningsfel i datainsamlingen förebyggs genom utbildning av intervjuarna, anvisningar för datainsamlingen samt utformning och testning av blanketterna. I webblanketten har inkluderats automatiska kontroller (extremvärdes- och logikkontroller av uppgifterna). Uppgifterna som samlats in under datainsamlingen kontrolleras och fel korrigeras i statistiken.

Inkomstfördelningsstatistikens totalmaterial omfattar hela populationen, och baserar sig helt på registeruppgiftskällor. Det finns inget bortfallsfel i det.

De viktigaste felkällorna i urvalsmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken gäller enhetsbortfall. Felet på grund av partibortfall i urvalsmaterialet är litet, och består främst av ränteuppgifter som är underställda källskatt och boendekostnadernas underposter som insamlats genom intervjuer.

Enhetsbortfall korrigeras med viktning som baseras på urvalsplanen och kalibrering av uppsättningsviktningen med populationens uppgifter. Designvikterna korrigeras först per stratum med ett inverterat tal för urvalspersonernas inklusionssannolikhet. Därefter skalas de svarskorrigerade vikterna till antalet hushåll och vikterna kalibreras för att motsvara den centrala kända demografiska fördelningen i populationen och inkomstsummorna i totalmaterialet. Partibortfall korrigeras genom imputering.

Inkomstfördelningsstatistikens uppgifter behandlas i en etablerad produktionsprocess i arbetssteg.

Urvalsdesignen och estimeringen av inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial baseras på etablerade metoder. För detta används designbaserad estimering, där urvalet av uppgifter har gjorts med hjälp av modeller.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.

Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.

Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.

Mera information:

• Riktlinjer för europeisk statistik
• FOS-delegationens rekommendationer

Kvaliteten på uppgifterna i inkomstfördelningsstatistiken bedöms i olika skeden av statistikprocessen i enlighet med kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik. Dessutom bedöms uppgifternas kvalitet i urvalsmaterialet enligt EU-förordningen för EU-kvalitetsrapporteringen (Quality - Income and living conditions - Eurostat). Konsistensen och tillförlitligheten för statistikens uppgifter bedöms årligen med hjälp av koherensgranskningar.

Revidering av publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Revideringen innebär vanligen att kvaliteten på de tillgängliga uppgifterna förbättras eller att en sådan betydande metodändring görs att tidsserien korrigeras även bakåt.

Bakgrunden till revidering av statistikuppgifter är oftast att materialet kompletteras. Då baserar sig den nya, reviderade statistiksiffran på ett mer omfattande kunskapsunderlag.

Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Genom förhandskommunikationen säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringen av uppgifterna. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Uppgifterna kan också revideras på grund av ändringar i basåret eller klassificeringarna. I nationalräkenskaperna görs betydande revideringar när räkenskapernas handböcker uppdateras.

Av beskrivningen ska också framgå revideringarnas storleksklass samt hur länge uppgifterna preciseras efter den första publiceringen och huruvida vissa uppgifter preciseras mer än andra. Om statistikens uppgifter preciseras betydligt mer än vanligt anges orsakerna till detta separat i publiceringen.

De förändringar som gjorts i metoderna under statistikåret och de revideringar som de orsakar i tidsserieuppgifterna planeras i förväg. Revidering av tidsserier genomförs om påverkan på statistikens centrala resultatuppgifter är statistiskt signifikant.

Statistikårets uppgifter publiceras ur totalmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken som slutliga uppgifter omkring 12 månader efter utgången av statistikåret. Urvalsmaterialets uppgifter publiceras som slutliga uppgifter omkring 14 månader efter utgången av statistikåret.

Uppgifterna publiceras enligt de tidpunkter som anges i publiceringskalendern. Det har i princip inte förekommit eftersläpning mellan publiceringskalendern och det faktiska publiceringsdatumet.

Inkomstfördelningsstatistikens totalmaterial beskriver på ett heltäckande sätt bostadshushållens inkomster med olika områdesklassificeringar. I statistikens databastabeller publiceras uppgifterna enligt följande områdesindelningar: kommun, ekonomisk region, landskap och välfärdsområde. Uppgifterna i inkomstfördelningens totalmaterial är inte direkt internationellt jämförbara.

Uppgifterna i inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial är nationellt jämförbara enligt den NUTS2-klassificering, det vill säga storområdesklassificering, som används i statistiken, och enligt kommungrupperingen.

Uppgifterna är internationellt jämförbara på NUTS2-klassificeringens nivå med beaktande av skillnaden i inkomstbegreppet. Inkomsterna i urvalsmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken motsvarar med små undantag de uppgifter som publiceras av Eurostat och OECD. Ett sådant undantag orsakas av naturaförmåner i löneinkomsterna, som inräknas i inkomster i den nationella statistikföringen och i OECD:s statistikföring, men inte i EU-SILC-statistiken.

idsserieuppgifterna i totalmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken gäller åren 1995–. Den tidsserie som bildats utifrån totalmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken är inte helt och hållet jämförbar mellan åren 1995–2009 och 2010.

I inkomstfördelningsstatistikens totalmaterial ingår från och med år 2010 i inkomstbenämningarna underhållsstöd, erhållet underhåll enligt registerestimat, skattefria stipendier samt beväringarnas dagpenning. Betalt underhåll lades till i betalda transfereringar som en avgift av skattenatur för personer som har avdragit underhållsavgifter i sin beskattning.

Erhållet underhåll har härletts ur de skatteavdragsuppgifter som gäller betalare av underhållsavgifter.  Även beräkningsmetoden för skogsinkomster förnyades och bildningen av rehabiliteringspenning preciserades genom att den andel som styrs direkt till arbetsgivaren togs bort från personernas rehabiliteringspenning.

I inkomstbildningen har det även gjorts förändringar och korrigeringar efter år 2010 av tekniska skäl, som inte har korrigerats i tidsserien. År 2023 lades skattefria försäkringsersättningar för personskador från inkomstregistret till inkomsterna och år 2024 mottagningsersättningar.

Den tidsmässiga jämförbarheten av inkomstbegreppen i inkomstfördelningsstatistiken försvåras även av reformen av skatt på utdelning år 2005, då gottgörelse av bolagsskatt slopades. Före skatteförnyelsen räknades gottgörelse av bolagsskatten som inkomst i dividend-, produktionsfaktor- och bruttoinkomster. Eftersom gottgörelsen av bolagsskatt också ingick i betalda transfereringar, har skattereformen ingen inverkan på den disponibla inkomstens jämförbarhet. I inkomstfördelningsstatistikens tidsseriefiler har förändringarna till följd av skattereformen korrigerats för åren 1993–2004. Dessa förändringar påverkar på samma sätt den tidsmässiga jämförbarheten av både de inkomstuppgifter som genereras utifrån totalmaterialet och de inkomstuppgifter som genereras utifrån urvalsmaterialet.

Den tidsmässiga jämförbarheten för urvalsmaterialet

Tidsserieuppgifter från urvalsmaterialet finns tillgängliga från och med år 1986. I tidsserieuppgifterna har man strävat efter att beakta de viktigaste förändringarna i inkomstbildningen. Uppgifterna från åren 1986–1992 och 1993– är inte fullt jämförbara på grund av skattereformen 1993. I tidsserieuppgifterna baseras uppgifterna för åren 1966, 1971, 1976 och 1981 på konsumtionsundersökningen.

Den kalkylerade bostadsinkomsten för ägarbostäder som skapas utgående från urvalsmaterialet framställs som en separat inkomstkomponent och den räknas till hushållets disponibla inkomster (men inte till penninginkomsterna). År 2006 förnyades kalkyleringssättet för bostadsinkomst genom att beakta å ena sidan gemensam praxis med Statistikcentralens övriga statistik (särskilt konsumtionsundersökningen och nationalräkenskaperna) och å andra sida med kraven i förordningen om statistiken ESS EU-SILC. Bostadsinkomst som beräknats med den förnyade metoden har retroaktivt införts i urvalsmaterialets tidsserieuppgifter från och med år 1993.

Till de urvalsbaserade erhållna transfereringarna har sedan inkomstfördelningsstatistiken år 2006 inte längre inräknats hushållets erhållna penninggåvor eller andra gåvor. Orsaken är enhetlighet med inkomstbegreppet i statistiken ESS EU-SILC. 

Inkomst- och levandsförhållandeundersökningens datainsamlingsmetod som ligger till grund för urvalsmaterialet ändrades under statistikåret 2021. Då infördes svarande via nätet vid sidan av telefonintervju. Mer information om förändringen finns i kvalitetsrapporten för levnadsförhållandestatistiken. Under statistikåret 2021 började uppgifter om en persons sysselsättning och övriga ekonomiska verksamhet framställas ur inkomstregistret i stället för från intervjuer. På grund av ändringar i datakällan och datainsamlingsblanketten ändrades de källuppgifter som används vid klassificeringen av socioekonomisk ställning. Tidsserien för socioekonomisk ställning kan dock anses jämförbar med tidigare år om man beaktar de sedvanliga osäkerhetsfaktorerna kopplade till urvalsstatistik.

Från kalibreringsuppgifter av vikterna i materialen togs antalet personer i hushåll med små inkomster i bruk statistikåret 2015 och utbildningsgraden statistikåret 2016 för att korrigera den ökade skevheten på grund av det ökade bortfallet. Det här hade en betydande inverkan på utbildningsfördelningen bland personer som fyllt 16 år: antalet som enbart gått grundskolan eller saknade uppgift om utbildning ökade och antalet som avlagt högskoleexamen minskade. Däremot blev det inga stora förändringar i befolkningsgruppernas medianinkomster och inga stora årsförändringar. Inkomstförhållandena mellan befolkningsgrupperna förändrades inte. Kalibreringsändringen hade ingen inverkan på jämförbarheten för centrala nyckeltal.

Vid estimeringen av det totala antalet hushåll används fr.o.m. statistikåret 2021 registerkällor som baserar sig på totalmaterial och som uppskattas beskriva antalet hushåll och deras struktur noggrannare än tidigare. Tidigare användes i första hand ett så kallat masterurval av befolkningen i slutet av statistikåret. På grund av den nya metoden avviker det totala antalet hushåll i slutet av året något mer från antalet bostadshushåll.

Inkomstfördelningsstatistikens totalmaterial är enhetligt med de bostadshushållsbaserade statistiker som baseras på Statistikcentralens totalmaterial. Urvalsmaterialets statistiska uppgifter, Statistikcentralens statistik över levnadsförhållanden samt förmögenhet har bildats på ett integrerat sätt utgående från uppgifter som samlats in inom ramen för undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden, genom intervjuer och totalmaterialet.

Utöver inkomstfördelningsstatistiken ingår inkomstbegrepp i Statistikcentralens statistik över förmögenhet, konsumtionsundersökning och nationalräkenskaper. Det finns inga betydande begreppsskillnader mellan inkomstfördelningsstatistikens sampelmaterial och konsumtionsundersökningen. Båda följer definitionen på inkomst enligt internationella rekommendationer.

Inkomstfördelningsstatistikens boendekostnader och konsumtionsundersökningens konsumtionsutgifter för boende är enhetliga. I konsumtionsundersökningens uppgifter inräknas konsumtionsutgifter för hushållets egentliga bostäder och fritidsbostäder (inkl. kalkylerad konsumtion).

Statistikföringen följer principen om bruttohyra och för klassificeringen används en detaljerad klassificering av konsumtionsutgifterna (COICOP-HBS). Utöver det nämnda kan statistikuppgifterna avvika på grund av urvals- och framställningsmetoder.

Inkomstfördelningsstatistik beskriver hushållssektorns inkomster och transfereringar och är således en utvidgning till hushållssektorns inkomst- och inkomstanvändningskonto i nationalräkenskaperna. Vid jämförelse av inkomstfördelningsstatistikens inkomstsummor i hela landet med nationalräkenskapernas poster på inkomst- och inkomstbrukskonton ska man beakta skillnader i avgränsnings av sektorer, i en del definitioner och i upprättandemetoder för statistikerna. 

I inkomstfördelningsstatistikens erhållna transfereringar grundar sig klassificeringen av sociala förmåner med iakttagande av internationella rekommendationer på EU:s system för statistik över social trygghet (European System of Integrated Social Protection Statistics, ESSPROS). Klassificeringen tillämpas både i den jämförande EU-SILC-statistiken och i inkomstfördelningsstatistikens totalmaterial. Klassificeringen är enhetlig med THL:s statistik över utgifter för det sociala skyddet samt utgifternas finansiering med vissa undantag. Den viktigaste är behandlingen av utkomststöd.

I totalmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken räknas utkomststödet som övrig social trygghet. I urvalsmaterialet är det uppdelat i utkomststöd för egentliga boendekostnader (förmåner för boende) och övrigt utkomststöd (övrig social trygghet). I statistiken över utgifter för det sociala skyddet samt utgifternas finansiering räknas det utkomststöd som beviljats för boendeutgifter som boendeförmåner och det utkomststöd som beviljats för hälsoutgifter räknas som förmåner för sjukdomstid fr.o.m. statistikåret 2022.

Studieförmåner ingår inte alls i ESSPROS-statistiken, men i inkomstfördelningsstatistiken är de en egen förmånsform.

Vid jämförelse av inkomstfördelningsstatistikens inkomstsummor i hela landet med nationalräkenskapernas poster på inkomst- och inkomstbrukskonton ska man beakta skillnader i avgränsnings av sektorer, i en del definitioner och i upprättandemetoder för statistikerna.

Framför allt finns det betydande begreppsmässiga och produktionsmetodrelaterade skillnader när det gäller förmögenhets- och företagarinkomster. På grund av skillnaderna kan stora avvikelser förekomma i nationalräkenskapernas och inkomstfördelningsstatistikens siffor, till exempel gällande årsförändringen i hushållens disponibla inkomst. 

Centrala skillnader är kalkylmässig bostadsinkomst och vinster från försäljning av tillgångar:

• Den tillgängliga inkomst som används i nationalräkenskaperna inkluderar en kalkylmässig bostadsinkomst, medan inkomstfördelningsstatistikens huvudinkomstbegrepp är disponibla penninginkomster, som inte inkluderar bostadsinkomst. Kalkylmässig bostadsinkomst ingår inte heller i Eurostats eller OECD:s uppgifter om inkomstfördelning.
• Nationalräkenskaperna inkluderar inte innehavsvinster, men inkluderar skatter som betalats på skattepliktiga överlåtelsevinster. Inkomstfördelningsstatistikens totalmaterial innehåller fördelningsvinster (överlåtelsevinster-förluster) som egendomsinkomst och de skatter som har betalats för dem som betalda inkomstöverföringar.  Det internationella inkomstbegreppet i inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial, som används av Eurostat och OECD i deras statistik, inkluderar inte försäljningsvinster eller skatter som betalats på dem.

I inkomstbegreppet finns dessutom många andra skillnader, om vilka man kan få ytterligare information i inkomstfördelningsstatistiken.

Skillnaderna mellan inkomstfördelningsstatistikens totalmaterial och urvalsmaterial beror på olika begrepp för hushåll (bostadshushåll/hushåll), begreppsskillnader för inkomster, urvalsfel i urvalsmaterialet samt särskilda felkällor som ingår i urvalsmaterialet, såsom skevhet som eventuellt orsakas av enhetsbortfall.

Totalmaterialets och urvalsmaterialets inkomstuppgifter är annars lika, men i urvalsmaterialet ingår inkomstuppgifter som fattas från registren (ränteinkomster som beskattas enligt källskattelagen, vissa transfereringar mellan hushåll) och samlas in genom att intervjua hushåll. I inkomstfördelningens totalmaterial dras fastighetsskatten för ägarboende inte av från inkomsterna, men i urvalsmaterialet ingår den i betalda inkomstöverföringar. Inkomster har i vissa fall klassificerats olika mellan total- och urvalsmaterialet. Mer information om inkomstklassificeringar kan begäras från Statistikcentralen.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.

Mera information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten.

Mera information: Användarvillkor för statistiska uppgifter

Uppgifterna i inkomstfördelningsstatistiken publiceras varje år. Eventuella revisioner görs i tidsserierna i samband med årspubliceringen.

Ett meddelande publiceras årligen på statistikens webbsida.

Statistikens databastabeller finns tillgängliga avgiftsfritt i Statistikcentralens databas StatFin.

Statistikens äldre uppgifter finns i arkivdatabasen.  

Det nationella material som innehåller inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial och uppgifterna i levnadsförhållandestatistiken överlämnas anonymiserat till EU:s statistikverk Eurostat för internationellt, jämförbart EU-SILC-mikromaterial. Eurostat lämnar ut mikromaterial (EU-SILC Users’ Database) i anonymiserad form för vetenskaplig forskning på grundval av ett beslut om användningstillstånd.

I det material som inhämtas via Eurostat ingår material från länder som genomför EU-SILC-undersökningen. Finlands uppgifter finns tillgängliga via Eurostat med längre eftersläpning än från Statistikcentralen. Mer information om EU-SILC-mikromaterialet finns på Eurostats webbplats.

Inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial används årligen för att ta fram anonymiserat material på enhetsnivå som kan användas för vetenskaplig forskning och statistiska utredningar. Materialet är avgiftsbelagt och kräver användningstillstånd. Mer information fås från Statistikcentralens forskartjänster. I sammanställningen och överlåtelsen av enhetsmaterialet iakttas statistiklagstiftningen och den dataskydds- och sekretesspraxis som fastställts i lagen.

Uppgifter från inkomstfördelningsstatistiken finns tillgängliga som avgiftsbelagda specialutredningar, bland annat i form av tabellmaterial. Statistikuppgifterna publiceras även som artiklar och bloggar i Statistikcentralens nätpublikation Tieto&Trendit.

Finlands nationella EU-SILC-kvalitetsrapport som upprättas årligen finns tillgänglig via Eurostat, och den beskriver metoderna och kvaliteten för inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial. EU-SILC-kvalitetsrapportens år avser datainsamlingsåret (statistikåret för inkomstfördelningsstatistiken + 1).

Informationsinnehållet i inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial grundas på EU-SILC:s statistik (EU-SILC, Statistics on Income and Living Conditions, Europaparlamentets och rådets ramförordning 1177/2003; 1700/2019).

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen (Finlex.fi). Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning (eur-lex.europa.eu) och den finska dataskyddslagen parallellt (Finlex.fi). Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen (Finlex.fi).

Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.

Mera information: Dataskydd

Vid behandlingen av uppgifterna i inkomstfördelningsstatistiken följs statistiklagen samt Statistikcentralens dataskydds- och datasäkerhetsanvisningar. Målet med statistisk dataskydd är att förhindra direkt eller indirekt identifiering av en enskild person eller ett enskilt bostadshushåll/hushåll från publicerade uppgifter.

Statistikmaterialet används endast för statistiska ändamål och statistiktabellerna visar inte uppgifter om enskilda personer eller hushåll/bostadshushåll. Uppgifterna i undersökningsmaterialet skyddas enligt Statistikcentralens bestämmelser om dataskydd.

Uppgifterna i det statistikmaterial som utgör grunden för urvalsmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken och statistiken över levnadsförhållanden levereras till EU:s statistikverk Eurostat för statistiken EU-SILC (EU-SILC, Statistics on Income and Living Conditions).

Statistikmaterialet innehåller inte direkta identifikationsuppgifter. För materialet vidtas dessutom skyddsåtgärder som är gemensamma för alla länder och vid behov nationella åtgärder. Eurostat överlåter material ur statistiken EU-SILC för forskningsbruk utifrån ansökan. De forskare som behandlar materialet undertecknar ett sekretessavtal.

Uppgifter i urvalsmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken bifogas till Statistikcentralens servicematerial om inkomstfördelningsstatistiken. Servicematerialet innehåller inte direkta identifikationsuppgifter. För att säkerställa dataskyddet görs värdena för sådana inkomstvariabler som underlättar igenkänning grövre.