Forskning och utveckling: dokumentation för statistiken
I dokumentationen av statistiken beskrivs hur statistiken har framställts och vilka metoder som har använts vid framställningen. Uppgifterna hjälper till att tolka siffrorna i statistiken samt att bedöma deras tillförlitlighet och jämförbarhet. Kvalitetsrapporten baserar sig på EU:s SIMS-modell. I dokumentationen finns också ändringsmeddelanden som beskriver ändringar i statistiken samt eventuella preciserande metodbeskrivningar.
Om du letar efter statistikuppgifter om denna statistik, gå till statistikens sida: Forskning och utveckling
Kvalitetsrapport
Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)
Statistiken över forskning och utveckling beskriver de resurser som används för forskning samt för produkt- och processutveckling. Uppgifterna baserar sig på en enkät som utförs bland företag, universitet och organisationer inom den offentliga sektorn samt andra aktörer. Uppgifterna offentliggörs en gång om året.
Sektortäckning (SIMS 3.3)
Ekonomiska sektorer enligt OECD:s anvisningar:
Företag
Den offentliga sektorn (statsförvaltningen, andra offentliga institutioner och lokalförvaltningen)
Privat icke-vinstdrivande verksamhet
Högskolor (universitet, universitetscentralsjukhus och Försvarshögskolan, som kan jämställas med universitet). Högskolesektorn kan också omfatta offentliga eller privata forskningsinstitut som är fast integrerade i högskolornas forskning.
Statistisk enhet (SIMS 3.5)
Inom företagssektorn är den statistiska enheten i regel ett företag (företagsenhet). Materialet samlas dock in från juridiska enheter och summeras på företagsenhetsnivå. I vissa fall är den statistiska enheten den del av koncernen som verkar i Finland. Inom den offentliga sektorn är den statistiska enheten ett forskningsinstitut, ett ministerium, en kommun eller ett ämbetsverk. Inom den privata icke-vinstdrivande sektorn utgörs den statistiska enheten av en fond eller en stiftelse. Inom högskolesektorn är den statistiska enheten ett universitet, en yrkeshögskola eller ett universitetssjukhus. Högskolesektorn kan också omfatta offentliga eller privata forskningsinstitut som är fast integrerade i högskolornas forskning. Vid universiteten görs beräkningar också på ansvarsområdets nivå.
Statistikens population (SIMS 3.6)
Inom företagssektorn utgörs målpopulationen av företag som verkar i Finland enligt vissa begränsningar angående storleksklass. Ramen utgörs av det företagsregister som administreras av Statistikcentralen. Baselementet i datainsamlingen är en panel som följs årligen. I panelen inkluderas företag som meddelat FoU-verksamhet i föregående års enkät och företag som fått produktutvecklingsstöd från Business Finland. Uppgifter om övriga företag i populationen samlas in med ett urval. Med urvalet uppdateras panelen, det vill säga företagen som anmäler FoU övergår till följande års panel. Urvalsramen utgörs av de företag som återstår efter bildandet av målpopulationspanelen.
Populationen inom den offentliga och privata icke-vinstdrivande sektorn utgörs av de enheter som anmält FoU-verksamhet i föregående enkät. Därtill kompletteras panelen regelbundet med enheter som på motiverade grunder kan antas utöva forskningsverksamhet. FoU-statistiken över den offentliga sektorn kan i praktiken ses som en totalundersökning.
Högskolesektorns målpopulation utgörs av universitet, universitetscentralsjukhus, yrkeshögskolor och Försvarshögskolan, som kan jämställas med universitet. Högskolesektorn kan också omfatta offentliga eller privata forskningsinstitut som är fast integrerade i högskolornas forskning. Statistiken är vad gäller täckning en totalundersökning.
Referensområde (SIMS 3.7)
Forskning och utvecklingsverksamhet som utförts i Finland. Områdesuppgifter samlas in på kommunnivå, men publiceras på landskapsnivå enligt Statistikcentralens områdesklassificering vid var tid.
Tidstäckning (SIMS 3.8)
Statistiken över forskning och utveckling har framställts från och med år 1971. På övergripande nivå är jämförbarheten vad gäller huvudsektorernas (företagens, högskolornas, den offentliga sektorns) slutsummor relativt bra i tidsserien. FoU-statistikerna i OECD:s och EU:s medlemsländer är också jämförelsevis väl jämförbara.
Måttenhet (SIMS 4)
FoU-personal: antal; arbetstid som använts för FoU: FoU-årsverke (forskningsårsverke); FoU-utgifter och andra uppgifter i pengar: datainsamling 1 000 euro, publicering miljoner euro (i vissa fall 1 000 euro).
Referensperiod (SIMS 5)
Referenstiden för statistiken är kalenderåret.
Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)
Annan FoU-personal
Till övrig FoU-personal hör tekniska experter, övriga personer som förverkligar FoU-projekten (till exempel laboranter, programmerare) samt personer som utför andra stödfunktioner för FoU-verksamheten.
Forskare
Produktutvecklingsingenjörer, forskare eller motsvarande är personer vars uppgift är att ta fram ny kunskap eller utveckla nya tillämpningar i produkt-/processutvecklingsarbetet. Personer som ansvarar för FoU-projektens innehållsmässiga ledning ingår också i denna grupp. Personer som enbart utför administrativa uppgifter i anknytning till FoU-projekten hänförs till gruppen övrig FoU-personal. Enligt definitionen av verksamheten ska åtminstone en av FoU-personalen vara produktutvecklingsingenjör, forskare eller motsvarande.
Forskning- och utvecklingsverksamhet
Med forskning och utveckling (FoU) avses kreativ och systematisk verksamhet för att öka fonden av vetande och att utnyttja detta vetande för att hitta nya tillämpningar. Kriteriet är att verksamheten strävar efter något väsentligt nytt. Egenskaper hos forskning och utveckling: Strävan efter ny information: FoU:s syfte är att producera ny information och nya resultat. Att enbart tillämpa befintlig information för att skapa nya lösningar, produkter, processer eller ny praxis är inte forsknings- och utvecklingsverksamhet. Kreativitet: Kreativitet, problemställning, tillämpning och utveckling av nya begrepp och idéer är präglande för FoU-verksamheten. Ett rutinmässigt förnyande eller utvecklande av produkter, processer, praxis eller modeller är inte FoU-verksamhet. Inte säkert att det lyckas: Särpräglande för FoU-verksamheten är en osäkerhet både vad gäller resultaten och resurserna. Systematisk verksamhet: FoU-verksamheten utförs planenligt och man följer upp realiseringen av den. Verksamheten har ett definierat syfte och inriktade planerade resurser. FoU-verksamheten har ofta organiserats som ett projekt, men kan även vara målinriktad verksamhet utförd av en person eller en grupp. Ger resultat som kan överföras och/eller upprepas: Den information och de resultat som FoU-arbetet ger kan upprepas och överföras. Forskning- och utveckling täcker följande funktioner Grundforskning: Systematisk verksamhet för att erhålla ny kunskap utan att primärt syfta på någon tillämpning. Grundforskning är till exempel analyser av egenskaper, strukturer och beroendeförhållanden, vilkas avsikt är att skapa, testa och förklara nya hypoteser, teorier och lagbundenheter. Tillämpad forskning: Systematisk verksamhet för att erhålla ny kunskap med en bestämd praktisk tillämpning som primärt syfte. Syftet kan till exempel vara att söka efter tillämpningar av grundforskningens resultat eller skapande av nya metoder eller medel för att lösa ett bestämt problem. Med utvecklingsverksamhet avses användning av kunskap som förvärvats med tillhjälp av forskning och/eller praktisk erfarenhet för att åstadkomma nya produkter, tjänster, produktionsprocesser, -metoder eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana.
Forsknings- och utvecklingspersonal
Till egna forskningspersonalen hör de personer som under år 2019 har utfört företagets eget FoU-arbete minst 0,1 årsverken (= 10 % av årlig arbetstiden) eller administrativt arbete eller kontorsarbete och andra rutinuppgifter, som direkt ansluter sig till FoU-projekten. Till personalen räknas inte personer som hör till enhetens centralförvaltning, som utfört allmänna administrativa uppgifter eller kontorsuppgifter. FoU-personal enligt uppgift Produktutvecklingsingenjörer, forskare eller motsvarande är personer vars uppgift är att ta fram ny kunskap eller utveckla nya tillämpningar i produkt-/processutvecklingsarbetet. Personer som ansvarar för FoU-projektens innehållsmässiga ledning ingår också i denna grupp. Personer som enbart utför administrativa uppgifter i anknytning till FoU-projekten hänförs till gruppen övrig FoU-personal. Enligt definitionen av verksamheten ska åtminstone en av FoU-personalen vara produktutvecklingsingenjör, forskare eller motsvarande. Till övrig FoU-personal hör tekniska experter, övriga personer som förverkligar FoU-projekten (till exempel laboranter, programmerare) samt personer som utför andra stödfunktioner för FoU-verksamheten.
Forskningsårsverke
Med forskningsårsverke avses FoU-arbete (inkl. semester) räknat enligt normal arbetstid på heltid.
FoU-kostnader
Löneutgifterna för egen FoU-personal FoU-verksamhetens andel av årliga löneutgifterna baserad på antal forskningsårsverken. Till löneutgifter räknas egentlig penningslön, naturaförmåner till verkligt värde, semesterlön och semesterpenning, socialskyddsavgift, arbetslöshetsförsäkringspremie, lagstadgade och frivilliga pensionsförsäkringspremier. Ämnen, material, övriga driftsutgifter Ämnen och material som behövs inom FoU-projekt samt också anskaffning av de maskiner och apparater vars uppskattade livslängd är högst ett år. Övriga driftsutgifter är FoU-verksamhetens uppskattade andel av till exempel byggnadernas driftsutgifter, datakommunikationsavgifter, resor samt administrativa utgifter (inkl. de löneutgifter för förvaltnings- och servicepersonal som inte är medräknade i löneutgifterna för forsknings- och produktutvecklingspersonalen). Köpta tjänster Till dessa räknas tjänster som har köpts i anslutning till egna FoU-projekt. Sådana är tjänster förknippade med företagets egen FoU-verksamhet som produceras av utomstående personal. Köpta tjänster kan bl.a. vara programmeringstjänster, konsulttjänster och andra planeringstjänster som i allmänhet inte ur servicegivarens synpunkt är FoU-verksamhet. Utgifterna för anskaffning av maskiner, apparater, byggnader eller andra anläggningstillgångar Räknas i sin helhet om de enbart används för FoU-ändamål. I annat fall uppskattas FoU-verksamhetens andel av utgifterna enligt användningsförhållandet. Här inbegrips också dataprogram som skaffats separat för FoU-verksamheten inkl. licensavgifterna för de program som behövs.
Universitet
I universitetsstatistiken avses med universitet läroanstalter som hör till läroanstaltstyp 42. Vid universiteten kan man avlägga lägre (kandidat) och högre (magister) högskoleexamina samt vetenskapliga fortsättningsstudier, som är licentiat- och doktorsexamina. Det anordnas också påbyggnadsutbildning vid universiteten och öppen universitetsundervisning.
Utlagd forsknings- och utveckling
Med utlagd FoU-verksamhet avses FoU-tjänster eller -projekt som företaget beställer och köper av någon annan och som ur tjänsteproducentens synvinkel är egen forsknings- och utvecklingsverksamhet. Utmärkande för utlagd FoU är att den som genomför projektet i stor utsträckning bestämmer innehållet i projektet.
Yrkeshögskola
I statistiken över yrkeshögskolor avser yrkeshögskolor läroanstalter som hör till läroanstaltstyp 41. Vid yrkeshögskolor kan man avlägga bl.a. yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen. Yrkeshögskolornas huvudmän är kommuner, samkommuner, kommunala eller privata aktiebolag eller stiftelser.
Befogenheter (SIMS 6)
Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Mera information: Statistiklagstiftning
Lagstiftning och andra överenskommelser (SIMS 6.1)
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Kommissionens förordning (EG) nr 2019/2152 med avseende på statistik om företag förutsätter att data om forskning och utveckling samlas in och överlämnas till Eurostat och den styr upprättandet av statistik.
Datautbyte (SIMS 6.2)
Statistikcentralen framställer och publicerar statistiken över forskning och utveckling årligen med tio månaders eftersläpning. Uppgifterna överlämnas till Statistikcentralens forskartjänster och nationalräkenskaperna. Uppgifterna i tabellform levereras också till Eurostat och OECD.
Källmaterial (SIMS 18.1)
Populationen för universitetens forskningspersonal utgörs av personer av vars arbetstid mer än 10 procent går åt till forskning och till universitetens genomsnittliga personalsituation för året. Uppgifterna produceras genom att slå samman de personaluppgifter som fåtts från universiteten med Finlands Näringsliv EK:s lönematerial. Av den personal som arbetar vid institutioner som bedriver forskning räknas de personer som forskare som enligt Undervisnings- och kulturministeriets personaluppgifter har en forskarkarriär. Till denna personal hör doktorander, forskardoktorer, universitetslektorer, professorer och forskningsledare samt timlärare. Till övrig FoU-personal hör biträdande personal och it-personal i anknytning till forskningen samt på basis av tjänstegrupper några yrkesbenämningar som inte har en forskarkarriär. Indelningen i personalgrupper görs på basis av uppgifter om yrkesbenämning. Universitetens FoU-personal består i sin helhet av forskare och yrkesbenämningar som definierats som övrig FoU-personal. Utbildningsuppgifterna om personalen fås i första hand från Statistikcentralens examensuppgifter för statistikåret.
Frekvens för datainsamling (SIMS 18.2)
Statistik över forskning och utveckling samlas in årligen.
Datainsamlingsmetod (SIMS 18.3)
Uppgifterna samlas in med en elektronisk blankett direkt från uppgiftslämnarna. Inom högskolesektorn används också administrativa registermaterial.
Datavalidering (SIMS 18.4)
I den direkta datainsamlingen styr den elektroniska blanketten uppgiftslämnaren genom att anmärka om felsituationer och ologiskhet. Det mottagna materialet granskas programmässigt och korrigeras i huvudsak manuellt, men delvis genom automatiska editeringar och imputeringar.
Databehandling (SIMS 18.5)
1) Svaren jämförs med s-1 uppgifterna och särskild uppmärksamhet ägnas åt stora FoU-enheter
2) Postbortfall imputeras med logiska regler mellan variablerna och vad gäller företag med fördelningsuppgifterna enligt näringsgren från föregående år
3) De största enheterna inom enhetsbortfallet imputeras med föregående års svar.
4) Inom företagssektorn avser beräkningen av viktkoefficienter i panelavsnittet bortfallskorrigering, i urvalsdelen ingår också designvikten (urvalsförhållande). I beräkningen av viktkoefficienter har omsättningsuppgifter i företagsregistret använts. Viktkoefficienten för stratumet är förhållandet mellan den totala omsättningen för de företag som omfattas av enkäten och omsättningen hos de företag som svarat. Svar på koncernnivå och vissa företag som med tanke på forskningsverksamhetens omfattning ska ses som extremvärden (extreme values) har avlägsnats från beräkningen av viktkoefficienterna. Dessa bildar ett eget efterstratum med viktkoefficienten 1. Övriga sektorer är totalundersökningar.
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet (SIMS 13.1)
Företagssektorns FoU-paneldesign leder till att det kan bedömas att statistikens täckning vad gäller FoU-verksamhetens volym är bra. Inom övriga sektorer är statistiken en totalundersökning.
Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.
Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.
Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.
Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen
Kvalitetsbedömning (SIMS 11.2)
Statistikcentralens allmänna kvalitetskriterier för statistikföring tillämpas. En kvalitetsrapport enligt Eurostats instruktioner utarbetas för udda år.
Riktlinjer för revidering av uppgifter (SIMS 17.1)
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Aktualitet (SIMS 14.1)
Statistiken över forskning och utveckling utkommer varje år. Publiceringstidpunkten är oktober efter statistikåret (s+10), medan minimikravet i EU-kommissionens reglering är s+18. På samma gång publiceras en bedömning av slutbeloppet på FoU-utgifter som gäller datainsamlingsåret inom företag, den offentliga sektorn och privat icke-vinstdrivande verksamhet samt högskolesektorn. Uppskattningarna om företagen och den offentliga sektorn baserar sig på de planerade FoU-utgifter som uppgiftslämnarna meddelat. Uppskattningen om högskolesektorn baserar sig på utvecklingen av statens forsknings- och utvecklingsfinansiering och andra beräkningar.
Punktlighet (SIMS 14.2)
Publiceringen av statistiken över forskning och utveckling och dataleveranserna är förenliga med den utsatta dagen.
Geografisk jämförbarhet (SIMS 15.1)
Områdesuppgifterna i statistiken produceras enligt Statistikcentralens och Eurostats områdesklassificeringar och de är nationellt och internationellt jämförbara.
Jämförbarhet över tid (SIMS 15.2)
Statistiken över forskning och utveckling har framställts från och med år 1971. På totalnivå och vad gäller huvudsektorerna (företag, högskolor, den offentliga sektorn och privat icke-vinstdrivande verksamhet) är jämförbarheten för slutbeloppen i tidsserien relativt bra.
Ändringar i tidsserien
Företag
Inom företagssektorn försvåras jämförelsen enligt näringsgren av ändringar i näringsgrensindelningen och av att företag byter näringsgren. På grov näringsgrensnivå är tidsserien dock relativt jämförbar från och med år 1985.
1971–1983 delade företag sina svar efter branschenhet (produktgrupp) Från och med 1985 enligt företagets huvudnäringsgren.
1998–2004 hade finansieringskällan för FoU-utgifter utländska enheter i den egna koncernen slagits samman med företagets egen finansiering, vilket minskat den utländska finansieringens andel. Orsaken var problem med tillgången till information. Från och med år 2005 har klassen delats om.
År 2011 gjordes ett tillägg av företag med över 100 personer från följande branscher: 47, 55–56, 68–69, 75–88 och 96–99.
År 2020 gjordes ett tillägg av företag med 10–99 personer från följande branscher: 47, 55–56, 68–69, 75–88 och 96–99.
Den offentliga sektorn och icke-vinstdrivande verksamhet
Uppgifterna före år 1983 är inte till alla delar jämförbara med den senare tidsserien och år 2007 lades de största kommunerna till i statistiken.
Från och med 2017 har finansieringskällan för forskningsutgifter egen finansiering delats in i följande: 1) basfinansiering (statens eller kommunernas budgetfinansiering) och 2) egen finansiering (t.ex. avkastning från affärsverksamhet, medelsanskaffning, placerings- och finansieringsverksamhet och egna fonder och stiftelser).
Högskolor
Uppgifterna före år 1983 är inte till alla delar jämförbara med den senare tidsserien.
Vad gäller forskningsandelen utreddes universitetslärarnas och universitetsforskarnas andel av arbetstiden med enkätundersökningar 1983, 1992–1993 och 2004–2005. Utifrån dessa fastställdes för beräkningen nya forskningsandelar enligt tjänstegrupp och vetenskapsområde.
Antalet enheter i högskolesektorn utökades år 1997 med universitetscentralsjukhus och år 1999 med yrkeshögskolor. På grund av materialbrist har några universitets årsverkesuppgifter inom basfinansieringen uppskattats år 2010. Förändringen i statistikmetoden för högskolesektorn från och med år 2011 påverkar jämförbarheten hos universitetsuppgifterna. I stället för tidigare tidsanvändningsundersökningar definieras forskningen andel utifrån administrativa tidsanvändnings- och arbetsplaneringsuppgifter.
Forskningens andel av universitetslärarnas och universitetsforskarnas tidsanvändning uppdaterades i fråga om år 2014. En uppdatering av tidsanvändningskoefficienten år 2014 höjde en aning forskningens andel av arbetstiden, vilket för sin del bidrar till en uppgång i forskningsårsverkena och forskningsutgifterna 2013–2014.
År 2016 inkluderades Försvarshögskolan i högskolesektorn, efter att tidigare ha ingått i den offentliga sektorn.
En uppdatering av universitetens tidsanvändningskoefficienter gällande år 2017 höjde forskningens andel av tidsanvändningen hos universitetens forskningspersonal. Detta ledde till att högskolesektorns forskningsårsverken och utgifter ökade. Uppdateringen av tidsanvändningskoefficienterna 2021 inverkade inte nämnvärt på antalet forskningsårsverken eller på forskningsutgifterna.
Enhetlighet över statistikområden (SIMS 15.3)
Statistiken över forskning och utveckling beskriver utgifterna för FoU-verksamhet. Statistikcentralens statistik över forsknings- och utvecklingsfinansiering i statsbudgeten beskriver i sin tur den offentliga FoU-finansieringen. FoU-utgiftsstatistikens (utfallet) offentliga finansiering är inte nödvändigtvis densamma som finansieringsstatistikens offentliga FoU-finansiering (avsikter). Den grundläggande definitionen av FoU-verksamhet är likadan i de båda statistikgrenarna.
Publiceringskalender (SIMS 8.1)
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Tillgång till publiceringskalendern (SIMS 8.2)
Statistikcentralens publiceringskalender: Kommande publikationer
De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer
Användarnas tillgång (SIMS 8.3)
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.
Mera information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.
Publiceringsfrekvens (SIMS 9)
Statistiken publiceras årligen.
Statistiskt offentliggörande (SIMS 10.1)
Ett meddelande publiceras årligen yms. på statistikens webbsida.
Webbdatabas (SIMS 10.3)
Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.
Principer för dataskydd (SIMS 7.1)
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.
Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.
Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Dataskydd och datasäkerhet vid behandling av uppgifter (SIMS 7.2)
I skyddet av materialet i statistiken över företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet iakttas Statistikcentralens officiella anvisningar för skydd av personuppgifter och företagsuppgifter i tabellform som grundar sig på statistiketiska principer och lag. Utgångspunkten i publiceringen av material är att inte publicera företagsspecific data om företag som ingår i enkätpanelen och urvalet. I skyddet utgörs det primära förfarandet av efterlevnad av regeln om tröskelvärden och det sekundära av iakttagande av dominansregeln. Materialet innehåller person- och euromängder.
I baspublikationerna publiceras uppgifterna i regel på så sätt att separat skydd inte behövs (de uppgifter som ska publiceras innehåller tillräckliga observationer utan att dominans förekommer). Om undantag görs till exempel genom högre detaljnivå i tabelleringarna, bedöms varje fall för sig.
I följeblanketten i samband med enkäten om den offentliga sektorn står det att enligt 12 § i statistiklagen är uppgifter som är offentliga enligt annan lagstiftning också offentliga även som statistikuppgifter om dessa beskriver statens och kommunala myndigheters verksamhet och produktion av offentlig service De uppgifter som gäller personer är konfidentiella och de används enbart för statistiska ändamål.
Inom högskolesektorn publicerar Statistikcentralen med stöd av de skriftliga tillstånd som den fått uppgifter enligt yrkeshögskola och universitet.