Tillväxt- och lönsamhetsmätare: dokumentation för statistiken
I dokumentationen av statistiken beskrivs hur statistiken har framställts och vilka metoder som har använts vid framställningen. Uppgifterna hjälper till att tolka siffrorna i statistiken samt att bedöma deras tillförlitlighet och jämförbarhet. Kvalitetsrapporten baserar sig på EU:s SIMS-modell. I dokumentationen finns också ändringsmeddelanden som beskriver ändringar i statistiken samt eventuella preciserande metodbeskrivningar.
Om du letar efter statistikuppgifter om denna statistik, gå till statistikens sida: Tillväxt- och lönsamhetsmätare
Kvalitetsrapport
Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)
Tillväxt- och lönsamhetsmätare utvidgar nationalräkenskaperna och i dem uppdelas förändringarna i förädlingsvärde, output och arbetsproduktivitet i komponenter, vilket tillåter att granska orsakerna till förändringarna. Uppgifterna samlas in från ett flertal olika källor och offentliggörs delvis fem gånger om året och delvis en gång om året.
Sektortäckning (SIMS 3.3)
Statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare beskriver hela ekonomin, liksom nationalräkenskaperna. Varje ekonomisk enhet har ett ekonomiskt intresse som gäller det ifrågavarandet landet.
Dessutom används flera underklasser. De två viktigaste underklasserna gäller de institutionella sektorerna och näringsgrensklasserna enligt NACE Rev.2. Alla underklasser ska vara täckande.
ESA 2010 har fem institutionella sektorer som utesluter varandra: (a) icke-finansiella företag, (b) finansiella företag och försäkringsföretag, (c) offentliga samfund, (d) hushåll, (e) hushållens icke-vinstsyftande organisationer. Dessa fem sektorer utgör tillsammans hela den inhemska ekonomin. Varje sektor är även indelad i undersektorer.
I statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare är sektorindelningen inte lika exakt som i nationalräkenskaperna. Det finns bara två sektorer: den privata och den offentliga. S1Y-klassen innehåller sektorkategorierna S11, S12, S14 samt S15 och S1J-klassen innehåller kategorin S13. Sektorn S2 för länder utomlands granskas inte inom ramen för statistiken.
I fråga om näringsgrensindelningen följer ESA 2010 klassificeringen NACE Rev.2. Näringsgrenarna kan grupperas på olika nivåer, till exempel grupper som omfattar 3, 10, 21, 38, 64 eller 88 näringsgrenar. Den grövsta nivån omfattar tre näringsgrenar: (a) jordbruk, skogsbruk och fiske, (b) utvinning av mineral, tillverkning, försörjning av el, gas, värme och kyla, vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering, byggverksamhet, (c) tjänster.
I statistiken över tillväxt och lönsamhet används som mest 63 nivåer på näringsgrenar, det vill säga statistiken omfattar näringsgrenarna på tvåsiffrig nivå i näringsgrensindelningen TOL2008. Observera att det inte för alla variabler finns alla kombinationer av sektor (S1Y/S1J) och näringsgren (TOL2008 2-siffrig).
Eftersom statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare använder sysselsättningsstatistiken som källa, har den även tillgång till yrkes- och utbildningsklassificeringar.
Statistisk enhet (SIMS 3.5)
I enlighet med anvisningarna i ENS 2010 finns det två typer av statistiska enheter i nationalräkenskaperna, och på motsvarande sätt två perspektiv för granskning av ekonomin: (a) institutionella enheter och (b) lokala branschenheter (local KAU). Det förra används för att redovisa inkomster, utgifter och finansiella flöden samt för balansräkningarna, medan det senare används för att redovisa produktionsprocesser samt för input-outputanalys och regionala analyser.
En institutionell enhet är en ekonomisk enhet med självständig beslutanderätt i sin huvudsakliga verksamhet. En inhemsk enhet är en institutionell enhet vars huvudsakliga ekonomiska hemvist finns i det ekonomiska området ifråga och som har beslutanderätt i sin verksamhet och som har, eller skulle kunna ha, en fullständig bokföring.
En lokal branschenhet inkluderar alla de produktionsmässiga delar i en institutionell enhet som befinner sig på samma plats eller mycket nära varandra och som fungerar på samma NACE Rec.2-näringsgrensnivå (fyrsiffernivå).
En institutionell enhet består av en eller flera lokala branschenheter; en lokal branschenhet hör till en och enbart en institutionell enhet.
Statistikens population (SIMS 3.6)
I nationalräkenskaperna består ett givet lands statistiska population av alla inhemska statistiska enheter (institutionella enheter eller lokala branschenheter, se kap. Statistika enheter. Enheten är inhemsk när dess huvudsakliga ekonomiska hemvist finns i landet, det vill säga när den bedriver ekonomisk verksamhet i landet under en längre tid (minst ett år).
Nationalräkenskaperna är heltäckande. Detta innebär att alla inhemska ekonomiska enheter ingår i dem.
Referensområde (SIMS 3.7)
Nationalräkenskapernas referensområde är hela landet.
Tidstäckning (SIMS 3.8)
Statistik över tillväxt- och lönsamhetsmätare görs varje år. Tidsserien i statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare börjar från år 1975.
Basperiod (SIMS 3.9)
Begreppet ‘basår’ används inte i nationalräkenskaperna. Däremot bildas en del variabler i nationalräkenskaperna med begreppen ´föregående års priser´ samt ´kedjade volymer´, såsom det bestäms i kommissionens beslut 98/715/EC. När variablerna presenteras med föregående års priser blir det möjligt att bilda ett volymindex mellan beräkningsåret och föregående år. När referensåret har valts, kan volymindexen kedjas för alla variabler i löpande priser under referensåret. Då fås ett volymestimat för alla utvalda tidpunkter.
Måttenhet (SIMS 4)
I statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare har största delen av variablerna mätts som logaritmisk förändringsgrad, som inte har en naturlig euro- eller mängdtolkning. De enda variablerna som publiceras i euro är den produktiva kapitalstocken samt kapital- och arbetskraftsersättningarna.
I systemet ENS 2010 mäts alla flöden och stockar i penningvärde, antingen i euro eller i nationell valuta. De enda undantagen är vissa variabler som anknyter till befolkning och arbetskraft, som anges i personer, timmar eller arbetsplatser. Flöden och stockar ska värderas till bytesvärde, det vill säga det värde som de kan omsättas till i kontanter. Således är marknadspriset det prisbegrepp som är utgångspunkten i värdering enligt ENS.
Utöver gängse (marknads)priser uttrycks vissa variabler i nationalräkenskaperna också till föregående års pris och som kedjade volymuppgifter (se avsnitt 3.9). Därtill är det också möjligt att producera tillväxtprocent och index ur uppgifterna, liksom också många andra nyckeltal (t.ex. procentandelar, uppgifter som räknats per person, köpkraftsjusterade uppgifter).
Referensperiod (SIMS 5)
Referensperioden i statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare är ett kalenderår. I nationalräkenskaperna är referenstiden vanligen ett kalenderår i årsräkenskaperna och ett kvartal i kvartalsräkenskaperna.
Två slags uppgifter redovisas: flöden och stockar. Med flöden avses verksamhet eller verkningar inom en viss tidsperiod. Stockarna däremot gäller läget vid en viss tidpunkt (vanligen årets eller kvartalets början eller slut).
Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)
Arbetsproduktivitet
Arbetsproduktiviteten beräknas genom att dividera bruttonationalprodukten (dvs. förädlingsvärdet) eller produktionen med antalet arbetstimmar som använts för att åstadkomma detta. Enligt den neoklassiska ekonomiska teorin skapas ekonomisk tillväxt genom ökad arbetsproduktivitet.
Bidrag till en strukturell förändring av arbetsinsatsen
Med strukturell förändring av arbetsinsatsen avses förändringar i arbetsinsatsen. I produktivitetsundersökningen har arbetade timmar och arbetsersättningar klassificerats efter arbetstagarnas ålder, utbildningsnivå och kön. På så sätt kan man se vilken del av produktivitetstillväxten beror på förändringar i dessa faktorer. När man uppskattar bidraget till den strukturella förändringen av arbetsinsatsen har man använt material från sysselsättningsstatistiken fr.o.m. år 1975. Materialet fördelas på ovan nämnda klasser. Varje klass får en egen vikt med utnyttjande av de genomsnittliga lönerna för klassen ifråga (viktningen bygger på antagandet att lönerna beskriver arbetskraftens gränsproduktivitet). En klass består t.ex. av högt utbildade kvinnor i åldern 30–54 år som på basis av sin ålder och utbildning kan antas tjäna mer än t.ex. män under 30 år med utbildning på mellannivå. Om t.ex. den relativa andelen högt utbildade ökar inom den totala arbetsinsatsen eller om den relativa lönen för högt utbildade stiger, blir den strukturella förändringen högre.
Bidraget av kapitalinsatsen
Hur en förändring i kapitalintensiteten (kapitaltjänsternas volym/arbetstimme) inverkar på förändringen av arbetsproduktiviteten.
Bruksvärde för kapital
Bruksvärde för kapital utgör priset på kapitaltjänster. Bruksvärde för kapital beskriver det penningbelopp som under året skulle ha behövts för att täcka användningen av tjänster för kapitalobjekt värda x euro. Här ingår finansieringskostnader för kapitalet eller alternativkostnader för att kapitalet för tillfället inte kan användas på annat håll i produktionen samt vinster eller förluster till följd av ändringar av priset på kapitalobjektet och förslitningen av kapitalet vid användningen.
Bruttonationalprodukt
BNP, bruttonationalprodukten till marknadspris är det slutliga resultatet av produktionsaktiviteten hos inhemska produktionsenheter. Den kan definieras på tre sätt: som summan av förädlingsvärden brutto för de olika institutionella sektorerna eller de olika branscherna plus produktskatter minus subventioner; som summan av inhemska institutionella enheters slutliga användning av varor och tjänster (konsumtion, bruttoinvestering, export minus import); som summan av användning i kontot för den totala ekonomins inkomstbildning (löner och kollektiva avgifter, skatter på produktion och import minus subventioner samt driftsöverskott brutto och sammansatt förvärvsinkomst brutto). (ENS 1995 8.89.)
Förslitningsgrad
Förslitningsgraden anger hur stor del av kapitalstocken förbrukas under året. I produktivitetsundersökningarna varierar förslitningsgraderna beroende på typ av näringsgren och kapitalobjekt. Kapitalförslitning motsvarar värdet av de fasta tillgångar som har förbrukats under den aktuella perioden. Förslitningen är en följd av normal användning och förutsebar föråldring, inklusive en avsättning för förlust av materiella fasta tillgångar genom oförutsedda skador, vilka man kan försäkra sig mot. Kapitalförslitning ska skiljas från den avskrivning som redovisas i företagsbokföringen. Det innebär användning av fasta tillgångar i produktionen under den aktuella perioden. Kapitalförslitning beräknas med utgångspunkt i realkapitalstocken och den sannolika genomsnittliga ekonomiska livslängden för de olika kapitalobjekten.
Förädlingsvärde
Förädlingsvärde (brutto) avser det värde som genereras av varje enhet som har en produktionsaktivitet. I marknadsproduktion beräknas det genom att man från enhetens produktion drar av de insatser (varor och tjänster) som används i produktionsprocessen, och i icke-marknadsproduktion beräknas det genom att summera beloppen av löner och kollektiva avgifter, kapitalförslitning och eventuella skatter på produktion och import.
Insatsförbrukning
Insatsförbrukning består av värdet av de varor och tjänster som används som insats i produktionsprocessen, exklusive fasta tillgångar, vars användning förs som kapitalförslitning. Dessa varor och tjänster kan antingen vidareförädlas eller förbrukas i produktionsprocessen. Produkter som används för insatsförbrukning skall bokföras och värderas vid den tidpunkt de går in i produktionsprocessen. De skall värderas till mottagarpris för liknande varor och tjänster vid samma tidpunkt.
Kapital- och arbetskraftsersättningar
Arbetskraftsersättningen dvs. lönen, är priset på arbetsinsatsen sett ur producentens synvinkel. När man granskar hur en förändring av arbetskraftens kvalitet inverkar på en förändring av produktiviteten viktas de arbetstimmar som arbetstagare av olika typer av utbildningsnivå utfört med den aktuella arbetstagargruppens andel av alla arbetskraftsersättningar. När man från näringsgrenens förädlingsvärde avdrar arbetskraftsersättningarna, fås kapitalersättningen. När man granskar hur kapitaltjänsterna inverkar på produktiviteten används beloppet av kapitalersättningarna för att beräkna vikterna för kapitalvarutyperna efter näringsgren (jfr arbetskraftsersättningar). Beloppet av kapitalersättningar används också för att beräkna nettointäktsgraden.
Metod för tillväxtberäkning
Namnet tillväxtberäkning kommer sig av att de årliga förändringarna av förädlingsvärdet bryts ned i tillväxtkomponenter, vilket innebär att man kan granska vilka faktorer som genererat tillväxten. Anta t.ex. att förädlingsvärdet har vuxit med fem procent (logaritmiska procentförändringar) från år t till år t-1. Denna tillväxt på fem procent kan brytas ned i delfaktorer: tillväxtsandelen, som beror på ökningen av kapitalbeloppet, den andel som är en följd av ökningen av arbetsinsatsen samt den andel som beror på förbättringen av den totala produktiviteten. Delfaktorerna är summerbara till en förändring av förädlingsvärdet, dvs. om vi i exemplet ovan antar att kapitalets inverkan är 0,7 och arbetskraftens 1,3 procent har den totala produktiviteten en inverkan på tre procent. De primära insatserna – kapital och arbetskraft – kan ytterligare brytas ned i underposter, t.ex. kapitalinsatsen kan indelas i inverkan av FoU (forskning och utveckling) -kapitalet och inverkan av ICT-kapitalet (informationsteknologi). Arbetsinsatsen kan indelas i inverkan av arbetade timmar och inverkan av en strukturförändring inom arbetsinsatsen. I produktivitetsundersökningen görs som noggrannast beräkningar gällande 63 näringsgrenar. För varje näringsgren räknas förädlingsvärde, arbetsproduktivitet, inverkan av kapital och arbetskraft på produktiviteten samt totalproduktivitet. Därefter aggregeras de näringsgrensvisa uppgifterna med värdeförädlingsvikter till grövre nivåer och efter det ytterligare till nivån för den totala ekonomin.
Multifaktorproduktivitet
Med multifaktorproduktivitet (eller totala produktivitet) avses teknisk utveckling. Denna kan emellertid inte mätas direkt, vilket innebär att dess inverkan måste uppskattas residualt, när alla övriga faktorer som påverkat ökningen av förädlingsvärde har eliminerats. Multifaktor produktiviteten kan beräknas utgående från förädlingsvärde eller produktion. Den erhålls när man från förädlingsvärdet (eller produktionen) drar av inverkan av kapitalets och arbetskraftens bidrag. Om beräkningen grundar sig på produktionsmetoden, drar man också av inverkan av insatsförbrukningen.
Multifaktorproduktivitet baserat på förädlingsvärde
Förädlingsvärdet definieras som produktionsvärde minus insatsförbrukning. När man tillämpar beräkning av förädlingsvärde för att uppskatta multifaktorproduktiviteten avdrar man kapitalet och arbetets bidrag dvs. ?multifaktorproduktivitet?_förädl=förädlingsvärde-(kapitalets+arbetets bidrag)
Multifaktorproduktivitet baserat på produktion
Det är befogat att anta att det finns utbyte av insatsvaror mellan näringsgrenarna. Till exempel kan näringsgren x leverera kablar till näringsgren y. Kablarna är en slutprodukt för näringsgren x, men de är inte slutprodukter för hela produktionskedjan. Näringsgren y utnyttjar kablarna i produktionen av sina egna slutprodukter som är teknisk apparatur. När man använder enbart förädlingsvärdemetoden beaktas inte insatsintensitetens bidrag till förändringen av produktiviteten. Produktivitetsberäkning baserad på produktionen beaktar detta. Formeln för beräkningen av den multifaktorproduktiviteten blir då följande: ?Multifaktorproduktivitet?_produktion=produktion-(kapitalets+arbetets+insatsförbrukningens bidrag)
Nettointäktsgrad
Med nettointäktsgrad avses finansieringskostnaden för kapital, det vill säga s.k. intern ränta, som är en del av driftskostnaden för kapitalvaror. Den kan räknas residualt när man känner till kapitalersättningar, kapitalvinster/förluster till följd av prisförändringar samt kapitalförslitningsgrad.
Produktion till baspris
Produktion till baspris består av de produkter som skapats under räkenskapsperioden. Tre olika kategorier av produktion kan urskiljas: marknadsproduktion, produktion för egen slutlig användning och övrig icke-marknadsproduktion. Produktionen skall bokföras och värderas vid den tidpunkt då den framställs i produktionsprocessen.
Produktiv kapitalstock
I nationalräkenskaperna avses med kapitalstock den kapitalmängd som finns i samhällsekonomin. Här ingår såväl fysiskt kapital t.ex. maskiner, anläggningar och byggnader, som immateriella tillgångar t.ex. forsknings- och produktutveckling. Den produktiva kapitalstock som används i produktivitetsundersökningen skiljer sig från nationalräkenskapernas kapitalstock. Den mäter de kapitaltjänster som kapitalstocken tillhandahåller. Mängden kapitaltjänster beskriver kapitalets produktionsförmåga bättre än kapitalstocken och motsvarar produktionsfunktionens övriga faktorer.
Befogenheter (SIMS 6)
Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Mera information: Statistiklagstiftning
Källmaterial (SIMS 18.1)
Statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare har i princip samma källmaterial som nationalräkenskaperna, och dessutom används material för sysselsättningsstatistiken.
Framställningen av statistiken över nationalräkenskaperna och regionalräkenskaperna grundar sig på statistik som i huvudsak insamlas för andra ändamål (primärstatistik).
Framställningen av statistiken baserar sig på många datakällor, bland annat administrativa material, bil- och företagsregister, bokslut, skatteuppgifter, budgetrapporter, folkräkningsstatistik, statistikuppgifter om företag och hushåll, utlåtanden från tillsynsmyndigheter och branschorganisationer, års- och kvartalsrapporter, utrikeshandelsstatistik och statistik över betalningsbalansen.
I fråga om nationalräkenskaperna finns det inte bara en källa för förfrågning. Källorna varierar mellan länderna och innehåller omfattande statistikuppgifter om ekonomiska och sociala fenomen samt finansierings- och miljöfenomen, som inte nödvändigtvis har tätt samband med nationalräkenskaperna.
De källor och insamlingsmetoder som använts i respektive land varierar beroende på det dataset som behandlas.
Sammantaget är det svårt att göra upp en lista över alla informationskällor. De metodbeskrivningar som lämnas in till Eurostat inkluderar vanligtvis information om de viktigaste källorna (se punkt Methoder). Mera information om informationskällorna finns på webbplatsen (https://stat.fi/sv).
Datavalidering (SIMS 18.4)
Syftet med datavalideringen är att säkerställa att uppgiftsinnehållet har genomgått godkännande. Det är en viktig uppgift inom all statistik och särskilt i fråga om nationalräkenskaperna, vars uppgifter används till stöd för ekonomiska analyser och politiskt beslutsfattande.
Ett mål med Europeiska statistiksystemet (ESS) är för närvarande att förenhetliga valideringsmetoderna, så att datakvaliteten i allmänheten och informationseffektiviteten kan förbättras. Här ingår bland annat specificering av gemensamma standarder och verktyg (se webbsida för ESS-validering https://ec.europa.eu/eurostat/data/data-validation). Nationalräkenskaperna är en pilotstatistik i detta avseende. År 2015 tillsattes en arbetsgrupp för validering i anknytning till ENS 2010. Den har till uppgift att avtala om och dokumentera regler för valideringshandboken ENS 2010 samt stegvis upprätta reglerna för implementering som förhandsvalidering för nationalräkenskaperna.
Jämförelser mellan uppgifter ur olika källor är en viktig del av arbetet med att sammanställa nationalräkenskaperna. De källuppgifter som används i nationalräkenskaperna går igenom flera granskningsomgångar hos Statistikcentralen.
Databehandling (SIMS 18.5)
Datakällorna, metoderna och teknikerna för att utarbeta statistiken är landsspecifika, men de bör användas så att de motsvarar definitionerna och begreppen i ENS 2010. Det finns såväl allmänna som mer detaljerade instruktioner för hur nationalräkenskaperna ska göras upp. Se punkt 10.6 för mer information. Metoddokumentering.
Det centrala vid upprättandet av nationalräkenskaperna samt teknikerna kan sammanfattas så här:
Huvudmetoden för beräkning av BNP i nationalräkenskaperna i Finland är produktion, det vill säga förädlingsvärde.
Enhetlighet uppnås genom en avstämnings-/balanseringsprocess. Vissa poster, såsom förändringar i omsättningstillgångar och värdeföremål eller bruttodriftsöverskott och sammansatt förvärvsinkomst leds som rest, det vill säga residual. Samma metod används för upprättandet av kvartalsräkenskaperna. Sektorräkenskaper sammanställs både i samband med huvudaggregat och därefter.
Statistiken över nationalräkenskaperna är enhetlig vid en viss tidpunkt.
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet (SIMS 13.1)
Revideringstabeller över statistiken publiceras i statistikpubliceringen vid ”Revidering av denna statistik”.
Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.
Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.
Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.
Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen
Riktlinjer för revidering av uppgifter (SIMS 17.1)
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Aktualitet (SIMS 14.1)
Uppgifterna i nationalräkenskaperna bör göras tillgängliga för användarna så snabbt som möjligt, dock med beaktande av uppgifternas frekvens (år eller kvartal), art (huruvida det handlar om data som beskriver ekonomins struktur eller konjunkturförändringar) samt tillräcklig balans mellan tillförlitlighet och aktualitet.
I leveransprogrammet för ENS 2010 fastställs tidsfristen för sändning av alla tabeller i räkenskaperna. Kvartalstabellerna bör vara tillgängliga 2 eller 3 månader efter utgången av kvartalet. Leveranserna av årstabellerna kan ha en eftersläpning på mellan 2 månader (huvudaggregat) och 36 månader (tillgångs- och användningstabeller) efter utgången av statistikåret.
I Finland framställs vissa delområden av nationalräkenskaperna snabbare än leveransprogrammet kräver. Sådana är bland annat årliga reala sektorräkenskaper i juni, finansräkenskaperna kvartalsvis med 85 dagars eftersläpning, finansräkenskaperna årsvis med 85 dagars eftersläpning samt input-outputtabeller och tillgångs- och användningstabeller vanligen med en eftersläpning på 24 månader.
Statistik över tillväxt- och lönsamhetsmätare kan göras omkring 10 månader efter utgången av statistikåret, eftersom uppgifterna i sysselsättningsstatistiken är tillgängliga något senare än uppgifterna i nationalräkenskaperna för motsvarande period.
Uppgifterna i statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare ingår inte i leveransprogrammet och levereras således inte till Eurostat.
Punktlighet (SIMS 14.2)
Det är god praxis att publiceringsdatumen för nationalräkenskaperna tillkännages i förväg och att dessa datum faktiskt håller.
Rapporteringen av nationalräkenskaperna till Eurostat ska ske exakt vid de tidpunkter som fastställs i leveransprogrammet för ENS 2010 eller tidigare.
Statistikcentralen skickar ofta uppgifterna till Eurostat tidigare än den sista möjliga tidpunkten som anges i leveransprogrammet.
Geografisk jämförbarhet (SIMS 15.1)
Jämförbarheten i EU-medlemsstaternas nationalräkenskaper garanteras genom att de gemensamma definitionerna i Europeiska nationalräkenskapssystemet (European System of Accounts ESA 2010) tillämpas. Också global jämförbarhet är möjlig eftersom många länder utanför Europa tillämpar rekommendationen SNA2008, som stämmer överens med ENS 2010.
När det gäller statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare ska den geografiska jämförbarheten kontrolleras separat. Metoderna kan vara lite olika i olika länder. Alla länder publicerar inte statistik som motsvarar statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare.
Jämförbarhet över tid (SIMS 15.2)
Eftersom uppgifterna för alla tidsperioder som ska statistikföras görs upp enligt samma ENS 2010-definitioner, är nationalräkenskaperna för olika perioder helt jämförbara. Om grundläggande förändringar i metoder eller klassificeringar måste göras, görs nödvändiga uppdateringar i tidsserier som sträcker sig långt bakåt i tiden.
Enhetlighet över statistikområden (SIMS 15.3)
I nationalräkenskapernas kontosystem är de olika delområdena enhetliga: års- och kvartalsräkenskaperna, den offentliga sektorns uppgifter, de reala sektorräkenskaperna, finansräkenskaperna, regionalräkenskaperna samt tillgångs- och användningstabellerna. I praktiken kan det emellertid vara en omöjlighet att uppnå fullständig enhetlighet mellan uppgifterna vid alla tidpunkter, och temporära skillnader förekommer. Skillnaderna beror oftast på olika former av eftersläpning för offentliggörandena inom de olika delområdena.
Statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare använder siffrorna i nationalräkenskaperna direkt som källa, så siffrorna är inte enhetliga.
Primärstatistik, såsom struktur- och konjunkturstatistik för företag och arbetskraftsundersökningen, används i stor utsträckning som källmaterial för nationalräkenskaperna. Primärstatistiken och uppgifterna i nationalräkenskaperna är emellertid ofta inte enhetliga. Den största orsaken är olika begrepp och definitioner eller skillnader i uppgifternas täckning. Också betalningsbalansen är en viktig källa för nationalräkenskaperna. Definitionerna och omfattningen i betalningsbalansmanualen BPM6 är fullständigt enhetliga med nationalräkenskapernas ENS 2010-definitioner. Variablerna i betalningsbalansen är således fullständigt enhetliga med motsvarande variabler i nationalräkenskaperna.
Skillnader mellan olika delområden i nationalräkenskaperna gäller enbart de senaste observationerna och de beror på olika dröjsmål i tidsplanerna för framställning och leverans. Den här enhetligheten gäller även betalningsbalansen. Produktionssystemen för betalningsbalansen och nationalräkenskaperna har integrerats och uppgifterna är enhetliga sedan år 2019 och i fråga om finansräkenskaperna sedan år 2020.
Publiceringskalender (SIMS 8.1)
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Tillgång till publiceringskalendern (SIMS 8.2)
Användarnas tillgång (SIMS 8.3)
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.
Mera information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.
Publiceringsfrekvens (SIMS 9)
Statistik över tillväxt- och lönsamhetsmätare görs varje år.
Statistiskt offentliggörande (SIMS 10.1)
Ett meddelande publiceras månatligen/årligen yms. på statistikens webbsida.
Webbdatabas (SIMS 10.3)
Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.
Principer för dataskydd (SIMS 7.1)
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.
Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.
Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)