Befolkningens utbildningsstruktur: dokumentation för statistiken
I dokumentationen av statistiken beskrivs hur statistiken har framställts och vilka metoder som har använts vid framställningen. Uppgifterna hjälper till att tolka siffrorna i statistiken samt att bedöma deras tillförlitlighet och jämförbarhet. Kvalitetsrapporten baserar sig på EU:s SIMS-modell. I dokumentationen finns också ändringsmeddelanden som beskriver ändringar i statistiken samt eventuella preciserande metodbeskrivningar.
Om du letar efter statistikuppgifter om denna statistik, gå till statistikens sida: Befolkningens utbildningsstruktur
Kvalitetsrapport
Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)
Statistiken över befolkningens utbildningsstruktur beskriver utbildningsnivån hos den 15 år fyllda befolkningen. När det gäller dem som avlagt examen efter grundskolan, mellanskolan eller folkskolan statistikförs bl.a.
- bostadsort
- kön
- ålder
- utbildningsnivå
- utbildningsområde.
Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens examensregister och de offentliggörs en gång om året.
Sektortäckning (SIMS 3.3)
Statistiken har inga kopplingar till ekonomiska näringsgrenar eller sektorer.
Statistisk enhet (SIMS 3.5)
När statistiken framställs används uppgifter i Statistikcentralens personbaserade examensmaterial samt befolkningsmaterial. Uppgifterna i statistiken över sysselsättning har framställts genom att nyttja befintligt administrativt registermaterial. Grundenheten i statistiken är en person.
Statistikens population (SIMS 3.6)
Populationen i statistiken över befolkningens utbildningsstruktur är den befolkning som fyllt 15 år.
Statistiken baserar sig på individbaserade examensuppgifter som Statistikcentralen samlat in från utbildningsanordnarna, läroanstalterna, studentexamensnämnden, högskolornas riksomfattande datalager, huvudstaben och gränsbevakningsväsendet. Uppgifter om examina som avlagts utrikes har fåtts från Undervisningsstyrelsen, Valvira (Tillståndsverket för social- och hälsovården) och Arbets- och näringsministeriet. Vad gäller examina som avlagts utrikes har examensregistret kompletterats med två datainsamlingar bland den utländska befolkningen vilket ledde till 43 700 examina fler efter grundnivå i registret. Examensregistret har dessutom kompletterats genom utbyte av uppgifter mellan nordiska statistikmyndigheter. Med hjälp av nordiskt utbyte av uppgifter kunde 15 300 examen införas i registret.
Materialen är totalmaterial. De uppgifter som gäller befolkningen grundar sig på Befolkningsregistercentralens centralregister över befolkningen.
Referensområde (SIMS 3.7)
Statistiken omfattar befolkningen bosatt i Finland. I statistikrapporteringen är kommunen den minsta enheten.
Tidstäckning (SIMS 3.8)
Grunden för examensregistret är de uppgifter om examina som insamlades i samband med folkräkningen år 1970, och dessa uppdateras årligen. Uppgifterna om statistikåret är slutliga, eventuell komplettering som gäller statistikåret läggs till i följande års examensregister.
Basperiod (SIMS 3.9)
Ur statistiken beräknas inte index som är bundna till ett visst år.
Måttenhet (SIMS 4)
I statistiken över befolkningens utbildningsstruktur är måttenheterna antalet personer och procentuella andelar. I statistiken över befolkningens utbildningsstruktur mäts befolkningens utbildningsnivå dessutom genom den genomsnittliga längden på den högsta avlagda utbildningen efter grundnivå. Till exempel visar utbildningsnivåtalet 246 att den teoretiska utbildningstiden per person är 2,5 år efter grundskolan. Vid beräkning av befolkningens utbildningsnivå används som population den befolkning som fyllt 20 år. Detta eftersom många under 20-åringars utbildning ännu är på hälft. Med utbildningsnivåmätaren kan man enkelt jämföra skillnader i utbildningsnivån i olika områden samt följa förändringar över tid.
Referensperiod (SIMS 5)
Statistiken beskriver läget under statistikårets sista dag.
Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)
Befolkning
Uppgifter om den i landet bosatta befolkningen erhålls från befolkningsdatasystemet som förs av Befolkningsregistercentralen. Uppgifterna gäller tidpunkten 31.12. Från och med materialet för år 1993 är både Statistikcentralens och Befolkningsregistercentralens "statistiktidpunkt" densamma, dvs. midnatt vid årsskiftet.
Befolkningens utbildningsstruktur
Befolkningens utbildningsstruktur beskriver hur befolkningen i åldern över 15 år fördelar sig på personer med examen på grundnivå, mellannivå och högre nivå. De som avlagt examen på högre nivå indelas närmare i personer med utbildning på lägsta högre nivå, lägre högskolenivå, högre högskolenivå och forskarutbildningsnivå.
Examen
I statistiken över befolkningens utbildningsstruktur, placering efter utbildning och studiegången är personer som avlagt examen de som före utgången av studieåret har avlagt studentexamen, internationell studentexamen (IB-, Reifeprüfung- eller Gymnasieexamen), yrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen. Till personer som avlagt examen räknas också de som avlagt examen inom försvarsmakten, gränsbevakningsverket eller utomlands. För statistiken väljs en examen för varje person: den yrkesexamen som avlagts på den högsta utbildningsnivån/senast. Utbildningsuppgifterna har tagits ur Statistikcentralens examensregister. Examensuppgifter har kunnat införas i registret bara för personer som har en finländsk personbeteckning. Av denna anledning omfattar examensregistret inte examensuppgifter om personer som inte har någon personbeteckning (t.ex. många utlänningar).
Examen
En prestation som följer den ansvariga myndighetens krav och som det finns ett förvaltningsbeslut om.
Examen på högre nivå
Examen på lägsta högre nivå eller högskoleexamen efter examen på andra stadiet.
Högskoleexamen
I statistiken över befolkningens utbildningsstruktur räknas alla examina på lägre högskolenivå, högre högskolenivå och forskarutbildningsnivå som högskoleexamina. Fram till slutet av år 2001 räknades bara examina enligt förordningen om högskolornas examenssystem (464/1998) som avlagts vid universitet och högskolor samt temporära och ordinarie yrkeshögskolor till högskoleexamina.
Läroanstalt
Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna. Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.
Tätort
En tätort är en förtätning av byggnader och omfattar minst 200 invånare. Som grund för avgränsningen används befolkningsuppgiften från året innan. Tätorterna fastställs och avgränsas av Finlands miljöcentral med hjälp av metoder som bygger på geografisk information, i vilka man använder sig av byggnads- och befolkningsuppgifter i Statistikcentralens 250 m x 250 m-rutmaterial. Vid fastställandet tittar man på de rutor som innehåller byggnader, samt på därtill gränsande rutor, för att granska invånarantalet samt antalet byggnader och våningsytan. Av de sammanhängande förtätningar av byggnader som upptäcks väljs de som har minst 200 invånare. De helt och hållet nya tätorter som upptäcks vid granskningen namnges och numreras av Statistikcentralen. Det händer att en tätort ett visst år slutar uppfylla definitionen av en tätort och därmed lämnar tätortsklassificeringen, eller så kan den smälta samman med en annan tätort eller lösgöra sig från en annan tätort. De administrativa områdesindelningarna påverkar inte bildandet av tätorter och tätorterna följer inte kommungränserna.
Universitetsutbildning
Högskoleutbildning vid universitet. Anmärkning: Målet för utbildningen är lägre eller högre högskoleexamen eller vetenskaplig påbyggnadsexamen, dvs. licentiat- eller doktorsexamen. Även studier som inte leder till examen kan genomföras inom utbildningen.
Utbildning som leder till examen; formell utbildning
Med utbildning som leder till examen avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs, gymnasieutbildningens hela lärokurs, studentexamen, internationell studentexamen, gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen, lägre högskoleexamen, högre högskoleexamen, licentiatexamen, doktorsexamen eller specialistveterinärexamen.
Utbildningsnivå
I statistiken över befolkningens utbildningsstruktur mäts befolkningens utbildningsnivå enligt den genomsnittliga längden per person gällande den högsta utbildning som avlagts efter grundnivån. Utbildningsnivåtalet 264 visar exempelvis att den teoretiska utbildningstiden per person är 2,5 år efter avlagd grundskola. Då befolkningens utbildningsnivå beräknas används den befolkning som fyllt 20 år som population. Detta för att många som inte fyllt 20 år ännu är på hälft med sin utbildning. Med hjälp av utbildningsnivåindikatorn kan man lätt jämföra utbildningsskillnaderna mellan olika områden och följa förändringar över tid. Fram till slutet av år 1997 beräknades utbildningsnivån enligt utbildningsstadierna för de examina som avlagts av den befolkning som fyllt 15 år. Indikatortalet för utbildningsnivån kunde variera mellan 150 och 800. Ju högre indikatortal, desto högre utbildningsnivå. I en grupp med indikatortalet 150 hade alla avlagt bara folk-, mellan- eller grundskola. I en grupp med indikatortalet 800 hade däremot alla avlagt examen på licentiat- eller doktorsnivå.
Utbildningsnivå
Nivå för indelning av utbildningar som leder till examen utgående från kravnivån. Anmärkning: För att bli antagen till utbildning på en viss utbildningsnivå krävs ofta att personen har avlagt en utbildning på lägre utbildningsnivå. Utbildningsnivån mäts både på grundval av den planerade totala längden eller den målsatta tiden och på grundval av hur krävande utbildningen är. Utbildningsnivåer: småbarnspedagogik och förskoleundervisning (varierar i längd), lägre grundnivå (6 år), högre grundnivå (3 år, totalt 9 år från början av grundnivån), andra stadiet (3 år, totalt 12 år från början av grundnivån), specialyrkesutbildningsnivå (1–2 år, totalt 13–14 år från början av grundnivån) på lägsta högre nivå (2–3 år, totalt 14–15 år från början av grundnivån) lägre högskolenivå (3–4 år, totalt 15–16 år från början av grundnivån) högre högskolenivå (5–6 år, totalt 17–18 år från början av grundnivån) och forskarutbildningsnivå (2–4 år, totalt 19–22 år från början av grundnivån). Måttet för utbildningsnivå kan inte direkt beräknas på basis av de utbildningslängder som presenteras i det här begreppet.
Yrkesutbildning
Utbildning efter den grundläggande utbildningens lärokurs med syfte är att generera yrkeskompetens. Anmärkning: Inom yrkesutbildning kan man avlägga yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina. Inom yrkesutbildning kan man avlägga hela examina eller delar av dem.
Befogenheter (SIMS 6)
Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Mera information: Statistiklagstiftning
Lagstiftning och andra överenskommelser (SIMS 6.1)
Framställningen av statistik styrs av en allmän lag om statens statistikväsen, statistiklagen (280/2004, ändr. 361/2013). Från uppgiftslämnarna samlas endast sådana nödvändiga uppgifter in som inte kan fås från administrativa register. Indexserierna publiceras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera ett enskilt företags uppgifter eller utveckling.
Datautbyte (SIMS 6.2)
Uppgifter delas till Undervisningsförvaltningen som material i enlighet med ett avtal om informationstjänst. Materialet delas även genom internationell rapportering.
Källmaterial (SIMS 18.1)
Uppgifterna grundar sig på administrativt material samt på separata datainsamlingar, med vilka uppgiftskällorna utanför det administrativa materialet täcks. Med den separata datainsamlingen fås årligen uppgifter om omkring 500 examina.
Frekvens för datainsamling (SIMS 18.2)
Uppgifterna uppdateras varje år.
Datainsamlingsmetod (SIMS 18.3)
De separata datainsamlingarna genomförs som web- och postenkäter.
Datavalidering (SIMS 18.4)
Statistiken baserar sig på publicerade uppgifter om examina, som är validerade. Inom statistiken över befolkningens utbildningsstruktur granskas förändringar och den interna logiken i materialet.
Databehandling (SIMS 18.5)
Statistiken grundar sig på registermaterial. I statistiken görs inga korrigeringar med statistiska metoder.
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet (SIMS 13.1)
Vad gäller examina som avlagts utrikes har examensregistret kompletterats med en datainsamling bland den utländska befolkningen, vilket ledde till 26 000 examina fler efter grundnivå i registret. Examensregistret har dessutom kompletterats genom utbyte av uppgifter mellan nordiska statistikmyndigheter. Med hjälp av nordiskt utbyte av uppgifter kunde 13 000 examen införas i registret.
Examensregistret har fortfarande en undertäckning vad gäller examina som avlagts utrikes. Utbildningsstrukturen bland befolkningen med utländsk bakgrund kan inte rapporteras tillförlitligt utifrån registret.
Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.
Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.
Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.
Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen
Kvalitetsbedömning (SIMS 11.2)
Vad gäller examina som avlagts utrikes har examensregistret kompletterats med en datainsamling bland den utländska befolkningen, vilket ledde till 26 000 examina fler efter grundnivå i registret. Examensregistret har dessutom kompletterats genom utbyte av uppgifter mellan nordiska statistikmyndigheter. Med hjälp av nordiskt utbyte av uppgifter kunde 13 000 examen införas i registret.
Examensregistret har fortfarande en undertäckning vad gäller examina som avlagts utrikes. Utbildningsstrukturen bland befolkningen med utländsk bakgrund kan inte rapporteras tillförlitligt utifrån registret.
Riktlinjer för revidering av uppgifter (SIMS 17.1)
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Aktualitet (SIMS 14.1)
Statistiken publiceras enligt publiceringskalendern. Uppgifterna publiceras 6 månader efter referensperioden.
Punktlighet (SIMS 14.2)
Statistiken publiceras enligt publiceringskalendern. Om eventuell fördröjning meddelas separat.
Geografisk jämförbarhet (SIMS 15.1)
Statistiken omfattar hela Finlands befolkning. Undertäckningen är störst i de områden där det bor mest invandrare. Dessutom har områden varifrån många åker utomlands för att studera (t.ex. Åland) en undertäckning.
Jämförbarhet över tid (SIMS 15.2)
Statistikens tidsserie sträcker sig till år 1970. Uppgifterna är jämförbar och tidsserien meddelas alltid i enlighet med det senaste statistikåret.
Enhetlighet över statistikområden (SIMS 15.3)
Statistiken över befolkningens utbildningsstruktur är registerbaserad statistik som inte annars publiceras. Utifrån arbetskraftsundersökningen publiceras uppgifter om utbildningsstrukturen i internationell rapportering (Eurostat, OECD). Det finns en skillnad mellan urvalsbaserade och registerbaserade uppgifter om utbildningsstrukturen, som beror på skillnader i metoderna.
Intern enhetlighet (SIMS 15.4)
Det finns inga skillnader i statistikens interna definitioner. Den publicerade uppgifterna och klassificeringarna är alltid i enlighet med det senaste statistikåret.
Publiceringskalender (SIMS 8.1)
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Tillgång till publiceringskalendern (SIMS 8.2)
Statistikcentralens publiceringskalender: Kommande publikationer
De kommande publikationerna finns på statistikens webbsida: Statistikens kommande publikationer (linkki tilaston omille sivuille)
Användarnas tillgång (SIMS 8.3)
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.
Mera information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.
Publiceringsfrekvens (SIMS 9)
Uppgifterna offentliggörs en gång om året.
Statistiskt offentliggörande (SIMS 10.1)
Ett meddelande publiceras månatligen/årligen yms. på statistikens webbsida. (linkki tilaston omille sivuille)
Webbdatabas (SIMS 10.3)
Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens databas StatFin.
Principer för dataskydd (SIMS 7.1)
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.
Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.
Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Dataskydd och datasäkerhet vid behandling av uppgifter (SIMS 7.2)
Statistikmaterialet är tillgängligt för forskningsanvändning via Statistikcentralens forskartjänst. Statistiken innehåller inte känsliga uppgifter, så skydd behövs inte.