Timlöner inom den privata sektorn: dokumentation för statistiken

I dokumentationen av statistiken beskrivs hur statistiken har framställts och vilka metoder som har använts vid framställningen. Uppgifterna hjälper till att tolka siffrorna i statistiken samt att bedöma deras tillförlitlighet och jämförbarhet. Kvalitetsrapporten baserar sig på EU:s SIMS-modell. I dokumentationen finns också ändringsmeddelanden som beskriver ändringar i statistiken samt eventuella preciserande metodbeskrivningar.

Om du letar efter statistikuppgifter om denna statistik, gå till statistikens sida: Timlöner inom den privata sektorn

Kvalitetsrapport

Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)

Statistiken har lagts ner. Statistiken över timlöner inom den privata sektorn beskriver antalet timavlönade löntagare och lönenivåerna efter kön, ålder, yrkesgrupp och utbildning. Uppgifterna samlas in från flera olika material och kompletteras med Statistikcentralens enkät. Uppgifterna offentliggörs en gång om året.

Sektortäckning (SIMS 3.3)

Statistiken över timlöner inom den privata sektorn beskriver löntagare med timlön inom den privata sektorn. Statistikmaterialet tas fram från arbetsgivarorganisationernas material, som kompletteras med en egen urvalsenkät till icke-organiserade företag.

Dessutom insamlar Statistikcentralen löneuppgifterna från Avainta ry:s och Landsbygdens Arbetsgivareförbunds medlemsföretag.

Statistisk enhet (SIMS 3.5)

Löntagare/person

Varje person har ett personnummer och med hjälp av det kan man göra sammanslagningar med andra personbaserade material.

Statistikens population (SIMS 3.6)

En löntagare med timlön i ett företag inom den privata sektorn med minst fem arbetstagare

Referensområde (SIMS 3.7)

Uppgifterna beskriver hela landet med undantag för landskapet Åland.

Tidstäckning (SIMS 3.8)

Uppgifterna publiceras en gång om året och gäller huvudsakligen timlönerna i oktober–december under statistikåret.

Basperiod (SIMS 3.9)

Statistiken över timlöner inom den privata sektorn publiceras varje år som en enskild statistik. Statistiken för ett år beskriver endast statistikåret ifråga, och ingen omfattande jämförbarhet med tidigare år kan garanteras. Således är basperioden inte ett relevant begrepp i statistiken.

Måttenhet (SIMS 4)

I statistiken över timlöner inom den privata sektorn anges förtjänsten som euro per timme.

Referensperiod (SIMS 5)

Referensperioden för statistiken över timlöner inom den privata sektorn är oktober–december under statistikåret.

Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)

Arbetade timmar

Lönestatistiken: Inom lönestatistikens branscher med timlöner statistikförs lönerna efter arbetade timmar. Med arbetade timmar avses den arbetstid som löntagaren har använt för att utföra de egentliga arbetsuppgifterna. Till de arbetade timmarna räknas arbetade timmar för tids-, ackords- och arvodesarbete samt söndags- och övertidstimmar. Arbetstimmarna grundar sig på arbetstidslagen. Arbetskraftskostnadsundersökningen: Med arbetad tid avses den arbetstid som löntagaren har använt för att utföra de egentliga arbetsuppgifterna. Arbetad tid inbegriper också söndags- och övertidstimmar. Till de arbetade timmarna räknas den tid som använts för utbildning, men inte övertid utan lön. Arbetade timmar kan inom arbetskraftskostnadsstatistiken definieras också som avlönade arbetstimmar där man har dragit av frånvarotimmar med lön.

Arbetsavtalsförhållandets art

Arbetsavtalsförhållandets art beskriver det juridiska förhållandet mellan löntagare och arbetsgivare. I lönestatistiken är arbetsavtalsförhållandets art antingen ordinarie/tillsvidare eller visstid. Dessutom kan arbetsavtalsförhållandets art omfatta andra bestämningar såsom praktikant, läroavtalselever, handikappad eller avlönad med sysselsättningsmedel. Uppgiften fås vanligen direkt från enkäterna gällande lönestatistiken. I statistiken över lönestrukturer kompletteras uppgiften om personer avlönade med sysselsättningsmedel med uppgifter ur arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande. I kommunsektorns och statens lönestatistik är motsvarande begrepp anställningsförhållandets art. Jfr arbetskraftsundersökningens atypiska arbete (visstid och/eller deltid).

Arbetsgivarsektorn

Arbetsgivarsektorn beskriver arbetsmarknadens struktur och den fastställs på basis av beslutsfattarenheten. Den klassificering av arbetsgivarsektor som används i lönestatistiken och statistiken över arbetskraftskostnader är en nationell tillämpning av den sektorindelning som används i ekonomi- och samhällsstatistik (Sektorindelning 2000). Den klassificering som används i lönestatistiken har följande struktur: Kommunsektorn Kommunernas och samkommunernas verksamhetsenheter samt kommunernas affärsverk Staten Ämbetsverk och inrättningar som omfattas av statens budgetekonomi Den privata sektorn Privata företag, företag med stats- och kommunmajoritet samt statens affärsverk Också icke-vinstsyftande samfund, församlingar samt organisationer och stiftelser räknas i lönestatistiken till den privata sektorn. I statistiken över arbetsmarknadskostnader och i arbetskraftskostnadsindexet har sektorindelningen samma struktur som den klassificering som används i lönestatistiken. I förtjänstnivåindexet bildar icke-vinstsyftande samfund, församlingar och organisationer en arbetsgivarsektor för sig (övriga).

Avtalsbransch

Avtalsbranschen fastställs enligt det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet. Inom kommunsektorn fastställs avtalsbranscherna i huvudavtalet mellan Kommunala arbetsmarknadsverket och arbetstagarorganisationerna. Kollektivavtalet är ett avtal mellan arbetstagarorganisationen och arbetsgivaren eller arbetsgivarorganisationen om arbetsvillkoren för de olika branscherna. I kollektivavtalet kommer man till exempel överens om lönerna, arbetstiderna, semestrarna och andra förmåner som ska tillämpas i den bransch avtalet gäller. Avtalen görs ofta upp per näringsgren, men de kan också knytas till löntagarnas yrkesställning och de ingås för en viss tid.

Deltidsjobb

Lönestatistiken inom den privata sektorn: Definiering av deltidsanställning gällande månadsavlönade inom den privata sektorn bygger på samma sätt som lönestrukturstatistiken i huvudsak på veckoarbetstid. I statistiken definieras som deltidsanställda löntagare de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är mer än 10 procent kortare än den allmänna arbetstiden inom branschen i fråga. För resten av löntagare fås uppgiften om deltidsanställning direkt via en enkät eller så fastställs den enligt anställningsförhållandet. Om en löntagares ordinarie veckoarbetstid är okänd utnyttjas också löntagarens uppgifter om löner vid fastställande av deltidsanställning. För timanställda inom den privata sektorn definieras inte hel- eller deltidsanställning separat. Lönestatistiken inom den offentliga sektorn: Inom den offentliga sektorn bestäms hel- eller deltidsanställning efter anställningsförhållandets natur samt villkoren. Uppgiften om hel- eller deltidsanställning fås vanligen i samband med en enkät. Arbetskraftskostnadsundersökning: I statistiken över arbetskraftskostnader är en person deltidsanställd om arbetstiden är kortare än arbetstiden i tjänste- eller arbetskollektivavtalet eller den arbetstid som vanligen följs i ifrågavarande enhet. Jfr Heltidsanställd

Heltidsanställd

Lönestatistiken inom den privata sektorn: Definiering av heltidsanställning gällande månadsavlönade inom den privata sektorn bygger på samma sätt som lönestrukturstatistiken i huvudsak på veckoarbetstid. I statistiken definieras som heltidsanställda löntagare de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid överstiger 90 procent av den allmänna arbetstiden inom branschen. För resten av löntagare fås uppgiften om heltidsanställning direkt via en enkät eller så fastställs den enligt anställningsförhållandet. Om en löntagares ordinarie veckoarbetstid är okänd utnyttjas också löntagarens uppgifter om löner vid fastställande av heltidsanställning. För timanställda inom den privata sektorn definieras inte hel- eller deltidsanställning separat. Lönestatistiken inom den offentliga sektorn: Inom den offentliga sektorn bestäms hel- eller deltidsanställning efter anställningsförhållandets natur samt villkoren. Uppgiften om hel- eller deltidsanställning fås vanligen i samband med en enkät. Arbetskraftskostnadsundersökning: I statistiken över arbetskraftskostnader är en person heltidsanställd om arbetstiden följer tjänste- eller arbetskollektivavtalet eller den arbetstid som vanligen följs i ifrågavarande enhet. Jfr Deltidsanställd

Lön för ordinarie arbetstid

Förtjänsten för regelbunden arbetstid beskriver den lön som utbetalats för regelbunden arbetstid. Till lön för ordinarie arbetstid räknas för varje lönebetalningsperiod - grundlön - tillägg som betalas på basis av uppgift, yrkesskicklighet, tjänsteår o.d. - tillägg som betalas på basis av arbetsplatsens läge och miljötillägg - arbetstidstillägg - lönedel som utbetalas på basis av prestationer - naturaförmånernas beskattningsvärde - lön som utbetalats för icke-arbetad arbetstid. I lönen för ordinarie arbetstid ingår inte löner för tilläggs- eller övertid eller löneposter av engångsnatur som semesterpenning och resultatpremier. Jfr Totallön

Löneposter av engångsnatur

Löneposter av engångsnatur är sådana löneposter och lönetillägg som inte betalas regelbundet under varje lönebetalningsperiod. Till dessa poster och tillägg hör t.ex. resultatpremier, semesterpenning och semesterersättning samt tjänsteårsersättningar inom vissa branscher med timlön. Det är möjligt att komma överens om betalning av löneposter av engångsnatur också i kollektivavtalen. Förtjänstnivåindex: Förtjänstnivåindexet mäter utvecklingen av lönerna för ordinarie arbetstid, oberoende av betalningssätt. Poster som betalas för prestation ingår i lönebegreppet på så sätt att de fördelas jämnt på hela kalenderåret. Likaså fördelas de engångsposter som grundar sig på kollektivavtalet jämnt på hela året. Alla löneposter av engångsnatur, t.ex. semesterpenning, som ingår i begreppet förtjänstnivåindex, ingår dock inte i lönematerialet som används vid indexberäkningen, utan de beaktas vid indexberäkningen endast i det fall att man i kollektivavtalsförhandlingarna kommer överens om förändringar i deras relativa andel. I förtjänstnivåindexet förs också retroaktivt betalda avtalshöjningar till det kvartal under vilket de tjänats. Arbetskraftskostnadsundersökning: Ersättning för upphörande av anställningsförhållande, som hör till löneposter av engångsnatur, ingår i socialkostnader i arbetskraftskostnadsundersökningens begrepp. Arbetskraftskostnadsindex: Till löneposter av engångsnatur i arbetskraftskostnadsindexet hör också retroaktivt betalda avtalshöjningar från tidigare löneutbetalningsperioder. I arbetskraftskostnadsindexet ingår också optioner enligt deras inlösningsvärden. ------ I lönestatistiken för den privata sektorn och den kommunala sektorn publiceras inte löneposter av engångsnatur. Löneposter av engångsnatur ingår inte i indexet för ordinarie löner.

Löntagare

En löntagare har ett anställningsförhållande till en arbetsgivare och får överenskommen ersättning för utfört arbete. Löntagarna är antingen i tjänstemanna- eller arbetarställning hos en arbetsgivare. I lönestatistiken särskiljs huvudsakligen inte löntagare i tjänstemän eller arbetare. En särskiljning kan dock göras efter yrke eller också efter löneform. I lönestatistiken klassificeras inte företagare som betalar lön till sig själv som löntagare, eftersom deras löner avviker från andra likadana löntagares löner oftast allt för mycket. I lönestatistiken kan samma löntagare ha flera anställningsförhållanden som dock behandlas i statistiken som separata löntagare. I arbetskraftskostnadsundersökningen klassificeras företagare, som betalar även en del av lönen till sig själv, som löntagare.

Ordinarie veckoarbetstid

Den ordinarie veckoarbetstiden baserar sig på arbetstidslagen och kollektivavtal, och följer ofta ett visst arbetstidssystem eller ett visst arbetstidsformat. Ibland kan man dock separat komma överens om den ordinarie veckoarbetstiden och den kan avvika från den normala arbetstiden inom branschen. Lön för ordinarie arbetstid baserar sig på ordinarie veckoarbetstid. Se Lön för ordinarie arbetstid Jfr Totalarbetstid.

Timavlönad

Lönerna hos en timavlönad löntagare bestäms i huvudsak enligt arbetade timmar. Dessutom kan en timavlönad löntagare få lön för icke-arbetad tid. Ersättning kan betalas flera gånger i månaden. Lönemodellen för anställningar som grundar sig på ackordslöner omfattar ofta en grunddel i timlön, och ackordsavlönade personer definieras i statistiken som timavlönade.

Totallön

Totallönen beskriver den lön som betalats för ordinarie arbetstid samt annan arbetstid som t.ex. övertid och tilläggsarbetstid. Se Totalarbetstid. Till totallönen räknas för varje avlöningsperiod - grundlön - tillägg som betalas på basis av uppgift, yrkesskicklighet, tjänsteår o.d. - tillägg som betalas på basis av arbetsplatsens läge och miljötillägg - arbetstidstillägg - lönedel som utbetalas på basis av prestationer - naturaförmånernas beskattningsvärde - lön för tilläggs- och övertidsarbete - beredskaps-, jour- och utryckningsersättningar - övriga tillägg som betalas oregelbundet - lön som utbetalats för icke-arbetad arbetstid. Totallönen innehåller inte löneposter av engångsnatur, som t.ex. semesterpenning och resultatpremier. Jfr Lön för ordinarie arbetstid

Yrke

I lönestatistiken beskrivs löntagarnas yrke med yrkes-, tjänste- och uppgiftsbeteckningarna för de olika branscherna och Statistikcentralens yrkesklassificering (Yrkesklassificering 2001). Det finns ungefär 15 000 yrkesbeteckningar från olika branscher. Yrkesbeteckningarna i lönestatistiken bygger inom den privata sektorn på Näringslivets centralförbunds avtalsbranschers yrkes- och uppgiftsnomenklatur, på Kyrkans arbetsmarknadsverks uppgiftsnomenklatur och på Näyttämöväen Vanhuudenturvasäätiös yrkesnomenklatur. Inom kommunsektorn bygger yrkes- och tjänstebeteckningarna på den yrkesnomenklatur som följer Kommunernas pensionsförsäkrings klassificering. Inom staten används yrkes- eller tjänstebeteckningen enligt utnämningsbrevet eller kollektivavtalet. Yrkesklassificeringen bildas i lönestatistiken utgående från yrkesnomenklaturen med beaktande av löntagarnas arbetsgivarsektor, examen och näringsgren. I lönestrukturstatistiken publiceras inte yrkes- eller tjänstebeteckningar per bransch, utan yrket beskrivs bara med yrkesklassificeringen.

Befogenheter (SIMS 6)

Statistiklagen (Finlex.fi) styr framställningen av statistik. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Mera information: Statistiklagstiftning

Lagstiftning och andra överenskommelser (SIMS 6.1)

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Datautbyte (SIMS 6.2)

I statistiken används lönematerial som Finlands Näringsliv EK insamlat från sina medlemsföretag om löntagare med timlön. Ett avtal om statistiksamarbete har ingåtts med EK och där avtalas om utbyte av uppgifter.

Källmaterial (SIMS 18.1)

Löneuppgifter från den privata sektors fås från EK:s medlemsföretag genom EK:s egen datainsamling. Dessutom överlåter Autoliikenteen työnantajanliitto ry (ALT), Autoalan keskusliitto (AKL), Avaintyönantajat (AVAINTA), Kyrkans arbetsmarknadsverk och Teaterinfo Finland sitt organisationsmaterial för upprättande av statistik.

Med en egen urvalsinsamling kompletteras materialet med uppgifter från arbetsgivare som inte hör till Statistikcentralens arbetsgivarorganisationer. Enkäten gäller i huvudsak alla löntagare som är anställda vid företaget som tillhör urvalet. Uppgifterna om anställda med månadslön insamlas för en period på en månad.

Frekvens för datainsamling (SIMS 18.2)

Uppgifterna om timlöner inom den privata sektorn insamlas varje år.

Datainsamlingsmetod (SIMS 18.3)

För statistiken över timlöner inom den privata sektorn insamlas löneuppgifter från icke-organiserade företag. För att bilda ett undersökningsramverk tas ur företagsregistrets tjänstedatabas aktiva företag (inklusive affärsverk och församlingar) som har minst 5 löntagare som avlönad personal.

Utanför undersökningsramverket finns enligt sektorklassificeringen statsförvaltningen, lokalförvaltningen, kommuner, samkommuner, internationella organisationer och hushåll samt företag som har sin hemvist i landskapet Åland. Utgående från undersökningsramverket skapas en urvalsram, och till den tas icke-organiserade företag som verkar i urvalssektorerna.

Urvalsdesignen är stratifierat klusterurval. Som urvalsmetod används obundet slumpmässigt urval utan återläggning. Upptagningsenheten är ett företag och stratifieringsgrunden är näringsgren och storleklass som mäts med personalantalet. Sannolikheten för upptagning varierar enligt storleksklass och näringsgren.

Både de löneuppgifter som insamlats med urvalet och löneuppgifterna från arbetsgivarorganisationer upphöjs till undersökningsramverkets nivå genom den så kallade Särndals relationsestimatorn, där man som extern tilläggsvariabel för materialet använder antalet löntagare i företagsregistret.

Parametrarna estimeras separat för urvalsföretagens och för de organiserade företagens lönematerial. Organiseringen bestäms i enlighet med statistikperioden.

Uppgifterna om organiserade företag är uppgifter som arbetsgivarorganisationer insamlar från sina medlemmar. Om utbyte av uppgifter avtalas med arbetsgivarorganisationer med separata avtal om uppgiftslämnande.

Datavalidering (SIMS 18.4)

Av materialet för statistiken över timlöner inom den privata sektorn valideras organisationsmaterialet redan innan det kommer till Statistikcentralen. Dessutom kontrolleras materialet när det kommit till Statistikcentralen. Material från datainsamlingsurvalet med icke-organiserade företag valideras ständigt när materialet inkommer under datainsamlingen och dessutom granskas materialet när olika källmaterial har slagits samman.

Databehandling (SIMS 18.5)

Materialet i det egna urvalet ska kontrolleras med ett kontrollprogram som gör upp en lista över fel på enhetsnivå. Felaktiga observationer tas bort ur statistiken. En del imputeringar har gjorts. Dessutom granskas materialet för avvikande observationer (outliers) med iqr- ja z-score-metoderna.

Parametrarna estimeras separat för urvalsföretagens och för de organiserade företagens lönematerial. Organiseringen bestäms i enlighet med statistikperioden. Eftersom undersökningsramverket upptas före statistikföringstidpunkten, efterstratifieras i ramverket för organiserade företag de företag som räknas som icke-organiserade i det ursprungliga ramverket, och vars löneuppgifter ingår i det material som arbetsgivarorganisationer insamlat.

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet (SIMS 13.1)

Som källmaterial för statistiken över timlöner inom den privata sektorn används enkäter till företag. Företagen rapporterar uppgifter om löntagarnas anställnings- och löneuppgifter. Således är statistiken beroende av kvaliteten på källmaterialet.

Källmaterialet granskas och valideras och kan på allmän nivå betraktas som tillförlitligt. I enskilda fall, där man granskar förtjänsterna hos ett litet antal löntagare, är uppgifterna i statistiken mera osäkra, eftersom till exempel urvalsdesignen i källmaterialet kan göra att enskilda företag som uppgiftslämnarföretag påverkar exempelvis medellöneuppgifterna i den granskade populationen.

Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Riktlinjerna för europeisk statistik utgör grunden för det europeiska statistiksystemets gemensamma kvalitetssystem.

Riktlinjerna baserar sig på 16 principer som gäller statistikmyndighetens oberoende och ansvarsskyldighet samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras.

Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik.

Mera information: Riktlinjer för europeisk statistik | Statistikcentralen och FOS-delegationens rekommendationer | Statistikcentralen

Kvalitetsbedömning (SIMS 11.2)

Kvaliteten på statistiken över timlöner inom den privata sektorn följs i olika faser av statistikproduktionen.

Riktlinjer för revidering av uppgifter (SIMS 17.1)

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Publiceringskalender (SIMS 8.1)

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Tidpunkterna för offentliggörande av statistik anges på förhand i publiceringskalendern som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Användarnas tillgång (SIMS 8.3)

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i statistiken i fråga i sitt eget arbete innan de publiceras.

Mera information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Publiceringsfrekvens (SIMS 9)

Uppgifterna om oktober–december under det föregående året publiceras i augusti följande år, det vill säga 8 månader efter referensperioden.

Statistiskt offentliggörande (SIMS 10.1)

Ett meddelande publiceras årligen på statistikens webbsida.

Webbdatabas (SIMS 10.3)

Statistikens databastabeller finns i Statistikcentralens davtabas StatFin.

Principer för dataskydd (SIMS 7.1)

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras. Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den finska dataskyddslagen parallellt. Bestämmelser om hemlighållande av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål finns i offentlighetslagen.

Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Alla som hör till Statistikcentralens personal har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig att hemlighålla uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs som sekretessbelagda.

Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Dataskydd och datasäkerhet vid behandling av uppgifter (SIMS 7.2)

Av dataskydds- och tillförlitlighetsorsaker publiceras inte och delas inte uppgifter i statistiken över månadslöner inom den privata sektorn, ifall:

Uppgiften baserar sig på färre än 30 löntagare

Uppgiften baserar sig på färre än 3 företags uppgifter

Ett företag står för 80 procent av observationerna.

Kontaktinformation

E-post

palkat.yksityinen@stat.fi

Förfrågningar i första hand

Harri Nummila

överaktuarie

029 551 3235