Detta är inte statistikens senaste dokumentation.
Bostadshyror: dokumentation för statistiken
Dokumentation som var i kraft 21.4.2022
Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
Kvartalsstatistiken beskriver hyresnivån i hyresbostadsbeståndet och hyresförändringarna på kvartalsnivå. Statistiken innehåller hyresuppgifter som klassificerats enligt område, finansieringstyp och antal rum för referensperioden och retroaktivt från och med 2015.
Syftet med hyresstatistiken är att ge information om utvecklingen på hyresmarknaden till alla aktörer som följer hyresmarknaden.
Syftet med hyresstatistiken är att ge information om utvecklingen på hyresmarknaden till alla aktörer som följer hyresmarknaden.
Statistikens population
Ramen för hyresbostadsbeståndet som används vid beräkningen av hyresstatistiken har bildats av Befolkningsregistercentralens byggnads- och lägenhetsregister. Från registret hämtas alla flervånings- och radhusbostäder som används permanent och som inte är bostäder på anstalter (studentbostäder, servicehus och äldreboenden) och som de boende besitter på basis av ett hyresförhållande.
Hyresnivån för bostäder som hyrs av privatpersoner beskrivs med hjälp av administrativa registeruppgifter. Då bestäms bostadshyrorna utifrån de hyror som personer som fått bostadsbidrag har betalat. Den bostad där en person som fått bostadsbidrag bor slås samman med Befolkningsregistercentralens byggnads- och lägenhetsuppgifter. Genom Befolkningsregistercentralens byggnads- och lägenhetsuppgifter sluter man sig till de så kallade fritt finansierade hyresbostäderna, som delas in i bostäder som ägs av bolag och privatpersoner. I slutledningen utnyttjas Skatteförvaltningens aktielägenhetsregister samt uppgifter om bostäder som befriats från aravabegränsningar. I praktiken definierar man först bolagsbostäderna bland de fritt finansierade hyresbostäderna och resten av bostäderna definieras som hyresbostäder som ägs av privatpersoner. Hyresbostäder som ägs av privatpersoner är bostäder där ägaren inte själv bor, men som ägaren har hyresinkomster för enligt skattemyndigheten. Dessutom omfattar privata hyresbostäder bostäder vars ägare inte är ett företag och som hyresgästen har anmält som hyresbostad i flyttanmälan.
Hyresnivån för bostäder som hyrs av privatpersoner beskrivs med hjälp av administrativa registeruppgifter. Då bestäms bostadshyrorna utifrån de hyror som personer som fått bostadsbidrag har betalat. Den bostad där en person som fått bostadsbidrag bor slås samman med Befolkningsregistercentralens byggnads- och lägenhetsuppgifter. Genom Befolkningsregistercentralens byggnads- och lägenhetsuppgifter sluter man sig till de så kallade fritt finansierade hyresbostäderna, som delas in i bostäder som ägs av bolag och privatpersoner. I slutledningen utnyttjas Skatteförvaltningens aktielägenhetsregister samt uppgifter om bostäder som befriats från aravabegränsningar. I praktiken definierar man först bolagsbostäderna bland de fritt finansierade hyresbostäderna och resten av bostäderna definieras som hyresbostäder som ägs av privatpersoner. Hyresbostäder som ägs av privatpersoner är bostäder där ägaren inte själv bor, men som ägaren har hyresinkomster för enligt skattemyndigheten. Dessutom omfattar privata hyresbostäder bostäder vars ägare inte är ett företag och som hyresgästen har anmält som hyresbostad i flyttanmälan.
Statistisk enhet
Observationsenheten för bostadshyrorna är en hyresbostad. Observationernas identifikationsuppgift är en permanent byggnadsbeteckning i registermaterialet och med hjälp av den kombineras primärmaterialet med annat administrativt material.
Sektortäckning
Hyresindexet för bostäder omfattar fritt finansierade bostäder och aravabostäder i Finland. Observationerna som ingår i statistiken representerar rad- och flervåningshusbostäder som hyrs ut.
Begrepp
Antal rum
Antal rum är samma som antalet boningsrum i lägenheten. Köket räknas inte till boningsrum. Bostäder som hör till klass 3r+ har minst tre rum.
Aravabostad
En aravabostad är en bostad som byggts med statens aravalån och vars hyra fastslås med hjälp av kostnadsmotsvarighetsprincipen. De flesta aravabostäderna ägs av kommunerna.
Bostad
Med bostad, dvs. bostadslägenhet avses en helhet som är avsedd för åretruntboende och som består av ett eller flera bostadsrum och som är utrustad med kök, kokvrå eller kokutrymme. En bostad bör ha en lägenhetsyta på minst 7 m2. Varje bostad skall ha en egen direkt ingång. Som ingång räknas också en separat ytterveranda (farstu) i t.ex. ett egnahemshus. Om inträde till bostaden förutsätter passage via utrymmen som egentligen hör till en annan bostadslägenhet, anses den förstnämnda inte utgöra en separat bostadslägenhet, utan de två helheterna bildar en enda bostadslägenhet.
Bostadsyta
Bostadsytan beräknas enligt insidorna av de väggar som omsluter den. Till bostadens yta räknas också hjälputrymmen (grovkök, klädrum o.dyl.), badrum, hobbyrum, brasrum, tvätt- och omklädningsrum i bastu som är belägen i lägenheten, samt rum som används såsom arbetslokal, om där inte arbetar avlönad arbetskraft.
Till bostadsytan räknas inte garage, källare, bastu i oinredd bottenvåning, kalla förrådsutrymmen, balkong, farstukvist, veranda, vindfång eller vindsutrymmen som inte används för boende.
Med ytan i fritidshus avses byggnadens våningsyta.
Till bostadsytan räknas inte garage, källare, bastu i oinredd bottenvåning, kalla förrådsutrymmen, balkong, farstukvist, veranda, vindfång eller vindsutrymmen som inte används för boende.
Med ytan i fritidshus avses byggnadens våningsyta.
Finansieringstyp
En klassificering som beskriver bostadens eller fastighetens finansieringskälla.
Aravabostad är en bostad som byggts med statens aravalån. Hyran för denna typ av bostad fastställs med hjälp av kostnadsmotsvarighetsprincipen. De flesta aravabostäderna ägs av kommuner.
Fritt finansierade bostäder är inte aravabostäder.
Aravabostad är en bostad som byggts med statens aravalån. Hyran för denna typ av bostad fastställs med hjälp av kostnadsmotsvarighetsprincipen. De flesta aravabostäderna ägs av kommuner.
Fritt finansierade bostäder är inte aravabostäder.
Fritt finansierad bostad
Fritt finansierade bostäder är bostäder som byggts med hjälp av annan finansiering än statens aravalån.
Hitas-bostad
Hitas är ett system för reglering av pris- och kvalitetsnivån på de bostäder som byggs på arrendetomter som Helsingfors stad äger. Med Hitas-bostäder avses bostäder som omfattas av ifrågavarande regleringssystem.
Hyra
Till statistikförda hyror räknas också vattenavgifter och uppvärmningskostnader som betalas separat. Till hyran räknas inte ersättningar som betalas för bastu, tvättstuga o.d. ej heller el- eller telefonräkningar. De publicerade medelhyrorna per månad har räknats utgående från bostadens kvadratyta (€/m2/mån). Medelhyrorna beskriver skillnaderna i hyresnivåer mellan olika områden och bostäder av olika storlek och de lämpar sig inte för beräkning av hyresförändringar.
Hyresbostad
Med hyresbostad avses en bostad som hyresgästen besitter på basis av ett hyresavtal för bostadslägenhet, varvid hyresgästen betalar hyra för rätten att använda lägenheten och för andra förmåner i anslutning till lägenheten. De uppgifter som publiceras i hyresstatistiken gäller de hyresförhållanden där hyresgästen besitter hela bostaden. I hyresstatistiken ingår inte sådana bostäder vars hyra av någon anledning, t.ex. släktskap, ligger klart under marknadsnivån. I hyresstatistiken ingår ej heller studenthem, servicehus eller åldringshem.
Kvartalsförändring
Med kvartalsförändring avses den relativa förändringen av kvartalsindexet jämfört med indexet för det föregående kvartalet. Förändringen anges i allmänhet i procent.
Marknadspris
Den slutliga köpesumman, dvs. det pris då efterfrågan och utbud möts.
Månadsförändring
Månadsförändring är den relativa förändringen av indexet från tidpunkten månaden innan. Förändringen anges vanligen i procent.
Nominellt prisindex
Beskriver prisförändringen i förhållande till indexets bastidpunkt (jfr realprisindex).
Nytt hyresförhållande
Med nytt hyresförhållande avses ett hyresförhållande som har inletts högst sex månader före statistikföringsperioden.
Realprisindex
Anger förändringen av realpriserna jämfört med indexets bastidpunkt (t.ex. 2000, 1983 eller 1970). Realprisindexet fås genom att dividera nominalprisindexets poängtal med poängtalet för konsumentprisindexet under motsvarande tidpunkt och motsvarande basår.
Viktstruktur
Viktstrukturen beskriver vilken betydelse respektive underindex (vara, löntagargrupp o.d.) har med tanke på totalindexet.
Klassificeringar
Metoder
Principer och riktlinjer
Organisation
<font face="Times New Roman, serif">Statistikcentralen</font>
Organisationsenhet
Företagsstatistik<o:p></o:p>
Lagstiftning och andra överenskommelser
Tilastojen laadintaa ohjaa valtion tilastotoimen yleislaki, tilastolaki (280/2004, muut 361/2013). Tiedonantajilta kerätään vain ne välttämättömät tiedot, joita ei saada hallinnollisista aineistoista. Indeksisarjat julkaistaan niin, että niistä ei voida päätellä yksittäisen yrityksen tietoja tai kehitystä.
Principer för dataskydd
Tilastotarkoituksiin kerätyn tiedon tietosuoja taataan ehdottomasti tilastolain (280/2004), henkilötietolain (532/1999) ja lain viranomaisten toiminnan julkisuudesta (621/1999) sekä EU:n tietosuoja-asetuksen (2016/679) vaatimusten mukaisesti. Tietoaineistot on suojattu käsittelyn kaikissa vaiheissa tarvittavin fyysisin ja teknisin ratkaisuin. Tilastokeskus on laatinut yksityiskohtaiset määräykset ja ohjeet tietojen luottamukselliseen käsittelyyn. Henkilökunnalla on pääsy vain työtehtävien kannalta välttämättömiin tietoihin. Tiloihin, joissa yksikkötason aineistoa käsitellään, ei ulkopuolisilla ole pääsyä. Henkilökunnan jäsenet ovat allekirjoittaneet salassapitositoumuksen palvelukseen tullessaan. Tietosuojan tahallisesta rikkomisesta seuraa rangaistus.
Principer för offentliggörande
Tilastokeskuksen julkistamiskalenterissa kerrotaan etukäteen kaikki vuoden aikana julkaistavat tilastotiedot ja julkaisut. Tilastojulkistukset löytyvät kohdasta tilastokohtaiset julkaisut. Tilastotiedot julkistetaan internetissä klo 8, ellei toisin mainita. Kalenteria päivitetään arkipäivisin. Tilastokeskuksen seuraavan vuoden julkistamiskalenteri julkaistaan vuosittain joulukuussa.
Kvalitetssäkring
Tilastokeskus noudattaa tilastoja laatiessaan Euroopan tilastojen käytännesääntöjä (Code of Practice, CoP) ja niihin pohjautuvaa laadunvarmistuskehikkoa (Quality Assurance Framework, QAF). Käytännesäännöt koskevat tilastoviranomaisten riippumattomuutta ja vastuuvelvollisuutta sekä prosessien ja julkaistavan tiedonlaatua. Periaatteet ovat yhteensopivat YK:n tilastokomission hyväksymien virallisen tilaston periaatteiden kanssa ja täydentävät niitä. Myös Suomen virallisen tilaston laatukriteerit ovat yhteensopivat Euroopan tilastojen käytännesääntöjen kanssa. Periaatteet ovat myös yhteensopivat Euroopan laatupalkintoperiaatteiden (EFQM) kanssa.
Asiasta kerrotaan enemmän Tilastokeskuksen laadunhallinnan sivulla.
Tilastokeskuksessa tehdään vuosittain tilastojen läpivalaisuja, joilla osaltaan varmistetaan tilastojen laatua.