Löner inom lokalförvaltningen: dokumentation för statistiken

Statistiken över löner inom lokalförvaltningen beskriver antalet löntagare hos kommunerna, samkommunerna, välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna och deras lönenivå enligt yrke, yrkesgruppens utbildning, kön och ålder samt hur dessa uppgifter bildas. Fram till statistikåret 2022 hette statistiken löner inom kommunsektorn och den beskrev antalet löntagare och lönerna hos löntagare som arbetade hos kommuner och samkommuner. I början av år 2023 skedde en strukturell förändring inom kommunsektorn, då merparten av löntagarna inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet överfördes till välfärdsområdena. Till följd av denna ändring byttes under statistikåret 2023 namnet på statistiken över löner inom kommunsektorn till löner inom lokalförvaltningen och statistiken täcker utöver kommunerna och samkommunerna välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna.

Med enkäten om löner inom lokalförvaltningen insamlas årligen uppgifter om månads- och timavlönade anställda från kommuner, samkommuner, välfärdsområden och välfärdssammanslutningar.

Löntagare med månadslön och timlön inom lokalförvaltningen.
 

Löntagare/person. Varje person har ett personnummer och med hjälp av det kan man göra sammanslagningar med andra personbaserade material.

Månadsavlönades löner anges i euro, timavlönades i euro och cent.
 

Statistikens referensperiod är oktober under statistikåret. När det gäller uppgifterna för statistikåret 2023 har en del samlats in för oktober 2023 och en del undantagsvis för februari 2024. Uppgifterna samlades in från kommunerna och samkommunerna enligt situationen i oktober. Från välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna samlades uppgifterna in för februari 2024, eftersom uppgifterna inte kunde samlas in för slutet av året medan övergångsperioden för läkaravtalet pågick.  När det gäller lokalförvaltningen fanns det mellan oktober och februari centraliserade poster på förbundsnivå i form av textändringar i februari 2024.

Referensområdet för statistiken över löner inom lokalförvaltningen är hela Finland.
 

Statistiken över löner inom lokalförvaltningen är ett totalmaterial som omfattar alla kommuner, samkommuner, välfärdsområden och välfärdssammanslutningar.
 

Uppgifterna publiceras en gång per år vanligen i april eller maj, varvid löneuppgifterna är från oktober föregående år. På grund av brister i materialet var publiceringstidpunkten för statistiken för år 2022 i november 2023. Statistiken för år 2023 publiceras i september 2024, delvis på grund av en avvikande tidpunkt för datainsamlingen. Mera information om den avvikande datainsamlingstidpunkten finns i avsnittet Referensperiod.

Uppgifterna i statistiken över löner inom lokalförvaltningen publiceras varje år på Statistikcentralens webbplats.

Anställningsförhållandets art beskriver det juridiska förhållandet mellan löntagare och arbetsgivare. I lönestatistiken är anställningsförhållandets art antingen ordinarie/tillsvidare eller visstid. Dessutom kan anställningsförhållandets art omfatta andra bestämningar såsom praktikant, läroavtalselever, handikappad eller avlönad med sysselsättningsmedel.

Uppgiften fås vanligen direkt från enkäterna gällande lönestatistiken. I statistiken över lönestrukturer kompletteras uppgiften om personer avlönade med sysselsättningsmedel med uppgifter ur arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande.

Inom den privata sektorn är motsvarande begrepp arbetsavtalsförhållandets art.

Jfr arbetskraftsundersökningens atypiska arbete (visstid och/eller deltid).

Lönestatistiken:

Inom lönestatistikens branscher med timlöner statistikförs lönerna efter arbetade timmar. Med arbetade timmar avses den arbetstid som löntagaren har använt för att utföra de egentliga arbetsuppgifterna. Till de arbetade timmarna räknas arbetade timmar för tids-, ackords- och arvodesarbete samt söndags- och övertidstimmar. Arbetstimmarna grundar sig på arbetstidslagen.

Arbetskraftskostnadsundersökningen:

Med arbetad tid avses den arbetstid som löntagaren har använt för att utföra de egentliga arbetsuppgifterna. Arbetad tid inbegriper också söndags- och övertidstimmar. Till de arbetade timmarna räknas den tid som använts för utbildning, men inte övertid utan lön. Arbetade timmar kan inom arbetskraftskostnadsstatistiken definieras också som avlönade arbetstimmar där man har dragit av frånvarotimmar med lön.

Arbetsgivarsektorn beskriver arbetsmarknadens struktur och den fastställs på basis av beslutsfattarenheten. Den klassificering av arbetsgivarsektor som används i lönestatistiken och statistiken över arbetskraftskostnader är en nationell tillämpning av den sektorindelning som används i ekonomi- och samhällsstatistik (Sektorindelning 2000).

Den klassificering som används i lönestatistiken har följande struktur:

Kommunsektorn
Kommunernas och samkommunernas verksamhetsenheter samt kommunernas affärsverk

Staten
Ämbetsverk och inrättningar som omfattas av statens budgetekonomi

Den privata sektorn
Privata företag, företag med stats- och kommunmajoritet samt statens affärsverk
Också icke-vinstsyftande samfund, församlingar samt organisationer och stiftelser räknas i lönestatistiken till den privata sektorn.

I statistiken över arbetsmarknadskostnader och i arbetskraftskostnadsindexet har sektorindelningen samma struktur som den klassificering som används i lönestatistiken.

I förtjänstnivåindexet bildar icke-vinstsyftande samfund, församlingar och organisationer en arbetsgivarsektor för sig (övriga).

Avtalsbranschen fastställs enligt det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet. Inom kommunsektorn fastställs avtalsbranscherna i huvudavtalet mellan Kommunala arbetsmarknadsverket och arbetstagarorganisationerna. Kollektivavtalet är ett avtal mellan arbetstagarorganisationen och arbetsgivaren eller arbetsgivarorganisationen om arbetsvillkoren för de olika branscherna. I kollektivavtalet kommer man till exempel överens om lönerna, arbetstiderna, semestrarna och andra förmåner som ska tillämpas i den bransch avtalet gäller. Avtalen görs ofta upp per näringsgren, men de kan också knytas till löntagarnas yrkesställning och de ingås för en viss tid.

Grundlönen bygger på den uppgiftsrelaterade minimilönen, där tilläggsansvar som hör till uppgiften beaktas, liksom den dyrortsklass som beror på arbetsplatsens läge eller en eventuell obehörighetsnedsättning. Grundlönen omfattar inte något personligt tillägg, årsförhöjningar eller andra årsbundna lönedelar. Grundlönen fastställs på basis av tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens uppgifter och de förutsättningar som anges i kollektivavtalet. Ofta fastställs grundlönen enligt svårighetsgraden i tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens uppgifter.

Uppgifterna överlämnas ur arbetsgivarnas löneberäkningssystem i regel som filöverföringar. De mest centrala felen i materialet är utbetalningsperioder i anknytning till lönetillägg, då den period som uppgetts inte överensstämmer med de belopp i euro som uppgetts eller så innehåller materialet retroaktiva löneposter. Statistikcentralen strävar efter att upptäcka dessa i granskningen och ersätta dem med korrigerat material.

Statistikårets offentliggörande utkommer ungefär sex månader efter slutet på referensperioden.

Offentliggörandet av statistiken över löner år 2022 flyttades fram från 27.4.2023 till 6.6.2023 och vidare till 4.9.2023, 4.10.2023 och 1.11.2023. Förseningen berodde på att det fanns brister i uppgifterna från en betydande uppgiftslämnare. I övrigt har det inte förekommit någon fördröjning i offentliggörandet av statistiken och uppgifterna har publicerats enligt datumen i publiceringskalendern.

Enkäten omfattar alla anställda i kommuner, samkommuner, välfärdsområden och välfärdssammanslutningar. Vissa år kan uppgifter från några arbetsgivare saknas. I fråga om anställda är bortfallet då ungefär 1–2 procent.

I statistiken används ett totalmaterial, vilket innebär att inga urvalsfel förekommer.

Eventuella fel i statistikpubliceringen är bland annat felaktiga siffror eller felaktiga begrepp i texter, diagram eller tabeller.

Felen åtgärdas och användarna informeras om dem snarast möjligt. Statistikcentralen informerar om betydande fel i samma utsträckning och genom samma kanaler som vid offentliggörandet av de egentliga uppgifterna.

De korrigerade offentliggörandena kompletteras med en anteckning om korrigeringen samt korrigeringsdatum. Om möjligt, lämnas också den gamla, felaktiga uppgiften kvar.

Stav- och formfel i statistiken korrigeras så snart och smidigt som möjligt och de antecknas inte separat på webbplatsen.

Information om ändringar i statistikdatabaserna finns på sidan Ändringar i databasen. I statistikdatabaserna finns bara de nyaste uppgifterna.

Avvikelser i tidtabellen räknas också som felsituationer. Om offentliggörandet av statistiska uppgifter försenas avsevärt från den angivna tidpunkten, meddelar Statistikcentralen om detta på sin webbplats.

Uppgifterna i tidsserien för statistiken över löner inom lokalförvaltningen är huvudsakligen jämförbara mellan olika år. Statistiken är dock en årlig strukturstatistik och den ska egentligen inte användas för att mäta förändringar mellan olika år.

Utgångspunkten är att uppgifterna är jämförbara mellan Finlands landskap och kommuner. På EU-nivå görs jämförelser via EU-statistiken över lönestruktur, där även lönestatistiken för staten ingår. Se mer under Lönestrukturstatistik.

Statistiken över löner inom lokalförvaltningen (tidigare inom kommunsektorn) har sammanställts från och med år 1973.

År 2007 ändrades beräkningen av lönerna på så sätt att lärarnas löner som baserar sig på veckoövertidstimmar räknades som lön för ordinarie arbetstid. Följaktligen är inte lönerna för lärarnas ordinarie arbetstid jämförbara med motsvarande uppgifter från tidigare år. År 2023 ändrades beräkningen av lönerna på så sätt att lärarnas övertimsarvode som betalats som engångstimarvode räknades som lön för ordinarie arbetstid. Dessa definierades tidigare som övertidsarbete och icke-regelbundna tillägg. Ändringarna i löneberäkningen har inverkat på genomsnitten för lärarnas lön för ordinarie och icke-ordinarie arbetstid inom hela lokalförvaltningen. Ändringarna har inte haft någon inverkan på totallönerna.

År 2014 har några lönefaktorers placering i olika lönebegrepp reviderats. Denna korrigering medför en ökning på omkring 0,5 procent hos lärare och därmed en ökning på omkring 0,1 procent för hela kommunsektorn när det gäller lönen för ordinarie arbetstid jämfört med tidigare år.

Från och med år 2015 har yrkesklassificeringen i statistiken gjorts inom statistikgrenen Sysselsättning. Ändringen syns i statistiken för år 2015, i klassificeringen av omkring 27 000 löntagare, av vilka en del var preciseringar av klassificeringen från en grövre nivå. De största ändringarna gällde följande yrken på yrkesklassificeringens 2-siffernivå: 53 (-4400), det vill säga vård- och omsorgspersonal, från vilka löntagare överfördes främst till yrkesgrupp 91 (+4100), det vill säga städare, hembiträden och andra rengöringsarbetare.

Följaktligen är inte yrkesklassificeringarna 2014 och 2015 helt jämförbara med varandra.

Statistikcentralens nationella utbildningsklassificering 2016 har tagits i bruk i statistiken över löner inom lokalförvaltningen från och med statistikåret 2017. I klassificeringen finns en ny utbildningsnivå, ’4 Specialyrkesutbildningsnivå’. I utbildningsområdena finns det fler förändringar, bland annat har databehandling och kommunikation avskilts till en egen grupp. Därför är de utbildningsspecifika uppgifterna inte helt jämförbara med tidigare år. Indelningen i utbildningsnivåer och utbildningsområden i den nationella utbildningsklassificeringen 2016 följer den internationella ISCED 2011-klassificeringen.

Uppgifter om löner inom lokalförvaltningen används i beräkningen av förtjänstnivåindexet. Förtjänstnivåindexet är ett index som mäter utvecklingen av de löner som betalas ut till löntagarna för ordinarie arbetstid. Uppgifterna i statistiken över löner inom lokalförvaltningen publiceras därtill i lönestrukturstatistiken.

Uppgifterna i statistiken över lönerna inom kommunsektorn presenteras tillsammans med lönerna inom den privata sektorn och de statliga lönerna i en enhetlig och jämförbar form i lönestrukturstatistiken.

Statistiken över lönerna inom lokalförvaltningen publiceras som en del av lönestrukturstatistiken. Uppgifterna i lönestrukturstatistiken är internt enhetliga. För uppgifter ur olika källor bildas ett gemensamt lönebegrepp, ”totallön”. Det här bidrar till en bättre jämförbarhet mellan olika källmaterial.

Uppgifterna fås med en direkt datainsamling ur kommunernas, samkommunernas, välfärdsområdenas och välfärdssammanslutningarnas lönehanteringssystem.

Uppgifterna samlas in som direkt datainsamling via datainsamlingssidor. Datainsamlingssidorna finns på Posti Messagings server.

Uppgifterna om lönerna inom lokalförvaltningen samlas in årligen. 

Statistiklagen förpliktar Statistikcentralen att behandla uppgifterna konfidentiellt. Det får inte vara möjligt att identifiera enskilda personer eller arbetsgivare i det material som lämnas ut. Ifall en variabeluppgift baserar sig på färre än tre arbetsgivares uppgifter publiceras den inte. Samma gäller ifall uppgiften till över 80 procent baserar sig på enbart en arbetsgivares uppgifter.

De tillförlitligaste löneuppgifterna bildas för stora grupper. Om någon grupp bestått av färre än 10 personer eller om 1–9 personer representerat någotdera könet, har löneuppgiften ersatts med två punkter (..). Om inga personer funnits i gruppen är beteckningen ett streck (-). Dessutom, om en grupp bestått av 1–3 personer, har också löneuppgifterna för den andra klassen i samma grupp ersatts med två punkter av datasekretesskäl.

För de olika skedena i framställningen av statistiken över löner inom lokalförvaltningen uppskattas det användas omkring 340 årsverken.

Materialet gås igenom under produktionen med ett SAS-baserat program för återrapportering. Återrapporten innehåller uppgifter som en lönejämförelse enligt lönebegrepp (sektorn totalt, arbetsgivare, avtalsområde), en jämförelse av prissättningskoder, en jämförelse av lönefaktorer och en granskning av hälsocentralläkarnas och tandläkarnas regelbundna åtgärdsarvoden. Det är möjligt att koda extra element i rapporten, om behov för sådana upptäcks i granskningen. Eventuella korrigeringar och tilläggsobservationer görs direkt i produktionsdatabasen pa50 med SQL. Det finns färdiga SQL-baserade korrigeringskoder för fel som ofta upprepas (t.ex. utbetalningsperioder). Uppgifter som saknas har inte imputerats i materialet. Om allvarliga kvalitetsfel har observerats i materialet, och korrigerat material inte fåtts i stället ur materialet, har sådant material förflyttats till statuskod 3 (hör inte till materialet). Ett sådant förfarande blir aktuellt till exempel då lönetillägg för ordinarie och icke-ordinarie arbetstid fattas inom avtalsbranschen. Uppgifterna kompletteras vad gäller felaktiga prissättningskoder, yrkeskoder och lönefaktorer som fattas. Till slut granskas så kallade outlier-fall och de avlägsnas från materialet. Outlier-granskningen görs med ett SAS-program som utarbetats för syftet.

Kvaliteten på materialet för statistiken över löner inom lokalförvaltningen bedöms med en så kallad återrapport i takt med att statistikproduktionen framskrider. Återrapporten innehåller arbetsgivarspecifik information om lönerna enligt lönebegrepp, prissättningskoder och lönefaktorer.
Till slut görs slutgranskningar av materialet enligt processen och så kallade outlier-fall avlägsnas.

Statistikcentralen

Samhällsstatistik

Statistiklagen förpliktar Statistikcentralen att behandla uppgifterna konfidentiellt och de används enbart för statistiska ändamål. Uppgifter överlämnas till det kommunala arbetsmarknadsverket med stöd av lagstiftningen (L 254/1993, 9 §). Statistikcentralen kan tilldela användningstillstånd för uppgifterna också till kommuner, samkommuner, välfärdsområden, välfärdssammanslutningar och organisationer med stöd av statistiklagen (280/2004).

Lönestrukturstatistiken baserar sig på följande EU-rättsakter och ändringar i rättsakterna: 
COUNCIL REGULATION (EC) No 530/1999 of 9 March 1999
COMMISSION REGULATION (EC) No 1916/2000 of 8 September 2000

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Av dataskydds- och tillförlitlighetsorsaker publiceras inte och delas inte uppgifter i statistiken över löner inom lokalförvaltningen, ifall: 
Uppgiften baserar sig på färre än 30 löntagare
Uppgiften baserar sig på färre än 3 företags uppgifter
Ett företag står för 80 procent av observationerna.

Uppgifter på individnivå utan identifikationsuppgifter kan sändas för undersökningar och statistiska utredningar på det sätt som förutsätts i Statistikcentralens tillståndsförfarande och i 13 § i statistiklagen (280/2004).

Kommuner, samkommuner, välfärdsområden och välfärdssammanslutningar har möjlighet att beställa skräddarsydda rapporter om sitt eget lönematerial, t.ex. en jämställdhetsrapport. Dessutom fås uppgifter som material på enhetsnivå med användningstillstånd, antingen från statistikenheten eller från forskartjänsterna som en del av lönestrukturstatistiken.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Genom förhandskommunikationen säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringen av uppgifterna.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

I de årliga mötena med Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och kommunbranschens statistikgrupp går man igenom eventuella ändringsbehov.

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT (representant för kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna) och kommunbranschens arbetsmarknadsorganisationer. Lönestatistikmaterialet är en betydande informationskälla vid kollektivavtalsförhandlingar.

Statistikuppgifterna används vid framställningen av förtjänstnivåindexet och på så sätt används uppgifterna i stor utsträckning i Statistikcentralens övriga statistik samt nationellt bl.a. av Kommissionen för inkomst- och kostnadsutveckling (Tukuseto). Dessutom ingår statistikuppgifterna i lönestrukturstatistiken, med hjälp av vilken man utför omfattande statistiska utredningar och utredningar inom informationstjänsten.

Lönestrukturstatistiken används också av Statistikcentralens forskartjänster och lönestrukturuppgifterna levereras årligen för att användas som en del av Eurostats statistik.

För statistiken har man inte separat samlat in uppgifter om användarnas nöjdhet, men man får årligen respons från centrala informationsanvändare inom branschen, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och branschens arbetstagarorganisationer.

Kvaliteten på materialet för statistiken över löner inom kommunsektorn bedöms med en så kallad återrapport i takt med att statistikproduktionen framskrider. Återrapporten innehåller kommunspecifik information om lönerna enligt lönebegrepp, prissättningskoder och lönefaktorer.

Till slut görs slutgranskningar av materialet enligt processen och så kallade outlier-fall avlägsnas.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.