Producentprisindex: dokumentation för statistiken
Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
Producentprisindexen för industrin mäter prisutvecklingen för de produkter och industritjänster som företagen producerar. Producentprisindexen beskriver alltså inflationen ur företagens synvinkel. Producentprisindexen ingår i konjunkturstatistiken, som beskriver utvecklingen för olika delfaktorer eller delområden inom ekonomin på kort sikt. För att beräkna producentprisindexen samlas uppgifter om priset på produkter och industriella tjänster in från uppgiftslämnarföretagen. Priserna kan vara import-, export- eller hemmamarknadspriser.
Under producentprisindexen för industrin produceras fem separata index: producentprisindexet för industrin, exportprisindexet, importprisindexet, basprisindexet för hemmamarknadsvaror och basprisindexet för hemmamarknadsvaror inklusive skatter (tidigare partiprisindexet).
Statistikens population
Beräkningen av producentprisindexet för tjänster baserar sig på produkter. Producentprisindexen för industrin beskriver utvecklingen för priserna på varor och industriella tjänster som ingår i primärproduktionen och förädlingen. Indexen baserar sig på produkter, det vill säga att det inte spelar någon roll vilken huvudnäringsgrenen är för de företag som producerar varorna och tjänsterna. Om ett företag inom servicebranschen också producerar varor, hör inte företaget i fråga om varuproduktionen till det område som beskrivs av producentprisindexet för tjänster. Å andra sidan kan ett företag som huvudsakligen producerar industriella varor också producera andra tjänster än industriella, vilket betyder att företaget i fråga om dessa andra tjänster hör till det område som beskrivs av producentprisindexet för tjänster.
Statistisk enhet
Måttenhet
Basperiod
Referensperiod
Referensområde
Sektortäckning
Exportprisindexet täcker varorna i produktgrupperna A–E från jordbruksprodukter till vattenförsörjnings- och miljövårdstjänster.
Importprisindexet täcker varorna i produktgrupperna A–E från jordbruksprodukter till vattenförsörjnings- och miljövårdstjänster.
Basprisindexet för hemmamarknadsvaror och basprisindexet för hemmamarknadsvaror inklusive skatter täcker varorna i produktgrupperna A–F från jordbruksprodukter till byggande.
Tidstäckning
Distributionsfrekvens
Begrepp
Basindex
Basprisindex för hemmamarknadsvaror
Cif-pris
Exportprisindex
FOB-pris
Importprisindex
Index
Indexformel
Indextal
Kedjeindex
Ibland talar man om kedjeindex också i det fall att jämförelseperioden hålls fast i jämförelsen under året, men jämförelseperiod och indexets viktstruktur ändras alltid när ett nytt år börjar.
Månadsförändring
Partiprisindex
Producentpris
Producentprisindex för industrin
Viktstruktur
Årsförändring
Klassificeringar
Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet
- urvalsfel
- bristfälliga produkt- och företagsramar
- svarsbortfall
- kvalitetsförändringar i produkter som ingår i prisinsamlingen
- substitutionsbias
Aktualitet
Jämförbarhet
Geografisk jämförbarhet
Jämförbarhet över tid
Basåret för indexen är 2015. Den klassificering som används för offentliggörandena är sedan 2015 produktindelningen CPA 2015 i stället för den tidigare näringsgrensindelningen. Index för basåren 2010=100 och 2005=100 samt i fråga om producentpriserna för industrin även för basåret 1949=100 publiceras också i fortsättningen. Indexen för basåren 2010=100 och 2005=100 samt basåret 1949=100 beräknas framåt genom kedjning med indexet för det senaste basåret, vilket betyder att de från och med 2018 utvecklas på samma sätt som indexet för basåret 2015=100.
I samband med övergången till basåret 2015 förnyades även beräkningsmetoden för indexen. Sedan 2019 är producentprisindexen årliga kedjeindex. I praktiken betyder övergången till metoden med kedjeindex att viktstrukturen för producentprisindexen uppdateras årligen. Den nya viktstrukturen börjar gälla från och med indexen för januari varje år. Utöver viktstrukturen kan också produktklasser och företagsurval vid behov uppdateras årligen. Basåret för indexet förblir oförändrat (2015=100). Ändringarna förbättrar indexkvaliteten eftersom de gör att man i fortsättningen snabbare kan beakta strukturella förändringar i produktionen, exporten och importen.
Kedjningskoefficienterna för totalindexen för de tidigare basåren finns i användarhandboken (på finska).
Enhetlighet över statistikområdena
Prisutvecklingen för slutanvändning av konsumtionsvaror och -tjänster mäts i konsumentprisindexet. Prisindex för marginalerna för partivaror och handel produceras inte tills vidare.
Källmaterial och datainsamlingar
Källmaterial
För producentprisindexen bildas urvalet genom att man först gör ett produkturval (produktgrupper enligt CPA) och därefter företagsurvalet för respektive CPA-grupp. Av de företag som ingår i urvalet samlas prisuppgifter in för beräkning av prisindexet genom viktning. Detta prisindex anses beskriva den genomsnittliga prisutvecklingen för alla varor som ingår i populationen.
För att bilda ramen med producentprisindexens CPA-produktgrupper används uppgifterna i nationalräkenskapernas tillgångs- och användningstabeller, industrins produktionsstatistik och Tullens utrikeshandelsstatistik. I ramarna ingår värdet på i Finland producerad produktion, export och import efter produktgrupp. Transitexport har dragits av från exporten, varvid enbart värdet på export som producerats i Finland kvarstår. Transitexporten har på motsvarande sätt dragits av från importen, varvid enbart värdet på import som blir kvar i Finland kvarstår. Det produktionsvärde som blir kvar på hemmamarknaden fås genom att exporten dras av från värdet på den inhemska produktionen.
Ett av de viktigaste användningsändamålen med producentprisindexen är deflatering. Med producentprisindexen deflateras produktionsvärdet bland annat i nationalräkenskaperna. Med tanke på deflateringen är det viktigt att prisindex görs upp för alla CPA-grupper med stor hemmamarknadsproduktion/export/import. Vikten av deflatering påverkar valet av produktgrupper för producentprisindexen. Vid urvalet av produktgrupper tillämpas cut off-metoden. För prisindexen har de CPA-produktgrupper vars produktions-/export-/importvärden är störst valts ut. I praktiken handlar det emellertid inte om en ren cut off-metod, som betyder att alla enheter som överskrider ett visst tröskelvärde skulle ingå. Ibland kan någon produktgrupp som i sig skulle höra till urvalet saknas och andra gånger kan produktgrupper som inte överskrider tröskelvärdet inkluderas.
Utöver de data som samlas in direkt från företagen används även prisuppgifter eller indextal ur Statistikcentralens övriga statistiska material för producentprisindexen. Sådant statistiskt material är till exempel producentprisindexet för lantbruk, byggnadskostnadsindexet, jordbyggnadskostnadsindexet, konsumentprisindexet och volymindexet för nybyggnad. Uppgifterna i producentprisindexet för lantbruk används för uppföljning av priserna på grönsaker. Uppgifterna i byggnadskostnadsindexet används för uppföljning av priserna på vissa byggprodukter. Det implicita prisindex som härleds ur jordbyggnadskostnadsindexet och volymindexet för nybyggnad utnyttjas för uppföljning av kostnaderna för byggande.
Prisutvecklingen för vissa råvarubaserade import- och exportprodukter mäts med de enhetsvärden för import och export som fås ur Tullens utrikeshandelsstatistik. Med enhetsvärdena mäts enbart prisutvecklingen för homogena produktgrupper, såsom råvirke, säd och import- och exportel. För producentprisindexen används utöver Tullens uppgifter även uppgifter från Skogsforskningsinstitutet, Naturresursinstitutet, Energimyndigheten, Finsk Energiindustri rf samt vissa internationella råvarubörser, såsom metallbörsen i London.
Datainsamlingsmetod
Webbformuläret för producentpriser har testats i samband med att det togs i bruk och senare i samband med ändringar i det. Den svarsbörda som insamlingen medför uppföljs regelbundet. Dessutom uppföljs svarsbortfallet varje månad.
Frekvens för datainsamling
Metoder
Databehandling
Totalindexen för producentprisindexen beskriver den genomsnittliga prisutvecklingen för de produktgrupper som ingår i indexet. De enskilda uppföljda produkter som företaget uppgett (varianter) har inga egna vikter, utan de företagsspecifika indexen med CPA-produktgrupper (mikroindexen) beräknas som ett geometriskt medelvärde på prisförhållandena (=nupris/priset för jämförelseperioden) mellan de produkter som ingår i gruppen. Mikroindexen aggregeras till ett totalindex och till CPA-produktklassificeringens högre nivåer enligt Laspeyres' indexformel med en viktkoefficient som motsvarar respektive produktgrupp och företag. Med andra ord har förändringar i prisförhållandena mellan enskilda produkter olika stor inverkan på totalindexet.
Datavalidering
I fråga om producentprisindexen tillämpas flera olika metoder för hantering av förändrade egenskaper. Det görs så att man alltid eftersträvar att använda bästa möjliga metod som mäter den faktiska prisförändringen. I första hand försöker man samla in överlappande prisobservationer av den förändrade produkten. Detta betyder i praktiken att man vid produktbyten eftersträvar att få dess pris för såväl frågeperioden som för den föregående perioden, varvid den faktiska prisförändringen kan beräknas för indexet och prishistoriken hållas oavbruten trots att produkten i uppföljningen byts. Priset för frågeperioden kan gälla en månad eller ett kvartal, och med föregående period avses då motsvarande föregående period. Om inga överlappande prisobservationer fås, kan olika metoder användas för att mäta/bedöma prisförändringen, till exempel modell- eller komponentprismätning. För bedömningen av prisförändringarna kan även expertbedömningar användas. Då ombes uppgiftslämnaren bedöma en hur stor del av prisförändringen är faktisk prisförändring och en hur stor del av den som beror på förändringar i produktens egenskaper. Expertbedömningen baserar sig på tanken att ett uppgiftslämnarföretag gör den bästa möjliga bedömningen av prisutvecklingen för sina egna produkter. Om inga överlappande prisobservationer eller expertbedömningar fås och om det inte går att använda metoderna för prismätning, imputeras prisutvecklingen för varan med den genomsnittliga förändringen för priserna i samma produktgrupp. Imputering baserar sig på antagandet att prisutvecklingen för andra produkter i samma produktgrupp är ungefär densamma. Om ingen av de ovannämnda metoderna går att tillämpa, kan även följande metoder användas efter övervägande:
– den utbytta produktens egenskaper antas vara desamma som den tidigare produktens. I så fall beaktas prisförändringen som sådan i indexet.
– prisförändringen antas bero helt på förändringen i egenskaperna, varvid prisförändringen elimineras och indexet inte förändras när produkten byts ut.
Prismätningen och metoderna för att beakta kvalitetsförändringar utvecklas kontinuerligt och vid tillämpning av metoderna beaktas internationella anvisningar och rekommendationer.
Principer och riktlinjer
Organisation
Statistikcentralen
Organisationsenhet
Lagstiftning och andra överenskommelser
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
I fråga om denna statistik tillämpas följande förordningar:
- Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk företagsstatistik (nr 2019/2152)
- EU-kommissionens genomförandeförordning (nr 2020/1197)
Principer för dataskydd
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Sekretess – behandling av uppgifter
Principer för offentliggörande
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Datautbyte
Tillgänglighet och tydlighet
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads-och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Riktlinjer för revidering av uppgifter
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Kvalitetsbedömning
Kvalitetssäkring
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Användarnas tillgång
Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.