Tillväxt- och lönsamhetsmätare: dokumentation för statistiken

Statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare innehåller data som beräknats utgående från nationalräkenskaperna om utvecklingen av arbetets produktivitet och faktorer som påverkat den. Som källa används dessutom data i sysselsättningsstatistiken. Statistiken är en slags precisering av ett delområde i nationalräkenskaperna, årsräkenskaperna.
Uppgiftsinnehållet i nationalräkenskaperna omfattar alla ekonomiuppgifter som framställts enligt Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010) (European System of Accounts, ESA 2010).
Nationalräkenskaperna beskriver hela ekonomin, men innehåller även precisare uppgifter (om sektorer,
näringsgrenar, produkter, områden osv.). Nationalräkenskaperna innehåller uppgifter från flera delområden: års- och kvartalsräkenskaperna (huvudaggregat), sektorräkenskaperna, finansräkenskaperna, tillgångs- och användningstabellerna och input-outputtabellerna, regionalräkenskaperna, produktiviteten (arbets-, kapital- och totalproduktivitet) och offentliga samfund.
Uppgifterna är på sektornivå också i statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare. Statistiken beskriver utvecklingen hos arbetet och totalproduktiviteten i Finlands samhällsekonomi på hela ekonomins och olika näringsgrenars nivå.
Ett av huvudaggregaten i nationalräkenskaperna är bruttonationalprodukten (BNP), och där har prisförändringarnas inverkan tagits bort. Den beskriver den ekonomiska utvecklingen i ett land eller i ett område. Den hänvisas till också som ekonomins tillväxttakt eller tillväxtprocent. Arbetets produktivitet mäts i statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare per arbetstimme kalkylerat som BNP eller mera exakt som förädlingsvärde. Statistiken granskar produktionsinsatsernas (arbetets och kapitalets) inverkan på förädlingsvärdet samt utvecklingen av arbetets produktivitet När statistiken framställs tillämpas metoden för tillväxtberäkning, där både produktion och primära insatser mäts som en logaritmisk förändringsgrad.
 

I nationalräkenskaperna består ett givet lands statistiska population av alla inhemska statistiska enheter (institutionella enheter eller lokala branschenheter, se kap. Statistika enheter. Enheten är inhemsk när dess huvudsakliga ekonomiska hemvist finns i landet, det vill säga när den bedriver ekonomisk verksamhet i landet under en längre tid (minst ett år).

Nationalräkenskaperna är heltäckande. Detta innebär att alla inhemska ekonomiska enheter ingår i dem.
 

I enlighet med anvisningarna i ENS 2010 finns det två typer av statistiska enheter i nationalräkenskaperna, och på motsvarande sätt två perspektiv för granskning av ekonomin: (a) institutionella enheter och (b) lokala branschenheter (local KAU). Det förra används för att redovisa inkomster, utgifter och finansiella flöden samt för balansräkningarna, medan det senare används för att redovisa produktionsprocesser samt för input-outputanalys och regionala analyser.
En institutionell enhet är en ekonomisk enhet med självständig beslutanderätt i sin huvudsakliga verksamhet. En inhemsk enhet är en institutionell enhet vars huvudsakliga ekonomiska hemvist finns i det ekonomiska området ifråga och som har beslutanderätt i sin verksamhet och som har, eller skulle kunna ha, en fullständig bokföring.
En lokal branschenhet inkluderar alla de produktionsmässiga delar i en institutionell enhet som befinner sig på samma plats eller mycket nära varandra och som fungerar på samma NACE Rec.2-näringsgrensnivå (fyrsiffernivå).

En institutionell enhet består av en eller flera lokala branschenheter; en lokal branschenhet hör till en och enbart en institutionell enhet.
 

I statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare har största delen av variablerna mätts som logaritmisk förändringsgrad, som inte har en naturlig euro- eller mängdtolkning. De enda variablerna som publiceras i euro är den produktiva kapitalstocken samt kapital- och arbetskraftsersättningarna.

I systemet ENS 2010 mäts alla flöden och stockar i penningvärde, antingen i euro eller i nationell valuta. De enda undantagen är vissa variabler som anknyter till befolkning och arbetskraft, som anges i personer, timmar eller arbetsplatser. Flöden och stockar ska värderas till bytesvärde, det vill säga det värde som de kan omsättas till i kontanter. Således är marknadspriset det prisbegrepp som är utgångspunkten i värdering enligt ENS.

Utöver gängse (marknads)priser uttrycks vissa variabler i nationalräkenskaperna också till föregående års pris och som kedjade volymuppgifter (se avsnitt 3.9). Därtill är det också möjligt att producera tillväxtprocent och index ur uppgifterna, liksom också många andra nyckeltal (t.ex. procentandelar, uppgifter som räknats per person, köpkraftsjusterade uppgifter).
 

Begreppet ‘basår’ används inte i nationalräkenskaperna. Däremot bildas en del variabler i nationalräkenskaperna med begreppen ´föregående års priser´ samt ´kedjade volymer´, såsom det bestäms i kommissionens beslut 98/715/EC. När variablerna presenteras med föregående års priser blir det möjligt att bilda ett volymindex mellan beräkningsåret och föregående år. När referensåret har valts, kan volymindexen kedjas för alla variabler i löpande priser under referensåret. Då fås ett volymestimat för alla utvalda tidpunkter.

Referensperioden i statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare är ett kalenderår. I nationalräkenskaperna är referenstiden vanligen ett kalenderår i årsräkenskaperna och ett kvartal i kvartalsräkenskaperna.

Två slags uppgifter redovisas: flöden och stockar. Med flöden avses verksamhet eller verkningar inom en viss tidsperiod. Stockarna däremot gäller läget vid en viss tidpunkt (vanligen årets eller kvartalets början eller slut).
 

Nationalräkenskapernas referensområde är hela landet. Hela landets ekonomi kan indelas i områden. NUTS-indelningen är en gemensam ekonomiområdesklassificering för EU:s medlemsstater.

Statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare beskriver hela ekonomin, liksom nationalräkenskaperna. Varje ekonomisk enhet har ett ekonomiskt intresse som gäller det ifrågavarandet landet.
Dessutom används flera underklasser. De två viktigaste underklasserna gäller de institutionella sektorerna och näringsgrensklasserna enligt NACE Rev.2. Alla underklasser ska vara täckande.
ESA 2010 har fem institutionella sektorer som utesluter varandra: (a) icke-finansiella företag, (b) finansiella företag och försäkringsföretag, (c) offentliga samfund, (d) hushåll, (e) hushållens icke-vinstsyftande organisationer. Dessa fem sektorer utgör tillsammans hela den inhemska ekonomin. Varje sektor är även indelad i undersektorer.
I statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare är sektorindelningen inte lika exakt som i nationalräkenskaperna. Det finns bara två sektorer: den privata och den offentliga. S1Y-klassen innehåller sektorkategorierna S11, S12, S14 samt S15 och S1J-klassen innehåller kategorin S13. Sektorn S2 för länder utomlands granskas inte inom ramen för statistiken.
I fråga om näringsgrensindelningen följer ESA 2010 klassificeringen NACE Rev.2. Näringsgrenarna kan grupperas på olika nivåer, till exempel grupper som omfattar 3, 10, 21, 38, 64 eller 88 näringsgrenar. Den grövsta nivån omfattar tre näringsgrenar: (a) jordbruk, skogsbruk och fiske, (b) utvinning av mineral, tillverkning, försörjning av el, gas, värme och kyla, vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering, byggverksamhet, (c) tjänster.
I statistiken över tillväxt och lönsamhet används som mest 63 nivåer på näringsgrenar, det vill säga statistiken omfattar näringsgrenarna på tvåsiffrig nivå i näringsgrensindelningen TOL2008. Observera att det inte för alla variabler finns alla kombinationer av sektor (S1Y/S1J) och näringsgren (TOL2008 2-siffrig).
Eftersom statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare använder sysselsättningsstatistiken som källa, har den även tillgång till yrkes- och utbildningsklassificeringar.
 

Nationalräkenskaperna upprättas vanligen för år och kvartal. Statistik över tillväxt- och lönsamhetsmätare görs varje år, men en del av uppgifterna uppdateras fyra gånger per år när uppgifter för årsräkenskaperna uppdateras. Tidsserien i statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare börjar från år 1975.

Allmänt sett förutsätter leveransprogrammet ENS 2010 att uppgifterna börjar från år 1995 (årsuppgifter) och 1995Q1 (kvartalsuppgifter) men en del uppgifter kan börja från ett senare år. Om det finns tidigare år, kan de ha beräknats i enlighet med tidigare versioner av ENS och det kan finnas skillnader i begreppen jämfört med de uppgifter som upprättats i enlighet med ENS 2010.
 

Statistik över tillväxt- och lönsamhetsmätare görs varje år, men en del av uppgifterna uppdateras fyra gånger per år när uppgifter för årsräkenskaperna uppdateras. Nya uppgifter om nationalräkenskaper, kvartalsvis, publiceras varje kvartal: fyra gånger per år. Beroende på nationell praxis, kan dock nationalräkenskaperna, kvartalsvis, uppdateras och publiceras på nytt. Nationalräkenskaperna, årsvis publiceras åtminstone en gång per år; när uppgifter för ett nytt år läggs till. Beroende på nationell praxis och revisionspolicy kan årsuppgifterna publiceras flera gånger, till exempel preliminära uppgifter i början av året och uppdaterade uppgifter senare under samma kalenderår.

Revideringstabeller över statistiken publiceras i statistikpubliceringen vid ”Revidering av denna statistik”. Se exempel som gäller nationalräkenskaperna http://stat.fi/til/vtp/2019/vtp_2019_2020-03-16_tau_002_fi.html

Uppgifterna i nationalräkenskaperna bör göras tillgängliga för användarna så snabbt som möjligt, dock med beaktande av uppgifternas frekvens (år eller kvartal), art (huruvida det handlar om data som beskriver ekonomins struktur eller konjunkturförändringar) samt tillräcklig balans mellan tillförlitlighet och aktualitet.

I leveransprogrammet för ENS 2010 fastställs tidsfristen för sändning av alla tabeller i räkenskaperna. Kvartalstabellerna bör vara tillgängliga 2 eller 3 månader efter utgången av kvartalet. Leveranserna av årstabellerna kan ha en eftersläpning på mellan 2 månader (huvudaggregat) och 36 månader (tillgångs- och användningstabeller) efter utgången av statistikåret.
I Finland framställs vissa delområden av nationalräkenskaperna snabbare än leveransprogrammet kräver. Sådana är bland annat årliga reala sektorräkenskaper i juni, finansräkenskaperna kvartalsvis med 85 dagars eftersläpning, finansräkenskaperna årsvis med 85 dagars eftersläpning samt input-outputtabeller och tillgångs- och användningstabeller vanligen med en eftersläpning på 24 månader.

 Statistik över tillväxt- och lönsamhetsmätare kan göras omkring 10 månader efter utgången av statistikåret, eftersom uppgifterna i sysselsättningsstatistiken är tillgängliga något senare än uppgifterna i nationalräkenskaperna för motsvarande period.

Uppgifterna i statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare ingår inte i leveransprogrammet och levereras således inte till Eurostat.
 

Det är god praxis att publiceringsdatumen för nationalräkenskaperna tillkännages i förväg och att dessa datum faktiskt håller.

Rapporteringen av nationalräkenskaperna till Eurostat ska ske exakt vid de tidpunkter som fastställs i leveransprogrammet för ENS 2010 eller tidigare.

Statistikcentralen skickar ofta uppgifterna till Eurostat tidigare än den sista möjliga tidpunkten som anges i leveransprogrammet.

Jämförbarheten i EU-medlemsstaternas nationalräkenskaper garanteras genom att de gemensamma definitionerna i Europeiska nationalräkenskapssystemet (European System of Accounts ESA 2010) tillämpas. Också global jämförbarhet är möjlig eftersom många länder utanför Europa tillämpar rekommendationen SNA2008, som stämmer överens med ENS 2010.

När det gäller statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare ska den geografiska jämförbarheten kontrolleras separat. Metoderna kan vara lite olika i olika länder. Alla länder publicerar inte statistik som motsvarar statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare.
 

Eftersom uppgifterna för alla tidsperioder som ska statistikföras görs upp enligt samma ENS 2010-definitioner, är nationalräkenskaperna för olika perioder helt jämförbara. Om grundläggande förändringar i metoder eller klassificeringar måste göras, görs nödvändiga uppdateringar i tidsserier som sträcker sig långt bakåt i tiden. 

I nationalräkenskapernas kontosystem är de olika delområdena enhetliga: års- och kvartalsräkenskaperna, den offentliga sektorns uppgifter, de reala sektorräkenskaperna, finansräkenskaperna, regionalräkenskaperna samt tillgångs- och användningstabellerna. I praktiken kan det emellertid vara en omöjlighet att uppnå fullständig enhetlighet mellan uppgifterna vid alla tidpunkter, och temporära skillnader förekommer. Skillnaderna beror oftast på olika former av eftersläpning för offentliggörandena inom de olika delområdena.

Statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare använder siffrorna i nationalräkenskaperna direkt som källa, så siffrorna är inte enhetliga.

Primärstatistik, såsom struktur- och konjunkturstatistik för företag och arbetskraftsundersökningen, används i stor utsträckning som källmaterial för nationalräkenskaperna. Primärstatistiken och uppgifterna i nationalräkenskaperna är emellertid ofta inte enhetliga. Den största orsaken är olika begrepp och definitioner eller skillnader i uppgifternas täckning. Också betalningsbalansen är en viktig källa för nationalräkenskaperna. Definitionerna och omfattningen i betalningsbalansmanualen BPM6 är fullständigt enhetliga med nationalräkenskapernas ENS 2010-definitioner. Variablerna i betalningsbalansen är således fullständigt enhetliga med motsvarande variabler i nationalräkenskaperna.
Skillnader mellan olika delområden i nationalräkenskaperna gäller enbart de senaste observationerna och de beror på olika dröjsmål i tidsplanerna för framställning och leverans. Den här enhetligheten gäller även betalningsbalansen. Produktionssystemen för betalningsbalansen och nationalräkenskaperna har integrerats och uppgifterna är enhetliga sedan år 2019 och i fråga om finansräkenskaperna sedan år 2020.
 

Statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare har i princip samma källmaterial som nationalräkenskaperna, och dessutom används material för sysselsättningsstatistiken.

Framställningen av statistiken över nationalräkenskaperna och regionalräkenskaperna grundar sig på statistik som i huvudsak insamlas för andra ändamål (primärstatistik).
Framställningen av statistiken baserar sig på många datakällor, bland annat administrativa material, bil- och företagsregister, bokslut, skatteuppgifter, budgetrapporter, folkräkningsstatistik, statistikuppgifter om företag och hushåll, utlåtanden från tillsynsmyndigheter och branschorganisationer, års- och kvartalsrapporter, utrikeshandelsstatistik och statistik över betalningsbalansen.

I fråga om nationalräkenskaperna finns det inte bara en källa för förfrågning. Källorna varierar mellan länderna och innehåller omfattande statistikuppgifter om ekonomiska och sociala fenomen samt finansierings- och miljöfenomen, som inte nödvändigtvis har tätt samband med nationalräkenskaperna.

De källor och insamlingsmetoder som använts i respektive land varierar beroende på det dataset som behandlas.
Sammantaget är det svårt att göra upp en lista över alla informationskällor. De metodbeskrivningar som lämnas in till Eurostat inkluderar vanligtvis information om de viktigaste källorna (se punkt Methoder). Mera information om informationskällorna finns på webbplatsen (http://stat.fi).
 

Datainsamlingsprocessen är mycket landsspecifik och varierar även efter informationskällans art, t.ex. administrativa material, skatte- och bilregister, undersökningar, bokföring. Anvisningarna finns i ESS-manualen “Handbook of Recommended Practices for Questionnaire Development and Testing Methods in the ESS”.

De enheter som upprättar nationalräkenskaperna insamlar vanligen inga data själva, utan tar emot dem från andra enheter eller inrättningar. Länderna kan producera mer detaljerade beskrivningar av de kanaler med vilka extern data samlas in.
I ESS-anvisningarna rekommenderas det att de metoder som används för datainsamlingen beskrivs. Det kan också vara ändamålsenligt att komplettera detta i följande avseenden: i) vanligtvis sluter den nationella statistikmyndigheten ett samarbetsavtal, inklusive tekniska detaljer, med andra institutioner om när, hur osv. uppgifterna ska lämnas in, ii) nationalräkenskaperna deltar också i utvecklingen av andra enheters enkätblanketter.
 

Statistiken över tillväxt- och lönsamhetsmätare framställs varje år. Nationalräkenskaperna görs vanligtvis upp kvartalsvis eller årsvis med primärstatistik som underlag. Insamlingsfrekvensen för primärstatistiken varierar alltefter källdata. Till exempel färdigställs företagsstatistiken vanligtvis varje månad (och kvartal). Undersökningar som gäller hushåll finns på kvartals- och årsnivå (ibland rentav mer sällan). Tillgången till administrativt material varierar efter land. Folkräkningsuppgifter samlas i en del EU-länder huvudsakligen in vart tionde år, i andra baserar sig befolkningsdata på register.

Frekvensen och tidpunkten för framställning av nationalräkenskaperna går inte alltid hand i hand med tidsplanerna för primärstatistikens datainsamlingar.

För nationalräkenskaperna tas kvartals- och årsuppgifterna vanligtvis emot eller samlas in efter tidsplanerna för upprättande av uppgifterna. Ländernas statistikmyndigheter kan även framställa en beskrivning av mottagningstidpunkterna för externa informationskällor.
 

Datakällorna, metoderna och teknikerna för att utarbeta statistiken är landsspecifika, men de bör användas så att de motsvarar definitionerna och begreppen i ENS 2010. Det finns såväl allmänna som mer detaljerade instruktioner för hur nationalräkenskaperna ska göras upp. Se punkt 10.6 för mer information. Metoddokumentering.

Det centrala vid upprättandet av nationalräkenskaperna samt teknikerna kan sammanfattas så här:
Huvudmetoden för beräkning av BNP i nationalräkenskaperna i Finland är produktion, det vill säga förädlingsvärde.

Enhetlighet uppnås genom en avstämnings-/balanseringsprocess. Vissa poster, såsom förändringar i omsättningstillgångar och värdeföremål eller bruttodriftsöverskott och sammansatt förvärvsinkomst leds som rest, det vill säga residual. Samma metod används för upprättandet av kvartalsräkenskaperna. Sektorräkenskaper sammanställs både i samband med huvudaggregat och därefter.

Statistiken över nationalräkenskaperna är enhetlig vid en viss tidpunkt.
 

Syftet med datavalideringen är att säkerställa att uppgiftsinnehållet har genomgått godkännande. Det är en viktig uppgift inom all statistik och särskilt i fråga om nationalräkenskaperna, vars uppgifter används till stöd för ekonomiska analyser och politiskt beslutsfattande.

Ett mål med Europeiska statistiksystemet (ESS) är för närvarande att förenhetliga valideringsmetoderna, så att datakvaliteten i allmänheten och informationseffektiviteten kan förbättras. Här ingår bland annat specificering av gemensamma standarder och verktyg (se webbsida för ESS-validering https://ec.europa.eu/eurostat/data/datavalidation). Nationalräkenskaperna är en pilotstatistik i detta avseende. År 2015 tillsattes en arbetsgrupp för validering i anknytning till ENS 2010. Den har till uppgift att avtala om och dokumentera regler för valideringshandboken ENS 2010 samt stegvis upprätta reglerna för implementering som förhandsvalidering för nationalräkenskaperna.

Jämförelser mellan uppgifter ur olika källor är en viktig del av arbetet med att sammanställa nationalräkenskaperna. De källuppgifter som används i nationalräkenskaperna går igenom flera granskningsomgångar hos Statistikcentralen.
 

Statistikcentralen

Ekonomisk statistik

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Ytterligare information: Statistiklagstiftning
 

Framställningen av statistik styrs av en allmän lag om statens statistikväsen, statistiklagen (280/2004, ändr. 361/2013). Från uppgiftslämnarna samlas endast sådana nödvändiga uppgifter in som inte kan fås från administrativa register. Indexserierna publiceras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera ett enskilt företags uppgifter eller utveckling. Nationalräkenskaperna görs upp i enlighet med Europeiska nationalräkenskapssystemet (ESA 2010). Systemet publicerades i Europeiska unionens officiella tidning som bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013. Leveransprogrammet i ENS 2010 är bilaga B till förordningen. ENS 2010 har formen av en förordning utfärdad av Europaparlamentet och rådet, och den fastställer följande: Metoder (Bilaga A) för användning av gemensam praxis, definitioner, klassificeringar och redovisningsregler vid upprättandet av räkenskaper och tabeller. Tidtabeller för leveransprogrammet (Bilaga B), för när medlemsstaterna senast ska leverera räkenskaper och tabeller. Tillfälliga undantag har beviljats medlemsländer fram till 2020 med stöd av kommissionens genomförandebeslut 2014/403/EU av den 26 juni 2014, så att de nationella uppgifterna således har kunnat tillfälligt avvika från kraven i leveransprogrammet för ENS 2010. Andra lagar som anknyter till nationalräkenskaperna: – Kommissionens beslut 98/715 av den 30 november 1998 samt kommissionens beslut av den 17 december 2002 om pris- och volymmätning i nationalräkenskaperna. – Lagen om förfarandet vid alltför stora underskott Flera separata lagar som ofta gäller klassificeringar, t.ex. NACE Rev.2, CPA 2014, COGOG, COICOP, NUTS 2013. På Eurostats webbplats, under National accounts och Government finance and EDP, finns det fler författningar som är relevanta för nationalräkenskaperna.

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

 

I förordningen om Europeisk statistik (EG) nr 223/2009 (skäl 24 i ingressen och artikel 20.4) av den 11 mars 2009 (EUT L 87, s. 164) föreskrivs det om behovet av att utarbeta gemensamma principer och riktlinjer för att garantera konfidentiell behandling av uppgifter som används för framställning av den europeiska statistiken samt för tillgång till sådana konfidentiella uppgifter med hänsyn till den tekniska utvecklingen och användarnas behov i ett demokratiskt samhälle. I riktlinjerna för europeisk statistik föreskrivs om ytterligare villkor som statistikmyndigheterna ska följa när det gäller det statistiska dataskyddet (princip 5).

Med konfidentiella uppgifter avses inom statistik uppgifter med vilka statistiska enheter kan identifieras direkt eller indirekt och som därför kan röja enskilda uppgifter. För att fastställa huruvida en statistisk enhet kan identifieras måste man beakta alla relevanta medel som en tredje part eventuellt kan använda för att identifiera den statistiska enheten. Även om nationalräkenskaperna vanligtvis är väl aggregerade, kan identifiering vara möjligt i underkategorierna till aggregaten och/eller underkategorierna i små ekonomier. I dessa fall krävs åtgärder för att uppgifterna om den enskilda statistiska enheter inte ska röjas. Anvisningarna om hur man förhindrar att uppgifterna röjs finns i Europeiska kommissionens Handbook on Statistical Disclosure Control (på engelska).

De inlämnade uppgifterna markeras antingen med ”N = får inte publiceras innan utsatt datum” eller ”F = fritt”.
 

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik 

 

Uppgifter i nationalräkenskaperna är centrala ekonomiska uppgifter som många internationella organisationer publicerar för att förbättra konsistensen av uppgifterna och uppnå synergifördelar vid insamling och bedömning av uppgifter.
 Inter-Agency Group on Economic and Financial Statistics (som inkluderar företrädare för Bank for International Settlements, Europeiska centralbanken, IMF, OECD och Världsbanken) lade inom ramen för projektet G20 Data Gap Initiative år 2016 fram ett initiativ för förbättrad informationsdelning kring uppgifterna i nationalräkenskaperna.
Uppgifterna förmedlas via Eurostat till andra internationella organisationer.

Finansräkenskaperna kvartalsvis, uppgifterna om betalningsbalans och de offentliga samfundens konton lämnas även direkt till ECB.
 

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.