Denna statistik har lagts ned.

Statistiska uppgifter om detta ämne publiceras i samband med en annan statistikgren.

Statistiska uppgifter om detta ämne publicerade efter 5.4.2022.

Denna sida är arkiverad.

Publicerad: 21.5.2008

Hushållens inkomstflöden störst i kustlandskapen

Hushållens arbets-, kapital- och företagarinkomster per person har ökat från år 1995 mest i landskapen vid Finska viken och Bottenviken. I täten är Nyland och Östra Nyland. Näst mest primära inkomster finns i Norra och Mellersta Österbotten. Av landskapen i inlandet ligger Birkaland och Södra Österbotten i täten då det gäller ökningen av inkomsterna. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik "Indikatorer för regionalekonomi".

Är skillnaderna i ökningen av hushållens inkomster en orsak eller verkan?

Den genomsnittliga primära inkomsten per person i alla hushåll år 2006 var 1,7-faldig jämfört med nivån år 1995. De regionala skillnaderna i tillväxten är dock rätt så stora, vilket framgår av uppgifterna i figur 1.

Figur 1. Hushållens primära inkomster per person efter landskap 1995-2006*, år 1995 = 100

Från år 1995 till år 2006 har de primära inkomsterna per invånare ökat 1,8-faldigt i Nyland. I Kajanaland har de primära inkomsterna ökat 1,5-faldigt under samma period. Den skillnad i tillväxttakterna som pågått under decenniet ger redan upphov till betydande skillnader. År 1995 var de primära inkomsterna per person 1,5-faldiga i Nyland jämfört med Kajanaland. År 2006 var skillnaden mellan landskapen redan 1,75-faldig.

Att vara belägen i kustregionen är dock ingen garanti för en snabb ökning av de primära inkomsterna. Kymmenedalen och Åland är Finlands mest maritima landskap. Trots att de är belägna vid kusten är ökningen av de primära inkomsterna mycket blygsam. Också Lappland kan räknas som ett kustlandskap även om största delen av landarealen är beläget långt från havet. Av landskapen i inlandet, utöver Kajanaland, har utvecklingen av de primära inkomsterna varit svagare än genomsnittet i Södra Karelen och i Södra Savolax.

Salo i toppen då det gäller tillväxten i de ekonomiska regionerna - lägst ner det hårt prövade Östra Lappland

Skillnaden i tillväxten mellan kalkylerade primära inkomster per invånare bland de ekonomiska regionerna är självfallet större än i landskapen. I Salo ekonomiska region har de primära inkomsterna ökat snabbast. Bland topp tio finns som väntat Helsingfors samt Uleåborg och Tammerfors stora stadsregioner. Andra stadsregioner i toppen är industriella stadsregioner. Det som Lojo och Borgå har gemensamt och som är viktigast med tanke på placeringen är att regionerna räknas till Helsingfors metropolområde. I täten finns också tre landsbygdsdominerade ekonomiska regioner i fasta Finland. Dessa tre är landskap i Österbotten. Den ekonomiska region som utgörs av Ålands skärgård är så liten att tillfälliga händelser lätt sätter områdets nyckeltal i gungning.

Figur 2. Hushållens primära inkomster per person efter ekonomisk region 1995-2006*, år 1995 = 100

Gruppen som består av de tio ekonomiska regioner där de primära inkomsterna ökat minst är kanske inte lika överraskande som gruppen som består av topp tio. Sju ekonomiska regioner kan beskrivas som industriella. Av dem har fem (Jämsä, Kajana, Imatra, Villmanstrand och Kouvola) klassats som industriella stadsregioner. Östra Lappland har länge varit ett område som varit beroende av industrin. Också i Heinolaregionen har industrin en stark ställning. I alla sju ekonomiska regioner är virke grunden för områdets industri. Av de tre andra ekonomiska regionerna är områdestypen Pielinen-Karelen glesbebyggd landsbygd. Övre Birkaland hör däremot till kärnan bland landsbygdsdominerade ekonomiska regioner. Också Ålands landsbygd är till sin områdestyp landsbygdsdominerad.

Jämförelse av de primära inkomsterna per invånare för år 1995 med nivån år 2006 innehåller några risker. Start- eller slutåren kan vara exceptionella åt det ena eller andra hållet. T.ex. inom skogsindustrin var året 1995 framgångsrikt och det återspeglade sig också i de primära inkomsterna. Också sporadiska vinster, t.ex. överlåtelsevinster i samband med företagsarrangemang, kan sätta inflödet av de primära inkomsterna i mindre ekonomiska regioner i gungning. Den upprepade, klart långsammare ökningen av inkomsterna än i övriga landet gör att situationen är bekymmersam. Det kan vara svårt att åtgärda en svag utveckling som pågår flera år.

Källa: Regionalräkenskaper 1995-2006*. Statistikcentralen

Förfrågningar: Erkki Niemi (09) 1734 3313, aluetilinpito@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Tabeller

Tabellbilagor


Senast uppdaterad 21.5.2008

Instruktion för hänvisning:

Statistik: Indikatorer för regionalekonomi [e-publikation].
2006. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 22.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/atind/2006/atind_2006_2008-05-21_tie_002_sv.html