Publicerad: 27.1.2016
Konsumenternas tro på Finlands ekonomi blev starkare i januari
Konsumenternas förtroende för ekonomin har för omväxlings skull ökat. Konsumenternas förtroendeindikator var i januari 8,2, då den i december var 2,4 och i november 4,7. I januari i fjol fick förtroendeindikatorn värdet 6,0. Indikatorns långtidsmedelvärde är 11,7. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer. För barometern intervjuades den 4–19 januari 1 240 personer bosatta i Finland.
Konsumenternas förtroendeindikator
Av de fyra delfaktorerna i konsumenternas förtroendeindikator visade förväntningarna särskilt på Finlands ekonomi och den allmänna arbetslösheten en klar förbättring i januari jämfört med december och med föregående år. Synen på arbetslösheten var dock alltjämt ganska dyster. Också konsumenternas förväntningar på sin egen ekonomi förbättrades något i januari. Däremot försvagades synen på de egna möjligheterna att spara i någon mån.
Konsumenterna ansåg i januari att tidpunkten var gynnsam för att ta lån och för första gången på länge också för att köpa kapitalvaror, men inte för att spara. Sysselsatta konsumenter oroade sig mer än vanligt i januari för att själva bli arbetslösa, liksom redan i december och för ett år sedan.
Egen och Finlands ekonomi
I januari trodde 37 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Tjugofem procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Så sent som i december var motsvarande andelar 24 och 38 procent och för ett år sedan i januari 27 och 29 procent.
I januari litade 24 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och 13 procent befarade att den blir sämre inom ett år. I december var motsvarande andelar 23 och 16 procent.
Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år
Arbetslöshet och inflation
I januari litade 15 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar under det följande året och 48 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. Motsvarande andelar var i december 10 och 60 procent och för ett år sedan 13 och 57 procent.
Av de sysselsatta antog 11 procent i januari att risken för arbetslöshet minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 20 procent antog att risken hade ökat. Av de sysselsatta upplevde 23 procent att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa.
I januari bedömde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 1,4 procent under de följande 12 månaderna. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,2 procent.
Köp av kapitalvaror
Av konsumenterna bedömde 51 procent i januari att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. Många hushåll planerar att använda pengar för att reparera hemmet och för inredning samt resor. Av hushållen avsåg 16 procent att ganska eller mycket säkert köpa bil inom ett år och fler än vanligt, dvs. 9 procent, att köpa bostad. Tjugoen procent av hushållen planerade att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.
Sparande och låntagning
I januari ansåg 52 procent av konsumenterna att tidpunkten för att spara var god. Av hushållen hade 65 procent sparat och 74 procent trodde att de kan spara under det följande året. Främst avsåg konsumenterna att spara för sämre tider eller för semestern. De näst vanligaste placeringsobjekten som konsumenterna planerade att placera i, efter olika bankkonton, var placeringsfonder.
I januari ansåg 67 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån. Av hushållen planerade 14 procent att ta lån inom ett år.
Konsumenternas förtroende efter storområde och befolkningsgrupp
I huvudstadsregionen var bilden av ekonomin i januari ljusare än i övriga delar av landet. Av befolkningsgrupperna var högre tjänstemän de klart mest optimistiska. Pensionärernas syn på den ekonomiska utvecklingen var negativast.
Konsumenternas syn på ekonomin
| Medeltal 10/1995- | Maxvärde 10/1995- | Minvärde 10/1995- | 01/2015 | 12/2015 | 01/2016 | Utsikter | |
| A1 Konsumenternas förtroendeindikator = (B2+B4+B7+D2)/4 | 11,7 | 22,9 | -6,5 | 6,0 | 2,4 | 8,2 | - |
| B2 Egen ekonomi om 12 månader (nettotal) | 8,3 | 14,1 | 2,3 | 6,7 | 4,2 | 6,3 | - |
| B4 Finlands ekonomi om 12 månader (nettotal) | 3,0 | 25,3 | -27,1 | -2,5 | -10,4 | 3,7 | = |
| B6 Inflationen om 12 månader (procent) | 2,2 | 4,6 | 0,6 | 1,7 | 1,5 | 1,4 | |
| B7 Arbetslösheten i Finland om 12 månader (nettotal) | -3,9 | 27,6 | -51,1 | -24,0 | -29,7 | -18,7 | - |
| B8 Egen arbetslöshetsrisk nu (nettotal) | -1,3 | 7,6 | -18,8 | -8,9 | -5,2 | -5,2 | - |
| C1 Tidpunktens fördelaktighet för att köpa kapitalvaror (nettotal) | 18,2 | 41,8 | -14,2 | 19,2 | 16,8 | 25,3 | + |
| C2 Tidpunktens fördelaktighet för att spara (nettotal) | 10,6 | 36,8 | -19,6 | 6,8 | 4,5 | 3,4 | - |
| C3 Tidpunktens fördelaktighet för att ta lån (nettotal) | 17,0 | 42,0 | -47,1 | 14,3 | 20,1 | 25,1 | + |
| D2 Hushållets möjligheter att spara 12 månader framåt (nettotal) | 39,2 | 52,2 | 10,9 | 44,0 | 45,5 | 41,5 | = |
Nettotalet erhålls genom att vikta svarsalternativen och subtrahera den procentuella andelen nekande svar från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av delfaktorernas nettotal. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och +100, ju högre (positiv) siffra desto mer optimistisk är synen på ekonomin.
Förklaringar till kolumnen “ Utsikter ”: ++ Mycket goda utsikter, + Goda utsikter, = Neutrala utsikter, - Dåliga utsikter, -- Mycket dåliga utsikter. Nettotalets avvikelse från medeltalet har jämförts med standardavvikelsen.
EU-resultat
Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras på EU-kommissionens webbplats: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results; http://ec.europa.eu/economy_finance/db_indicators/surveys/index_en.htm
Källa: Konsumentbarometern 2016, januari. Statistikcentralen
Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, konsument.barometern@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma
Publikationen i pdf-format (427,2 kB)
- Översikter
-
- 1. Metoden för konsumentbarometern (27.1.2016)
- Tabeller
-
Tabeller i databaser
Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.
Tabellbilagor
- Tabellbilaga 1. Konsumenternas syn och avsikter (27.1.2016)
- Figurer
-
- Figurbilaga 1. Konsumenternas förtroendeindikator (27.1.2016)
- Figurbilaga 2. Mikro- och makroindikatorer (27.1.2016)
- Figurbilaga 3. Egen ekonomi (27.1.2016)
- Figurbilaga 4. Finlands ekonomi (27.1.2016)
- Figurbilaga 5. Inflation (27.1.2016)
- Figurbilaga 6. Arbetslöshet (27.1.2016)
- Figurbilaga 7. Tidpunktens fördelaktighet för att (27.1.2016)
- Figurbilaga 8. Hushållets penningsituation och möjligheter att spara (27.1.2016)
- Figurbilaga 9. Hushållets avsikter att ta lån, inom 12 månader (27.1.2016)
- Figurbilaga 10. Köp av kapitalvaror, 12 månader framåt vs 12 månader bakåt (27.1.2016)
- Figurbilaga 11. Hushållets avsikter att köpa (27.1.2016)
Uppdaterad 27.1.2016
Finlands officiella statistik (FOS):
Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. januari 2016. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 16.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2016/01/kbar_2016_01_2016-01-27_tie_001_sv.html